Annons
Home 2020

Årlig arkivering 2020

Tillsätter expertgrupp för att lära om covid-19

Marie Ericsson
-
0
Tillsätter expertgrupp för att lära om covid-19

Kungliga vetenskapsakademien har tillsatt en expertgrupp som ska granska covid-19 och sjukdomens spridning i samhället. Uppgiften är att belysa vad vi kan lära oss av pandemin och om det är möjligt också ge råd inför framtida pandemier.

Gruppen består av ledamöter av Kungliga vetenskapsakademien och andra framstående experter inom området. Totalt ingår sju personer. Expertgruppen ska i första hand belysa vilka kunskapsluckor som finns när det gäller viruset och sjukdomen och hur kunskapsläget ser ut när det gäller smittskydd, vaccination och behandling. Den ska även utreda vilka lärdomar som går att dra om smittskydd och läkemedel- och vaccinutveckling. Att ta ställning till om dialogen mellan vetenskapssamhälle, statsmakter, myndigheter och vård kan utvecklas i framtiden utifrån de erfarenheter vi får av pandemin ingår också i uppgifterna.

– Med sitt vetenskapliga fokus ska Vetenskapsakademiens expertgrupp ses som ett komplement till Coronakommissionen som tillsatts av regeringen. Till skillnad från kommissionen har vår expertgrupp inte i uppdrag att granska svenska myndigheters agerande eller utvärdera de samhällsekonomiska konsekvenserna, säger Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson i ett pressmeddelande.

Staffan Normark, ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd blir ordförande i gruppen.

– Det känns både viktigt och utmanande, att mitt under brinnande pandemi orsakad av ett nytt virus, tolka och beskriva den explosion av kunskap som växer fram om viruset, om infektionen och om de faktorer och åtgärder som påverkar virusets framfart i samhället, säger han i pressmeddelandet.

Före utgången av 2021 ska Expertgruppen lämna sin slutrapport.

Medlemmar av Vetenskapsakademiens expertgrupp

Staffan Normark, Stockholm, ordförande i expertgruppen är professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd.
Anders Hallberg, Uppsala, är professor emeritus i läkemedelskemi, tidigare rektor för Uppsala universitet och har arbetat med utveckling av läkemedel mot infektionssjukdomar.
Ari Helenius, Zürich, är professor i biokemi och en världsledande virusforskare.
Jan Holmgren, Göteborg, är professor i medicinsk mikrobiologi och har bland annat tagit fram ett av världens mest använda vaccin mot kolera.
Gunilla Karlsson Hedestam, Stockholm, är professor i vaccinimmunologi. Hon har arbetat aktivt med forskning om Sars-CoV-2 och leder ett forskarlag som undersöker immunsvaret mot viruset.
Annika Linde, Stockholm, virolog, adjungerad professor och tidigare statsepidemiolog.
Jan Nilsson, Lund/Malmö, professor i experimentell kardiovaskulär forskning samt ordförande i Hjärt- och lungfondens forskningsråd.

”Sista chansen att undvika ny coronakris i Europa”

Helene Wallskär
-
0
”Sista chansen att undvika ny coronakris i Europa”

EU-kommissionen och EU:s folkhälsomyndighet ECDC höll på torsdagen en gemensam presskonferens om det försämrade covid-19-läget i Europa.

– Vi är i ett avgörande skede. Det här är sista chansen att undvika att upprepa vårens  smittspridning och de nedstängningar av samhället som då följde. Det vore förödande både för individer och för samhällen om vi hamnade där igen, sade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides.

Hon uppmanade medlemsländerna att se till att de har rätt åtgärder mot smittspridningen på plats och att människor verkligen följer de restriktioner som finns.

Sverige i mest stabila gruppen av länder

ECDC, European centre for disease control and prevention, publicerade på torsdagen en förnyad riskanalys beträffande covid-19 i Europa. Analysen visar en mycket varierande bild. I tolv av länderna beskriver ECDC läget som stabilt. Till dessa länder hör Sverige. Övriga är Belgien, Cypern, Finland, Tyskland, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen och Polen.

I Sverige och övriga stabila länder är covid-19-risken för närvarande, enligt ECDC, låg för den allmänna befolkningen. För äldre och andra riskgrupper är dock risken enligt analysen moderat.

I övriga länder i EU är läget betydligt sämre. ECDC pekar på en stark ökning av antalet smittade, allvarligt sjuka och dödsfall på grund av covid-19. Detta gör att risken för de mest sårbara grupperna definieras som mycket hög. För övriga i befolkningarna beskriver myndigheten risken som moderat till mycket hög, beroende på vilket land det handlar om. De länder som har den mest oroande utvecklingen är just nu Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Spanien.

ECDC-chefen Andrea Ammon framhöll att mycket av smittspridningen nu sker bland ungdomar och unga vuxna. En förbättrad riskkommunikation till yngre personer är därför en av de åtgärder som ECDC vill se i alla länder.

– Unga tror att de är osårbara. Men även de kan bli allvarligt sjuka. Dessutom kan de sprida smittan vidare till mer sårbara personer. Riskkommunikationen måste skräddarsys för att nå fram till olika grupper, sade hon.

Inga lyfta restriktioner i Sverige

Lite senare höll även Sveriges statsminister Stefan Löfven, socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson webbsänd presskonferens. Nyheten var att regeringen ännu inte tillåter evenemang med fler än 50 personer. Många hade väntat sig ett beslut om en utökning till 500 personer vid torsdagens regeringssammanträde, men så blev det alltså inte.

Skälen är den svaga uppgång av antalet covid-19-fall som nu syns också i Sverige samt att regeringen tycker sig se ett förändrat beteende i befolkningen.

– Allt fler har blivit mindre försiktiga. Det är kramar och kalas och bussresor i rusningstrafik. Även om det svenska läget är jämförelsevis stabilt ser vi en uppgång här också. Det är oroväckande och det krävs att vi skärper upp vårt beteende, sade Stefan Löfven.

Han uppmanade arbetsgivare att fortsätta underlätta distansarbete och underströk att alla måste ta sitt ansvar att hålla fysisk distans i olika sammanhang.

– Ordna inga trånga hemmafester. Det är tråkigt, men om vi tvingas införa nya restriktioner så vore det ännu tråkigare.

Läkemedelsverket får tillfällig generaldirektör

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket får tillfällig generaldirektör

Regeringen utsåg vid torsdagens sammanträde Joakim Brandberg till vikarierande generaldirektör vid Läkemedelsverket. Förordnandet gäller från 1 oktober.

Den 30 september löper förordnandet ut för den nuvarande generaldirektören Catarina Andersson Forsman, som då går i pension. Hon har varit Läkemedelsverkets generaldirektör sedan 2014, med ett ettårigt avbrott för en längre sjukskrivning 2015-2016.

Regeringen har ännu inte utsett Catarina Andersson Forsmans efterträdare. I väntan på att den tillsättningen ska bli klar beslutade regeringen därför att göra Joakim Brandberg till vikarierande generaldirektör.

Uppdraget gäller fram till dess att en ny generaldirektör blivit utsedd och kan tillträda. Joakim Brandberg är i dag Läkemedelsverkets chefsjurist.

Skickade inte in någon reklam för granskning

Helene Wallskär
-
0
Skickade inte in någon reklam för granskning

Företaget Glaxosmithkline consumer healthcare marknadsför en lång rad rad receptfria läkemedel. Som medlem i Läkemedelsindustriföreningen, LIF, har företaget förbundit sig att följa läkemedelsbranschens etiska regelverk.

Det innebär bland annat att företaget ska skicka in ny läkemedelsreklam till informationsgranskningsnämnden, IGN. Kravet omfattar all ny reklam och information som företaget tar fram, som till exempel trycksaker, reklamfilmer, webbsidor och annonser.

IGN granskar sedan dessa så kallade pliktexemplar för att se att de följer de etiska reglerna.

Inga pliktexemplar från Glaxosmithkline

När IGN kontrollerade sin statistik över pliktexemplar såg nämnden att Glaxosmithkline consumer healthcare inte hade skickat in ett enda pliktexemplar för receptfria läkemedel under hela 2019 och inte heller under de första åtta månaderna 2020. IGN skrev till företaget och efterlyste ”en förklaring till detta förhållande”.

 I sitt svaromål har företaget ingen tydlig förklaring. Men medger i alla fall att inga pliktexemplar har skickats in trots att det finns interna rutiner för detta.

”Från när vi uppmärksammades om detta ärende har vi börjat se över våra processer, rutiner och utbildat ny personal i hur pliktexemplar ska hanteras”, skriver företaget.

IGN konstaterar att Glaxosmithkline har överträtt regelverket och beslutar att företaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Åtta miljoner till kliniska studier om covid-19

Marie Ericsson
-
0
Åtta miljoner till kliniska studier om covid-19

Tidigare i år fick de regionala noderna inom Kliniska studier Sverige totalt tolv miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att stödja kliniska studier med koppling till covid-19. Nu tillförs ytterligare åtta miljoner kronor till satsningen. 

Vetenskapsrådet fick i april ett regeringsuppdrag som går ut på att tillfälligt stärka verksamheten för att öka möjligheten till genomförandet av kliniska studier med koppling till covid-19. Den nu aktuella satsningen ligger i linje med det uppdraget, skriver Vetenskapsrådet. 

Pengarna är en del av de 100 miljoner kronor som Vetenskapsrådet, i samarbete med Vinnova, delar ut till forskning som kan bidra till att stoppa utbredningen av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott. Pengarna tas från det extra anslag som Vetenskapsrådet fick i vårändringsbudgeten, vilket Läkemedelsvärden tidigare skrivit om. 

Regionala noder i Kliniska studier Sverige

Kliniska studier Sverige är ett samarbete mellan Sveriges sex samverkansregioner, de regionala noderna, som finansieras av Vetenskapsrådet. Målet är att stärka förutsättningarna för att bedriva studierna. De regionala noderna är Forum Norr, Forum Stockholm-Gotland, Forum Sydost, Forum Söder, Gothia forum och Forum Uppsala-Örebro. 

De regionala noderna stöder arbetet genom till exempel hjälpa till med studieprotokoll, tillståndsansökningar, datahantering och utbildning. De kan också ge utbildning inom klinisk forskningsmetodik. 

Noderna samordnar arbetet inom sina respektive samverkansregioner. Detta kan ske genom att vidareutveckla regionens stödstrukturer och tjänster, eller fånga upp regionala utvecklingsbehov som kan utvecklas via samarbetet Kliniska studier Sverige. 

De sex regionala noderna samarbetar genom att de bland annat driver nationella utvecklingssatsningar och arbetar med frågor kring statistik och uppföljning.

Ny metod kan ge bättre antibiotikabehandling

Marie Ericsson
-
0
Ny metod kan ge bättre antibiotikabehandling

En ny metod för att snabbt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Den nya metoden kan göra det lättare att skräddarsy patienters antibiotikabehandling.

En kombination av flera antibiotika används ofta mot svårbehandlade bakterieinfektioner. Det som eftersträvas med att kombinera antibiotika är en synergieffekt där de kombinerade medlen ger större verkan än det enskilda medlet och på ett effektivt sätt dödar bakterier. Det finns dock en risk att motsatsen, så kallad antagonism, uppstår vilket innebär att två antibiotika motverkar varandras effekt. 

Den nya metoden CombiANT som forskarna i Uppsala nu har utvecklat innebär att interaktioner mellan olika antibiotika kan testas på agarplattor och resultat kan ses på ett dygn. Utgångspunkten var att skapa ett test som går att använda i ett kliniskt laboratorium, berättar Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.

– Det finns idag metoder där man testar olika kombinationer av antibiotika, men de är komplicerade och tidskrävande. Den här nya metoden ger samma effekt men på ett snabbare och enklare sätt, säger han.

Kan skräddarsy antibiotikabehandling

Metoden bygger på en så kallad koncentrationsgradient av antibiotika som har gjutits in i en agarplatta skapad med hjälp av en 3D-printad plastskiva. På plattan odlas sedan bakterier som har isolerats från en patient för att se hur bakterierna reagerar på olika kombinationer av antibiotika.

I studien har forskarna undersökt E.coli-bakterier som har isolerats från urinvägsinfektioner. Resultatet visade att olika odlingar av E.coli inte reagerade på samma sätt på en viss antibiotikakombination. En kombination som i de flesta fall gav synergi gav i vissa odlingar motsatt effekt och ledde till att behandlingen blev sämre.

 – Med den nya metoden kan man alltså, istället för att anta att det blir samma effekt för alla patienter, testa varje patient individuellt och se hur varje person reagerar på kombinationen av antibiotika, säger Dan I. Andersson. 

Metoden gör att man får högre precision i patienters antibiotikabehandling, menar han.

 – Den innebär att man kan skräddarsy kombinationsbehandlingen baserat på varje patients bakterier och bestämma vad som är bäst för just den personen. 

Enligt honom behövs det inget ny träning eller teknik för att kunna genomföra metoden och han tror därför inte att det borde dröja alltför länge innan den introduceras inom vården.

– Det är svårt att svara på och det är många faktorer som spelar in, men inom ett par år tror jag att vi kan använda metoden på riktigt, säger han.

Covid-19-testning kan göras snabbare

Helene Wallskär
-
0
Covid-19-testning kan göras snabbare

Ökad covid-19-testning är en viktig del av arbetet med att begränsa smittspridningen, både i Sverige och globalt. Det handlar här om testning för att påvisa pågående coronavirusinfektion. Detta för att kunna starta kontaktspårning och stoppa fortsatt spridning.

Resurskrävande covid-19-testning

Den vanligaste laboratoriemetoden för att upptäcka pågående infektion är ett så kallat PCR-test. Det går ut på att detektera RNA från viruset i prover från patientens näsa och svalg. Ett tids- och resurskrävande steg i denna metod är att extrahera och rena RNA-molekyler från proverna.

Forskare vid Karolinska institutet har nu utvecklat en förenklad testmetod utan detta steg. Forskarna menar att deras mer resurseffektiva metod gör det möjligt att skala upp covid-19-testning även på platser och i situationer med begränsade resurser. De har publicerat sina resultat i Nature communications.

– Vi började arbeta med frågan om en tillgänglig testmetod så snart vi såg utvecklingen i Asien och Sydeuropa, och innan situationen utvecklats till en kris i Sverige. I princip var vår metod klar redan i slutet av april och vi gjorde då alla data tillgängliga, säger Björn Reinius, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Han ledde studien som gjordes i samarbete med forskare vid flera andra institutioner på Karolinska institutet. Forskarna utvecklade en metod som helt kringgår steget att utvinna RNA från provet. Patientprovet inaktiveras först genom upphettning som gör att eventuella viruspartiklar inte längre är smittsamma. Sedan går provet direkt in i den diagnostiska reaktionen som kan detektera förekomst av viruset.

God träffsäkerhet

En viktig fördel med metoden är, enligt forskarna själva, en ny formulering av den lösning som används för att samla upp och transportera provmaterial som tagits från patienterna.

– Genom att ersätta provinsamlingsbufferten med enkla och billiga buffertformuleringar kan vi möjliggöra viral detektion med hög känslighet direkt från det ursprungliga kliniska provet, utan några mellansteg, säger Björn Reinius.

I studien jämfördes den nya diagnosmetoden med standardmetoder. Bland annat gjorde forskarna en analys av 597 prover från kliniskt diagnostiserade covid-19-patienter. De såg en mycket stor överensstämmelse mellan testresultaten med den nya metoden och standardmetoden. Den beräknade träffsäkerheten för den nya metoden hamnade på omkring 98 procent.

En första version av studien publicerades på preprintservern medRxiv. Björn Reinius berättar att studien redan då snabbt väckte stort intresse över hela världen.

– Tack vare den låga kostnaden och enkelheten i den nya metoden är den särskilt attraktiv på platser och i situationer med begränsade resurser men stora behov av att testa för covid-19, säger Björn Reinius.

Men han menar att metoden är användbar även i mer välbärgade länder, som Sverige.

– Jag skulle gärna se att man nyttjade det här testet även i Sverige, till exempel för billig periodisk testning av asymtomatiska personer för att eliminera smittspridning.

Höjt anslag till Rise efter nya EU-regler

Marie Ericsson
-
0
Höjt anslag till Rise efter nya EU-regler

I höständringsbudgeten föreslår regeringen en förstärkning av anslaget till Rise med 15 miljoner kronor. Detta ska göra det möjligt för forskningsinstitutet att fortsätta vara verksamt som anmält organ enligt EU:s regelverk. 

På grund av coronapandemin sköts det nya regelverket för medicintekniska produkter upp ett år, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. Men EU har nu beslutat om det nya regelverket som ska tillämpas från och med i maj 2021. 

Eftersom bristen på anmälda organ i dag är stor, bedöms anpassningen för de medicintekniska företagen bli en stor utmaning. Om utvärdering och certifiering av nya medicintekniska produkter som har utvecklats i Sverige tar lång tid på grund av brist på anmälda organ, finns det risk för att svenska företag och forskare söker sig utomlands för utveckling av medicintekniska innovationer, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Rise är sedan tidigare ett anmält organ enligt EU:s nuvarande regelverk. Ansökningsprocessen för att bli ett anmält organ är enligt det nya regelverket är tids- och kostnadskrävande. Regeringen föreslår därför att Rise tillförs medel för att ha förutsättningar att agera nationellt anmält organ även enligt EU:s nya regelverk. 

Ett anmält organ är en oberoende organisation som ser till att de produkter som släpps ut på marknaden uppfyller alla regler. 

Undersöker minskad antibiotikaförskrivning

Marie Ericsson
-
0
Undersöker minskad antibiotikaförskrivning

Öppenvårdens antibiotikaförskrivning har sakta gått nedåt under flera år, men i våras skedde en drastisk minskning. I maj var antibiotikaförsäljningen på recept 31 procent lägre än under samma månad i fjol och ännu mer minskade förskrivningen av luftvägsantibiotika, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. 

Enligt Folkhälsomyndigheten berodde den snabba minskningen sannolikt på coronapandemin. Detta dels därför att smittskyddåtgärderna kan ha till att andra sjukdomar minskade, och dels för att rädsla för smitta kan ha gjort att färre människor sökte vård.

Ser vad minskad antibiotikaförskrivning lett till

Nu ska det nationella nätverket mot antibiotikaresistens Strama, i samarbete med Folkhälsomyndigheten, undersöka om allvarliga infektioner har blivit fler på grund av en minskad antibiotikaförskrivning. 

Undersökningen ska göras utifrån utdrag från diagnosregistret hos Socialstyrelsen. Där ska Strama och Folkhälsomyndigheten titta på komplicerade diagnoser som kan vara tecken på en underanvändning av antibiotika. 

– Vi kommer att jämföra ett antal utvalda diagnoser det här året då det skrevs ut mindre antibiotika med samma tidsperiod tidigare år, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare och ordförande i Strama. 

Hans hypotes är att det inte kommer att vara någon skillnad. Dock går det inte endast att titta på siffror av utskriven antibiotika, utan det är också viktigt att se till hur det har påverkat människor, menar Stephan Stenmark.

– Nivån av utskriven antibiotika i sig behöver inte vara ett tecken på underförskrivning. Men i och med att det var särskilda förhållanden i våras, då vårdutbudet var förändrat och människor kanske drog sig för att söka vård, vill vi ta reda på vad det kan ha lett till.

Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i en rapport senare i höst. 

– Det kommer inte att vara någon redovisning på individnivå, utan det är ett ansvar för varje region att se till att god patientsäkerhet uppnås, säger Stephan Stenmark. 

Studie ökar förståelse av proppbildning vid covid-19

Helene Wallskär
-
0
Studie ökar förståelse av proppbildning vid covid-19

Proppbildning vid covid-19 är en vanlig komplikation av infektionen. Det gäller inte minst blodproppar som bildas i lungorna och andra inre organ. Ökade insatser för att förebygga blodproppar och lösa upp dem som hunnit bildas, är också en av de viktigaste förbättringarna av vården av coronapatienter som skett hittills under pandemin.

Patienter med covid-19 som läggs in på sjukhus får i dag rutinmässigt proppförebyggande behandling med lågmolekylärt heparin. Läkarna har också höjt doserna i takt med ökad klinisk erfarenhet av den nya sjukdomen.

– Men trots detta drabbas en del patienter av proppbildning vid covid-19 och vi ville undersöka bakgrunden till det, säger Oskar Eriksson, läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.

Kartlade proppbildning vid covid-19

Oskar Eriksson publicerade tillsammans med forskarkollegor nyligen en studie i tidskriften Thrombosis and haemostasis. I studien hittade forskarna en mekanism som de tror kan ligga bakom den ökade proppbildningen vid covid-19. Om upptäckten kan bekräftas i fortsatt forskning kan detta ge uppslag till såväl förbättrad diagnostik som måltavlor för nya läkemedel.

Tidigare forskning tyder på att det så kallade komplementsystemet, en del av immunsystemet, kan vara inblandat i onormal koagulation och andra sjukdomsprocesser vid covid-19. Misstankar har framför allt riktats mot proteinet mannosbindande lektin, MBL. Detta protein både binder till coronavirus och kan aktivera komplementsystemet.

Uppsalaforskarna gjorde en observationsstudie av 65 coronapatienter inom intensivvården på Akademiska sjukhuset. Forskarna mätte patienternas nivåer och aktivitet av MBL. De såg ett signifikant samband mellan MBL-nivå och risk för blodproppar hos patienterna.

Det var 14 procent av patienterna som trots propprofylax drabbades av blodproppar under vårdtiden. Samtliga som fick proppar hade förhöjd aktivitet och nivå av MBL.

Studien tyder på att komplementsystemet inte bara är en del av immunförsvaret utan också kan fungera som en förstärkning av blodets koaguleringsförmåga. Forskarna tror att när MBL drar i gång komplementsystemet, bidrar det till den kraftiga aktiveringen av blodkoagulering som ses hos många covid-19-patienter.

Fortsatta studier

Nu planerar Uppsalaforskarna att gå vidare med detta forskningsspår för att se om det går att bekräfta och förklara sambandet mellan MBL och proppbildning vid covid-19.

– Det behövs mer forskning för att verkligen kunna se om det finns ett orsakssamband. Vi planerar bland annat mekanistiska studier. Sambandet behöver även bekräftas i fler, oberoende studier. Det vore även intressant att studera MBL hos covid-19-patienter med mildare symtom, säger Oskar Eriksson.

Han hoppas att den aktuella forskningen så småningom ska kunna komma till konkret nytt i vård och behandling av coronapatienter.

– Man skulle kunna screena patienter i förebyggande syfte vid inläggning och behandla dem med förhöjd MBL-nivå mer aggressivt med proppförebyggande läkemedel. MBL skulle även kunna vara en möjlig måltavla för nya läkemedel mot blodproppar.

Svenskt läkemedel kan få utökad användning

Marie Ericsson
-
0
Svenskt läkemedel kan få utökad användning

Vid sitt senaste möte rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP sju nya läkemedel för godkännande, bland annat två nya vaccin. Dessutom rekommenderade kommittén utökade användningsområden för ytterligare 15 läkemedel. Bland dessa finns Orfandin, ett läkemedel som det svenska företaget Sobi står bakom. 

Nya vacciner

Ett av två nya vaccin som CHMP rekommenderar för godkännande är MenQuadfi mot invasiv meningokockinfektion som orsakas av bakterien Neisseria meningitidis. 

Det andra vaccinet som rekommenderas för godkännande är Supemtek mot influensa. 

Ett annat läkemedel som CHMP rekommenderar är Nyvepria (pegfilgrastim) för att minska varaktighet och förekomst av neutropeni hos patienter som behandlas med kemoterapi. Även Rivaroxaban Accord (rivaroxaban), ett antikoagulantiaum som är avsett för behandling mot venös tromboembolism, lungemboli och förebyggande av aterotrombotiska händelser hos vuxna med vissa riskfaktorer, rekommenderas. 

CHMP rekommenderar också hybridläkemedlet Phelinun (melfalan) för behandling av vissa hematologiska cancerformer och andra cancersjukdomar.

Kan få utökade användningsområden

På mötet rekommenderade CHMP även nya användningsområden för hela 15 läkemedel. 

Ett av dessa var Orfandin (nitisionon) som det svenska företaget Sobi står bakom. Rekommendationen innebär att läkemedlet ska kunna användas som behandling mot alkaptonuri, en sjukdom som kännetecknas av kroppens oförmåga att metabolisera homogentisinsyra på grund av brist på enzym. 

I dag finns inga godkända läkemedel mot alkaptonuri och det medicinska behovet är stort. Orfandin är tidigare godkänt i EU som behandling mot ärftlig tyrosinemi typ 1, som är en sjukdom där kroppen inte kan bryta ner aminosyran tyrosin. 

CHMP rekommenderar också att Velphoro (sucroferrisk oxyhydroxid) ska få utökad indikation till att omfatta behandling även av barn över två år. Läkemedlet används för att kontrollera fosforhalten i serum vid kronisk njursjukdom. Den aktiva substansen i Valphoro är ett fosfatbindemedel.  

Även för läkemedlet Olumiant (baricitinib) rekommenderar CHMP utökad användning. Rekommendationen innebär att läkemedlet även ska kunna användas för behandling av atopisk dermatit, eksem, hos vuxna. Läkemedlet är i dag godkänt av EU för behandling av ledgångsreumatism.

Två miljarder mer till läkemedelsförmånen

Helene Wallskär
-
0
Två miljarder mer till läkemedelsförmånen

I budgetpropositionen som presenteras idag föreslår regeringen ytterligare en höjning av anslaget till läkemedelsförmånen. Enligt förslaget ska det särskilda statsbidraget till regionerna för deras kostnader för läkemedelsförmånerna ökas med drygt två miljarder kronor. Anslaget för 2021 blir då cirka 31,7 miljarder kronor.

Läkemedelsförmånen allt dyrare

Samhällets läkemedelskostnader har stigit under en lång följd av år. Sedan 2013 har kostnaderna för läkemedelsförmånerna varje år slagit nya rekord. Bakom ökningen finns flera förklaringar. En är att befolkningen växer och inte minst att de äldre blir fler – i högre åldrar ökar ofta behovet av läkemedel. Introduktionen av nya, dyrare läkemedel är en annan förklaring och ökad användning av vissa äldre en tredje.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har i ett tidigare uppdrag sett över besparingspotentialen när det gäller förmånsläkemedlen. TLV analyserade bland annat ett förslag från läkemedelsutredningen om att göra prissänkningar på läkemedel som är äldre än fem år. TLV:s slutsats var att det på det sätter skulle gå att spara 400-800 miljoner kronor under två-fyra år.

Regeringen har, enligt budgetpropositionen, för avsikt att ge TLV i uppdrag att genomföra kostnadsdämpande åtgärder. Men trots detta räknar regeringen med ökade läkemedelskostnader nästa år.

I prognosen för 2022 och 2022 väntar sig dock regeringen att det går att behålla samma kostnadsnivå som 2021.

Regeringen flaggar också för att det kan komma förändringar av läkemedelsanslaget under 2021 med anledning av förslag i läkemedelsutredningen. ”Utredningens förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet”, skriver regeringen i budgetpropositionen.

Pandemin präglar

Propositionen präglas av ökade samhällssatsningar för att hantera coronapandemin. Det gäller de flesta av utgiftsområdena och inte minst område 9, hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Bland annat föreslår regeringen höjda förvaltningsanslag till de myndigheter som har viktiga uppgifter i arbetet mot covid-19. Anslagen till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ökas med 50 respektive 45 miljoner kronor nästa år. Socialstyrelsens årsanslag blir då närmare 750 miljoner kronor och Folkhälsomyndighetens lite drygt 500 miljoner kronor.

Samtidigt avsätts två miljarder kronor för att klara fortsatt storskalig testning för hitta pågående covid-19. Pengarna ska gå till fortsatt testning och smittspårning i regionerna. Under 2020 har nästan 7 miljarder avsatts för detta.

Läkemedelsverkets anslag höjs med omkring tio miljoner kronor till närmare 160 miljoner. I höjningen ingår fem miljoner kronor till utökad nationell säkerhetsövervakning vid kommande vaccinering mot covid-19.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat innehåller budgetpropositionen även ökade forskningssatsningar.

Regeringen föreslår miljöpremie för läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Regeringen föreslår miljöpremie för läkemedel

En miljöpremie för att minska utsläppen av läkemedelsrester från läkemedelstillverkning är en åtgärd som ofta har diskuterats. Nu föreslår regeringen att åtgärden ska testas i en försöksverksamhet under tre år.

Förslaget ingår i budgetpropositionen. Där skriver regeringen skriver att Sverige nu har möjlighet att ta en ledarroll i omställningen till hårdare miljökrav på läkemedelsproduktion. Regeringen konstaterar att läkemedelstillverkning i vissa fall leder till omfattande utsläpp och vill därför på försök införa en miljöpremie i förmånssystemet.

Enligt Jakob Lundgren, pressekreterare åt miljö- och klimatminister Isabella Lövin, är de exakta detaljerna i det planerade premiesystemet ännu inte klara. Uppdraget att utforma försöket ska gå till Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten.

Premien kan enligt Jakob Lundgren komma att arbetas in i Periodens-vara-systemet.

”Periodens vara-systemet syftar till att pressa priserna på läkemedel som är utbytbara på apotek. Det är bra eftersom det sparar pengar till välfärden. Men i dag tas bara hänsyn till pris och möjlighet att leverera produkten, vilket missgynnar företag som arbetar med en miljö-mässigt hållbar tillverkning. En miljöpremie kan därför ge incitament att investera i t.ex. avloppsrening vid läkemedelsproduktion”, skriver han i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

Regeringen och ansvariga myndigheter diskuterar att under försöket testa miljöpremie inom tre olika läkemedelsområden. Dessa är antibiotika, könshormoner och preparat inom NSAID-gruppen.

För 2021 föreslår regeringen att fem miljoner kronor satsas på försöksverksamheten. För 2022 och 2023 beräknas satsningar på elva respektive tre miljoner kronor.

Så har corona påverkat Nobelarbetet

Helene Wallskär
-
0
Så har corona påverkat Nobelarbetet

Om två veckor är det dags för det spännande ögonblick när vi får veta vem eller vilka som i år får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Nobelförsamlingens ständiga sekreterare Thomas Perlmann ska under traditionsenligt högtidliga former göra sitt tillkännagivande. Det sker den första måndagen i oktober. Platsen är som alltid Wallenbergsalen i Nobel forum vid Karolinska institutet.

Men det är inte allt som kommer att vara som det brukar vid årets tillkännagivande. På grund av coronapandemin kommer medieuppbådet i salen nämligen att vara ytterst utglesat. Och inte heller det omfattande förarbetet med att välja mottagare av Nobelpriset har kunnat gå i exakt samma spår som vanligt.

– Vi har under året varit tvungna att anpassa vårt sätt att mötas och diskutera tänkbara pristagare. Det har krävt en hel del eftertanke och noggranna överväganden, säger Thomas Perlmann, professor i molekylär utvecklingsbiologi och ständig sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska institutet.

– Men jag tycker att vi lyckats få processen att fungera på ett bra sätt, trots dessa svårigheter.

Vill inte riskera läckor om Nobelpriset

Nobelförsamlingen som utser pristagarna i fysiologi eller medicin består av 50 valda ledamöter. Dessa är professorer vid Karolinska institutet. Församlingen utser Nobelkommittén, ett arbetsutskott som sköter mycket av förarbetet.

Redan i slutet av januari var det deadline för det första steget i processen att hitta årets pristagare. Det handlar om nomineringen då inbjudna företrädare för det internationella vetenskapssamhället kommer med namnförslag.

Normalt brukar sedan hela Nobelförsamlingen samlas till ett fysiskt möte någon gång på vårkanten. Där bollar ledamöterna namnförslagen under en diskussion som ger Nobelkommittén vägledning i dess fortsatta arbete.

Men i år gjorde pågående smittspridning och Folkhälsomyndighetens rekommendationer att det fysiska vårmötet fick ställas in. Det ersattes med ett webbaserat möte som dock fick ett lite annorlunda innehåll.

– Då undvek vi av säkerhetsskäl att diskutera förslagen i detalj. Ledamöterna hade i stället möjlighet att lämna in synpunkter skriftligt, berättar Thomas Perlmann.

– För att se till att information inte läcker ut i förväg undviker vi så mycket som möjligt interaktion, exempelvis att dela filer, via nätet. Vi är väldigt gammalmodiga på det sättet.

Intensiva veckor till tillkännagivandet

Nobelkommittén är en mindre skara och har därför kunnat ha fysiska möten under processen även i år, med vederbörlig fysisk distansering i rymliga lokaler. Under den senaste veckan har kommittén haft ett sista möte för att, som Thomas Perlmann säger, ”cementera” det förslag om pristagare som ska läggas fram för Nobelförsamlingen.

– Nu vidtar ett oerhört intensivt arbete under två veckor med att ta fram presentationsmaterial om den eller de som föreslås få priset, säger Thomas Perlmann.

Måndag 5 oktober sammanträder Nobelförsamlingen för att ta ställning till förslaget. Efteråt är det dags för tillkännagivande och presskonferens.

Även om pressmaterialet görs i ordning i förväg, är det först vid Nobelförsamlingens sammanträde som pristagare formellt utses. Thomas Perlmann svarar inte på om det någon gång har hänt att Nobelförsamlingen inte accepterat kommitténs förslag.

– Vi redogör inte för sådana händelser, säger han.

Coronaanpassad utdelning av Nobelpriset

De närmaste veckorna drar sannolikt de sedvanliga mediespekulationerna och -analyserna om tänkbara pristagare snart i gång. Eftersom nomineringen avslutades redan 31 januari, är det inte troligt att pandemierfarenheterna kommer att påverka vilken eller vilka upptäckter som får Nobelpriset i år. Däremot kan de kanske komma att märkas i nomineringarna till 2021 års medicinpris?

–Inte otänkbart, säger Thomas Perlmann.

– Jag tror inte det påverkar de många hundra nomineringarna på något dramatiskt sätt. Men jag kan mycket väl tänka mig att det kan bli ett ökat antal nomineringar på områden som berör till exempel infektionssjukdomar och pandemier.

Den 10 december är det dags för utdelning av 2020 års Nobelpriser. Inte heller den blir som den brukar vara. Nobelstiftelsen meddelade redan i somras att den välkända banketten i Stadshuset i Stockholm ställs in och att prisceremonin kommer att få nya, coronaanpassade former.

EMA stöder dexametason till coronapatienter

Helene Wallskär
-
0
EMA stöder dexametason till coronapatienter

Kortikosteroiden dexametason har fått utbredd off label-användning i sjukhusvård av covid-19-patienter. Dess inflammationsdämpande effekt har visat sig värdefull hos många av dessa patienter eftersom inflammation spelar en viktig roll i sjukdomsprocessen.

Genomförde granskning av dexametason

I somras startade EU:s läkemedelsmyndighet EMA, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en granskning av de vetenskapliga data som finns om dexametason mot covid-19. Detta för att få ett bättre underlag för rekommendationer till vård och patienter.

Granskningsuppdraget gick till expertkommittén CHMP som nu redovisar sitt resultat. Kommitténs har studerat den arm i studien Recovery där dexametason gavs till sjukhuspatienter med covid-19. Baserat på CHMP:s utvärdering fastslår nu EMA att dexametason är ett behandlingsalternativ för covid-19-patienter som är så pass sjuka att de behöver någon form av syrgasbehandling.

Detta innefattar såväl behandling med extra syrgas som respiratorvård. Dexametason kan enligt rekommendationen ges till patienter från tolv år och uppåt. Läkemedlet kan under upp till tio dagar ges som oral behandling eller i form av injektion eller dropp.

Data från Recoverystudien visar, skriver EMA nu på sin webbplats, att behandling med dexametason minskade dödligheten bland respiratorpatienter med covide-19 med 35 procent.

Bland patienter som fick extra syrgas men inte behandlades med respirator minskade dödligheten med 20 procent.

Ingen sådan behandlingseffekt syntes hos patienter som inte behövde syrgasbehandling.

Företag som marknadsför dexametason har nu möjlighet att begära att få covid-19 tillagt som användningsområde i sin produktlicens.

Fyra av fem har kvar antikroppar mot covid-19

Marie Ericsson
-
0
Fyra av fem har kvar antikroppar mot covid-19

En studie visar att fyra av fem har kvar antikroppar mot det nya coronaviruset efter fyra månader. I våras samlades prover in från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus och av dessa hade 19 procent antikroppar mot covid-19. Nu har den andra fasen av den så kallade Community-studien genomförts där 92 procent av medarbetarna har lämnat ytterligare ett blodprov.

Resultatet visar att 82 procent av de 405 personer som i våras hade antikroppar har kvar mätbara nivåer efter minst fyra månader.

– Det här är personer som varit sjuka någon gång mellan januari och april och vi kan nu konstatera att en majoritet behåller sina antikroppar mot sars-cov-2 och därmed högst sannolikt fortfarande är immuna mot covid-19, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och huvudansvarig forskare vid Danderyds sjukhus, i ett pressmeddelande.

Dessa resultat går i linje med den isländska studie som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterande om.

Varaktighet av antikroppar beror på symptom

Antikropparnas varaktighet är sammankopplade med vissa symptom som till exempel andningsbesvär och feber, visar studien. Det är dock för tidigt att svara på vad sjunkande antikroppsnivåer har för klinisk betydelse för den enskilda, menar Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand i projektet.

– Troligtvis finns det, trots detta, en kvarstående immunitet via så kallade minnesceller, säger han i pressmeddelandet.

Studien fortsätter nu och det som ska undersökas närmast är T-cellernas minne och antikropparnas neutraliseringsförmåga. Bland annat ska studiedeltagare med låga respektive höga antikroppsnivåer jämföras med en grupp som har varit högexponerade på arbetet och i hemmet, men som ännu inte har utvecklat antikroppar.

Community-studien genomförs av Danderyds sjukhus, KTH, Scilifelab, Karolinska institutet och Uppsala universitet.

1...111213...33Sida 12 av 33