Månads arkivering augusti 2020

Ny studie styrker samband mellan antibiotika och IBD

Forskare och läkare har på senare år allt mer börjat diskutera möjliga samband mellan antibiotika och IBD, inflammatorisk tarmsjukdom.

Inom samlingstermen IBD ryms ulcerös kolit, Chrohns sjukdom och flera andra, mindre vanliga diagnoser. Gemensamt för dem är att de blir allt vanligare i Europa, USA och i andra områden med snabb ekonomisk utveckling. I Sverige är närmare en procent av befolkningen drabbad.

En hypotes är att utbredd antibiotikaanvändning kan bidra till IBD-ökningen. Enligt hypotesen beror sambandet mellan antibiotika och IBD på att antibiotikabehandling förändrar bakteriefloran i tarmen. Det pågår också forskning om olika sätt att återställa den rubbade balansen bland annat som ett sätt att motverka IBD,

Bekräftar hypotes om antibiotika och IBD

Svenska och amerikanska forskare publicerar nu en stor epidemiologisk studie som ger ett tydligt stöd för att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för IBD. Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet och Harvard medical school och publicerad i The Lancet gastroenterology & hepatology.

– Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt – att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD, säger huvudförfattare dr. Long Nguyen vid Massachusetts general hospital, Boston, i ett pressmeddelande.

– Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet.

Använde svenska registerdata

Forskarna använde data från en annan stor svensk forskningssatsning, den så kallade Espressostudien (Epidemiology strengthened by histopathology reports in Sweden). Den är ett pågående samarbete mellan 28 patologilaboratorier i Sverige om mag-tarmsjukdomar. Laboratorierna har i ett gemensamt databasregister samlat analyser av vävnadsprover samt andra undersökningsresultat för sammanlagt drygt två miljoner patienter.

Forskarna bakom den aktuella studien fokuserade på alla över 15 år som fått en IBD-diagnos under en tioårsperiod från och med januari 2007 till och med december 2016. Totalt kom 23 982 patienter med laboratorieverifierad IBD att ingå i studien (cirka 16 000 med ulcerös kolit och 8 000 med Chrohns sjukdom).

Forskarna jämförde sedan IBD-patienterna med 117 827 kontrollpersoner som var matchade med hänsyn till ålder, kön och län. Med hjälp av det svenska receptregistret studerades personernas antibiotikakonsumtion. Forskarna uteslöt då året närmast IBD-diagnosen för att undvika att ta med antibiotikaförskrivning som kunde hänga samman med symtom på ännu odiagnostiserad IBD.

Fördubblad risk

Analysen visade att tidigare antibiotikaanvändning gav en nästan fördubblad (88 procent högre risk) jämfört med att inte alls ha använt antibiotika. Samband fanns både för ulcerös kolit och för Chrohns sjukdom.

Jämförelserna visade vidare att sambandet blev större ju fler antibiotikarecept en person hade fått samt att bredspektrumantibiotika ökade IBD-risken mer än antibiotika med smalare spektrum.

Forskarna jämförde också IBD-patienterna med 28 732 av deras syskon som inte hade IBD. Detta för att så långt möjligt ta bort effekter av genetik och uppväxtmiljö som skulle kunna påverka IBD-risken och därmed ”störa” studiens resultat. Även vid jämförelsen med syskon syntes ett klart samband mellan antibiotika och IBD, fast något svagare.

Mål att förebygga

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikabehandling. Tack vare svenska register var en större populationsstudie möjlig.

– Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.

Nu hoppas forskarna att deras resultat ska användas som ytterligare argument i arbetet mot felaktig antibiotikaanvändning.

– Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Jonas F Ludvigsson.

NT-rådet drar tillbaka rekommendation

I december i fjol rekommenderade NT-rådet immunterapi vid spridd trippelnegativ bröstcancer. Denna cancerform är särskilt svårbehandlad och drabbar främst kvinnor under 50 år.

Att bröstcancern är trippelnegativ innebär att den varken är hormonkänslig eller vad som kallas HER2-positiv. Därför är den inte mottaglig för de behandlingar som annars brukar användas när bröstcancer spridit sig i kroppen.

Immunterapi till utsatt patientgrupp

Som Läkemedelsvärlden då rapporterade rekommenderade NT-rådet för första gången att regionerna kunde börja använda en immunterapi i dessa svårbehandlade fall. Rekommendationen var att använda en kombinationsbehandling med den nya PD-L1-hämmaren Tecentriq (atezolizumab) och ett cytostatikum, paklitaxel, vid återfall i trippelnegativ bröstcancer.

NT-rådet bedömde att 100-200 kvinnor per år i Sverige kunde vara aktuella för den rekommenderade behandlingen.

Freddi Lewin, överläkare i onkologi och adjungerad ledamot i NT-rådet beskrev det då som ”väldigt glädjande” att det kommit en behandling som kunde förlänga överlevnaden för en patientgrupp som tidigare saknat behandlingsalternativ.

Backar efter ny studie

Men åtta månader senare backar NT-rådet från denna bedömning. Rådet rekommenderar nu att regionerna avstå från den aktuella immunterapin vid lokalt avancerad eller spridd trippelnegativ bröstcancer.

Det som fått NT-rådet att ändra sig är nya forskningsresultat som motsäger den tidigare slutsatsen att Tecentriq förlänger den progressionsfria överlevnaden.

Den slutsatsen kom från den kliniska studien IMPassion130. Den utvärderade Tecentriq i kombination med cytostatikumet nab-paklitaxel och visade en ökad progressionsfri och total överlevnad bland dem som fick immunterapin.

Denna studie låg till grund för EMA:s läkemedelsgodkännande och för NT-rådets rekommendation i december. Men NT-rådet valde att byta ut det dyrare nab-paklitaxel (paklitaxel i form av nanopartiklar) mot vanlig paklitaxel i rekommendationen. Detta för att rådet bedömde att de båda cytostatika hade likvärdig effekt och att paklitaxel är billigare.

Nu har just den kombination som NT-rådet valde – Tecentriq+paklitaxel – utvärderats i en annan klinisk studie som kallas IMPassion131. Enligt information från läkemedelsföretaget Roche syntes där ingen signifikant skillnad beträffande progressionsfri överlevnad mellan placebo- och behandlingsgrupp.

Otillförlitlig dokumentation

Samtliga regioner har deltagit i en nationell upphandling av Tecentriq. De har tecknat ett avtal med läkemedelsföretaget som innebär att de får en hemlig del av kostnaden i återbäring. Behandlingen är därför billigare än exempelvis de 1,6 miljoner per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beräknat för Teceintriq+nab-paklitaxel.

Men NT-rådet anser ändå att tillförlitligheten i den vetenskapliga dokumentationen av immunterapins eventuella effekt för närvarande är alltför låg. Rådet rekommenderar därför att immunterapin för närvarande inte används, varken med paklitaxel eller nab-paklitaxel.

Rådet skriver dock att denna rekommendation är tillfällig och kommer att uppdateras efter fortsatt utvärdering av tillgänglig klinisk och hälsoekonomisk dokumentation.

Stora prisskillnader mellan covid-19-vacciner

Klinisk forskning pågår nu om 29 experimentella covid-19-vacciner och ytterligare 138 vaccinkandidater är under preklinisk utvärdering, enligt en ny sammanställning från Världshälsoorganisationen WHO.

Sex av kandidaterna har nått fas III och diskussioner om vad framtida covid-19-vacciner kommer att kosta är nu i full gång. Medieuppgifter tyder på att prissättningen kommer att variera ovanligt mycket.

Skiftande prisbild för covid-19-vacciner

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade nyligen att flera bolag uttalat att de har ambitionen att  tjäna pengar på sina vacciner när de blivit godkända. Detta samtidigt som andra läkemedelsbolag hävdar att de inte siktar på vinst utan bara vill täcka sina kostnader.

Till de bolag som uttalat vinstambitioner hör bioteknikföretaget Moderna therapeutics. Bolaget har som Läkemedelsvärlden berättat ett rna-vaccin mot covid-19 i fas III. Moderna sade nyligen till CNBC news att deras vaccin kommer att kosta 32-37 dollar per dos för dem som köper lägre volymer, vilket ändå kan innebära miljontals doser. Men bolaget för också förhandlingar om avtal om större volymer för lägre priser.

Även läkemedelsföretagen Pfizer och Merck, som båda är på prekliniskt stadium med sina kandidater, har enligt Reuters sagt att de vill tjäna pengar på ett eventuellt covid-19-vaccin. Pfizer och bolaget BioNTech har båda gjort avtal med den amerikanska regeringen om potentiella vaccinordrar för 19,50 dollar per dos.

Accepterar nollvinst under pandemin

Samtidigt har Astrazeneca och Johnson & Johnson gått ut med att de enbart siktar på att täcka sina egna kostnader för vaccinutvecklingen så länge pandemin pågår. Här hamnar då priserna på ett par dollar per dos.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström med drygt 30 års erfarenhet av läkemedelsbranschen säger till Dagens nyheter att det är mycket ovanligt att prissättningen varierar på detta sätt.

– Nu går två stora bolag ut och säger att de inte ska göra vinst under pandemin samtidigt som andra bolag säger de har priser mer i likhet med andra vacciner på marknaden. Det är nytt, jag kan inte påminna mig om att jag har sett det här tidigare.

Han konstaterar också att samtliga de hittills nämnda priserna på covid-19-vacciner ligger under de dyraste priserna på vacciner mot andra sjukdomar. Han menar att läkemedelsbolagen överlag inte vill bli beskyllda för att dra nytta av pandemin:

– De vill uppfattas som ansvarsfulla och inte riskera att få kritik.

EU-avtal med Astrazeneca

Astrazeneca som tillsammans med Oxford university också har en vaccinkandidat i fas III slöt nyligen ett första vaccinavtal med EU. Astrazeneca uppger att vaccinet kan vara klart i slutet av 2020. EU är med och finansierar utvecklingen av vaccinet och får samtidigt rätt att köpa ett visst antal doser.

Enligt ett pressmeddelande från EU-kommissionen innebär avtalet att EU kommer att köpa in 300 miljoner doser av Astrazenecas vaccin när det är godkänt. Det finns också möjlighet att köpa ytterligare 100 miljoner doser.

Doserna kommer att fördelas mellan EU-länderna efter folkmängd. Till vissa låg- och medelinkomstländer kommer EU-kommissionen att donera vaccindoser.

Kommissionen förhandlar om liknande avtal även med flera andra vaccinutvecklare.

BAN 2401 testas som Alzheimerprevention

Nu startar det nya fas III-program där forskare ska sätta in Alzheimerkandidaten BAN 2401 hos kognitivt friska personer med ökad Alzheimerrisk. Syftet är att undersöka om det går att förebygga demenssjukdomen genom att ge läkemedlet redan innan symtom börjar uppträda.

– Ju tidigare det går att påverka sjukdomsutvecklingen, desto mer kan vi spara nervcellerna i hjärnan och hjärnans funktion. Det nya fas III-programmet försöker ta reda på om det kan vara meningsfullt att gå in ännu tidigare med BAN 2401 än i den fas III-studie som redan pågår, säger Gunilla Osswald, vd för svenska Bioarctic.

BAN 2401 rensar bort amyloid

Bioarctics grundare Lars Lannfelt upptäckte den så kallade arktiska mutationen hos Alzheimerpatienter. Det ledde fram till att han och bolaget utvecklade BAN 2401, en humaniserad monoklonal antikropp. Den binder till giftiga förstadier till de beta-amyloidplack som inlagras i hjärnan hos en Alzheimerpatient. Substansen kan därigenom förhindra fortsatt inlagring och rensa bort amyloid.

I dag är det Bioarctics partner, det Japangrundade bolaget Eisai, som äger de globala rättigheterna att utveckla och marknadsföra substansen mot Alzheimers sjukdom.

En annan fas III-studie av BAN 2401 pågår redan. Den vänder sig till patienter med tidig Alzheimers sjukdom (alltså ett senare stadium än det nya fas III-programmet). Syftet med denna första fas III-studie är att bekräfta positiva resultat av en fas IIb-studie som presenterades 2018, vilket Läkemedelsvärlden då rapporterade.

Bland annat hade behandlingsgruppen 30 procent mindre kognitiv försämring än placebogruppen.

Tillägg till huvudspåret

Resultaten av den globala fas III-studien vid tidig Alzheimers sjukdom väntas 2022. Om den bekräftar fas IIb-resultaten kan en registreringsansökan komma snabbt.

– Dessa redan pågående studier av BAN 2401 som läkemedel mot tidig Alzheimers sjukdom är fortfarande vårt huvudspår. Men de nya studierna av substansen som prevention i ännu tidigare faser av sjukdomsutvecklingen är också mycket betydelsefulla. Ju tidigare man kan behandla, desto bättre är det för patienten, säger Gunilla Osswald.

Det nya globala fas III-programmet går under namnet Ahead 3-45. Initiativet kommer, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, från Alzheimer’s clinical trials consortium, ACTC. Programmet finansieras huvudsakligen av National institute on aging i USA och Eisai.

Det består av två fas III-studier hos personer från 55 års ålder utan symtom på demens eller kognitiv försämring, men med ökad risk för Alzheimers sjukdom. Den som vill vara med i studien, exempelvis på grund av att många i släkten har sjukdomen, får genomgå en screeningprocess.  Forskarna mäter då förekomsten av amyloid-beta i hjärnan. För att kunna ingå i någon av studierna ska personen ha förhöjda amyloidnivåer, men inga tecken på kognitiv försämring.

Pågår i fyra år

Studierna är dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade. I den ena ska 400 personer med medelhöga nivåer av amyloid-beta i hjärnan randomiseras till att få antingen BAN 2401 eller placebo. Här är det primära utfallsmåttet minskad eller bibehållen amyloidnivå, mätt med PET (positronemissionstomografi).

I den andra ska 1 000 personer med höga nivåer av amyloid-beta randomiseras till BAN 2401 eller placebo. Här är primärt utfallsmått minskad kognitiv försämring, mätt med en känslig testskala.

I båda studierna ska deltagarna få behandling under fyra år. Det nya fas III-programmet har redan kört i gång i USA och kommer även att genomföras i Kanada, Japan, Australien, Singapore och Europa.

Svårt göra prognos om influensasäsongen

Starten på influensasäsongen känns ännu avlägsen. Men inom regionerna och på Folkhälsomyndigheten pågår som alltid vid denna tid på året planeringen för kommande vaccinationskampanj. Den pågående coronapandemin gör det dock svårare än annars att förutsäga hur influensasäsongen kan komma att bli.

– Vanligtvis brukar vi så här års kunna titta på hur det ser ut på södra halvklotet som har vinter nu. Vilka virussorter som där cirkulerar mest och vilka de främst drabbar. Det brukar ge en uppfattning om vad som kan komma hit till oss under vintern, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Influensasäsongen kortades av corona

Men i år stoppar ländernas åtgärder för att stoppa covid-19-spridningen till stor del även influensan. Det märktes även i vårt land i början av året genom att influensasäsongen blev flera veckor kortare än vanligt och fick ett tvärt slut. Och för närvarande är den pågående influensaaktiviteten i världen enligt en aktuell rapport från Världshälsoorganisationen WHO betydligt lägre än normalt.

– Den låga influensaaktiviteten i till exempel Australien och andra länder som vi brukar studera gör att det för närvarande inte är så tydligt vilka influensavirus som kan komma hit till oss och hur influensan kan komma att yttra sig. Det är väldigt spännande att se vad som kommer att hända, säger AnnaSara Carnahan.

Många månader före varje influensasäsong på de respektive halvkloten beslutar en expertgrupp inom WHO om sammansättningen av vaccinet. Experterna avgör då vilka virusstammar som ska ingå i den kommande säsongens vaccin. Utan dessa årliga bedömningar av det aktuella virusläget skulle vaccinet inte bli tillräckligt träffsäkert. Det beror på att det finns flera olika influensatyper och olika stammar inom dessa samt att influensavirus förändrar sig med tiden.

Inför kommande säsong på norra halvklotet har WHO bytt ut tre av de fyra stammar (två influensa A- och två influensa B-stammar) som de vacciner vi använder i Sverige skyddar mot.

Räknar med ökat vaccinintresse

AnnaSara Carnahan framhåller att covid-19 gör det minst lika viktigt som tidigare år att personer i riskgrupperna för svår influensa vaccinerar sig:

– Vi vet ju inte vad som kommer att hända, varken med covid-19 eller med influensan. Skulle vi få en kraftig coronavåg samtidigt som en influensavåg så skulle detta kunna överbelasta sjukvården. Vi har ju ännu inget covid-19-vaccin, men influensavaccin har vi och det gäller att så många som möjligt av personer i riskgrupperna kan vaccinera sig mot influensan.

Folkhälsomyndigheten och regionerna räknar också med att intresset för influensavaccin kommer att öka denna säsong. Redan under de gångna två säsongerna märktes en ökning och i gruppen 65 år och äldre var det 53 procent som tog influensavaccin i hela landet under säsongen 2019-2020.

– Vi tror på en fortsatt ökning denna säsong för att pandemin gör att många med underliggande sjukdomar skydda sig. Men hur stor ökningen kan bli är svårt att säga.

Regionerna gjorde sina beställningar av influensavaccin i februari. När pandemin senare slog till med full kraft beslutade de att upphandla ytterligare 200 000 doser för att kunna möta en ökad efterfrågan, en upphandling som för närvarande pågår.

Hur vaccinera smittsäkert?

Vaccinationskampanjen kommer att starta 3 november. En central del av planeringen är att se till att den kan ske på ett sätt som inte ökar spridningen av covid-19.

– Vi håller på att ta fram information till regionerna kring vad man bör tänka på för att vaccineringen ska kunna ske på ett säkert sätt. Men våra rekommendationer kan inte vara alltför detaljerade. Det är upp till varje regions smittskyddsenhet och varje mottagning att tänka ut hur det hela bör göras. Det som passar på ett ställe kanske inte passar någon annanstans, säger AnnaSara Carnahan.

– Klart är i vart fall att drop-in-vaccinering inte är att rekommendera. Man måste försöka undvika köbildning och att många samlas inomhus. På en del platser i landet kanske det går att vaccinera utomhus i november?

Fortsatt minskad förskrivning av antibiotika

Öppenvårdens förskrivning av antibiotika har sakta men säkert gått nedåt under en följd av år. Men i april och maj i år kom, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en djupdykning. Antibiotikaförskrivningen minskade drastiskt vilket enligt Folkhälsomyndigheten sannolikt berodde på coronapandemin. Dels kan smittskyddsåtgärderna mot covid-19 resultera i att vi drabbas av färre andra infektioner. Och dels kan rädsla för smitta göra oss mindre benägna att söka vård.

I maj var antibiotikaförsäljningen på recept 31 procent lägre än under samma månad i fjol och ännu mer minskade förskrivningen av luftvägsantibiotika.

Ny halvårsrapport

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten om utvecklingen under det första halvåret visar nu på fortsatt låg förskrivning av antibiotika i öppenvård. Visserligen vände kurvan blygsamt uppåt i juli jämfört med juni, men förskrivningen låg ändå tydligt under den i samma månad i fjol. Under juli hämtades 19,3 recept per 1000 invånare ut i riket. Det var 1,5 recept fler än föregående månad och 4,4 recept färre än i juli 2019.

När Folkhälsomyndigheten jämför årets första sex månader med samma period i fjol syns en 15-procentig minskning av antibiotikarecepten på riksnivå. Störst är minskningen på Gotland (20 procent) och minst i Östergötland (11 procent).

Samtliga luftvägsantibiotika har minskat och nedgången syns i alla åldersgrupper bland patienterna. Särskilt kraftigt har antibiotikaförskrivningen till barn i åldrarna 0-6 år gått ned.

Det nationella nätverket mot antibiotikaresistens, Strama, kommenterar statistiken på sin hemsida:

”Det återstår att analysera i vilken grad som olika faktorer under pandemin har påverkat förskrivningen. Många av åtgärderna för att minska smittspridningen av covid-19 har också haft effekt på spridningen av luftvägsinfektioner och både skillnader i sjukvårdens organisation och människors sökbeteende kan ha betydelse.”

Läkemedelsvärlden förstärker redaktionen

0

Med dagliga uppdateringar om det senaste inom läkemedelsområdet strävar Läkemedelsvärlden efter att vara en trovärdig nyhetskanal inom ett område som är viktigt för många. För att vässa nyhetsbevakningen ytterligare förstärker vi redaktionen från och med slutet av augusti med ännu en journalist.

Den 27 augusti tillträder Marie Ericsson tjänsten som reporter på Läkemedelsvärlden. Marie är utbildad journalist och har sedan 2011 arbetat på nyhetsbyrån Siren, där hon framför allt har bevakat hälso- och sjukvårdsområdet.

– Med Marie på plats i redaktionen tillförs vi både ny kunskap och mer resurser som gör att vi kan bli ännu bättre och vassare i vår nyhetsrapportering, säger chefredaktör Ingrid Helander.

Nyrekryteringen är en del i ett större förändringsarbete. I början av augusti tillträdde Ingrid Helander tjänsten som kommunikationsansvarig för Apotekarsocieteten. Ingrid Helander kommer dock även fortsättningsvis att som chefredaktör ha det övergripande ansvaret för Läkemedelsvärlden, som ges ut av Apotekarsocieteten.

– Eftersom Läkemedelsvärlden ges ut av Apotekarsocieteten finns redan en naturlig koppling dem emellan. Nu kommer samarbetet i de avseenden där det är motiverat att förbättras ytterligare. Läkemedelsvärlden är dock redaktionellt fristående från Apotekarsocieteten, säger Ingrid Helander.

Läkemedelvärldens nuvarande medicinreporter Helene Wallskär tar i och med förändringen det övergripande ansvaret för den dagliga bevakningen och nyhetsrapporteringen.

D-vitamintillskott skyddade inte mot depression

Över 18 000 vuxna amerikaner deltog i en randomiserad studie där forskarna jämförde D-vitamintillskott med placebo. Efter i genomsnitt drygt fem års behandling var depression lika vanligt hos dem som tog vitamintillskott som i placebogruppen.

Resultaten, som har publicerats i Jama, är intressanta mot bakgrund av att tillskott med höga halter av D-vitamin brukar marknadsföras som en hjälp mot nedstämdhet och depression. Marknadsföring med sådana argument har fått skjuts av observationsstudier där forskare sett ett samband mellan låga serumnivåer av D-vitamin (25-hydroxivitamin D) och depression hos äldre.

Men när andra forskare sedan försökt testa om D-vitamintillskott skyddar mot depression har de, med ett enstaka undantag, inte funnit något stöd för hypotesen. Studierna har dock varit små och kunnat kritiseras för bristande statistisk styrka.

D-vitamintillskott eller placebo

För att få större statistisk styrka och säkrare svar på frågan om hypotesen stämmer eller ej gjorde amerikanska forskare den nu aktuella studien. Den var en delstudie inom ett större forskningsprojekt i USA om hälsoeffekter av D-vitamin- och Omega-3-tillskott.

I depressionsstudien deltog 18 353 personer i åldrarna 50 år och uppåt, ungefär hälften kvinnor och hälften män. Ingen av deltagarna hade en depression eller depressiva symtom vid studiens start. Forskarna randomiserade deltagarna till att antingen ta dagliga doser av vitamin D3 (cholecalciferol) eller placebo.

Försökspersonerna följdes under i genomsnitt 5,3 år. 90 procent genomförde hela studien. Varje år besvarade de postenkäter om sin hälsa och då bland annat om sin psykiska hälsa. Forskarna undersökte hur ofta de två försöksgrupperna rapporterade att de fått en depressionsdiagnos och/eller tog läkemedel mot depression. Dessutom studerade de självrapporteringen av depressiva symtom i enkäterna.

En undergrupp med 1 054 personer fick också träffa en psykiater för ett diagnossamtal.

Inga signifikanta skillnader

Analysen visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan D-vitamingrupp (9 181 personer) och placebogrupp (9 172 personer) när det gällde förekomsten av depression och depressiva symtom. Under uppföljningstiden inträffade 609 fall av depression i D-vitamingruppen och 625 i placebogruppen.

Inte heller när forskarna skilde mellan enstaka depressioner och återkommande depressioner syntes någon skillnad mellan grupperna.

– Det fanns ingen signifikant fördel av tillskottet för detta syfte. Det förebyggde inte depression eller förbättrade stämningsläget, sade studiens förstaförfattare Olivia I. Okereke, läkare och forskare vid Massachusetts general hospital.

Forskarna drar slutsatsen att det inte är meningsfullt att ta D-vitamintillskott som skydd mot depression (även om det fortfarande kan finnas andra medicinska motiv). De skriver i studien att de tidigare observerade sambanden mellan låga D-vitaminhalter och depression sannolikt inte är ett direkt orsakssamband. I stället kan de bero på andra faktorer som hänger ihop med både depressionsrisk och D-vitaminnivå.

Tiden sprang ifrån Solidarity i Sverige

Solidarity är en global klinisk studie av möjliga covid-19-terapier som Världshälsoorganisationen WHO drog i gång i början av året. Den 1 juli hade närmare 5 500 patienter i 21 länder rekryterats till studien och över 100 länder har uttryckt intresse att delta.

Svenskt intresse för Solidarity

Även i Sverige började vården och forskare tidigt att diskutera möjligheten att medverka. Men när alla förberedelser var klara och den svenska Solidaritystudien till slut fick klartecken från myndigheterna hade mycket hunnit hända. Forskningsläget hade då redan förändrats så mycket att de svenska forskarna inte längre tyckte att studien var värd att satsa på.

– Allt går så fort nu inom covid-19-forskningen. Det hade kommit nya data som gjorde att vi inte ansåg det försvarbart att starta en så stor och resurskrävande studie. Vi tyckte att frågeställningarna inte var fortsatt tillräckligt relevanta.

Det förklarar Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och överläkare på den medicinska enheten för infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset. Soo Aleman utsågs i april av regeringen till nationell forskningskoordinator för den svenska delen av WHO Solidarity trial. Ett uppdrag som nu tar slut i och med att Sverige beslutat att inte delta.

Kunskapen utvecklades snabbt

När WHO startade Solidarity var målet att i en global satsning på kortast möjliga tid utvärdera fyra terapier mot coronaviruset. Det var terapier som då ansågs lovande. Det handlade om remdesivir, hydroxiklorokin, hiv-läkemedlet Kaletra (lopinavir/ritonavir) samt Kaletra i kombination med Interferonbeta-1a. Studierna skulle jämföra dessa med standardbehandling.

Redan från början ansåg dock svenska forskare att de covid-19-data som fanns inte gav tillräckligt stöd för att fortsätta på Kaletraspåret. Sverige ville därför bli undantaget från att inkludera de båda Kaletraarmarna i studien. Ett sådant undantag hade samarbetspartnern Norge redan fått.

Vartefter forskningsresultat kom fram under våren och försommaren framstod även hydroxiklorokin som en allt mer tveksam covid-19-behandling. Som Läkemedelsvärlden berättat så minskade det inte dödligheten, men kan ge allvarliga hjärtbiverkningar. WHO stoppade under en tid tillfälligt hydroxiklorokinarmen på grund av nya säkerhetsdata.

Remdesivir visade effekt

Den nämnda utvecklingen gjorde att de svenska forskarna inriktade sig enbart på den arm i WHO-studien som utvärderar remdesivir. Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket godkände så småningom detta upplägg. Läkemedelsverkets godkännande kom i början av juni, som Läkemedelsvärlden rapporterade.

Samtidigt gav allt mer data stöd för att remdesivir kan ha en positiv effekt på sjukdomsförloppet vid covid-19. EU:s läkemedelsmyndighet EMA utvärderade dessa data i ett särskilt snabbspår. Den 25 juni rekommenderade myndighetens expertkommmitté CHMP att remdesivir under produktnamnet Veklury skulle godkännas som läkemedel mot covid-19.

Då hade de svenska forskarna redan beslutat att inte starta den planerade Solidarity-utvärderingen av remdesivir.

– Det var ett gemensamt beslut i det forskningsnätverk vi byggt upp med samtliga sju universitetssjukhus, berättar Soo Aleman.

Helt förändrat läge

Forskarna ansåg helt enkelt att det redan fanns så mycket data om remdesivir att forskningsresurserna kunde användas bättre. Dessutom har läkemedelsgodkännandet och bakomliggande data gjort att remdesivir blivit rutinbehandling för vissa grupper av covid-19-patienter. Det gäller till exempel personer med svår covid-19 och särskilt om de har nedsatt immunförsvar.

– Det skulle därför vara oetiskt och kliniskt mycket problematiskt att avstå från att ge läkemedlet till sådana patienter och därmed går det inte ha en kontrollgrupp, förklarar Soo Aleman.

När det gäller Solidarity på global nivå beslutade ledningskommittén inom WHO i början av juli att permanent stoppa såväl hydroxiklorokinarmen som de båda armarna med Kaletra. Skälet var främst att ingen av dessa behandlingar kunnat ge någon minskad dödlighet vid covid-19.

Men forskningen inom armen som utvärderar remdesivir går globalt vidare. För vissa länder kan medverkan sannolikt också vara ett sätt att få tillgång till remdesivir. Men enligt Soo Aleman saknar Sverige det motivet eftersom läkemedelsföretaget Gilead sciences har donerat ett hemligt antal doser till vårt land.

– I nuvarande läge med ganska få patienter så har vi tillräckligt med remdesivir för den svenska covid-19-vården, säger hon.

Forskar om immunblockering i stället

Arbetet med att bygga upp det nationella forskningsnätverket för Solidaritystudien var dock inte förgäves. Nu har nätverket nämligen beslutat att i stället satsa på en annan covid-19-studie där samtliga universitetssjukhus ska medverka, med finansiering av Vetenskapsrådet. Den går under namnet Immcova och är redan i gång vid Karolinska universitetssjukhuset under ledning av Jonas Sundén Cullberg.

Studien ska utvärdera två immunblockerande läkemedel mot den inflammatoriska överreaktion kallad cytokinstorm som drabbar vissa svårt sjuka coronapatienter. Det är interleukin-6-hämmaren tocilizumab och interleukin-1-hämmaren anakinra som forskarna ska studera. Båda är godkända läkemedel som används mot bland annat ledgångsreumatism.

Forskargruppen vid Karolinska universitetssjukhuset har nyligen presenterat sina första resultat om immunblockerande läkemedel i Journal of internal medicine. Resultaten gäller tocilizumab som förkortade respiratorvården och den totala vårdtiden för allvarligt sjuka covid-19-patienter.

Kunskapsutvecklingen ger hopp

Soo Aleman tänker för sin del åter ta itu med de egna forskningsprojekten om bland annat viral hepatit. Den forskningen har hon inte haft möjlighet att ägna sig så mycket åt sedan i mars.

Men hon fortsätter även med covid-19-forskning där hon bland annat ingår i en forskargrupp som studerar T-cellsimmunitet mot coronaviruset.

I sin klinikerroll är hon tacksam över det andrum som den minskade smittspridningen just nu ger vården. Men hon framhåller att pandemin på intet sätt är över och att bilden kan komma att förändras även i Sverige igen när vi under hösten börjar vara mer inomhus. Ändå gör den snabba kunskapsutvecklingen att hon känner tillförsikt.

– Den som insjuknar i allvarlig covid-19 i dag har mycket större chans att överleva än de som blev sjuka i början av pandemin. Vi har lärt oss så mycket på vägen både när det gäller läkemedel och andra aspekter av vården. Viktiga framsteg är bland annat den ökade användningen av proppförebyggande behandling, intensivvårdens ökade kunskap om hur man kan hjälpa dessa patienter att överleva och att vi faktiskt nu har ett godkänt läkemedel mot viruset och flera på väg i pipeline.

Framgång för tidigare stoppad Alzheimerkandidat

Den experimentella monoklonala antikroppen aducanumab mot Alzheimers sjukdom har nu nått FDA:s bord efter en vetenskaplig berg- och dalbana. I fjol beslutade amerikanska Biogen och japanska Eisai först att stoppa sina pågående fas III-studier. Detta eftersom effektmåtten inte såg ut att kunna nås. Läkemedelsvärlden rapporterade om detta och senare om omsvängningen när bolagen beslutade att återuppta utvecklingen av Alzheimerkandidaten.

Nu meddelar bolaget Biogen att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt en ansökan om så kallad priority review, prioriterad granskning, av aducanumab. Biogenchefen Michel Vounatsos beskriver det som ett viktigt steg på väg mot ett läkemedel som kan påverka sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom.

Upp och ned för aducanumab

Aducanumab är en monklonal antikropp som har utvärderats i två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade fas III-studier. Studierna hade sammanlagt över 3 200 patienter och undersökte olika dosregimer.

Studierna avbröts i förtid i mars 2019. Då tydde en analys av data om drygt hälften av patienterna på att behandlingen inte gav klinisk effekt. Expertgranskarna ansåg att det var osannolikt att patienternas kognitiva försämringar kunde bromsas bättre med aducanumab än med placebo.

Men sista ordet var inte sagt. Efter avbrytandet kunde forskarna analysera ytterligare data om sammanlagt 3 285 patienter. Den analysen gav ett annorlunda resultat än den preliminära. Bolagen meddelade då att det ändå fanns signifikanta skillnader till antikroppens fördel mellan läkemedelsgrupp och placebogrupp.

Det visade sig att den ena fas III-studien trots allt nådde det primära utfallsmåttet att bromsa klinisk försämring av bland annat språkförmåga och minne. Och även en analys av undergrupp av patienterna i den andra studien gav stöd för att antikroppen kan påverka sjukdomsutvecklingen positivt. Bolagen återupptog utvecklingen och inledde diskussioner med FDA. Myndigheten kommer nu att ta ställning till ett eventuellt godkännande av läkemedlet som behandling vid Alzheimers sjukdom.

EMA granskar lovande resultat för dexametason

Under sommaren publicerade New England journal of medicine en klinisk studie där sjukhuspatienter med covid-19 fick det inflammationsdämpande läkemedlet dexametason. Redan före tidskriftens publicering väckte resultaten uppmärksamhet, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat. Resultaten visade nämligen att tillägg av dexametason kan minska dödligheten bland svårt sjuka coronapatienter.

Efter initiativ från pandemiexperter inom myndigheten har EU:s läkemedelsmyndighet EMA inlett en utvärdering av de lovande resultaten. För utvärderingen står EMA:s vetenskapliga expertkommitté CHMP.

Dexametason dämpar immunreaktion

Ett överaktivt immunförsvar är ett allvarligt inslag i sjukdomsbilden hos en del svårt sjuka coronapatienter. Överreaktionen kan bland annat orsaka livshotande lungskador. Därför söker läkare och forskare olika sätt att bromsa denna skadligt kraftiga immunreaktion. Dexametason är en av de behandlingar som prövats. Läkemedlet, som godkändes redan på 1950-talet, är en glukokortikoid som minskar inflammation och dämpar immunförsvaret.

Den aktuella undersökningen ingår i den stora Recovery-studien. I delstudien randomisrade forskarna covid-19-patienter till antingen dexametasontillägg eller enbart standardbehandling i upp till tio dagar. Sammanlagt fick 2 104 patienter dexametason (oralt eller som injektioner) och 4 321 standardbehandling. Det primära utfallsmåttet var dödligheten efter 28 dagar.

Resultaten visade bland annat att läkemedlet minskade dödligheten med omkring 35 procent hos patienter som vårdades i respirator när studien startade. Hos patienter som vid denna tidpunkt fick syrgasbehandling utan respirator minskade läkemedlet dödligheten med cirka 20 procent. Bland patienter som varken respiratorvårdades eller fick syrgas syntes ingen effekt av dexametason.

Syftet med den granskning av resultaten som CHMP har inlett är att komma med en vetenskapligt grundad rekommendation om användning av dexametason vid covid-19.

Används i svensk intensivvård

Redan när Läkemedelsvärlden skrev om de preliminära resultaten i juni fick många covid-19-patienter i svensk intensivvård dexametason eller någon annan steroid.

Professor Anders Sönnerborg, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, menade då att studien sannolikt skulle göra detta till standardbehandling för alla patienter med behov av mekanisk ventilering och där det inte finns kontraindikationer. En oklarare fråga var, framhöll han, vilka av dem som behöver syrgas som bör få dexametason eller motsvarande.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng