Månads arkivering augusti 2020

Covid-19-vaccin först till riskgrupper och vården

Covid-19-vaccin bör först ges till personer som är 70 år och äldre, personer som riskerar allvarlig covid-19 på grund av underliggande sjukdomar samt vård- och omsorgspersonal. Det sade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson vid en presskonferens på måndagen.

Det var socialminister Lena Hallengren som bjöd in till presskonferens. Detta med anledning av två delrapporter som lämnades till regeringen under måndagen. Både Folkhälsomyndigheten och den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström delredovisade pågående uppdrag.

Prioriteringar för covid-19-vaccin

Folkhälsomyndighetens uppdrag är bland annat att göra en plan för hur vaccineringen ska gå till i Sverige.

– Än så länge målar vi med rätt så breda penseldrag. Detaljerna i en sådan plan kommer att bero mycket på vilken typ av vacciner vi får och i vilken ordning de levereras, sade Johan Carlson.

Men med den reservationen slog han ändå fast att de tre prioriterade grupperna är äldre, andra riskgrupper samt vård- och omsorgspersonal.

– Vård- och omsorgspersonal bör prioriteras inte i första hand för att de själva riskerar att bli allvarligt sjuka i covid-19 utan för att vi vill skapa ett extra skydd kring dem de vårdar, sade Johan Carlson.

Han menade också att det i nuläget inte är aktuellt att planera för en bred covid-19-vaccinering av barn:

– Barn under 18 år utan underliggande sjukdomar har inte behov av vaccin mot covid-19.

Johan Carlson betonade även flera gånger att vacciner är är bra verktyg för att hantera pandemin, men inte en slutgiltig lösning.

– Det gäller att förstå att vi måste ligga kvar med andra åtgärder för att förebygga smitta under överskådlig framtid. Vi kan inte räkna med att det här är över till nästa sommar, sade han.

Förhandlar EU-gemensamt

Den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström redogjorde för läget i jakten på covid-19-vaccin till vårt land. Han räknar med att vaccinering mot covid-19 ska kunna börja under det första kvartalet 2021.

Sverige leder tillsammans med sex andra medlemsländer EU:s förhandlingar med olika vaccinföretag för att säkra covid-19-vaccin till EU.

– Vår strategi bygger på två principer. Dels att få in vacciner så tidigt som möjligt. Och dels att försöka helgardera genom att få in vacciner baserade på olika teknologier eller plattformar, sade Richard Bergström.

Inget vaccin är som bekant ännu godkänt, men åtta månader in i pandemin är många vaccinkandidater redan på god väg i forskningsprocessen.

Många företag i förhandlingarna

Som Läkemedelsvärlden rapporterat deltar Sverige i det EU-gemensamma avtalet med Astrazeneca som räknar med att ha sitt vaccin klart för användning i början av nästa år. Avtalet innebär minst sex miljoner vaccindoser för Sveriges del. De tre prioriterade grupperna i befolkningen utgör tillsammans cirka 2,6 miljoner personer. Men ingen vet i dag säkert hur många doser per person som kommer att behövas för att ge effektivt covid-19-skydd eller hur bra vaccinet fungerar för till exempel äldre.

EU för, berättade Richard Bergström, även långt gångna förhandlingar med fyra andra vaccinutvecklare. Dessa är Janssen, Sanofi, Curevac och Moderna.

– Dessutom för vi aktiva förhandlingar med ytterligare sex företag, sade han.

Richard Bergström uppskattade att EU kan komma att ha tillgång till omkring 500 miljoner doser med covid-19-vaccin under det första halvåret nästa år. Och ytterligare minst en miljard doser under halvåret därpå.

– Det bygger på att alla vacciner som är under utveckling och som vi förhandlar om visar sig fungera. I så fall har vi köpt för mycket, förklarade han.

– Men det är i så fall ett lyxproblem som ger möjlighet att dela med oss till länder i andra delar av världen.

Läkemedel undantag i minskande utrikeshandel

Svensk export och import av läkemedel ökar kraftigt när utrikeshandeln med varor totalt sett krymper i coronakrisens spår. Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, över Sveriges varuexport och -import under det första halvåret 2020.

Export och import av läkemedel upp

SCB:s rapport visar att pandemin har dämpat såväl export från som import till Sverige inom nästan alla varuområden. I värde uppgick Sveriges varuexport till 718 miljarder kronor under det första halvåret medan vi importerade varor för 676 miljarder kronor. Detta gav ett handelsnetto på +42 miljarder.

Totalt sett minskade varuexporten, i löpande priser, med sju procent under årets första sex månader, jämfört med samma period i fjol. Varuimporten gick ned ännu mer och minskade med tio procent. Minskningen av både export och import var kraftigare under det andra kvartalet i år än under det första kvartalet.

Nedgången i utrikeshandeln påverkar de flesta varuområden. Exporten av verkstadsprodukter minskade till exempel med 13 procent under det första halvåret och importen med 11 procent. Det finns dock ett tydligt undantag och det är läkemedel. Export och import av läkemedel har i stället ökat under coronakrisen.

Läkemedel tiondel av total varuexport

Exporten av läkemedel från Sverige uppgick till 72,8 miljarder kronor under januari-juni 2020. Det var en 35-procentig ökning jämfört med samma månader i fjol.

Läkemedelsexporten stod för omkring en tiondel av den totala varuexporten. Läkemedelsindustriföreningen, Lif, skriver i ett pressmeddelande att de dramatiska förändringarna i samhällsekonomin är en följd av coronapandemin. Pandemin har bromsat näringslivet men ökat behovet av vård och läkemedel. Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på Lif, tror att läkemedelsexporten kan fortsätta att öka under de kommande åren.

– Vi ser en ökad efterfrågan från den internationella marknaden bland annat från länder som Kina och Asien. De senaste åren har vi också sett ökade investeringar i läkemedelsproduktion i till exempel Uppsala, Stockholm, Södertälje, Strängnäs och Helsingborg, säger han.

Men även importen till Sverige av läkemedel ökade. Vi importerade läkemedel för omkring 27 miljarder kronor vilket var en ökning med 18 procent. Läkemedel stod för omkring fyra procent av varuimporten.

Medicinteknik ökade också

Också när det gäller medicinteknik och medicinsk skyddsutrustning har utrikeshandeln stått sig bra jämfört med andra branscher, enligt uppgifter från Kommerskollegium.

Exporten av medicinteknik och skyddsutrustning ökade med 18 procent vardera under vecka 1-29, rapporterar Kommerskollegium.

Importen av skyddsutrustning ökade med omkring 20 procent medan importen av medicinteknik låg kvar på ungefär samma nivå som under årets första 29 veckor i fjol.

AI-algoritm gav träffsäkra bröstcancerdiagnoser

Svenska forskare har i en ny studie utvärderat hur bra tre olika AI-algoritmer (AI=artificiell intelligens) är på att ställa bröstcancerdiagnoser. Forskarna undersökte algoritmernas förmåga att identifiera bröstcancer på tidigare tagna mammografibilder. De såg stora skillnader mellan AI-verktygens träffsäkerhet. Och att den bästa algoritmen var ungefär lika skicklig på att granska mammografibilder som en genomsnittlig röntgenläkare.

Den jämförande studien gjordes av forskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Den har publicerats i Jama oncology. Forskningen finansierades av Region Stockholm. Leverantörerna av de tre algoritmerna fick på begäran vara anonyma i studien men hade inget inflytande i övrigt över studien.

Flera AI-verktyg för bröstcancerdiagnoser

– Vi gjorde studien för att få veta hur långt utvecklingen av algoritmerna har nått, säger Fredrik Strand, forskare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet och röntgenläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.

– Resultatet visar att den bästa algoritmen i princip är redo att användas och att det finns en betydlig skillnad mellan de olika algoritmerna på marknaden.

I dag finns ett stort antal leverantörer som utvecklar olika AI-lösningar för bildanalys i vården. Samtidigt pågår en livlig diskussion om vilken roll AI kan komma att spela inom screening och annan diagnostik i framtiden.

Enligt Fredrik Strand är den aktuella studien den första oberoende jämförelsen av flera AI-algoritmers träffsäkerhet. I studien användes mammografibilder från 8 805 kvinnor i åldrarna 40–74 år. Kvinnorna hade genomgått bröstcancerscreening med vanlig 2D- mammografi mellan 2008 och 2015. 739 kvinnor hade diagnostiserats med bröstcancer vid screeningtillfället eller upp till 12 månader efteråt. Övriga 8 066 kvinnor var kontrollgrupp.

En algoritm var bättre

Ett av verktygen var signifikant träffsäkrare än de andra två på att identifiera bilderna från de kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer.

Forskarna har inte studerat vad som gjorde att det bästa verktyget var bäst. Men i sin diskussion i artikeln i Jama oncology framhåller de att den mest träffsäkra algoritmen hade ”tränats upp” med hjälp av betydligt mer data än de andra två.

AI-algoritmernas prestationer jämfördes även med resultatet av radiologernas granskning av mammografibilderna under screeningen. Enligt praxis gör två radiologer en oberoende granskning av varje mammografibild. Om någon av dem upptäcker en misstänkt tumör så går fallet vidare till en diskussion mellan två radiologer. Dessa avgör om kvinnan ska återkallas för ytterligare undersökning.

Den bästa av AI-algoritmerna var något bättre än radiologerna på att hitta cancerfallen. Denna algoritm hittade 81,9 procent av tumörerna medan radiologerna identifierade 77,4 respektive 80,1 procent. När det gäller förmågan att undvika falskt positiva svar, specificiteten, låg samtliga algoritmer samt radiologerna däremot på ungefär samma nivå.

Planerar ny studie

En annan studie av samma forskargrupp, nyligen publicerad i The Lancet Digital Health, visade att ett AI-verktyg även kan hjälpa till att sortera mammografibilder. Bland annat för att indikera vilka som kan behöva extra uppmärksamhet av en radiolog.

Nu går forskarna vidare för att undersöka hur AI kan bli en del av att förbättra dagens bröstcancerscreening.

– Vi planerar en prospektiv klinisk studie för att se hur AI kan fungera som självständig granskare av mammografier i den kliniska vardagen. Dels genom att agera som en tredje granskare, dels för att hjälpa till att välja ut de kvinnor som ska erbjudas en kompletterande magnetkameraundersökning med målet att upptäcka cancer tidigare, säger Fredrik Strand.

Avtal klara om pilottest av ny ersättningsmodell

Kan en ny ersättningsmodell öka tillgången till medicinskt kritiska antibiotika i den svenska vården? Den frågan ska Folkhälsomyndigheten belysa i ett pilottest som nu startar, två år efter att myndigheten fick uppdraget från regeringen.

Nya avtal om kritiska antibiotika

I juni berättade Läkemedelsvärlden att upphandlingen inom pilotprojektet kommit i gång. Och nu har Folkhälsomyndigheten tecknat avtal med samtliga de fyra läkemedelsföretag som lämnade anbud. Dessa är MSD, Shionogi, Pharmaprim och Unimedic pharma. I avtalen förbinder de sig att genom specificerad lagerhållning garantera att svensk sjukvård har god och snabb tillgång till några utvalda antibiotikaprodukter.

Fem antibiotika ingår i pilotstudien; Zerbaxa (ceftolozan-tazobaktam), Recarbrio (imipenem-cilastatin-relebaktam), Fetcroja (cefiderokol), Vaborem (meropenem-vaborbaktam) och Fosfomycin infectopharm (fosfomycin). Det är läkemedel som ges i form av infusion till allvarligt sjuka patienter i vården.

Samtliga fem har enligt Folkhälsomyndighetens bedömning särskilt medicinskt värde samtidigt som de har eller riskerar att få bristande tillgänglighet i Sverige. Det är antibiotika med god aktivitet mot de typer av multiresistenta bakterier som Världshälsoorganisationen WHO klassat som kritiska i kampen mot antibiotikaresistens.

Lager i Sverige

Kraven i upphandlingen var att de antibiotika som kunde bli aktuella skulle vara godkända för behandling av minst två av dessa infektioner: Komplicerad bukinfektion, komplicerad urinvägsinfektion, sjukhusförvärvad lunginflammation och infektion orsakad av aeroba gramnegativa organismer hos patienter med begränsade behandlingsalternativ.

En orsak till återkommande brister på viktiga antibiotika anses vara att produkterna inte är tillräckligt lönsamma för företagen. Detta eftersom antibiotika av resistensskäl bör användas så sparsamt som möjligt.

Den ersättningsmodell som de fyra företagen nu ska vara med och pröva går ut på att de får en garanterad årlig minimiersättning. Som motprestation förbinder de sig företaget att kunna leverera det avtalade läkemedlet till vården inom en viss tid.

Enligt avtalen ska leverantörerna hålla lager i Sverige av de aktuella antibiotikaprodukterna. Lagrets storlek specificeras i avtalen på ett sätt som ska skapa en viss buffert.

Så ser modellen ut

Regionerna och sjukhusen ska beställa och betala produkterna enligt sina vanliga rutiner. Företagen ska då kunna distribuera avtalad produkt senast nästa helgfria vardag.

För att hålla dessa lager och vara beredda att leverera enligt avtal får företagen en garanterad ersättning. Om företaget inte skulle sälja en endaste förpackning på ett helt år får det ändå fyra miljoner kronor för lagerhållningen. Om företaget i stället säljer produkten för en viss summa under året så dras det beloppet av från de fyra miljonerna.

Skulle årsförsäljningen överstiga fyra miljoner för företaget dock ändå 400 000 kronor per år för den garanterade lagerhållningen.

Avtalen löper från 15 juli 2020 till 15 juli 2022 och det finns möjlighet till förlängning i ytterligare 24 månader.

Själva pilotstudien pågår till och med 2022. Folkhälsomyndigheten kommer att utvärdera ersättningsmodellen i fyra delprojekt. Bland annat ska myndigheten undersöka om tillgängligheten av de kritiska antibiotikaprodukterna påverkas av ersättningsmodellen och vilka ekonomiska konsekvenser den får.

Pilotprojektet finansieras delvis av Vinnova.

Brister i coronatest gav tusentals falska svar

Två svenska laboratorier har upptäckt ett systematiskt fel i ett coronatest som ska visa om någon har en pågående covid-19-infektion. Det handlar om ett CE-märkt testkit som i nio regioner i Sverige har använts för egenprovtagning-

Folkhälsomyndigheten informerar nu om det upptäckta felet som innebär att testmetoden inte kunnat skilja mellan låga nivåer av covid-19-virus och negativt prov. Det har lett till att cirka 3 700 personer som i själva verket inte hade smittan sannolikt fått falskt positiva svar.

– Det är bra att felet har upptäckts och att nödvändiga åtgärder nu har vidtagits för att kvalitetssäkra provresultatet. Att felet blivit identifierat visar att laboratoriernas systematiska uppföljning fungerar, sade Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten vid tisdagens myndighetsgemensamma presskonferens om covid-19.

–  Man kan som medborgare känna sig trygg med att testning ger korrekta svar och att om det ändå uppstår felaktigheter så kommer de att identifieras.

Coronatest för egenprovtagning

De två laboratorier som upptäckt och utrett testets brist är National pandemic center vid Karolinska institutet och ABC-labs. De tog emot och analyserade proverna som personer tagit själva hemma enligt anvisningar i testkitet, så kallad egenprovtagning.

Berörda regioner är Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Västra Götaland. De felaktiga provsvaren har förekommit under perioden mars-mitten av augusti.

De omkring 3 700 som fått felaktiga besked tas nu bort som anmälda fall i Folkhälsomyndighetens databas SmiNet.

I huvudsak är det personer som haft milda symtom eller inte har känt av några symtom vid testtillfället som fått falska positiva svar. Alla som enligt utredningen sannolikt fått ett felaktigt besked om att de bar på viruset kommer att bli kontaktade.

Det är inte aktuellt att ta ett nytt virusprov eftersom det gått för lång tid. Men däremot kommer respektive region, enligt Folkhälsomyndigheten, att erbjudas de drabbade ett kostnadsfritt antikroppstest för covid-19. Ett sådant test kan i vissa fall ge svar på om personen har haft covid-19.

Används i många länder

Laboratorierna har åtgärdat felet och alla prover som analyseras efter 15 augusti är enligt Folkhälsomyndigheten korrekta. Enligt Karin Tegmark Wisell finns det ingen anledning att tro att den upptäckta avvikelsen hos testet även kan ha gett falskt negativa svar.

Det aktuella testet är CE-märkt men höll trots det inte utlovad prestanda. Det är ett kommersiellt coronatest som tillverkas i Kina av BGI Genomics.

– Vi vet att det finns en stor global export av detta test och att det används i många andra länder. Därför har vi även rapporterat i internationella media om det fel som har upptäckts, sade Karin Tegmark Wisell.

Folkhälsomyndigheten har anmält det felaktiga testet till Läkemedelsverket samt rapporterat om det till Världshälsoorganisationen WHO och europeiska folkhälsomyndigheter.

Apoteket AB satsar på näthandel och varslar 70

Statligt ägda Apoteket AB inför 1 september en ny organisation. Syftet är enligt ett pressmeddelande att möta den ökande e-handeln och det växande intresset för hälsofrågor. Apoteksmarknaden förändras snabbt och allt fler söker sig till digitala kanaler både för att köpa läkemedel och för att få rådgivning.

Apoteket framhåller dessutom att coronapandemin har påskyndat den utvecklingen.

Omorganisationen innebär att ledningsgruppen förändras och att antalet tjänster vid huvudkontoret minskar. Apoteket har lagt ett varsel om 70 tjänster och fackliga förhandlingar pågår.

Förändringarna ska enligt pressmeddelandet minska övergripande kostnader och skapa resurser för att fortsätta utveckla verksamheten de kommande åren.

– Omställningen i företaget sker för att snabbare kunna möta de nya kundbehoven och för att möjliggöra viktiga investeringar inom bland annat IT och logistik. Vi ser att kunder uppskattar nya tjänster och möjligheter att möta oss och våra samarbetspartners, både på apotek och i digitala kanaler. Vår ambition är att i ännu högre utsträckning göra Apoteket till det naturliga valet för allt som har med läkemedel och hälsa att göra, säger Ann Carlsson, vd för Apoteket AB i pressmeddelandet.

Efter ommöbleringar ser Apotekets ledningsgrupp från 1 september ut så här:

Ann Carlsson, vd
Lars Skutholm, vice vd, Sortiment &l ogistik
Eva Hemb, Ekonomi & inköp
Camilla Olsson, Försäljning syd
Marie Rudolfsson, Försäljning mitt
Johan Åman, Försäljning nord
Wictoria Glans, E-handel & Apodos
Louise Skalin, Kvalitet & farmaci
Clas Artvin, IT
Anna Rogmark, HR & juridik
Mikael Lenneryd, Marknad & Koncept
Kristoffer Ekelund, Strategi & utveckling

Bygger beredskap för fortsatta plasmastudier

I går rapporterade Läkemedelsvärlden om den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s akutgodkännande av konvalescentplasma mot covid-19. Blodplasma från givare som tillfrisknad från covid-19 innehåller antikroppar som kan hjälpa immunförsvaret hos en sjuk coronapatient att bekämpa viruset.

FDA har fått kritik för beslutet. Kritikerna menar att myndigheten fallit till föga för påtryckningar från Trumpadministrationen att ge klartecken för behandlingen trots att det vetenskapliga stödet ännu är svagt.

Men Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, som leder den svenska forskningen om konvalescentplasma anser att kritikerna har fel.

– Jag uppfattar att det finns en solid bas av data bakom FDA-beslutet. Inte minst har man hunnit samla erfarenhet från behandling av ett imponerande antal patienter i USA, säger han till Läkemedelsvärlden.

Konvalescentplasma utvärderad i USA

FDA baserar sitt beslut bland annat på utvärderingar inom ramen för ett ”expanded access”-program som Mayokliniken driver. Över 70 000 covid-19-patienter runt om i USA har sedan april fått behandling med konvalescentplasma genom detta program.

Forskare har utvärderat behandlingarna av de första 20 000 patienterna i ej blindade eller randomiserade studier. Resultatet visade dels en låg frekvens av allvarliga biverkningar och dels att plasma med högre koncentration av antikroppar, titer, såg ut att ge bättre effekt. I flera undergrupper av patienter kunde plasma med högre titer kopplas till lägre dödlighet efter sju dagars vårdtid.

Just att dödligheten minskade i takt med ökande halt av antikroppar i plasman ses som ett viktigt resultat eftersom det ger stöd för att antikropparna har effekt.

– De resultaten var mycket övertygande, säger Joakim Dillner.

Han ledde under våren och försommaren studier vid Karolinska institutet om konvalescentplasma mot covid-19. Patienter vid Karolinska universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus har fått plasmabehandling. Först i en mindre studie för att utvärdera metodens säkerhet och sedan i en fas II-studie där forskarna tittade närmare på effekten av olika behandlingsregimer och hos olika patienter.

Får bort virus ur blodet

Forskarna har samlat data om plasmabehandling av drygt 50 patienter. Resultaten av fas II-studien är ännu inte publicerade, men Joakim Dillner anser att de preliminära resultaten är lovande. Särskilt tydlig effekt har forskarna sett i den sjukdomsfas då patienten har coronavirus i blodet.

Att ha virus i blodet, viremi, är kopplat till sämre prognos vid covid-19. Det är ett steg i sjukdomsutvecklingen från lindrigare till mer allvarlig infektion. Om infektionen fortsätter att förvärras kan den sedan få fäste i olika organ och virusmängden i blodet kan då gå ned igen.

– Vårt huvudfynd är att behandlingen med konvalescentplasma har god effekt hos covid-19-patienter som har virus i blodet. Efter behandlingen försvinner viruset vanligtvis från blodet redan nästa dag, berättar Joakim Dillner.

Redo om ny våg kommer

Tack vare den minskade smittspridningen i vårt land är behovet av behandling för svårt sjuka coronapatienter mycket lågt just nu. Joakim Dillner och hans kollegor har visserligen ansökt om etiktillstånd för en större randomiserad, kontrollerad prövning av konvalescentplasma, men det är osäkert om och i så fall när den kommer i gång.

– Glädjande nog har vi ju inga allvarligt sjuka som skulle kunna ha nytta av behandlingen. Men vi förbereder oss för att kunna börja behandla om läget förändras. Vi vill ha allting klart om det kommer en ny epidemi.

Det som behöver vara klart är inte bara tillstånden för prövningen, som är tänkt att omfatta minst ett 100-tal patienter. Det behöver också finnas konvalescentplasma i beredskap.

– Jag fokuserar just nu på att se till att vi har ordentligt med plasma i frysen, säger Joakim Dillner.

Bygger lager av plasma

Redan innan resultaten av Mayoklinikens utvärdering i USA kom, hade de svenska forskarna steg för steg börjat öka kraven på antikroppshalten i den plasma de använde. Joakim Dillner beskriver det som att de ”långsamt skruvat upp” vilken titer som plasman minst måste ha.

– Efter att ha sett resultaten från USA kommer vi inte att acceptera lägre titrar än dem vi kommit upp till nu, säger han.

De som har höga antikroppshalter har vanligen haft symtom av sin covid-19, men inte varit så dåliga att sjukdomen var livshotande. Det är sådana givare som Joakim Dillner nu vill rekrytera. För närvarande har forskarna lite drygt 120 plasmapåsar av god kvalitet i lager. Patienter som behandlas med konvalescentplasma får vanligen en påse per dag och kan behöva behandling i flera dagar. Joakim Dillner vill gärna komma upp i en lagernivå på omkring 200 påsar.

– Det skulle i alla fall räcka ett litet tag om behovet uppstår igen. Vi har ju ingen kristallkula utan jobbar på för olika eventualiteter.

”Ta bättre vara på apotekens potential”

0

Apotekarsocieteten lyfter i sitt remissvar till utredningen ”God och nära vård” fram öppenvårdsapotekens betydelse för en välfungerande vårdkedja.
Organisationen menar att utredningen missar öppenvårdsapotekens roll och potential när hälso- och sjukvården ska bli mer effektiv och tillgänglig.

– Med tanke på den stora mängd kunder/patienter, både friska och sjuka, som besöker apoteken och dess legitimerade personal varje år har öppenvårdsapoteken en stor potential i ett mer proaktivt hälsofrämjande arbete. Vi anser att potentialen i dessa möten kan tillvaratas bättre och därmed komma hälso- och sjukvården tillgodo på ett sätt som inte sker i dag, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Apotekarsocieteten kritisk

Slutbetänkandet i Anna Nergårdhs omfattande utredning ”God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem” är ute på remiss. Utredningen lägger stort fokus på förstärkningar i primärvården för att utveckla en jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård.

Men Apotekarsocieteten anser att utredningen även borde ha belyst läkemedelsområdet och öppenvårdsapotekens potential i detta sammanhang. Organisationen pekar på att allt mer avancerade läkemedel används utanför för sjukhus vilket ställer högre krav på samarbete mellan professioner samt på utbildning om hur läkemedlen hanteras.

Vidare poängterar Apotekarsocieteten betydelsen av kompetensutveckling när vården omorganiseras – inte minst för sjukvårdsfarmaceuter vars roll bör kunna lyftas till en nationell strategisk nivå.

Betonar forskningens roll

Apotekarsocieteten betonar också forskningens roll i omställningen av hälso- och sjukvården. För en jämlik och god vård är det viktigt att klinisk forskning ingår i primärvårdens uppdrag. I dag, påpekas i remissvaret, är möjligheten att delta i kliniska studier starkt kopplad till att bo nära sjukhus eller life science-kluster: ”Patienter som kan och vill delta i kliniska studier finns i primärvården i hela landet och ur ett jämlikhetsperspektiv bör fler patienter ges samma möjlighet, oavsett var i landet de bor.”

– Utredningen har lagt fram många bra förslag på förändringar som är nödvändiga för en högkvalitativ och effektiv hälso- och sjukvård i framtiden. I en sådan ingår också läkemedelsanvändning och klinisk forskning. Vår förhoppning är att socialdepartementet tar till sig av våra och andra organisationers inspel om vikten därav och om öppenvårdsapotekens potential för en god och nära vård, säger Karin Meyer.

Tillsammans med Sveriges farmaceuter och Svensk apoteksförening skrev Apotekarsocieteten nyligen även en debattartikel i Dagens samhälle. Även debattartikeln kritiserar utredningen för att ha förbisett läkemedelsanvändningens och farmaceuternas roll.

Beredskapsapotek läggs till i utredares uppdrag

Regeringen ger den statliga utredaren Åsa Kullgren ännu ett tilläggsuppdrag i den pågående beredskapsutredningen. Denna gång handlar det bland annat om ett förslag om att inrätta särskilda beredskapsapotek.

Sådana apotek ska enligt förslaget ha ett särskilt ansvar för att säkerställa läkemedelsförsörjningen till enskilda vid kris och höjd beredskap.

– Både avregleringen av apoteksmarknaden och coronapandemin understryker hur viktigt det är att klargöra olika aktörers ansvar för trygg tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial vid kriser. Regeringen är angelägen om att få konkreta åtgärder på plats, till exempel beredskapsapotek, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Tidigare tilläggsuppdrag

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap började sitt uppdrag i augusti 2018. Uppdraget var att se över hälso- och sjukvårdens beredskap vid allvarliga händelser och höjd beredskap.

I detta ingick att undersöka vad som behöver göras för att säkerställa tillgången till läkemedel och sjukvårdsmaterial vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt vid andra bristsituationer. Bland annat skulle utredaren se över nuvarande beredskapslagring och lyfta fram alternativa modeller.

Hösten 2019 fick utredningen, som Läkemedelsvärlden berättade, ett tilläggsuppdrag. Det kom med anledning av den stora materialförsörjningskrisen i flera regioner tidigare det året. Tilläggsuppdraget var att se över läkemedels-och materialförsörjning även i tider utan allvarliga yttre händelser.

I april i år lämnade utredningen ett delbetänkande som handlade om hälso- och sjukvårdens roll i civilförsvaret.

Ska utreda beredskapsapotek

Och nu utvidgas alltså Åsa Kullgrens uppdrag en gång till. Förutom att belysa förslaget om beredskapsapotek ska utredningen enligt tilläggsuppdraget även undersöka vilket ansvar för försörjningen som statligt ägda Apoteket AB bör ha. Samma sak gäller Apotek produktion & laboratorier AB, APL. Som också ägs av staten.

– Apoteket AB undersöker redan nu möjliga lösningar för att stärka beredskapen för sin egen och Sveriges läkemedelsförsörjning. Det är viktigt att ta vara på den kompetens, erfarenhet och resurser som statliga Apoteket har vid en framtida kris, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Vidare får utredningen i tilläggsuppdrag att lämna förslag om vilken tillverkningsberedskap som behöver finnas i Sverige, eller genom till exempel nordiskt samarbete, av material och ett antal särskilt kritiska läkemedel.

Utredningen ska lämna sitt betänkande om de förslag som rör försörjningen av läkemedel och material senast 1 april 2021. Ett slutbetänkande med övriga delar av uppdraget ska lämnas senast 28 februari 2022.

Godkänner plasma mot covid-19 i kritiserat beslut

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade i går att den beslutat om ett så kallat akutgodkännande av behandling med plasma mot covid-19. FDA bedömer att nyttan av infusion med plasma från personer som tillfrisknat från sjukdomen, konvalescentplasma, överväger riskerna.

President Trump kallade godkännandet ett historiskt ögonblick och hans hälsominister Alex Azar talade om ett betydelsefullt framsteg för behandlingen av coronapatienter.

Men FDA får också kritik av experter som ser godkännandet som en eftergift för Trumpadministrationens påtryckningar.

Plasma mot covid-19 till över 70 000 i USA

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat är konvalescentplasma en behandlingsmetod under utvärdering mot covid-19 på många håll i världen. Forskning pågår bland annat i Sverige. Konvalescentplasma kan innehålla antikroppar mot coronaviruset som hjälper den sjuka personens immunförsvar att bekämpa viruset.

När pandemin tog allt mer fart i i USA gjorde den amerikanska regeringen en stor satsning för att öka tillgången på konvalescentplasma mot covid-19 i landet. Detta skedde inom ramen för ett så kallat ”expanded acces”-program som samordnas av Mayo-kliniken.

Satsningen startade i början av april. Hittills har över 70 000 amerikanska coronapatienter fått behandling med konvalescentplasma inom programmet. Behandlingen kan ges till sjukhuspatienter med allvarlig covid-19. Det är bland annat utvärderingar beträffande de första 20 000 av dessa patienter som ligger till grund för FDA:s akutgodkännande.

Halten av antikroppar betydelsefull

Utvärderingarna inom Mayo-klinikens expanded access-program är inte randomiserade, har ingen kontrollgrupp och är inte blindade. Deras främsta syfte är att utvärdera säkerheten hos konvalescentplasma. Hos de första 20 000 patienterna rapporterades en låg frekvens av allvarliga biverkningar. Under en procent (89 patienter) drabbades exempelvis av reaktioner mot själva transfusionen.

När det gäller behandlingseffekten såg forskarna att plasma med högre koncentration av antikroppar, titer, i vissa undergrupper av patienter gav något bättre resultat än plasma med lägre antikroppstiter. Bland annat var dödligheten hos icke intuberade patienter efter sju dagar 21 procent lägre hos dem som fått plasma med hög titer jämfört med dem som fått låg titer. Hos patienter under 80 år syntes en ännu tydligare skillnad för olika titrar av antikroppar.

FDA anser att dessa resultat ger stöd för att antikropparna i plasman har effekt mot covid-19-infektion. Myndigheten lägger ihop detta med det fåtal andra studier som hittills gjorts om plasma mot covid-19, erfarenheter av konvalescentplasma mot andra infektioner samt djurstudier. Sammantaget finns det, anser FDA, fog för att påstå att konvalescentplasma skulle kunna vara effektiv mot covid-19. Det innebär att kriteriet för ett akutgodkännande är uppfyllt.

Bemöter kritik

– Jag är besluten att släppa fram säkra och potentiellt gynnsamma behandlingar mot covid-19 så snabbt som möjligt för att rädda liv. Vi är uppmuntrade av de tidiga lovande data som vi har sett om konvalescentplasma, sade FDA-chefen Stephen M Hahn i ett pressuttalande.

Han och hans myndighet får dock nu kritik från vissa håll. Kritikerna anser att det vetenskapliga underlaget för att ge någon typ av godkännande för konvalescentplasma mot covid-19 ännu är för svagt. Enligt nyhetssajten Statnews har Vita huset utsatt FDA för påtryckningar att akutgodkänna plasmabehandlingen.

Men FDA anser att det vetenskapliga stödet är tillräckligt för ett akutgodkännande i nuvarande läge med ytterst begränsade möjligheter att behandla covid-19. Samtidigt efterlyser myndigheten fortsatt forskning om plasmabehandlingen.

– Vi kommer att fortsätta arbeta tillsammans med forskare för att se till att det genomförs kliniska studier av effekt och säkerhet av konvalescentplasma till patienter med det nya coronaviruset, sade Stephen M Hahn.

Många frågor kvar om remdesivir mot covid-19

I juni kom preliminära resultat från en global fas III-studie av remdesivir. De visade en viss positiv påverkan på sjukdomsförloppet vid måttligt svår covid-19. Nu har den internationella forskargruppen publicerat studien i Jama.

Jama-artikeln bekräftar att den uppmätta positiva effekten av remdesivir var statistiskt signifikant men moderat. Forskarna skriver också att den kliniska betydelsen av läkemedlets effekt är osäker.

Randomiserad studie av remdesivir

Studien var finansierad av läkemedelsföretaget Gilead sciences som tillverkar remdesivir. Forskare och patienter vid sammanlagt 105 sjukhus i USA, Europa (bland annat Sverige) och Asien medverkade. Syftet var att studera effekten av remdesivir hos coronapatienter som behövde sjukhusvård, men inte var så dåliga att de behövde syrgas.

596 patienter randomiserades till antingen standardbehandling, infusioner med remdesivir i fem dagar eller remdesivir i tio dagar. Det primära utfallsmåttet var patientens tillstånd dag 11 efter randomisering. Detta mättes med hjälp av en särskild poängskala för klinisk status som har sju steg och går från att patienten blivit utskriven till att patienten avlidit.

Svårt bedöma det kliniska värdet

För dem som fick remdesivir i tio dagar såg forskarna ingen signifikant skillnad mot kontrollgruppen, som fick standardbehandling.

Däremot visade resultatet att den grupp som fått remdesivir i fem dagar i genomsnitt hamnade signifikant bättre på poängskalan än de som fått standardbehandling. Det var till exempel 70 procent i remdesivirgruppen och 60 procent i kontrollgruppen som hade kunnat lämna sjukhuset den elfte dagen.

20 procent i remdisivirgruppen och 23 procent i kontrollgruppen var i stället kvar på sjukhus och behövde vård, men inte syrgas. Och ett par procent i kontrollgruppen men ingen i remdesivirgruppen vårdades med respirator. Dessa skillnader var statistiskt signifikanta, men forskarna tolkar dem med stor försiktighet. De skriver att ”skillnaden var av osäker klinisk betydelse”.

Tolkningen försvåras av flera svagheter i studien. Bland annat var den inte blindad utan alla berörda visste vilken studiegrupp patienten tillhörde. Det kan, skriver forskarna, ha påverkat vilken vård patienterna fick och hur resultaten rapporterades. Exempelvis fick de i kontrollgruppen mer av andra läkemedel som diskuteras som covid-19-kandidater än remdesivirgrupperna fick.

Ett annat viktigt problem var att poängskalan som användes för utvärdering inte passade särskilt bra för sitt syfte. Bland annat kan beslut om utskrivning från covid-19-vårdenheter (som ger skalans högsta poäng) påverkas av fler faktorer än patienters kliniska status, menar forskarna.

”Oklart kunskapsläge om remdesivir”

Två andra forskare diskuterar studien i en redaktionell kommentar i Jama. Kommentaren är skriven av två forskare vid University of Pittsburgh. De jämför också de få randomiserade studier som hittills har publicerats om remdesivir vid covid-19 och påpekar att de kommit till delvis motsägande slutsatser.

Den hittills största studien leddes av amerikanska National institute of allergy and infectious diseases, NIAID, och omfattade 1 063 patienter. Den var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad och publicerades, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i New England journal of medicine. Den visade att patienter som fick remdesivir hade fyra dagar kortare tid till återhämtning än de som fick placebo.

Det var framför allt den studien som låg till grund för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s beslut att godkänna remdesivir som coronabehandling under produktnamnet Veklury. Godkännandet är villkorat och Gilead ska komma in med mer data i augusti. I Sverige används remdesivir nu rutinmässigt i vården av vissa grupper av covid-19-patienter.

Efterlyser fler studier

Den globala efterfrågan på remdesivir har snabbt ökat under pandemin. För att försöka hålla jämna steg med efterfrågan har Gilead bland annat avtalat med andra läkemedelsbolag om hjälp med tillverkningen.

Författarna till Jama-kommentaren framhåller att det nu är angeläget att försöka besvara viktiga kvarstående frågor om remdesivir vid covid-19. Hur stor effekt har läkemedlet egentligen, hur länge bör behandlingen pågå och för vilken grupp av coronapatienter är det till bäst hjälp?

En central fråga är också vilka fördelar remdesivir har jämfört med kortikosteroiden dexametason som visat sig kunna minska dödligheten i covid-19. Ingen studie har hittills jämfört dessa behandlingar. Författarna påpekar att kortikosteroider är billiga och brett tillgängliga läkemedel och skriver:

”Det är därför angeläget att fortsätta att utvärdera remdesivir i stora randomiserade, kontrollerade studier som är designade för att belysa de kvarvarande oklarheterna och ge kunskap om optimal användning.”

NBL frikänner reklam om dimmoln från KOL-inhalator

Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, handskas med ett knepigt gränsdragningsproblem i ett nytt beslut om reklam för en så kallad respimatinhalator. Det handlar om gränsdragningen mellan vad som är läkemedelspåståenden och påståenden om medicinteknik när produkten integrerar läkemedel och medicinteknik.

Bannerreklam för respimatinhalator

Ärendet gäller produkten Spiolto respimat som marknadsförs av företaget Boehringer Ingelheim AB. Produkten är en respimatinhalator som innehåller de verksamma substanserna tiotropium och olodaterol. Dess indikation är bronkdilaterande underhållsbehandling för lindring av symtom hos vuxna patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Inhalatorn avger ett dimmoln med små droppar som patienten andas in.

Som reglerna kräver skickade företaget in en reklambanner om inhalatorn till Informationsgranskningsnämnden, IGN, för granskning. IGN ansåg att bannerreklamen stred mot det etiska regelverket för läkemedelsreklam.

Kritiken gällde två påståenden i reklamen: ”Dimmolnet från Respimat-inhalatorn underlättar inhaleringen för KOL-patienter” och ”Dimmolnet med Spiolto (tiotropium+ olodaterol) underlättar andningen för KOL-patienter”.

Skickade vidare till NBL

IGN menade att reklamen antydde att dimbildningen i sig hade egenskaper som underlättar andningen för KOL-patienter. Detta ansåg nämnden inte hade stöd i läkemedlets produktresumé.

I sitt yttrande till IGN bestred företaget kritiken.

IGN tyckte att ärendet var svårt att bedöma och av principiell betydelse. Därför skickade IGN fallet vidare till den högre instansen NBL.

NBL beslutade att frikänna reklamen. Resonemanget i beslutet går ut på att det gäller att skilja mellan vilka påståenden i reklamen som handlar om den tekniska produkten och vilka som gäller själva läkemedlet. Detta eftersom bara påståenden om läkemedel men inte om medicinteknik måste följa det etiska regelverket om läkemedelsinformation.

Regelverket gäller inte medicinteknik

NBL anser att det finns ”en tydlig distinktion” mellan de två påståenden som IGN ogillade. Påståendet ”Dimmolnet från Respimat-inhalatorn underlättar inhaleringen för KOL-patienter” avser enligt NBL inhalatorn och dess egenskaper. Eftersom det handlar om den medicintekniska delen av produkten är det i sin ordning att påståendet saknar stöd i produktresumén.

Däremot avser meningen ”Dimmolnet med Spiolto (tiotropium+olodaterol) underlättar andningen för KOL-patienter” tydligt läkemedlet menar NBL. Och för detta påstående finns det stöd i produktresumén.

I det friande beslutet skriver NBL samtidigt att nämnden inte kan uttala sig om huruvida reklampåståendet om inhalatorns funktion följer regelverket för medicintekniska produkter.

Sverige deltar i EU-avtal om vaccin mot covid-19

EU-kommissionen slöt nyligen ett första avtal om vaccin mot covid-19 med läkemedelsföretaget Astrazeneca. Företagets vaccinkandidat är i fas III och sägs kunna vara klar för godkännande i slutet av året. Enligt det EU-gemensamma avtalet kommer EU att köpa in 300 miljoner doser av Astrazenecas vaccin när det är godkänt. Det finns också möjlighet att köpa ytterligare 100 miljoner doser.

Den svenska regeringen fattade i dag formellt beslut om att delta i avtalet. Det innebär att Sverige vill vara med när vaccindoserna fördelas.

– Vaccin mot covid-19 är vår bästa möjlighet att kunna återgå till mer normala förhållanden och detta är ytterligare ett kliv framåt. Nu säkrar vi ett första avtal om att köpa vaccin, men fler avtal kan bli aktuella, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Cirka åtta miljoner doser

Enligt avtalet får alla länder som deltar tillgång till sin andel av totalt 300 miljoner doser vaccin utifrån sin folkmängd. För Sveriges del handlar det om ungefär sex miljoner doser. Därutöver har EU möjlighet att köpa ytterligare 100 miljoner doser. Även de ska fördelas till deltagande länder efter folkmängd, vilket motsvarar cirka två miljoner doser för Sverige.

Vilka i befolkningen som ska erbjudas vaccination kommer Folkhälsomyndigheten att ta ställning till i en nationell vaccinationsplan. Den ska presenteras i en första version 31 augusti.

Folkhälsomyndigheten har också fått utrymme i sin låneram för inköp av vaccin för två (2) miljarder kronor.

Cellterapi prövas mot malignt melanom

En avancerad form av cellterapi kan hjälpa vissa patienter med hudcancern malignt melanom i sent stadium när alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Det visar forskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset i en aktuell studie, publicerad i Oncoimmunology.

Det handlar om tidig klinisk forskning i en liten fas I-studie och den nya behandlingsmetoden passar bara en viss grupp av patienter, men forskarna ser sina resultat som lovande. Tre av fyra patienter som fick hela den studerade behandlingen är i dag långtidsöverlevare. Före studien var de svårt sjuka i spritt malignt melanom och ansågs ha kort tid kvar att leva.

Lovande mot malignt melanom

– De hade då fått all standardbehandling som finns, men svarade antingen överhuvudtaget inte på den eller hade utvecklat resistens mot behandlingen. Den experimentella cellterapin var deras sista utväg.

Det säger biträdande lektor Stina Wickström, en av forskarna bakom studien. Hon ingår i professor Rolf Kiesslings forskargrupp vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet. Gruppen har länge forskat om olika typer av immunterapi mot cancer, där den nu aktuella cellterapin mot malignt melanom är ett lovande spår.

Metoden kallas TIL-terapi och är en experimentell behandling som ges vid ett fåtal forskningssjukhus runt om i världen, däribland Karolinska universitetssjukhuset. Förkortningen TIL står för tumour inflitrating lymfocytes, tumörinfiltrerande lymfocyter. Dessa är en speciell form av T-celler som hittas i tumörer. Kroppens immunsystem har mobiliserat dem för att attackera tumören. Andra studier har visat att mängden TIL-celler i tumören har betydelse för patientens överlevnad, många TIL-celler ökar chansen till god överlevnad.

Passar solida tumörer

Principen för TIL-terapi är därför att mycket kraftigt öka mängden TIL-celler för att få en ännu effektivare attack mot cancercellerna. Det sker genom att TIL-celler utvinns från patientens tumör och mångfaldigas i laboratoriet vilket tar fyra veckor.

Under tiden förbehandlas patienten med cytostatika som slår ut immunförsvaret för att ge plats för de mångfaldigade TIL-cellerna. Sedan får patienten infusioner med cirka 30-50 miljarder TIL-celler tillsammans med substanser som ska stimulera dessa och hjälpa dem att vara aktiva under lång tid hos patienten.

Detta är alltså en annan strategi än vid CAR-T-terapi, den typ av cellterapi som annars väckt mest uppmärksamhet de senaste åren. CAR-T-utvecklingen har resulterat i två godkända läkemedel som introducerats också i Sverige, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat om. Dessa är godkända för behandling av blod- eller lymfcancer i sena stadier. När det gäller cancersjukdomar med solida tumörer har dock CAR-T-terapi hittills inte visat sig lika framgångsrik. TIL-terapi är däremot inriktad just på solida tumörer.

Checkpointhämmare hjälper inte alla

I den nu aktuella fas I-studien testade de svenska forskarna TIL-terapi hos svårt sjuka patienter med hudcancern malignt melanom. Behandlingsmöjligheterna för den patientgruppen har på senare år ökat tack vare andra typer av immunterapi. Inte minst de så kallade checkpointhämmarna har förlängt överlevnaden för många med malignt melanom i avancerat stadium.

Men det är mindre än 50 procent av patienterna som får långvarig effekt av dessa nya läkemedel.

– En majoritet av patienterna svarar inte på checkpointhämmare eller utvecklar resistens mot behandlingen efter en tid. För de patienterna behövs ytterligare alternativ, säger Stina Wickström.

Dendritcellsvaccin ska stimulera TIL-celler

Totalt ingick tio patienter i studien. De hade malignt melanom med spridning och de som fått checkpointhämmare svarade inte på den behandlingen.

De första fem fick enbart TIL-terapi för att forskarna skulle kunna utvärdera metodens säkerhet. De svarade på behandlingen, även om effektens varaktighet var begränsad (mellan 4 och 18 månaders överlevnad).

Nästa grupp av patienter fick TIL-terapin i kombination med ett så kallat dendritcellsvaccin. Precis som TIL-cellerna tillverkas detta vaccin med hjälp av patientens egna celler. Denna gång tar dock forskarna inte celler från tumören utan från patientens blod. Monocyter från blodet behandlas så att de mognar till dendritiska celler.

– Dendritiska celler är proffs på att presentera antigen för T-celler, alltså små ”signaler” som T-cellen ska känna igen och reagera mot, förklarar Stina Wickström.

Vid vaccintillverkningen laddar forskarna dendritcellerna med antigen från tumören. Tre veckor efter TIL-terapin får patienten dendritcellsvaccinet. Dendritcellerna presenterar då tumörämnet för de miljardtals TIL-celler som redan är på plats. De känner igen antigenet eftersom det handlar om just den tumör de kommer ifrån och är inriktade på att bekämpa.  Detta gör att vaccinet ökar TIL-cellernas aktivitet.

– Vi hoppas att TIL-cellerna får en extra kick av vaccinet, säger Stina Wickström.

Tre långtidsöverlevare

Samtliga de fyra patienter som fick både TIL-terapi och dendritcellsvaccin svarade på behandlingen. För en av dem som hade en mycket hög tumörbörda varade behandlingssvaret bara i några månader. Men tre är långtidsöverlevare och lever nu fortfarande när det gått mellan två och fyra år sedan behandlingen.

Alla tre mår bra. Hos två finns inga spår av tumörceller kvar och hos en finns en liten stabil tumörrest som sannolikt hålls i schack av det av behandlingen förstärkta immunförsvaret.

– Det känns väldigt roligt att vi har kunnat hjälpa dessa patienter som annars inte hade några alternativ.

Ett bakslag inträffade dock också i fas I-studien. En femte patient som skulle fått både TIL-celler och dendritcellsvaccin avled efter att ha fått en allvarlig reaktion på en kritisk del av TIL-terapin. Denna ur biverkningssynpunkt mest kritiska fas är när patienten i samband med tillförseln av TIL-celler även får upprepade doser av interleukin-2, IL-2, ett cytokin som ska stimulera TIL-cellerna.

IL-2 kan ge svåra biverkningar i form av bland annat feber, frossa, lågt blodtryck samt rubbningar av vätske- och elektrolytbalansen i kroppen. I sämsta fall kan detta utvecklas till ett livshotande tillstånd.

– Vi ger IL-2 under noggrann övervakning och avslutar behandlingen i förtid om vi ser tecken på allvarliga biverkningar. Men i just det här fallet blev utgången trots detta tyvärr att patienten drabbades av en reaktion mot IL-2 som inte gick att häva.

Forskningen fortsätter

Beträffande övriga steg i kombinationsbehandlingen var biverkningarna i studien milda. Det gäller såväl tillförseln av TIL-celler som dentritcellsvaccinet. Under TIL-terapin, inklusive IL-2-behandling, var patienterna inlagda på sjukhus i cirka tre veckor. Vaccinet fick de vid ett sjukhusbesök efter ytterligare en vecka.

Eftersom studiens två grupper av olika skäl inte var jämförbara, går det inte att dra en säker slutsats om att kombinationsbehandlingen med både TIL-celler och dendritcellsvaccin var bättre än att ge enbart TIL-terapi.

– Det hoppas vi dock kunna få säkrare svar på i en fortsatt studie med ytterligare tio patienter som vi har fått tillstånd för, berättar Stina Wickström.

Forskargruppen planerar även att gå vidare och testa cellterapimetoden mot sena stadier av andra cancersjukdomar med solida tumörer.

Förhoppningen är att metoden så småningom ska kunna bli en etablerad behandling för en viss utvald grupp av patienter med svårbehandlade solida tumörer.

En nackdel är att metoden är resurskrävande och därmed kostsam. Men Stina Wickström framhåller att kostnaden sannolikt är jämförbar med behandlingskostnaden för många av de nya cancerläkemedlen, till exempel checkpointhämmarna. Och hon menar att en tillämpning i lite större skala sannolikt skulle sänka kostnaderna:

– Det skulle då gå att effektivisera vissa delar av organisationen av behandlingen. Och hälsoekonomiskt måste man också ta hänsyn till att det handlar om en engångskostnad med potential att ge lång överlevnad och till och med bota.

Kräver mer data om världens dyraste läkemedel

Läkemedelsbolaget Biomarin utvecklar genterapin valoctocogene roxaparvovec mot den sällsynta och allvarliga blödarsjukan hemofili A. Personer med denna sjukdom saknar koagulationsfaktor VIII och riskerar livshotande blödningar även vid ganska lindrigt trauma.

Valoctocogene roxaparvovec kan bli dyrast

Genterapin valoctocogene roxaparvovec är en engångsbehandling som livslångt ska kunna hjälpa patienterna att få leva utan denna blödningsrisk. Enligt medieuppgifter väntas Biomarin sätta ett pris på minst tre miljoner dollar på läkemedlet när det blivit godkänt. Detta skulle göra det dyrare än världens hittills dyraste läkemedel, Novartis genterapi Zolgensma mot spinal muskelatrofi hos barn. Där var prislappen omkring två miljoner dollar.

Biomarin har ansökt om godkännande av valoctocogene roxaparvovec hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, som gett produkten genombrotts- och särläkemedelsstatus. Nyhetssajten Statnews skrev tidigare denna vecka att ett godkännande från FDA väntades under veckan.

Men i dag meddelar Biomarin att företaget i stället fått ett ”Complete response letter” från myndigheten. Det innebär att FDA inte anser bolagets ansökan är färdig för ett godkännande i sin nuvarande form. I detta rekommenderar FDA att bolaget lägger till  ett nytt primärt utfallsmått i sin pågående fas III-studie och även utvärderar det totala antalet inträffade blödningar per år.

Efterlyser nytt utfallsmått

FDA anser att förändringen är nödvändig för att kunna bedöma hur varaktig behandlingseffekten av genterapin är.

Biogen skriver i ett pressmeddelande att myndigheten inte påpekat detta tidigare under ansökningsprocessen.

– Vi är förvånade och besvikna över att FDA nu introducerar nya krav, säger Biomarinchefen Jean-Jaques Bienaimé.

Bolaget vill snarast ha ett möte med FDA för att planera de fortsatta stegen.

– Vi är förvissade om potentialen hos valoctocogene roxaparvovec att helt förä’ndra behandlingsparadigmen för patienter med hemofili A.

Behovet av nya särläke-medel fortfarande stort

EU-kommissionen publicerade nyligen en utvärdering av regelverket om särläkemedel. Utvärderingsrapporten har startat en diskussion om vilka förändringar som skulle kunna förbättra situationen ytterligare för barn och vuxna med sällsynta sjukdomar och få eller inga behandlingsalternativ.

Ökad aktivitet kring särläkemedel

Särläkemedelssystemet infördes för 20 år sedan. Det skulle bidra till att få fram fler behandlingar för sällsynta diagnoser genom att på olika sätt underlätta för läkemedelsföretag att utveckla sådana produkter. Särläkemedelslagstiftningen skulle möta problemet att företag tvekade att satsa på läkemedel mot sällsynta sjukdomar för att de ansåg det svårt att finansiera forsknings- och utvecklingskostnaderna. Ett problem som EU även försökt lösa på andra sätt, bland annat genom samarbete med USA.

Företag kan ansöka hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA om att få särläkemedelsstatus för en produkt under utveckling. Bolag som fått särläkemedelsstatus har tio års marknadsexklusivitet för produkten efter godkännande. Regelverket innebär även bland annat ökad tillgänglighet till rådgivning i den regulatoriska processen.

I utvärderingsrapporten har granskarna undersökt vilka effekter det särskilda särläkemedelsregelverket hittills har haft. De konstaterar att systemet tycks ha stimulerat området eftersom aktiviteten har ökat rejält under de två decennier som regelverket varit i kraft.

Fler särläkemedel har godkänts

Åren 2000-2017 godkände EMA 142 särläkemedel mot 107 sällsynta diagnoser. 55 av dessa gällde läkemedel för barn, en grupp som är särskilt utsatt i detta sammanhang.

En allt större andel av läkemedels- och bioteknikföretagen i Europa ägnar sig också åt forskning om läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Och den offentliga sektorns ekonomiska forskningssatsningar på detta område har tiofaldigats under ungefär samma period och uppgår nu till flera hundra miljoner euro per år.

Enligt granskarnas bedömning har särläkemedelssystemet 2000-2017 resulterat i introduktion av 21 terapier som annars inte skulle ha kommit fram. Vidare har systemet förkortat tiden fram till marknadsintroduktion med i genomsnitt nio månader.

Många olösta behandlingsbehov kvar

Men granskarna konstaterar också att många problem finns kvar att lösa. Det finns fortfarande många sällsynta diagnoser där det ännu inte finns någon behandling godkänd eller under utveckling. Vissa behandlingsområden tilldrar sig stort intresse medan andra lämnas mer orörda. 34 procent av de godkända särläkemedlen vartill exempel cancerterapier. Men för 82 procent av de sällsynta diagnoserna hade bara ett läkemedel godkänts.

Även när det gäller EU-medborgarnas tillgång till särläkemedlen kvarstår stora skillnader. Det beror dock inte på regelverket i sig utan främst på prissättningen på särläkemedlen och på länders olika beslut om införande och finansiering av dessa behandlingar. Enligt granskarna är särläkemedel tre år efter godkännandet tillgängliga för i genomsnitt 2,7 procent av EU:s hela befolkning, ungefär 14 miljoner människor.

Granskarna anser att det behövs en diskussion om hur systemet kan vidareutvecklas, men föreslår själva inga konkreta förändringar.

Den europeiska läkemedelsindustiföreningen, Efpia, välkomnar i en kommentar en sådan diskussion. Efpia anser dock att diskussionen inte bör handla om förändringar av själva regelverket, som organisationen anser ändå gett bra resultat. I stället vill organisationen diskutera andra politiska och forskningsmässiga initiativ i EU och medlemsländerna för att snabba på utvecklingen av behandlingar för sällsynta tillstånd

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng