Prövar inhalationssteroid mot covid-19
Covid-19-patienter som är i behov av syrgasbehandling men inte akut respiratorvård kommer att erbjudas att delta i studien vid fem svenska sjukhus. Foto: Istock

Prövar inhalationssteroid mot covid-19

Svenska forskare drar nu i gång en klinisk studie på fem sjukhus för att undersöka om inhalationssteroiden ciklesonid kan hjälpa svårt sjuka covid-19-patienter.

2 jun 2020, kl 10:00
0

Daniel Brodin

Daniel Brodin, Capio S:t Görans sjukhus.

Fem svenska sjukhus startar en klinisk studie för att undersöka de eventuella effekterna av inhalationssteroiden ciklesonid mot covid-19.

Ciklesonid har antiviral effekt

Forskningen om ciklesonid vid covid-19 är i en tidig fas och ingen vet ännu om behandlingen verkligen hjälper och i så fall hur bra.

Ciklesonid är under produktnamnet Alvesco ett godkänt astmaläkemedel. De som först identifierade substansen som intressant i jakten på covid-19-läkemedel var en grupp japanska forskare. De screenade ett stort antal steroider i provrörsstudier för att hitta substanser som hämmar coronavirus. Ciklesonid visade sig då kunna blockera replikationen av sars-cov-2-virus som orsakar covid-19.

Andra forskare i Japan har publicerat tre fallbeskrivningar av patienter med mild-moderat covid-19 som fick ciklesonidbehandling och tycktes ha god effekt av den. Forskarna menar att det kan vara så att covid-19-patienter har glädje av substansen för att den både dämpar inflammationen i lungorna och blockerar viruset.

– Fler studier behövs och det kommer att bli mycket intressant att se vilka resultat vår vetenskapliga utvärdering av behandlingen visar, säger Daniel Brodin, biträdande överläkare Vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Fem sjukhus samarbetar

Daniel Brodin är ansvarig för lungverksamheten vid sjukhuset. Han är också en av initiativtagarna till en klinisk studie av ciklesonid vid covid-19 som nu har startat. Övriga sjukhus som medverkar är Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Västmanlands sjukhus i Västerås.

De senaste månaderna har han liksom så många av sina kollegor främst vårdat covid-19-patienter. Och det var under det arbetet som idén till studien föddes.

– I mars fick sjukhuset en kraftig tillströmning av covid-19-patienter från Tensta, Rinkeby och övriga västerort. Vi lade in omkring 40 nya patienter per dag. Allt gick väldigt fort och det fanns inte tid för diskussioner mellan sjukhusen om exempelvis gemensamma behandlingsriktlinjer, berättar Daniel Brodin.

Läkarna stod inför en ny sjukdom och var under hektiska arbetsdagar tvungna att snabbt försöka förstå vilka behandlingar som kunde hjälpa patienterna. Många av patienterna var svårt sjuka och en del avled.

– För mig som kliniker kändes det särskilt i början ganska tufft att vi inte kunde ge något mer än stödjande behandling. Att bara kunna stå bredvid när det gällde själva grundsjukdomen och inte ha något att erbjuda patienterna. Det blev en stark drivkraft för mig att vilja vara med och försöka få fram behandlingar mot covid-19.

Ciklesonid i sprayinhalator

Det hela började med att en del av de coronapatienter som kom till sjukhuset hade även astma, kroniskt obstruktiv  lungsjukdom eller andra obstruktiva luftvägsbesvär. Normalt skulle läkarna ofta ha behandlat dessa besvär med inhalationsläkemedel i nebulisator. Men nu avrådde smittskyddsexperter från att använda nebulisator i vård av covid-19-patienter. Detta eftersom nebulisatorn skapar en aerosol, ett moln med finfördelade partiklar som svävar i luften. Därmed skulle risken för virusspridning kunna öka.

Därför rekommenderade experterna i stället sprayinhalatorer som har ett slutet system och inte frigör någon aerosol.

Daniel Brodin och hans kollegor behövde välja en inhalationssteroid som är formulerad för sprayinhalator. De fastnade för ciklesonid, bland annat på grund av att den enligt dokumentationen har en gynnsammare biverkningsprofil än många andra steroider.

Läkarna började behandla en liten grupp patienter med ciklesonid. Sammanlagt fick ett 20-tal patienter behandlingen.

– Vi fick ganska snabbt en känsla av att det gick bättre för dem som fick ciklesonid än för andra, jämförbara patienter, säger han.

– Vi tyckte det var så tydligt att det var värt att undersöka vidare.

De läste den ännu sparsamma forskningslitteratur som finns om ciklesonid som coronabehandling och bestämde sig för att försöka få i gång en klinisk studie i Sverige. Samarbete med övriga sjukhus i studien etablerades.

Studien fick finansiering av Axel och Margaret Ax:son Johnssons stiftelse och läkemedelsföretaget ställde läkemedlet till kostnadsfritt förfogande. Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket har också gett sina tillstånd och efter ett åtskilligt antal förberedelseveckor kan de första patienterna nu inkluderas.

– Den pappersexercis som krävs för att komma i gång med en sådan här studie är inte riktigt gjord för en kliniker att hålla på med parallellt med den kliniska verksamheten. Men nu kan vi äntligen köra i gång, säger Daniel Brodin.

Ska rekrytera 446 patienter

Upplägget är en randomiserad, öppen och placebokontrollerad studie vid de fem sjukhusen. Covid-19-patienter mellan 18 och 85 år som behöver syrgas och har positiva virusprover kommer att randomiseras till att antingen få tillägg av ciklesonidbehandling eller enbart standardbehandling. Siktet är inställt på att inkludera 223 patienter i varje arm i studien.

Ciklesonidgruppen kommer att få inhalera läkemedlet två gånger om dagen i 14 dagar. Det primära utfallsmåttet är antal dygn med behov av syrgasbehandling.

Sekundära utfallsmått är bland annat dödlighet, behovet av respiratorvård och vårdtidens längd.

Patienterna kommer att följas upp under 14 dagar och sedan efter 30 dagar och sex månader. Genom att även följa upp patienterna efter ett halvår vill forskarna se om behandlingen har någon effekt på lungfunktionen efter covid-19 på längre sikt.

Liksom övrig covid-19-kunskap växer nu kunskapen om steroiders roll i behandlingen snabbt. Tidiga rapporter manade till stor försiktighet med systemiska steroider av rädsla för deras dämpning av immunförsvaret. Men sedan dess har budskapen nyanserats.

– Mycket tyder på att systemiska steroider kan gynna vissa av patienterna. Kanske är det så att steroider kan göra skada om de sätts in vid fel tillfälle tidigt i sjukdomsförloppet när patienten fortfarande har står mängd aktiva virus i kroppen. Men att de kan göra nytta senare i förloppet hos patienter som får ett starkt påslag av inflammatoriskt svar, säger Daniel Brodin.

Han hoppas att den svenska studien ska kunna hjälpa till att bringa klarhet i dessa frågeställningar. Hur länge resultaten dröjer beror på hur epidemin utvecklas.

– Det bästa är förstås om incidensen minskar så mycket att det tar lång tid för oss att bli klara. Men ännu tyder tyvärr inget på det. Det kommer fortfarande många patienter, omkring 50 i veckan. Om det fortsätter ungefär på det sättet kan de första resultaten finnas om cirka tio-tolv veckor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng