Annons
Home 2020

Årlig arkivering 2020

Antibiotikabehandling kunde kortas avsevärt

Helene Wallskär
-
0
Antibiotikabehandling kunde kortas avsevärt

Att ge antibiotikabehandling under så korta tider som möjligt är ett av de vapen som vården kan använda för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Detta eftersom kortare behandlingstider minskar den totala antibiotikaanvändningen, vilket kan ha en positiv inverkan på resistensutvecklingen.

Därför studerar kliniska forskare på många håll hur standardbehandlingar med antibiotika kan kortas ned och eventuellt förändras även på andra sätt utan att effekten blir sämre. I fjol presenterade till exempel svenska forskare, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en studie om antibiotikabehandling vid halsfluss. Studien visade att tätare doser i en kortare kur hjälpte lika bra som standardbehandlingen och minskade antibiotikaåtgången.

Nu har forskare i Schweiz kommit till liknande resultat i en klinisk studie av antibiotikabehandling hos sjukhuspatienter med bakterier i blodet, bakteriemi. Forskarna visade att både en halverad behandlingstid och en mer skräddarsydd behandlingslängd var lika effektiva som standardbehandlingen på 14 dagar. Studien har publicerats av Jama.

Jämförde tre modeller av antibiotikabehandling

Bakteriemi, att bakterier trängt in och förökar sig i den normalt sterila blodbanan, är ett allvarligt tillstånd som kan leda till sepsis. Källan kan till exempel vara en urinvägsinfektion eller lunginflammation. Det är viktigt att patienter med bakteriemi snabbt får effektiv antibiotikabehandling, ofta med dropp.

I den aktuella studien vid tre sjukhus undersökte de schweiziska forskarna två olika sätt att ge sådan behandling på ett antibiotikasparande sätt. Studien var randomiserad.

Sammanlagt inkluderade de 504 patienter med bakteriemi orsakad av gramnegativa bakterier. Forskarna randomiserade patienterna till en kontrollgrupp och två andra grupper.

Kontrollgruppen fick standardbehandlingen med antibiotika i 14 dagar. Nästa grupp fick samma antibiotika men bara i sju dagar. Och i den tredje gruppen lät läkarna patientens inflammationsnivå styra behandlingens längd. Inflammationsnivån mättes med halten av C-reaktivt protein, CRP, som markör. När CRP sjunkit med 75 procent avslutade läkarna antibiotikabehandlingen. Detta inträffade efter i median sju dagar.

Lika bra effekter

Det primära utfallsmåttet i studien var hur det gått för patienterna 30 dagar efter behandlingsstart. Eller närmare bestämt graden av ”kliniskt misslyckande”, det vill säga till exempel fortsatt bakteriemi, olika komplikationer eller att patienten avlidit.

Sådana händelser inträffade hos 2,4 procent av dem som fått skräddarsydd CRP-guidad behandling och 6,6 procent av dem med en i förväg bestämd sjudagarsbehandling. I kontrollgruppen med 14 dagars behandling registrerades kliniska misslyckanden hos 5,5 procent.

Forskarna skriver att resultaten måste tolkas med viss försiktighet eftersom det var så få kliniska misslyckanden i samtliga grupper. Men de drar ändå sammantaget slutsatsen att både den skräddarsydda och den halverade behandlingsmodellen gav lika god effekt som standardbehandlingen.

Måste använda antibiotika sparsamt

I ett pressmeddelande rekommenderar forskarna bakom studien att behandlingslängden vid bakteriemi bör kortas till sju dagar. De föreslår också fortsatt forskning om hur antibiotikabehandling kan individualiseras mer, bland annat för att minska den totala antibiotikaanvändningen.

– Vi har bara en begränsad katalog av antibiotika, vars effektivitet nu konstant minskar, säger Angela Huttner, University of Geneva,som ledde studien.

– Därför måste vi försöka bevara de resurser vi har och det innebär att använda dem sparsamt.

Vittnesmål från ”Annika” inte okej marknadsföring

Ingrid Helander
-
0
Vittnesmål från ”Annika” inte okej marknadsföring

På den nya så kallad disease awarnes-sidan ”Let me ble clear” blandas patientröster och information om psoriasis. Bakom sidan står läkemedelsföretaget Abbvie. En av rösterna, ”Annika”, presenterades med bild och en introduktionstext som informerade om att hon under många år fått behandling, som visserligen hjälpte, men som gjorde henne illamående. Därefter följt av ”I dag mår hon bra på riktigt”.

Klickar läsaren på bilden eller texten spelades en film där ”Annika” berättar vidare om att hon fick psoriasis-diagnosen i 20-årsåldern, tablettbehandlingar samt behandling med ultraviolett ljus och krämer. Det framgår att behandlingen fungerade men att hon upplevde stora besvär i sin vardag.

”Annika” uppmanar till byte

I filmen berättar ”Annika” också om hur hon efter att ha fått inflammation i sina senfästen sattes på biologisk behandling. Hon beskriver effekten som att hon i dag endast tar en spruta och är ”helt besvärsfri” och att det är en ”fantastisk lättnad”. I filmen uppmanas andra med psoriasis att ”stå på sig” och kräva behandling med biologiska läkemedel mot sin psoriasis av sin läkare.

Efter att ha tagit del av ett pliktexemplar av ovanstående informations-/marknadsföringskampanj riktar nu Informationsgranskningsnämnden, IGN, kritik mot Abbvie. IGN konstaterar att Abbvie, som marknadsför flera biologiska läkemedel mot psoriasis, likt det ”Annika” beskriver, brutit mot läkemedelsindustrins etiska regelverk, LER.

IGN menar att det är uppenbart att läsaren/tittaren kopplar filmens budskap om förtjänsten med biologiska läkemedel till företagets egna produkter. Filmen utgör därmed marknadsföring av receptbelagda läkemedel mot allmänheten, bedömer IGN. Den typen av marknadsföring är inte tillåten enligt LER. Det är heller inte tillåtet att enskilda vittnesmål från patienter används som dokumentation av ett läkemedels effekt.

Företaget försvarar sig

Abbvie å sin sida påpekar att det inte nämns några produktnamn i texten/filmen utan att det handlar om biologiska läkemedel i stort. Vidare menar företaget att syftet med publiceringen är att förmå patienter att ”våga diskutera med sin läkare och få en individanpassad behandling”.

IGN håller dock fast vid att informationen/marknadsföringen bryter mot regelverket. Eftersom sidan handlar om psoriasis och det tydligt framgår att Abbvie står bakom den är det naturligt för läsaren att söka vidare på sidan vilka läkemedel Abbvie tillhandahåller för psoriasis, menar IGN.

IGN bedömer att marknadsföringen strider mot det etiska regelverket och att Abbvie har handlat i strid med god branschsed. Abbvie ska därför betala en överträdelseavgift på 110 000 kronor.

The Lancet drar tillbaka studie om hydroxiklorokin

Ingrid Helander
-
0
The Lancet drar tillbaka studie om hydroxiklorokin

En uppmärksammad studie om hydroxiklorokin vid covid-19 som nyligen publicerades i The Lancet har dragits tillbaka av tidskriften. Efter oklarheter kring den data studien bygger på meddelade i går torsdag tre av författarna till studien att de inte längre kan stå bakom den.

I studien som publicerades i slutet av maj, och som Läkemedelsvärlden rapporterade om, framkom att behandling med hydroxiklorokin inte hade någon positiv effekt på sjukdomsförloppet vid covid-19, utan till och med ökade risken för död.

Ifrågasatt data om hydroxiklorokin

Resultaten ifrågasattes dock av en rad forskare som menade att det fanns en rad frågetecken kring studien. Forskarna pekade på flera större oklarheter, vilka bland annat rörde den kod som använts för att analysera studiedata, att dödstalen som rapporterats in var oproportionerligt stora samt att mängden läkemedel (klorokinfosfat/hydroxiklorokin) var ”osannolik”.

Flera tidigare studier har visat att hydroxiklorokin tycks ha en högst måttlig effekt som behandling av covid-19. Men den nu tillbakadragna Lancet-studien var den första som visade att läkemedlet även ökade risken för död.

Det externa företaget Surgisphere, som var anlitat för att samla in och bearbeta data, har dock vägrat att göra ursprungsdata tillgänglig för andra att granska. Tre av författarna till studien har i ett uttalande i The Lancet deklarerat att de inte längre kan ”garantera sanningshalten i de primära datakällorna” och bett tidskriften dra tillbaka studien – vilket den alltså gjort.

I samband med tillbakadragningen publicerade tidskriften ett uttalande på sin hemsida: ”The Lancet tar frågor av vetenskaplig integritet på största allvar och det finns många frågor om Surgisphere och de uppgifter som påstås ha inkluderats i denna studie”.

Fick stora konsekvenser

Vid publiceringen fick artikeln stor uppmärksamhet. Bland annat beslutade Världshälsoorganisationen WHO att tillfälligt stoppa studiearmen med hydroxiklorokin i den globala Solidarity-studien i väntan på djupare analyser.

Efter sådana och att turerna kring företaget Surgisphere klarnat något meddelade i onsdags WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus, att man inte ”finner några skäl” till att inte återuppta studiearmen med hydroxiklorokin igen.

Under gårdagen drog även New England Journal of Medicine in en artikel efter oklarheter. Också där hade företaget Surgisphere ansvarat för insamling och bearbetning av data. I det fallet rörde det sig om att forskare inte kunde bekräfta tidigare resultat om en möjligt skadlig koppling mellan antingen ACE-inhibitorer eller angiotensin-receptor-blockad och dödsfall bland sjukhusvårdade patienter med covid-19.

Klartecken för WHO:s corona-studie i Sverige

Ingrid Helander
-
0
Klartecken för WHO:s corona-studie i Sverige

Mer än 100 länder är med i eller har uttryckt intresse av att vara med i WHO:s globala covid-19-studie Solidarity. Nu ansluter sig även Sverige sedan Läkemedelsverket nyligen gett formellt klartecken.

Inom ramen för Solidarity utvärderas, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, fyra terapier för behandling av covid-19: remdesivir, hydroxiklorokin, hiv-läkemedlet Kaletra (lopinavir/ritonavir) samt Kaletra i kombination med Interferonbeta-1a.

WHO stoppade studearm

Redan tidigt stod det klart att Sveriges medverkan i Solidarity hängde på om man fick undantag från studiearmarna med Kaletra. Detta sedan läkemedlet i tidigare studier visat tveksam effekt mot covid-19. När svenska patienter nu ska börja rekryteras är det dock enbart till studiearmen som utvärderar remdesivir – inte hydroxiklorokin.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat stoppade nyligen WHO tillfälligt studiearmen med hydroxiklorokin i Solidarity-studien. Detta sedan en studie i The Lancet pekat på att covid-19-patienter som behandlades med läkemedlet har en ökad risk att dö jämfört med kontrollgruppen.

Det har dock framkommit tveksamheter kring den data som studien bygger på. Från tidskriftens håll uttrycker man en ”Expression of concern” kring artikeln och en oberoende granskning görs nu av studiedata.

Nytt godkännande krävs för hydroxiklorokin

Vid WHO:s dagliga presskonferens i går onsdag sade generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus att studiens säkerhetskommitté utvärderat den tillgängliga överlevnadsdatan och ”inte finner skäl” att ändra studieupplägget. WHO uppmanar därför prövningsledare världen över att återuppta studiearmen med hydroxiklorokin i Solidarity-studien.

Godkännandet för Solidarity-studien i Sverige gäller dock bara för studiearmen med remdesivir. Om svenska patienter även ska inkluderas i kliniska studier med hydroxiklorokin krävs ett nytt godkännande från Läkemedelsverket.

Läkemedelsvärlden har sökt Soo Aleman, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som är nationell forskningsstudiekoordinator för den svenska delen av Solidarity-studien.

Studie om blodplasma mot covid-19 ger försiktigt hopp

Helene Wallskär
-
0
Studie om blodplasma mot covid-19 ger försiktigt hopp

Resultaten av den första studien av blodplasma mot covid-19 har nu publicerats av den vetenskapliga tidskriften Jama. Det handlar om behandling med så kallad konvalescentplasma. Personer som tillfrisknat från coronainfektionen donerar plasma som då innehåller antikroppar mot det nya coronaviruset. Plasman med antikropparna ges till sjuka patienter för att hjälpa deras immunförsvar att bekämpa viruset.

Studie i Kina av blodplasma mot covid-19

Forskare ser blodplasma mot covid-19 som ett viktigt alternativ att utvärdera, inte minst eftersom det än så länge saknas antivirala läkemedel mot infektionen. I Sverige startade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, nyligen en fas II-studie där 50 coronapatienter ska få sådan behandling.

Den aktuella Jamastudien var den första randomiserade kliniska studien av behandling med konvalescentplasma vid covid-19. Det var forskare i Kina som genomförde studien mitt under pågående epidemi i staden Wuhan.

På grund av att Kina lyckades hejda den snabba smittspridningen blev studien dock bara ungefär hälften så stor som planerat. Tillströmningen av patienter minskade och studien fick 103 deltagare i stället för planerade 200.

Detta minskade den statistiska styrkan hos resultaten av studien. I resultaten finns visserligen flera tecken på att det gick bättre för de patienter som fick plasmabehandling, men effekterna är inte statistiskt signifikanta.

Ger viktiga signaler

Trots detta väcker studien hopp om att konvalescentplasma har potential som covid-19-behandling, menar andra forskare i en redaktionell kommentar i Jama. Kommentaren är skriven av tre amerikanska forskare som konstaterar att plasmastudien ger ”viktiga signaler” om en möjlig gynnsam effekt hos svårt (men inte kritiskt) sjuka covid-19-patienter. De anser därför att resultaten bör stimulera till ytterligare studier.

De amerikanska forskarna väcker också förslaget att kombinera konvalescentplasma med det experimentella antivirala läkemedlet remdesivir mot covid-19. De menar att resultaten av plasmastudien liknar de hittills presenterade resultaten om remdesivir. Likheten handlar om att det finns tecken på vissa positiva effekter hos patienter som inte är kritiskt sjuka.

Genom att kombinera de två behandlingarna skulle eventuellt effekten kunna förstärkas, framhåller forskarna och föreslår att sådan kombinationsterapi bör utvärderas i kommande studier.

Första randomiserade studien

Konvalescentplasma som behandling av infektion har använts sedan början av 1900-talet. Plasmabehandling kopplades till minskad dödlighet under såväl Spanska sjukan kring 1918 som Sars-epidemin 2003 och svininfluensan 2009.

De kinesiska forskarna bakom den nu aktuella studien utvärderade plasmaterapi som gavs vid sju sjukhus i Wuhan mellan 14 februari och 1 april 2020. De sammanlagt 103 patienterna hade laboratoriebekräftad covid-19 och var antingen allvarligt eller kritiskt sjuka. Med allvarlig sjukdom menas att patienten hade problem med andningen och/eller dålig syresättning. Med kritisk sjukdom menas att patienten behövde respiratorvård och/eller drabbades av chock och organsvikt.

Forskarna randomiserade patienterna som hade en medianålder på 70 år. 52 patienter fick enbart standardbehandling och 51 fick dessutom en transfusion med konvalescentplasma med höga halter av IgG-antikroppar mot det nya coronaviruset.

Svårtolkat om blodplasma mot covid-19

En tydlig effekt av behandlingen var minskade virusnivåer hos dem som fick konvalescentplasma. Virusaktiviteten mättes i prover från näsa och svalg. Men när det gällde det primära utfallsmåttet, klinisk förbättring inom 28 dagar, var den eventuella effekten av plasman inte statistiskt signifikant.

Klinisk förbättring definierades som att patienten antingen kunde skrivas ut eller uppvisade minskad allvarlighetsgrad av sjukdomen på en särskild mätskala.

I konvalescentplasmagruppen blev 51,9 procent av patienterna bättre inom 28 dagar. I kontrollgruppen var det något färre, 43,1 procent, som uppnådde det primära utfallsmåttet.

Fortsatt analys visade att det var främst bland de allvarligt, men inte kritiskt, sjuka som det var skillnad mellan konvalescentplasmagrupp och kontrollgrupp. 91,3 procent av de allvarligt sjuka som fick plasma blev bättre inom 28 dagar, att jämföra med 68,2 procent i kontrollgruppen. Bland dem med livshotande sjukdom var skillnaden däremot bara några procentenheter (till plasmagruppens fördel).

Två av de plasmabehandlade patienterna fick biverkningar av transfusionen. Det handlade om en allergisk reaktion respektive andnöd som båda gick över efter behandling.

Föreslår nya studier

Även flera sekundära utfallsmått, bland annat dödligheten inom 28 dagar, analyserades. Också här syntes en tendens till att konvalescentplasmagruppen klarade sig bättre, men effekterna var inte heller i detta fall statistiskt signifikanta.

Liksom författarna av den redaktionella kommentaren, lämnar de kinesiska forskarna förslag om fortsatt forskning om konvalescentplasma mot covid-19.

De föreslår dels större studier med bättre statistisk styrka. Och dels studier som fokuserar på allvarligt men inte kritiskt sjuka covid-19-patienter eftersom dessa tycktes ha den största nyttan av behandlingen.

Måttlig effekt med remdesivir enligt ny studie

Ingrid Helander
-
0
Måttlig effekt med remdesivir enligt ny studie

Preliminära resultat från en global fas III-studie med remdesivir visar att läkemedlet har måttlig men positiv effekt på sjukdomsförloppet vid covid-19. I den globala studien, där även svenska patienter ingått, utvärderades behandling med remdesivir i fem eller tio dagar för sjukhusinlagda patienter med måttlig covid-19. Totalt ingick 600 patienter som randomiserades till någon av behandlingsgrupperna eller till fortsatt standardbehandling.

De preliminära resultaten presenteras av läkemedelsföretaget Gilead, som genomfört studien, och visar att 76 procent av patienterna som fick remdesivir i fem dagar hade förbättrad klinisk status på dag 11 efter behandlingsstart.

Remdesivir bäst i fem dagar

Jämfört med de som enbart fick standardbehandling, där 66 procent visade klinisk förbättring dag 11, var skillnaden statistiskt signifikant. För gruppen som fick remdesivir i tio dagar sågs däremot ingen skillnad i klinisk förbättring jämfört med vare sig fem dagars behandling eller de som fick enbart fick standardbehandling.

Patienterna som ingick i studien vårdades alla på sjukhus, hade bekräftad covid-19 och tecken på lunginflammation. De hade dock inte försämrad syresättning.

Den kliniska förbättringen mättes utifrån en sjugradig skala som sträckte sig från utskrivning från sjukhuset till behov av syrgas, respiratorbehandling, ECMO-behandling och död.

Den statistiskt säkerställda förbättringen i gruppen som fick remdesivir i fem dagar gällde en grads förbättring på den sjugradiga skalan.

De vanligaste biverkningarna, som förekom hos mer än fem procent i behandlingsgrupperna, var illamående, diarré och huvudvärk.

Tvetydiga resultat om effekt

Remdesivir har utvärderats i flera andra studier. Bland annat i en studie gjord av amerikanska National institute of allergy and infectious diseases (NIAID) på mer än 1 000 patienter, som Läkemedelsvärlden rapporterat om. Enligt den förkortades patienternas vårdtid från 15 till 11 dagar med behandling med remdesivir.

I en annan studie från Kina sågs dock inte samma positiva effekt utan där påverkades inte tiden till klinisk förbättring med remdesivir.

I ett uttalande kopplat till den nu presenterade studien säger Merdad Parsey, medicinskt ansvarig på Gilead, att ”den data som studien ger bidrar till att vägleda den fortsatta forskningen”. Det innebär enligt Parsey bland annat att utvärdera behandlingen tidigare i sjukdomsförloppet liksom att göra kombinationsstudier med andra behandlingar för covid-19.

91 länder övervakar antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
91 länder övervakar antibiotikaresistens

Den ökande anslutningen till ett globalt system för övervakning av antibiotikaresistens är ett viktigt framsteg. Det menar Världshälsoorganisationen, WHO, som nu publicerar sin tredje rapport om the Global antimicrobial resistance and surveillance system, GLASS.

Fem år efter starten 2015 har nu 91 länder och territorier i världen anslutit sig till systemet. Det innebär att täckningsgraden närmar sig 50 procent (det finns 193 FN-länder i världen samt ytterligare några regioner med varierande grad av självständighet).

Resistens ökar oroväckande

De anslutna länderna följer den egna utvecklingen av resistens bland sjukdomsframkallande bakterier och rapporterar in sina data till GLASS.

Samtidigt som anslutningen ökar visar rapporten dock också på en oroande fortsatt ökning av bakterieinfektioner som är resistenta mot antibiotikabehandling.

– I takt med att vi samlar mer evidens ser vi allt mer tydligt och oroväckande hur snabbt vi förlorar effekten hos kritiskt viktiga antimikrobiella läkemedel över hela världen, sade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i samband med att den nya rapporten släpptes.

– Dessa data understryker hur viktigt det är att både skydda de antibiotika vi har och att utveckla nya.

Risk att covid-19 förvärrar

Experter på antibiotikaresistens, bland annat inom WHO, är dessutom oroliga att covid-19-pandemin ytterligare kommer att förvärra resistensläget.

Visserligen visar forskning att bara en liten andel av covid-19-patienter drabbas av behandlingskrävande bakterieinfektioner i spåren av virusinfektionen. Men experterna är rädda att den kunskapen inte ska få tillräckligt genomslag. Att många covid-19-patienter kommer att få antibiotika som de egentligen inte behöver.

Liknande farhågor förs även fram av bland andra det fristående internationella expertnätverket React.

I sin senaste version av behandlingsrekommendationen för covid-19 har WHO nu därför lagt till tydliga rekommendationer om antibiotika. Riktlinjen är att avstå från antibiotika vid mild covid-19 och att vid måttlig covid-19 enbart antibiotikabehandla vid klar misstanke om bakterieinfektion.

Vid svår covid-19 är rekommendationen dock rekommendationen i stället att så snabbt som möjligt sätta in antibiotika för att förebygga vanliga bakteriella komplikationer.

– Vi tror att denna tydliga vägledning om användning av antibiotika vid covid-19 kommer att hjälpa länderna att tackla pandemin effektivt. Samtidigt tror vi den kan förhindra att pandemin leder till ökad antibiotikaresistens, sade Hanan Balkhy, bidträdande chef för WHO:s arbete mot antimikrobiell resistens, när den nya rapporten om övervakningssystemet GLASS presenterades.

Stora skillnader mellan länder

De resistensdata som den aktuella rapporten presenterar gäller 2018. Rapporten återspeglar laboratorieresultat för över två miljoner patienter på 64 000 provtagningsställen i 66 länder.

Resultaten visar på en hög frekvens av resistens mot antibiotika som används mot vanliga infektioner. Majoriteten (79 procent) av de rapporterade infektionerna med resistenta bakterier var urinvägsinfektioner. På andra plats (20 procent) kom infektioner i blodet.

Meticillinresistenta stafylokockinfektioner i blodet är ett av de särskilt kritiska resistenshot som WHO har pekat ut. Medianfrekvensen av sådana infektioner var enligt rapporten 2018 drygt tolv procent. Ett annat kritiskt hot är blodinfektioner med E.coli som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner. Medianfrekvensen var här hela 36 procent.

Rapporten om övervakning av antibiotikaresistens visar också på en kraftig variation mellan länderna. Exempelvis varierade frekvensen av resistens mot ciprofloxacin hos E. coli-bakterier från 8,4 till 92,9 procent. Ciprofloxacin används ofta mot urinvägsinfektioner. Låg- och medelinkomstländer rapporterade högre resistenssiffror än höginkomstländer.

Fäller reklam för ”ny” medicin som inte är så ny

Helene Wallskär
-
0
Fäller reklam för ”ny” medicin som inte är så ny

Otrason är en receptfri antiinflammatorisk nässpray mot allergisk och icke-allergisk rinit. Läkemedelsverket godkände produkten för den svenska marknaden 1991 och det finns även många generika på marknaden.

Mot den bakgrunden hade en anonym anmälare en del att invända mot en annons där läkemedelsföretaget Glaxosmithkline, GSK, marknadsförde Otrason på Instagram. Annonsen, som även varit publicerad på Facebook, använde sig nämligen av formuleringen ”ny antiinflammatorisk nässpray vid allergi”.

Anmälaren vände sig till informationsgranskningsnämnden, IGN, och påpekade att läkemedlet knappast kan kallas nytt.

Hänvisar till mänskliga faktorn

I det svaromål från GSK som nämnden begärde in skriver företaget att det är den mänskliga faktorn som ligger bakom den felaktiga marknadsföringen. Förklaringen är enligt GSK att Otrason samtidigt lanserades i Norge där det verkligen är nytt. Den norska marknadsföringen kom av misstag att användas även i Sverige, förklarar GSK.

Företaget ”beklagar misstaget” och försäkrar att ordet ny inte längre finns kvar i någon marknadsföring av nässprayen till svenska konsumenter.

IGN konstaterar att företaget accepterat anmärkningen och fäller den felaktiga marknadsföringen. Straffavgiften är 110 000 kronor.

Prövar inhalationssteroid mot covid-19

Helene Wallskär
-
0
Prövar inhalationssteroid mot covid-19

Fem svenska sjukhus startar en klinisk studie för att undersöka de eventuella effekterna av inhalationssteroiden ciklesonid mot covid-19.

Ciklesonid har antiviral effekt

Forskningen om ciklesonid vid covid-19 är i en tidig fas och ingen vet ännu om behandlingen verkligen hjälper och i så fall hur bra.

Ciklesonid är under produktnamnet Alvesco ett godkänt astmaläkemedel. De som först identifierade substansen som intressant i jakten på covid-19-läkemedel var en grupp japanska forskare. De screenade ett stort antal steroider i provrörsstudier för att hitta substanser som hämmar coronavirus. Ciklesonid visade sig då kunna blockera replikationen av sars-cov-2-virus som orsakar covid-19.

Andra forskare i Japan har publicerat tre fallbeskrivningar av patienter med mild-moderat covid-19 som fick ciklesonidbehandling och tycktes ha god effekt av den. Forskarna menar att det kan vara så att covid-19-patienter har glädje av substansen för att den både dämpar inflammationen i lungorna och blockerar viruset.

– Fler studier behövs och det kommer att bli mycket intressant att se vilka resultat vår vetenskapliga utvärdering av behandlingen visar, säger Daniel Brodin, biträdande överläkare Vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Fem sjukhus samarbetar

Daniel Brodin är ansvarig för lungverksamheten vid sjukhuset. Han är också en av initiativtagarna till en klinisk studie av ciklesonid vid covid-19 som nu har startat. Övriga sjukhus som medverkar är Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Västmanlands sjukhus i Västerås.

De senaste månaderna har han liksom så många av sina kollegor främst vårdat covid-19-patienter. Och det var under det arbetet som idén till studien föddes.

– I mars fick sjukhuset en kraftig tillströmning av covid-19-patienter från Tensta, Rinkeby och övriga västerort. Vi lade in omkring 40 nya patienter per dag. Allt gick väldigt fort och det fanns inte tid för diskussioner mellan sjukhusen om exempelvis gemensamma behandlingsriktlinjer, berättar Daniel Brodin.

Läkarna stod inför en ny sjukdom och var under hektiska arbetsdagar tvungna att snabbt försöka förstå vilka behandlingar som kunde hjälpa patienterna. Många av patienterna var svårt sjuka och en del avled.

– För mig som kliniker kändes det särskilt i början ganska tufft att vi inte kunde ge något mer än stödjande behandling. Att bara kunna stå bredvid när det gällde själva grundsjukdomen och inte ha något att erbjuda patienterna. Det blev en stark drivkraft för mig att vilja vara med och försöka få fram behandlingar mot covid-19.

Ciklesonid i sprayinhalator

Det hela började med att en del av de coronapatienter som kom till sjukhuset hade även astma, kroniskt obstruktiv  lungsjukdom eller andra obstruktiva luftvägsbesvär. Normalt skulle läkarna ofta ha behandlat dessa besvär med inhalationsläkemedel i nebulisator. Men nu avrådde smittskyddsexperter från att använda nebulisator i vård av covid-19-patienter. Detta eftersom nebulisatorn skapar en aerosol, ett moln med finfördelade partiklar som svävar i luften. Därmed skulle risken för virusspridning kunna öka.

Därför rekommenderade experterna i stället sprayinhalatorer som har ett slutet system och inte frigör någon aerosol.

Daniel Brodin och hans kollegor behövde välja en inhalationssteroid som är formulerad för sprayinhalator. De fastnade för ciklesonid, bland annat på grund av att den enligt dokumentationen har en gynnsammare biverkningsprofil än många andra steroider.

Läkarna började behandla en liten grupp patienter med ciklesonid. Sammanlagt fick ett 20-tal patienter behandlingen.

– Vi fick ganska snabbt en känsla av att det gick bättre för dem som fick ciklesonid än för andra, jämförbara patienter, säger han.

– Vi tyckte det var så tydligt att det var värt att undersöka vidare.

De läste den ännu sparsamma forskningslitteratur som finns om ciklesonid som coronabehandling och bestämde sig för att försöka få i gång en klinisk studie i Sverige. Samarbete med övriga sjukhus i studien etablerades.

Studien fick finansiering av Axel och Margaret Ax:son Johnssons stiftelse och läkemedelsföretaget ställde läkemedlet till kostnadsfritt förfogande. Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket har också gett sina tillstånd och efter ett åtskilligt antal förberedelseveckor kan de första patienterna nu inkluderas.

– Den pappersexercis som krävs för att komma i gång med en sådan här studie är inte riktigt gjord för en kliniker att hålla på med parallellt med den kliniska verksamheten. Men nu kan vi äntligen köra i gång, säger Daniel Brodin.

Ska rekrytera 446 patienter

Upplägget är en randomiserad, öppen och placebokontrollerad studie vid de fem sjukhusen. Covid-19-patienter mellan 18 och 85 år som behöver syrgas och har positiva virusprover kommer att randomiseras till att antingen få tillägg av ciklesonidbehandling eller enbart standardbehandling. Siktet är inställt på att inkludera 223 patienter i varje arm i studien.

Ciklesonidgruppen kommer att få inhalera läkemedlet två gånger om dagen i 14 dagar. Det primära utfallsmåttet är antal dygn med behov av syrgasbehandling.

Sekundära utfallsmått är bland annat dödlighet, behovet av respiratorvård och vårdtidens längd.

Patienterna kommer att följas upp under 14 dagar och sedan efter 30 dagar och sex månader. Genom att även följa upp patienterna efter ett halvår vill forskarna se om behandlingen har någon effekt på lungfunktionen efter covid-19 på längre sikt.

Liksom övrig covid-19-kunskap växer nu kunskapen om steroiders roll i behandlingen snabbt. Tidiga rapporter manade till stor försiktighet med systemiska steroider av rädsla för deras dämpning av immunförsvaret. Men sedan dess har budskapen nyanserats.

– Mycket tyder på att systemiska steroider kan gynna vissa av patienterna. Kanske är det så att steroider kan göra skada om de sätts in vid fel tillfälle tidigt i sjukdomsförloppet när patienten fortfarande har står mängd aktiva virus i kroppen. Men att de kan göra nytta senare i förloppet hos patienter som får ett starkt påslag av inflammatoriskt svar, säger Daniel Brodin.

Han hoppas att den svenska studien ska kunna hjälpa till att bringa klarhet i dessa frågeställningar. Hur länge resultaten dröjer beror på hur epidemin utvecklas.

– Det bästa är förstås om incidensen minskar så mycket att det tar lång tid för oss att bli klara. Men ännu tyder tyvärr inget på det. Det kommer fortfarande många patienter, omkring 50 i veckan. Om det fortsätter ungefär på det sättet kan de första resultaten finnas om cirka tio-tolv veckor.

Nytt ebolavaccin mot godkännande i EU

Ingrid Helander
-
0
Nytt ebolavaccin mot godkännande i EU

Vid sitt senaste möte rekommenderade EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP godkännande för åtta läkemedel, varav sex var helt nya substanser.

Bland de nya substanserna fanns ett nytt ebolavaccin – det andra i ordningen. Det första vaccinet mot ebola, Ervebo, godkändes i EU i november förra året.

Det nya vaccinet består av två komponenter, Zabdena och Mvabea, som ges vid olika tillfällen. Först ges Zabdena och efter ungefär åtta veckor ges Mvabea som en boosterdos. Med tanke på att vaccinet ges i två steg är det enligt CHMP inte lämpligt för användning om en omedelbar effekt önskas.

Ebolavaccin för personal

I ett pressmeddelande skriver CHMP också att ytterligare en boosterdos av Zabdena bör övervägas till personer med medelhög risk att utsättas för ebolaviruset om det var mer än fyra månader sedan de fullföljde vaccinering med Zabdena/Mvabea. Det kan till exempel handla om hälso- och sjukvårdsarbetare och de som besöker eller lever i områden med ett pågående ebolautbrott.

Det är ännu inte känt exakt hur starkt skydd vaccinet ges men i kliniska studier på mer än 3 300 personer har vaccinet visats kunna skapa ett immunsvar mot ebolaviruset. Det bedöms också säkert och de vanligaste biverkningarna var smärta, värme och svullnad kring injektionsstället, trötthet, huvudvärk, muskelvärk, ledvärk och frossa.

Ebola är en ovanlig men allvarlig virussjukdom. Mellan 25 och 90 procent som drabbas av sjukdomen dör. I det hittills största utbrottet i Västafrika 2014-2016 dog mer än 11 000 personer. I nuläget pågår ett ebolautbrott i Demokratiska republiken Kongo där hittills 3 400 personer har bekräftats smittade. Av dem har 67 procent avlidit till följd av sjukdomen.

Nytt mot hepatit D

Vid CHMP:s majmöte rekommenderades även ett nytt läkemedel mot kronisk hepatit D godkännande. I dagsläget saknas behandling mot hepatit D och det nya läkemedlet, Hepcludex (bulevirtide) godkändes enligt EMA:s så kallade Prime-förfarande. Det innebär att företaget bakom läkemedlet och EMA haft en tidig och tät kontakt under godkännandeproceduren för att läkemedlet på så sätt ska nå patienterna snabbare.

CHMP rekommenderade även godkännande för Piqray (alpelisib) för behandling bröstcancer med en så kallad PIK3CA-mutation.

Ytterligare två nya substanser fick tummen upp av CHMP. Cancerläkemedlet Rozlytrek (entrectinib) rekommenderades godkännande dels för behandling av patienter med solida tumörer med en specifik förändring i genen för neurotrofiskt tropomysinreceptorkinas, NTRK, och dels för patienter med ROS1-positiv, avancerad icke småcellig lungcancer.

Även läkemedlet Xenleta (lefamulin) fick positivt utlåtande för behandling av vuxna patienter med samhällsförvärvad pneumoni.

Studie om ketamin hittade måltavla för nya läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Studie om ketamin hittade måltavla för nya läkemedel

Det narkotikaklassade medlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Men exakt hur och varför behandlingen fungerar så bra – det har länge varit något av en vetenskaplig gåta.

Läkemedelsvärlden har tidigare berättat om den studie i Stockholm där forskarna sökt efter gåtans lösningar. Nu rapporterar de svenska forskarna i Translational psychiatry att de har identifierat en viktig måltavla för ketamin i hjärnan. Resultaten öppnar vägen för nya depressionsläkemedel riktade mot denna måltavla.

Ketamin hjälper snabbt

Var femte kvinna och var tionde man i Sverige drabbas minst någon gång i livet av depression. Dagens behandlingar består framför allt av läkemedel som påverkar det så kallade monoaminsystemet i hjärnan. I det systemet ingår signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin.

En välkänd grupp bland dessa läkemedel är selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, som många patienter med depression i dag får. Men det tar ofta upp till två veckor innan behandlingen ger effekt. Och mellan 15 och 30 procent av patienterna blir inte hjälpta alls.

Annorlunda är det med ketamin. När patienten får det som infusion i blodet ger det nästan omedelbar effekt. Det gäller även hos dem som inte blivit bättre med exempelvis SSRI. Nyligen godkände läkemedelsmyndigheterna i USA respektive EU också det första depressionsläkemedlet med en variant av ketamin, esketamin. Det handlar om nässprayen Spravato.

Hjärnan avbildades

Den nu aktuella svenska studien av ketaminbehandling genomfördes av forskare vid Karolinska institutet och Norra Stockholms psykiatri. En av forskarnas hypoteser var att ketamin påverkar hjärnan via en viss typ av serotoninreceptorer, kallade serotonin 1b-receptorer.

– Vi och en annan forskargrupp har tidigare kunnat påvisa låg mängd av serotonin 1b-receptorer i hjärnan hos patienter med depression, säger Mikael Tiger, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, och studiens försteförfattare.

För att undersöka verkningsmekanismen och effektstorleken avbildade forskarna försökspersonernas hjärnor med positronemissionstomografi, PET, i samband med behandlingen.

Ketamin eller placebo

Patienterna rekryterades genom webbannonsering. Många ville vara med i studien. Av 832 frivilliga valde forskarna ut dem som uppfyllde kriterierna för att delta. Deltagarna skulle ha en pågående svår depression och ha fått SSRI i minst fyra veckor utan effekt, men vara friska i övrigt.

De 30 försökspersonerna hade haft en medelsvår eller svår depression under i genomsnitt flera år. En majoritet stod på antidepressiv behandling när de kom med i studien, men ingen hade svarat på behandlingen.

En första del av studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. Tjugo av de 30 randomiserades till att antingen få dropp med ketamin och tio till att få placebo i form av koksaltlösning. Före infusionen och 24–72 timmar efteråt avbildade forskarna hjärnan med PET-kamera.

Receptorerna ökade

Vid PET-avbildningen användes en radioaktiv markör som specifikt band till serotonin 1b-receptorer. Forskarna kunde då se att ketaminet verkade just via dessa receptorer, vilket var ny kunskap och bekräftade forskarnas hypotes. De såg också att serotonin 1b-receptorerna blev fler av ketaminbehandling.

Att bindningen till serotonin 1b-receptorer har en positiv effekt på depressionen skulle bland annat kunna bero på att sådan bindning ökar mängden av dopamin. Dopamin ingår i hjärnans belöningssystem och har stor betydelse för att människor ska uppleva positiv livskänsla, något som ofta saknas vid depression.

I nästa fas av studien fick de 29 som ville, ketamin två gånger i veckan, under två veckor. Resultatet blev att drygt 70 procent av de som behandlades med ketamin fick en märkbar förbättring av läkemedlet, enligt en skattningsskala för depression.

Andra terapier mot samma måltavla?

Men trots de goda effekterna är forskarna inte övertygade om att ketamin är den substans som kommer att bli den stora lösningen på problemet med svårbehandlad depressioner

– Ketamin har fördelen att verka mycket snabbt, men samtidigt är läkemedlet narkotikaklassat och riskerar att ge beroende, säger Johan Lundberg, forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.

Just beroenderisken ledde också nyligen till att Läkemedelsverket föreslog begränsningar för hur det nya depressionsläkemedlet Spravato med esketamin får lämnas ut.

Så i stället för att satsa på ketaminbehandling vill forskarna använda resultaten av studien till att utveckla andra, nya läkemedel. De ser framför sig olika möjligheter att använda kunskapen om serotonin 1b-receptorernas betydelse, förklarar Johan Lundberg:

– Därför är det intressant att i fortsatt forskning gå vidare och undersöka om denna receptor kan vara en möjlig måltavla för nya, effektiva läkemedel, men utan ketaminets biverkningar.

Nykomlingar i Folkhälso-myndighetens insynsråd

Helene Wallskär
-
0
Nykomlingar i Folkhälso-myndighetens insynsråd

Folkhälsomyndigheten har ett insynsråd med högst tio ledamöter. Insynsrådet utses av regeringen. Dess uppgifter är att ha insyn i myndighetens verksamhet och vara rådgivare åt generaldirektören.

Insynsrådet har ingen beslutsrätt.

Nytt insynsråd

Nu har regeringen utsett de nio som ska utgöra Folkhälsomyndighetens insynsråd 1 juni 2020-31 december 2020.

Av dessa satt sex med i insynsrådet även under föregående period, medan tre är nykomlingar. De nya är Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, Johan von Sydow, länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län, och Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

De sex som sitter kvar sedan tidigare är Mats Wiking, riksdagsledamot för S, Ulrika Jörgensen, riksdagsledamot för M, Agnetha Fredin, verksamhetschef i Malmö kommun, Anders Henriksson, andre vice ordförande i Sveriges kommuner och regioner, Hans Karlsson, kommundirektör i Arvika kommun, och Olle Lundberg, huvudsekreterare i Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Klart för svensk studie med medel mot cytokinstorm

Ingrid Helander
-
0
Klart för svensk studie med medel mot cytokinstorm

Efter klartecken från både etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket startar i dagarna en svensk klinisk studie med immundämpande läkemedel mot så kallad cytokinstorm vid covid-19.

Patienter med svår covid-19 som vårdas på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och i Huddinge kommer att randomiseras till att få tillägg med interleukin-hämmande läkemedel eller till fortsatt standardbehandling. De substanser som utvärderas är interleukin-6-hämmaren tocilizumab och interleukin-1-hämmaren anakinra.

Ska stoppa cytokinstorm

Syftet är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, att undersöka om substanserna kan förhindra eller dämpa de så kallade cytokinstormar som är en fruktad komplikation vid covid-19. Denna okontrollerade immunreaktion kan inträffa om coronaviruset tar sig ned i de nedre luftvägarna och ut i lungblåsorna, alveolerna, där blodet syresätts. Lungornas immunförsvar reagerar då på hotet och startar olika processer som tillsammans med försämrad syresättning i sämsta fall kan leda till att olika organ sviktar och patienten avlider.

En utmaning i studien är att identifiera de patienter som ska inkluderas i den.

– Av de patienter som vårdas för covid-19 är det en hel del som tillfrisknar av sig själva eller med understödjande behandling. Att sätta in interleukin-hämmande läkemedel är då en onödig risk, säger Anders Sönnerborg, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som leder studien.

Sätter in vid försämring

För att hitta rätt patienter försöker man därför fånga upp dem som håller på att bli sämre i sin lungfunktion för att då sätta in behandlingen.

– Alla inneliggande patienter övervakas noga och genom mäta syremättnaden och ta andra prover upptäcker vi om de börjar få problem med andningen och lungorna, säger Anders Sönnerborg

De båda substanserna som testas, tocilizumab och anakinra, är immundämpande antikroppar som är godkända för behandling av reumatiska tillstånd. Det är med andra ord inte säkert att de har bromsande effekt på okontrollerad immunreaktion vid covid-19.

– Erfarenheter från utbrottet av sars 2002-2003 och den tilltagande kunskapen om covid-19 visar dock att interleukin-1 och -6 ökar kraftigt vid cytokinstormar.

Hypotesen är därför att ökningen leder till en okontrollerad immunreaktion och att den kan dämpas genom att blockera de immunstimulerande interleukinerna.

– Det finns en del mindre studier med interleukin-blockad och rapporter i vetenskaplig litteratur som ger positiva indikationer på att detta skulle kunna fungera, men det går inte att förlita sig på dem. Det är små studier och det finns en risk för publication bias, det vill säga att man i större utsträckning publicerar de positiva resultaten och inte de negativa, säger Anders Sönnerborg.

Vill ha med 120 patienter

Liksom med alla läkemedel finns det risk för biverkningar även med de interleukin-hämmande läkemedlen. En generell risk med att trycka ner immunförsvaret är att andra infektioner, om man har sådana, kan blossa upp. Patienter som har eller har haft tuberkulos, där bakterierna kan ligga vilande, får därför inte ingå i studien.

Än så länge är studien, som är den första i Sverige, koncentrerad till Karolinska universitetssjukhuset men kan komma att utökas.

– Det finns ett intresse från andra sjukhus och vi för diskussioner med flera kliniker, säger Anders Sönnerborg.

Studien avser att inkludera 120 patienter.

– Eftersom epidemin är i avtagande är det svårt att veta när den kan vara färdigrekryterad men i bästa fall kan resultaten finnas i augusti.

Ändrade regler ska ge fler apotek glesbygdsbidrag

Helene Wallskär
-
0
Ändrade regler ska ge fler apotek glesbygdsbidrag

I en rapport till regeringen föreslår Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i dag att reglerna för glesbygdsbidrag till apotek bör ändras. Detta för att fler apotek ska få kunna få sådant bidrag.

Rapporten är ett svar på ett uppdrag från regeringen att se över glesbygdsbidraget.

Glesbygdsbidrag till 33 apotek 2018

Det särskilda stödet för apotek i glesbygd kom till 2013. Hittills har 29-35 apotek per år tagit del av stödet.

För verksamhetsåret 2018 betalade TLV ut elva miljoner kronor till 33 apotek i elva län. Nio apotek i Västerbottens län fick tillsammans drygt tre miljoner kronor i glesbygdsbidrag. Det gjorde Västerbotten till det län som fick mest i bidrag. Västerbotten toppade listan även 2017.

För att kunna få bidrag måste apoteket ligga mer än 20 kilometer från närmaste andra öppenvårdsapotek. Dessutom ställer reglerna krav på att ha öppet ett visst antal timmar per vecka.

Ytterligare ett kriterium gäller försäljningsintäkterna av receptbelagda läkemedel. Hittills har reglerna sagt att dessa intäkter inte för vara högre än tio miljoner kronor per år.

Dyrare läkemedel påverkar

Men i takt med att allt fler nya dyrare läkemedel lanseras har allt fler apotek hamnat över den gränsen. Färre har alltså kunnat få bidraget. Bland annat därför begärde regeringen den översyn av regelverket som TLV nu presenterar.

I rapporten till regeringen föreslår TLV att kraven på öppethållande sänks och att maxgränsen för omsättningen på receptläkemedel höjs. Däremot blir 20-kilometersgränsen kvar.

– De nya gränserna är bättre anpassade till dagens förutsättningar och ger apoteken bättre möjlighet att hantera de utmaningar som de möter, vilket kommer att gagna de kunder som nyttjar apoteken, säger Gunilla Rönnholm, biträdande enhetschef på TLV.

– Kunder ska kunna hämta ut läkemedel och få rådgivning även i glesbygden.

Redan från 2020

TLV föreslår att de nya reglerna träder i kraft i sommar och att de ska gälla retroaktivt för hela verksamhetsåret 2020.

TLV bedömer att fler än 50 apotek kan vara berättigade till glesbygdsbidrag med de nya reglerna och det bedöms kosta omkring femton miljoner kronor varje år.

Helgenomsekvensering studeras vid akut leukemi

Helene Wallskär
-
0
Helgenomsekvensering studeras vid akut leukemi

Kan helgenomsekvensering, en heltäckande analys av alla gener, ersätta dagens diagnosmetoder vid akut leukemi? Det undersöker nu forskare inom satsningen Genomic medicine Sweden, GMS, i en ny studie i samarbete med biotechföretaget Illumina.

Utvecklar helgenomsekvensering

Sedan tidigare arbetar GMS, som Läkemedelsvärlden rapporterat, med en nationell satsning på helgenomsekvensering för alla barn med solida cancertumörer. Projektet stöds av Barncancerfonden och har startat i år efter ett par års försening

Den nya studien handlar om diagnostik vid blodcancer, närmare bestämt akut lymfatisk leukemi, ALL, och akut myeloisk leukemi, AML. Studien ska undersöka om helgenomsekvensering tillsammans med sekvensering av RNA i framtiden kan bli primära diagnostiska metoder vid akuta leukemier. Detta skulle enligt GMS i så fall kunna förenkla det diagnostiska flödet och även erbjuda patienterna bättre uppföljning.

– Utöver den direkta nyttan för patienter att få diagnos och uppföljning av sjukdom så kommer studien, som täcker in patienter från hela Sverige, att generera ovärderliga data som ger oss möjlighet att bättre förstå biologin och sjukdomsförloppet vid leukemier. Vår förhoppning är att kombinationen av helgenom- och RNA-sekvensering också kan identifiera nya genetiska avvikelser i den icke-kodande delen av genomet, säger professor Richard Rosenquist Brandell som leder studien.

Richard Rosenquist Brandell är ordförande för Genomic medicine Sweden, professor vid Karolinska institutet och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset.

Alla med akut leukemi får erbjudandet

Forskarna siktar på att inkludera sammanlagt cirka 450 barn och vuxna i studien. Detta motsvarar det antal som får diagnosen akut leukemi varje år.

Under den tid som studien pågår kommer därför alla patienter som diagnosticeras med akut leukemi med dagens rutindiagnostik att få ett erbjudande om helgenom- och RNA-sekvensering. Forskarna vill på så vis studera om sekvenseringsmetoden hittar alla kliniskt relevanta avvikelser i arvsmassan.

Sekvensering av hela arvsmassan gör också att läkaren får mer detaljerad information om varje patient. Detta ger bättre möjligheter att följa patienten över tid för att utvärdera behandlingssvar och återfallsrisk.

Stopp för klorokin påverkar inte Sverige

Ingrid Helander
-
0
Stopp för klorokin påverkar inte Sverige

Världshälsoorganisationen WHO meddelade i måndags att studiearmen med klorokinfosfat/hydroxiklorokin i den globala Solidarity-studien har satts på paus. I studien, som ännu inte startat i Sverige, utvärderas bland annat klorokinläkemedel som behandling av covid-19.

Anledningen till WHO-stoppet är resultaten från en stor observationsstudie som nyligen publicerades i The Lancet. I studien, med totalt 96 000 covid-19-patienter på 671 sjukhus, visades att de patienter som behandlades med antingen klorokinfosfat eller det närbesläktade hydroxiklorokin hade en ökad risk att dö jämfört med patienter som inte fick klorokinläkemedel.

Ökade risken för död

Förutom att risken för död var större hos klorokinpatienterna var även risken för allvarliga hjärtrytmrubbningar större i den gruppen. Just rubbningar av hjärtrytmen är en känd biverkan hos klorokinläkemedel och kan i allvarliga fall leda till döden. Den ökade dödsrisken och risken för hjärtbiverkningar kvarstod även efter att forskarna kompenserat för olika faktorer som kön, ålder, BMI och allvarlighetsgrad av covid-19.

Men även om Solidarity-studien inte startats i Sverige har en hel del svenska covid-19-patienter behandlats med klorokinfosfat. Enligt Svenska intensivvårdsregistret hade till och med den 30 april 389 (27 procent) av de 1 462 covid-19-patienter som då vårdats på IVA behandlats med läkemedlet.

– I första fasen av pandemin i Sverige, när patienter började komma in till sjukhusen, övervägdes behandling med klorokinfosfat till alla med svår sjukdom, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken och avdelningen för klinisk mikrobiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Signaler om bristande effekt

Bedömningen byggde bland annat på positiva studier från Kina och Sydkorea och på in vitro-data.

– I den situation som rådde då med oklarheter om hur många som skulle bli svårt sjuka och i kombination med rapporterna från Asien beslöts att överväga behandling för varje patient.

Eftersom riskerna med klorokinläkemedel är väl kända övervakades patienterna. Men redan innan den nu publicerade Lancet-studien fanns signaler om att klorokinläkemedlen inte hade så gynnsam effekt vid covid-19 som tidigare studier visat, och att det fanns risker med behandlingen.

I början av april gick därför den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ut med en uppmaning om att klorokinläkemedel mot covid-19 endast ska användas inom ramen för kliniska studier.

– I samband med det upphörde vi på Karolinska universitetssjukhuset att behandla covid-19-patienter med klorokinfosfat, säger Anders Sönnerborg.

”Tröskeln har höjts”

Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar är situationen densamma på andra sjukhus i Sverige. Man har också gått igenom alla patienter som behandlats med klorokinfosfat mot covid-19 på Karolinska universitetssjukhuset och inte hittat några dödsfall kopplade till behandlingen.

– Inför Sveriges medverkan i Solidarity-studien gjordes en sådan genomgång och man hittade inga patienter som skadats av klorokinfosfatbehandlingen, säger Anders Sönnerborg.

Förutom att pausa klorokinfosfat-armen i Solidarity-studien ska WHO nu granska resultat från andra kliniska studier med klorokinfosfat och hydroxiklorokin.

Tror du att behandling och/eller studier med klorokinfosfat kommer att återupptas i Sverige?
– I ljuset av den data som kommit fram hittills har i mina ögon tröskeln höjts för att börja med detta igen. Samtidigt ska man ställa det mot de få behandlingsalternativ som finns för covid-19 och man får avvakta WHO:s bedömning. Men det skulle förvåna mig mycket om man kommer att fortsätta med klorokinläkemedel, säger Anders Sönnerborg.

1...181920...33Sida 19 av 33