Replik: Märkligt att bortse från svensk lagstiftning

Replik: Märkligt att bortse från svensk lagstiftning

Anders Finnson, Svenskt vatten, fortsätter i en replik debatten om miljöriskerna med diklofenak.

21 dec 2020, kl 10:25
0

Anders Finnson

Anders Finnson, Svenskt vatten.

REPLIK: Bengt Mattson, Läkemedelsindustriföreningen skriver i sin replik att vi bör invänta EU:s bedömning av vattenmiljöriskerna för diklofenak och att det är viktigt med en samsyn om hur miljöinformation ska tolkas för olika läkemedel. Han skriver även att en översyn av modellen för miljöklassificering på Fass kommer att ske.

När det gäller punkterna om samsyn om miljöinformation och en översyn av Fass håller vi på Svenskt vatten förstås med. Här är vi gärna med i en fortsatt dialog, som dessutom gärna kan föras i ett snabbare tempo än i dag.

Men när det gäller punkten om EU:s bedömning av vilket gränsvärde som ska gälla anser Svenskt vatten att det är märkligt att fortsatt bortse från gällande svensk lagstiftning där de stränga gränsvärdena för diklofenak obestridligen gäller sedan maj 2015.

Redan tio tappade år

Den svenska expertmyndighetens, Havs- och vattenmyndighetens, gränsvärden för svenska inlands- och kustvatten är identiska med de gränsvärden som EU-kommissionen föreslog 2011 – efter vetenskapliga utvärderingar av EU-kommissionens expertgrupper. Vi har alltså redan arbetat med denna fråga sedan 2011  och vi anser att vi inte kan tappa tio år till.

EU-kommissionens förslag till direktiv från 2011 gick inte vidare då trilogförhandlingarna med EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet resulterade i ett beslut som innebar att gränsvärden för diklofenak först ska mätas i europeiska vattendrag runt om i EU. Inte för att svara på frågan om det skulle vara mindre miljöfarligt för vatten utan för att undersöka hur utbrett förorening av diklofenak är i de europeiska vattnen.

EU:s mätkampanj av diklofenak är nu avslutad sedan något år och det är konstaterat att diklofenak är mycket vanligt förekommande i europeiska inlands- och kustvatten. Det är fortfarande osäkert när ett nytt förslag kan komma från EU-kommissionen om diklofenak, möjligen under 2021, förmodligen under 2022. Inte desto mindre infördes det svenska gränsvärdet av Havs- och vattenmyndigheten för snart sex år sedan. I Sverige gäller svensk lag.

En ansvarstagande läkemedelsindustri

Vi anser att läkemedelsindustrin är ansvarstagande i dag och att utvecklingen fortsätter att gå åt rätt håll. Ett utvecklingsområde är, inom ramen för ett stort ansvarstagande, att inte okritiskt försvara ett receptfritt läkemedel som diklofenakgel.

Detta läkemedel har en rad egenskaper som vi menar gör att det kan ifrågasättas ur miljösynpunkt. Det kan inte renas bort i moderna svenska reningsverk och hör enligt den svenska expertmyndigheten till gruppen särskilda förorenande ämnen. I över hundra svenska inlands- och kustvatten överskrids dessutom gränsvärdena eller riskerar att överskridas. Till detta kommer att diklofenakgel till 90 procent aldrig gör någon verkan på användaren utan spolas bort direkt från huden till våra vatten, att risken för en överanvändning är uppenbar inte minst på grund av omfattande marknadsföring samt att det för de allra flesta människor finns helt utmärkta receptfria alternativ med betydligt mindre vattenmiljöpåverkan.

Vi håller med Bengt Mattson om att en negativ miljöpåverkan av ett läkemedel inte ska behöva leda till att patienter inte får tillgång till viktiga läkemedel och behandlingar. Det vi gör på Svenskt vatten är att ifrågasätta om receptfri diklofenakgel verkligen tillhör gruppen viktiga läkemedel och behandlingar. Är det verkligen fortsatt värt riskerna för vår gemensamma vattenmiljö?

Anders Finnson, miljöexpert Svenskt vatten