Månads arkivering mars 2020

Färre dödsfall kopplade till läkemedel och narkotika

Under 2018 avled 903 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, visar nya siffror från Socialstyrelsen. Det är sex procent färre än året dessförinnan, då det rapporterades 962 sådana dödsfall.

– Färre dödsfall var kopplade till olika fentanyler under 2018 jämfört med 2017. Samtidigt är det för tidigt att säga om detta är ett trendbrott, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Mellan 2014 och 2017 avled i snitt 39 personer per år på grund av fentalylförgiftning, medan motsvarande siffra för 2018 var 11 personer.

Zopiklon vanligt läkemedel

De senaste åren har i snitt 900 personer per år avlidit till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare. Ungefär hälften av dessa är kopplade till överdoser och en fjärdedel till självmord. I återstående fall har orsaken inte gått att avgöra.

Den enskilt vanligaste förekommande substansen bland alla dödsfall åren 2012-2018 var sömnmedlet zopiklon, som var inblandad i 678 fall av dödsfallen. Därefter följde opioiderna metadon, buprenofin och heroin.

Flera substanser ihop

Bland dödsfallen kopplade till överdoser var opioider vanligast medan sömn- och lugnande medel var vanligast bland suicidfallen. Inte sällan förekom förgiftning med två eller flera läkemedel och/eller narkotiska substanser.

I rapporten framgår också att en övervägande stor andel av de som avlidit till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning haft kontakt med sluten- eller specialistvården. Det handlar bland annat om förstämningssymtom (depression) och missbruksdiagnoser.

Risken för spridning höjs till ”mycket hög”

Av de totalt 326 konstaterade fall med covid-19 som identifierats i Sverige till och med tisdag eftermiddag kan majoriteten kopplas till resande från framför allt Italien. Men för ett par fall i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har en sådan koppling inte kunnat göras, vilket kan tyda på en inhemsk smitta.

Under tisdagen höjde därför Folkhälsomyndigheten risknivån för samhällssmitta från ”måttlig” till ”mycket hög”.

– Vi har identifierat ett par fall där man inte kan vara säker på varifrån man fått smittan, sade biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten, vid en presskonferens under tisdagseftermiddagen.

Ännu oklart om spridning

Trots den förhöjda risknivån påtalade Anders Wallensten att man inte sett en spridning i samhället under längre tid och att man inte kan uttala sig om hur omfattande den är.

– Det får vi se de närmaste dagarna. Hittills har den smitta som skett i Sverige varit i nära relationer. Vi har inte sett någon smitta i samband med flyktiga kontakter som på flyg eller liknande. Det är fortfarande den bilden vi får, men det kan vara så att det kommit in smitta med personer som inte varit i högriskområden och där den spridits vidare i nära kontakter. I huvudsak tror vi att det är den smittvägen, men det kan finnas undantag, sade Anders Wallensten.

Med anledning av den höjda risknivån ändrar också Region Stockholm sitt smittskyddsarbete. Från att ha arbetat med att smittspåra och provta lindrigt sjuka som varit utomlands kommer fokus nu vara på att fånga upp smittade tidigt i vården och bland de svårast sjuka.

– Vi har ett nytt läge och det är viktigt att prioritera de mest känsliga. Alla måste också tänka på det egna ansvaret att inte utsätta andra för smittrisk, sade Per Follin, smittskyddsläkare i Region Stockholm.

Även Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, betonade allmänhetens betydelse för att förhindra vidare spridning av det nya coronaviruset och covid-19 i samhället. Han uppmanade särskilt att alla med symtom på sjukdom liknande covid-19, även milda, att minska sina sociala kontakter.

– Har man ett arbete där man möter andra människor ska man stanna hemma.

Skydda sårbara grupper

Han skickade även en signal till allmänheten om att skydda utsatta grupper. Särskilt försiktiga bör de som arbetar inom äldreomsorgen och med vård av äldre vara och inte arbeta om de har symptom på sjukdom.

– Som anhörig bör man också undvika onödiga besök på sjukhus och äldreboenden, sade Johan Carlson.

Uppmaningarna till allmänheten gäller hela befolkningen. De nya strategierna för smittspårning gäller i nuläget för Region Stockholm och Västra Götalandsregionen, där man upptäckt fall av misstänkt inhemsk smitta.

En fråga på pressträffen ställdes om man nu, i och med det ändrade arbetssättet, gett upp försöken att sakta ned spridningen bland allmänheten.

Det har man inte, svarade Johan Carlson. Däremot har man ändrat strategi i Stockholm och Västra Götaland. I stället för att försöka hitta och fånga upp individer som fått symtom och smittspåra runt dem är nu den allmänna strategin: har du symtom – håll dig borta från andra.

– Det betyder att många människor måste hantera detta hemma. Även om man är coronasmittad behöver man inte nödvändigtvis höra av dig till sjukvården om man är lindrigt sjuk. Blir du allvarligt sjuk ska du naturligtvis göra det, sade Johan Carlson.

I resten av landet fortsätter dock smittspårningen som tidigare med identifiering och provtagning av smittade och personer runt omkring den.

Kan AI förebygga brister på antibiotika?

Brister på antibiotika är, som Läkemedelsvärlden vid olika tillfällen har rapporterat, ett återkommande problem i hälso- och sjukvården. Den sista veckan i december 2019 var till exempel 25 olika antibiotika restnoterade hos Läkemedelsverket.

– Antibiotikabristerna håller sjukvården sysselsatt, konstaterade Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, vid ett frukostmöte som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden arrangerade på tisdagen.

Brister på antibiotika ökar resistens

Frukostmötet ingick i seminarieserien om Kampen mot antibiotikaresistens. För förutom att antibiotikabrister drabbar patienter och ställer till problem för vården, riskerar de också att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens. När smalare, mindre resistenskänsliga antibiotika tar slut tvingas vården ta till bredare preparat som ökar risken för resistensutveckling.

Just brister på antibiotika är ett fokus för aktörerna inom den Vinnovastödda samverkansplattformen Platinea. Siktet är inställt på att bevara värdet av existerande antibiotika för kommande generationer. Inom för olika så kallade arbetspaket kartlägger aktörerna allt ifrån leveranskedjor till behandlingsregimer och identifierar förbättringsbehov.

Vid frukostmötet medverkade Platineas projektledare Enrico Baraldi, professor i industriell ekonomi vid Uppsala universitet, tillsammans med Håkan Hanberger. Den senare är förutom professor i infektionsmedicin och överläkare vid infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping även ledare för ett av arbetspaketen inom Platinea.

Vad beror bristerna på?

Enrico Baraldi och Håkan Hanberger presenterade vid fruköstmötet Platineas senaste rapport som handlar om varför antibiotikabrister uppstår. Rapporten identifierar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, hela 60 olika faktorer som kan bidra till svenska antibiotikabrister.

Av dessa lyfte Platineaföreträdarna i sin presentation några särskilt centrala problem. Ett är att priserna på antibiotika är låga i förhållande till deras stora värde för vården. Ett annat är att inköpen är uppsplittrad på 21 regioner och att det bland annat därför kan vara svårt för leverantörerna att i förväg veta hur stora volymer som kommer att behövas och när.

– Både mismatchen mellan värde och pris och osäkerheten om volymer och tider har en negativ effekt på företagens möjligheter att tjäna pengar. Detta bidrar till en låg lönsamhet som är en av grundorsakerna till bristande tillgänglighet till antibiotika på den svenska marknaden, framhöll Enrico Baraldi.

Andra viktiga grundorsaker är enligt Platineas analys ineffektiv logistik både praktiskt och kommunikationsmässigt och en svag samverkan mellan alla i systemet. Ytterligare en grundorsak är den globala obalansen i leveranssektorn – för tillverkningen av exempelvis vissa aktiva substanser råder monopolsituationer. Produktionen är koncentrerad till en eller ett fåtal fabriker, ofta i Kina eller Indien, och störningar där får stora följdeffekter.

Säkerhetslager på förslag

En åtgärd som Platinea föreslår för att minska antibiotikabristerna är att Sverige ska skapa nationella säkerhetslager för vissa utvalda antibiotika. Som Läkemedelsvärlden rapporterat anser Platinea att detta skulle vara ett av de snabbaste sätten att förbättra läget.

Säkerhetslagren skulle vara ett komplement till de beredskapslager som redan finns för krislägen. Det handlar helt enkelt om att skapa en buffert genom att ta in större volymer än i dag i leveranssystemet. Det finns olika idéer om var lagren ska placeras. En möjlighet är att placera dem hos någon av de två svenska läkemedelsgrossistföretagen.

– Jag är övertygad om att de flesta av de antibiotikabrister som i dag uppstår skulle kunna förhindras med hjälp av säkerhetslager, sade Håkan Hanberger.

AI-baserat datasystem diskuteras

En annan åtgärdsidé som Platinea diskuterar är att bygga upp ett nationellt IT-system som integrerar alla de olika leden och aktörerna i leveranskedjorna.

– Ett sådant system bör vara AI-baserat. På så vis kan det genom inbyggt lärande öka kunskapen om olika barriärer som bidrar till brister. Systemet skulle också kunna ge en samlad kunskap om vad vi behöver köpa in totalt sett nationellt, sade Enrico Baraldi.

– Detta skulle i sin tur bland annat ge läkemedelsindustrin ett stöd som de behöver för att uppskatta kommande efterfrågan och planera för den.

Många frågor återstår att lösa kring det tänkta IT-systemet. Bland annat vilka lagändringar som krävs och vem som ska vara huvudman för systemet.

– Men teknologierna för att skapa ett sådant system finns. Om man vill så kan man göra det. Detta är något som vi gärna vill få i gång en diskussion om för det behövs verkligen, sade Enrico Baraldi.

– Det här vore ett sätt att både öka transparensen och förbättra informationsflödet.

Snabbupphandlingar i kritiska lägen

Förutom nationella säkerhetslager och ett AI-baserat integrerat IT-system lyfte Platineaföreträdarna ytterligare ett åtgärdsförslag. De menade att Sverige skulle behöva en särskild mekanism för att kunna göra snabbupphandlingar av antibiotika i vissa situationer.

Det kan exempelvis handla om ett läge där svensk sjukvård ser en risk för ökat antibiotikabehov på grund av en annalkande epidemi. Ungefär som dagens covid-19-situation.

I sådana lägen skulle det enligt förslaget finnas mekanismer på plats för att snabbt identifiera vilka antibiotika vi nationellt kan behöva mer av. Dessa skulle sedan kunna snabbupphandlas och placeras i tidigare nämnda säkerhetslager.

Ny studie stöder inte diabetesskydd av vaccin

Vaccin mot rotavirus skyddade inte mot diabetes typ 1 i en ny studie av drygt 387 000 barn i USA. Det innebär att studiens resultat gick emot några uppmärksammade tidigare studier som funnit ett sådant skydd.

Forskarna bakom den nya studien, som publicerats i Jama pediatrics, framhåller dock att frågan inte är slutgiltigt besvarad. Mer forskning om eventuella samband mellan tarminfektion av rotavirus, vaccin mot viruset och diabetes typ 1 behövs.

Diabetesskydd av vaccin under luppen

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Patientens kropp slutar att producera eget insulin och livslång insulinbehandling krävs.

Orsakerna till sjukdomen är ännu inte kända, men den dominerande hypotesen är att arv och miljö samverkar. Bland de mest diskuterade möjliga miljöfaktorerna finns infektioner i barndomen, inte minst tarminfektion av rotavirus. Något som Läkemedelsvärlden tidigare har uppmärksammat.

Laboratoriestudier har tidigare visat att rotavirus attackerar sådana celler. Och i januari i fjol publicerades den första epidemiologiska studien i världen som visade på ett samband mellan rotavirusvaccinering och diabetes typ 1. Studien kom från Australien där risken för diabetes typ 1 minskade med 14 procent efter införande av rotavirusvaccinering.

Nästa studie publicerades av forskare vid Michigan university, USA. Den använde anonymiserade sjukförsäkringsdata om hundratusentals barn födda före och efter rotavirusvaccinets introduktion i USA 2006. Även här syntes ett starkt statistiskt samband där barn som fått alla doser av rotavirusvaccin hade lägre risk för diabetes typ 1.

Såg inga samband

Den nu aktuella studien hade en längre uppföljningstid än sin föregångare. Forskare vid bland annat  Institute for health research vid Kaiser permanente Colorado i Aurora har gjort en retrospektiv studie av 386 937 barn födda 2006-2014. Forskarna följde dem i hälsoregister, antingen fram till en diabetes typ 1-diagnos eller till 31 december 2017.

Över 360 000 av barnen fick alla doser av rotavirusvaccin, närmare 16 000 fick minst en dos och bara cirka 11 000 fick inget vaccin alls.

Forskarna analyserade risken att få en diabetes typ 1-diagnos mellan åtta månaders och elva års ålder i de olika grupperna. De hittade då inga statistiskt signifikanta skillnader mellan vaccinerade och ovaccinerade barn. Ett resultat som alltså motsäger tidigare forskning.

Forskarna framhåller dock att det fanns vissa osäkerhetsfaktorer i studien. En var att gruppen ovaccinerade var så mycket mindre än gruppen vaccinerade barn. En annan var att det fanns vissa kända risk- och skyddsfaktorer som forskarna inte tog hänsyn till i sin analys. Dessutom följdes inte de flesta av barnen till 10-14-årsåldern, de åldrar då diabetes typ 1 oftast debuterar.

Forskarna anser att det är viktigt med fler stora studier för att fortsätta utvärdera eventuella samband mellan rotavirusvaccin och diabetes typ 1.

Effektivt vaccin

I artikeln framhåller de också att oavsett eventuellt diabetesskydd, är det viktigt att fortsätta ge barn vaccin mot rotavirus. Behovet av sjukhusvård på grund av mag-tarminfektion minskade med mellan 31 och 55 procent i USA när detta vaccin infördes.

Sedan hösten 2019 ingår vaccin mot rotavirus i Sverige i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Tidigare drabbade mag-tarminfektion av rotavirus varje år omkring 50 000 små barn i vårt land och cirka 20 000 av dessa behövde hjälp av sjukvården.

Ny rapport: Minst 60 skäl till antibiotikabrister

Problemet med restnoterade läkemedel och uppkomna bristsituationer tycks bli allt vanligare i hälso- och sjukvården. Både i Sverige och globalt. Många gånger kan ett restnoterat läkemedel bytas ut mot ett annat likvärdigt. Men ibland går inte detta. Särskilt påtagligt är det när det gäller antibiotika, där det i vissa fall inte finns något alternativ att byta till.

I en ny rapport från samverkansplattformen Platinea har man tittat på och kartlagt vad antibiotikabrister beror på. Totalt redovisas runt 60 identifierade orsaker i olika delar av läkemedelsförsörjningskedjan.

De olika riskfaktorerna har grupperats i sex huvudkategorier som bland annat ”produktion”, ”inköpsprocesser” och ”antibiotikaanvändning”. Det kan exempelvis handla om felaktig antibiotikaanvändning i vården, brist på snabb diagnostik, omställningsproblem i produktionen eller oväntad uppgång på efterfrågan. Många av bristorsakerna hänger också ihop, vilket gör hela området komplext.

Vanlig orsak till antibiotikabrister

Men trots de snåriga orsakssambanden lyfter rapporten fram ett återkommande skäl till antibiotikabristerna: låg lönsamhet.

Många antibiotikum finns numera som generika vilka betingar ett lågt pris. Till det ska läggas att Sverige är en liten marknad för de globala läkemedelsföretagen och att antibiotika är ett läkemedel som ska användas restriktivt.

En lösning som återkommande diskuteras för att säkra tillgången till vissa antibiotika i Sverige är att producera dem inom landet. Det är också något som diskuterats inom Platinea.

– Framför allt har vi diskuterat en lösning med att flytta produktionen närmare Sverige för att bli mindre sårbara. Sverige är trots allt en liten marknad, men kanske kan fabriker i Europa försörja Sverige och resten av Norden, säger Enrico Baraldi, professor i industriell ekonomi vid Uppsala universitet och projektledarna för Platinea.

Krävs bättre överblick

Han framhåller dock att en enklare åtgärd för att komma tillrätta med en del av antibiotikabristerna är att få till bättre informationsflöden mellan olika aktörer. I dag finns det ingen som har koll på vare sig lagerstatus eller behov av antibiotika

– Genom att skapa bättre datasystem som kan göra det enklare att få en överblick av lagersaldon och förbrukning kan företagen bli bättre på att förutspå efterfrågan. Det finns vissa barriärer, men eftersom antibiotika är så viktiga läkemedel tror jag att man kan komma till en lösning.

Enrico Baraldi och Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, berättar mer om orsaker till antibiotikabrister och vad man kan göra åt det på frukostseminariet Kampen mot antibiotikaresistens – därför blir det brist på antibiotika, tisdag 10 mars. Läs mer och anmäl dig här.

Nationell pandemigrupp samlad i dag

Som ett led i arbetet med att bekämpa det nya coronaviruset sars-cov-19 träffades i dag fredag den nationella pandemigruppen. Gruppen består av företrädare för Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, MSB, Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket och SKR, och har funnits i tio år sedan utbrottet av svininfluensan.

Vid en pressträff förtydligade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson att det i nuläget inte finns någon pandemisk spridning av sars-cov-2 i det svenska samhället, men att han fann skäl att sammankalla pandemigruppen.

– Vi har diskuterat en gemensam lägesbild och fått redovisning om beredskapsläget och de utmaningar som finns. Det rör inte minst de kommunikativa utmaningarna ett sådant här utbrott innebär, sade han.

Ingen pandemi i nuläget

Vid pressträffen gav även stadsepidemiolog Anders Tegnell en dagsfärsk bild av läget. Den stora spridningen sker nu i Europa där Italien står för de flesta fallen. I stort sett alla konstaterade fall i Sverige, i nuläget 101 stycken, har koppling till personer som varit Italien i samband med sportlovet vecka 9.

– Med tanke på att inkubationstiden för de flesta som smittats i Italien gått ut har vi anledning att tro att vi får färre fall från Italien. Men det betyder inte att detta är över eller att smittan inte sprids i världen, sade Anders Tegnell.

I samband med hemkommande sportlovsfirare har det förekommit diskussioner om att stänga skolor för att begränsa smittspridningen, något som Folkhälsomyndigheten dock avrått ifrån.

– Det kan vara nödvändigt när man har en smittspridning som i till exempel Italien. Men det är inte adekvat när vi inte har en smittspridning i samhället, vilket vi inte har, sade Anders Tegnell.

– Eftersom vi inte har någon spridning i samhället skulle det heller inte ha någon effekt annat än att en del personer inte kan gå till jobbet.

Aktiv smittspårning mest effektivt

Den mest effektiva strategin i nuvarande läge av utbrottet är i stället att informera, identifiera smittade personer och arbeta med aktiv smittspårning. Hittills har ungefär 3 000 personer testats för coronaviruset. Om situationen förändras finns även planer för det.

– Vi kan få en situation som i Italien med begränsad smittspridning i samhället och vi arbetar mycket med att fundera på vad vi ska göra om det råkar hända i Sverige. I det läget tror jag att vi kan hantera det, vi har mycket på plats. Men det kommer i sådana fall inte att ske i morgon och kommer att bero på hur smittspridningen sker i resten av världen, sade Anders Tegnell.

Med på presskonferensen var också Läkemedelsverkets generaldirektör Catarina Andersson Forsman. En viktig roll för myndigheten i detta läge är att säkerställa att det finns tillgång till nödvändiga läkemedel. Läkemedelsvärlden har i flera artiklar belyst problemet med restnoteringar i största allmänhet. Nyligen lyftes även frågan av EU:s hälsoministrar med anledning av att många aktiva substanser, api:er, tillverkas i Kina och i provinserna Hubei och Zheijang som drabbats hårt av covid-19.

Inga restnoteringar ännu

I dagsläget finns dock inga inrapporterade restnoteringar om läkemedel kopplade till coronavirus-utbrottet, sade Catarina Andersson Forsman, vid pressträffen.

– Tillsammans med den europeiska läkemedelsmyndigheten ecdc har vi gått igenom alla essentiella läkemedel som produceras i Kina och säkerställt att vi har jämförbara läkemedel. Nu ska vi även titta på alla produkter som produceras i Indien för att förvissa oss om att vi har kontroll på situationen.

Senast två månader innan en befarad restsituation måste läkemedelsföretagen rapportera detta till Läkemedelsverket. Under coronavirus-utbrottet i Kina har stora delar av tillverkningsindustrin stängts ned, inklusive läkemedelsfabriker. Hur detta kommer att påverka den framtida tillgången på läkemedel som helt eller delvis producerats i Kina återstår att se. Läkemedelsvärlden har sökt Läkemedelsverket i frågan.

Lämnar Pfizer – tar på sig Lif-hatten på heltid

De senaste åren har Bengt Mattson arbetat halvtid som sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och halvtid som bland annat CSR-ansvarig på Pfizer. Från och med den 1 april tar han dock på sig Lif-hatten på heltid.

– Ingen av mina tjänster var i praktiken på halvtid och jag var tvungen att göra ett val. Eftersom jag vill fortsätta påverka på en övergripande nivå föll valet på Lif, säger Bengt Mattson.

I sin roll som sakkunnig i branschföreningen arbetar han sedan 2012 med bland annat hållbarhetsfrågor, AMR och restnoteringar.

Bengt Matsson är också ordförande i de europeiska läkemedelsföreningarnas arbetsgrupp för läkemedel och miljö och leder gruppens arbete gentemot EU.

De satsar på ökad information om covid-19

Informationen om covid-19 till allmänheten är en nyckelfaktor i kampen för att stoppa virusspridning. Det framhöll företrädarna för de tre myndigheter som medverkade vid Folkhälsomyndighetens pressträff om det nya coronaviruset på torsdagen.

Mer information om covid-19

Regeringen meddelade tidigare på torsdagen att två av myndigheterna, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, ska få resursförstärkning för att klara sitt arbete med att begränsa covid-19. De extra resurserna ska bland annat gå till att öka och utveckla just informationen till allmänheten. Det förklarade statsepidemiolog Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten, och Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall.

– Att vi tillsammans från myndighetshåll får ut rätt information är och kommer även fortsättningsvis att vara mycket viktigt. Där behöver vi göra mer. Vi behöver bland annat få fram information på fler språk och se till att målgruppsanpassa våra olika rekommendationer, sade Johanna Sandwall.

Statsepidemiolog Anders Tegnell menade att en viktig del av detta är att ta reda på vad allmänheten framför allt vill veta om covid-19.

– Hittills har vi till stor del varit upptagna av att försöka hinna reagera på allt som skrivs i sociala medier. Men lärdomarna från svininfluensapandemin visar att sociala medier inte nödvändigtvis speglar vad de flesta i allmänheten har för frågor, sade han.

– Vi behöver ta reda på mer om vad människor tänker och undrar över genom exempelvis enkätundersökningar. På så vis kan vi utveckla vår information.

Svensk ökning speglar resandet

Resursförstärkningen kommer, sade Anders Tegnell, även att användas för att satsa ännu mer på att planera för olika framtidsscenarion:

– Vi behöver mer resurser och fler människor som har möjlighet att fokusera på vad vi ska göra i nästa steg.

Globalt har nu omkring 95 000 människor konstaterats vara smittade av det nya coronaviruset och 3 282 har dött av covid-19, den sjukdom viruset orsakar. I Europa har 4 263 fall konstaterats och 113 människor har dött. Merparten av fallen och dödsfallen har kopplingar till norra Italien.

I Sverige har antalet konstaterade fall de senaste dagarna ökat i snabb takt och på torsdagen fanns 60 kända fall i sju regioner.

– Det är till stor del en spegling av ett omfattande resande, bland annat till Italien, under sportlovet förra veckan, sade Anders Tegnell.

Alla de 60 med konstaterad smitta har vårdats på sjukhus under varierande tid. Men enligt Anders Tegnell har ingen av dem varit så sjuk att det egentligen varit nödvändigt med sjukhusvård.

– Min bedömning är att samtliga skulle ha kunnat klara att vara isolerade hemma. Men i nuvarande läge har det varit praktiskt med en kortvarig sjukhusvistelse för att på ett bra sätt kunna intervjua dem om deras kontakter.

Risk för läkemedelsbrist

Anders Tegnell framhöll vidare att strategin fortfarande är att bryta smittkedjorna genom kontaktspårning kring de fall som konstateras.

– Det innebär mycket jobb för all personal inom smittskyddet som arbetar med detta just nu. Men det fungerar hittills väldigt bra och vi kommer att fortsätta. Det gäller att vi stoppar spridningen så att vi inte får en stor epidemi som i Italien.

Även Anneli Bergholm Söder, chef för den operativa avdelningen vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, medverkade vid pressträffen. Hon beskrev MSB:s nationella lägesbild som bland annat visar på stor risk för brist på sjukvårdsmateriel och läkemedel.

– Regionerna bedömer att det är hög risk för brist på bland annat personlig skyddsutrustning som andningsskydd. Och även när det gäller läkemedel och läkemedelskomponenter befarar regionerna att brister kan komma att uppkomma, sade hon.

– Detta beror både på att virusspridningen kan öka behovet av läkemedel och skyddsutrustning, och på att utbrottet kan påverka själva produktionsflödena.

Första vaccinstudien snart igång

Trycket på att få fram ett förebyggande vaccin mot det nya coronaviruset sars-cov-2 är stort. På rekordtid har nu det amerikanska läkemedelsföretaget Moderna Therapeutics ihop med forskare från den amerikanska hälsomyndigheten, NIH, tagit fram vaccinkandidaten mRNA-1273 som ska börja testas kliniskt i USA i april.

I fas I-studien ska 45 friska personer, både män och kvinnor i åldern 18-55 år ingå, framgår av Clinicaltrials.gov. Syftet med studien är att studera säkerhet och immunsvar vid olika koncentration av vaccinkandidaten. Försökspersonerna kommer därför att delas in i tre grupper med 15 försökspersoner i varje. Ena gruppen ska få 25 mikrogram av mRNA-1273, den andra 100 mikrogram och den tredje 250 mikrogram.

Två doser av vaccinkandidaten

Samtliga försökspersoner får två doser av vaccinkandidaten, en på dag ett och en på dag 29, injicerade i deltamuskeln, det vill säga skelettmuskeln som omger axeln. Studiedeltagarna ska sedan följas i ett år efter den sista injektionen.

Vaccinkandidaten mRNA-1273 är ett så kallat RNA-vaccin, som Läkemedelsvärlden berättat om tidigare. Den här typen av vaccin, som baseras på genteknik, bedöms av många forskare som nästa steg inom vaccinutveckling. Med hjälp av budbärar-RNA (mRNA) som ges genom en intramuskulär injektion, och som kodar för ett önskvärt protein, producerar kroppen själv det antigen man vill skapa ett immunsvar mot.

Rekordsnabb utveckling

Den nu aktuella coronavaccin-kandidaten kodar för en perfusionsstabiliserad form av det nya coronavirusets så kallade spike-protein. Spike-protein är de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid och infekterar värdens celler. Även vid utbrotten av sars och mers, som är andra typer av coronavirus, studerades spike-proteinet som ett tänkbart mål för en vaccinkandidat.

Tack vare dessa tidigare studier gick utvecklingen av mRNA-1273 rekordsnabbt. Enligt Moderna tog det 42 dagar efter att det nya cornavirusets DNA kartlagts tills man hade sin vaccinkandidat. Detta kan jämföras med utvecklingen av ett vaccin mot sars, där det tog 20 månader innan de första kliniska studierna inleddes.

Den kliniska prövningen med mRNA-1273 uppges enligt Clinicaltrials.gov vara klar i juni nästa år. När resultat är att vänta framgår dock inte.

Nitrosaminer funna även i diabetesläkemedel

Nitrosaminer är en grupp kemiska substanser som klassas som sannolikt cancerframkallande för människor. Vi får i oss små mängder från olika källor, bland annat via maten. De senaste åren har låga halter av föroreningar med nitrosaminer även upptäckts i vissa läkemedel.

Senast i raden är diabetesläkemedlet metformin, ett av de vanligaste läkemedlen mot diabetes typ 2. Det handlar dock om mycket låga halter av nitrosaminer i metformin och läkemedelsmyndigheterna uppmanar patienter att fortsätta ta sina läkemedel som vanligt medan saken utreds.

Drog in magsyramedel

De halter av föroreningar med nitrosaminer som de senaste åren upptäckts i vissa läkemedel har varit låga. Men läkemedelsmyndigheterna agerar, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, ändå för att få bort föroreningarna.

Som ett led i detta arbete drog Läkemedelsverket och andra nationella läkemedelsmyndigheter i EU i höstas in de flesta magsyrahämmande läkemedel med substansen ranitidin från marknaden. Föroreningar med nitrosaminer hade då upptäckts i ranitidin både i Europa och USA.

EMA:s vetenskapliga expertkommitté CHMP utvärderar för närvarande en studie av orsakerna till föroreningar med nitrosaminer i ranitidinläkemedel.

Kritiskt läkemedel

Samtidigt har nu alltså cancerframkallande nitrosaminer även påvisats i läkemedel med metformin, både i USA och Europa. Metformin är ett av de vanligaste läkemedlen för normalisering av blodsockerhalten hos patienter med diabetes typ 2. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA går nu vidare med fortsatta analyser av partier med läkemedel med metformin.

Både EMA och svenska Läkemedelsverket understryker att patienter under tiden bör fortsätta att ta sina läkemedel som vanligt. ”Risken med att inte ha tillräcklig diabetesbehandling överväger i hög grad möjliga risker från låga nivåer av nitrosaminer”, skriver Läkemedelsverket.

Spårnings- och analysarbetet kan som bieffekt orsaka en del störningar i leveranserna av läkemedel med metformin. Läkemedelsverket framhåller dock att EMA och de nationella myndigheterna samarbetar nära för att undvika att åtgärderna leder till restsituationer. Detta eftersom metformin anses vara ett ”kritiskt” läkemedel som det är mycket viktigt att patienterna har fortsatt tillgång till.

Ett liknande arbete pågår även inom den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Nytt blodprov på väg för diagnostik av Alzheimers

Diagnostik av Alzheimers sjukdom kan vara komplicerad eftersom symtomen kan vara mycket lika dem vid andra tillstånd i hjärnan. Det skulle därför vara en viktig förbättring om läkarna kunde ställa en tillförlitlig alzheimerdiagnos med hjälp av ett enkelt blodprov. Särskilt om det kan ske tidigt i sjukdomsförloppet när dagens bromsande läkemedel fortfarande har god effekt.

Svenska forskare har nu varit med och tagit fram en metod för att mäta alzheimermarkören fosforylerat tau i blod. Förhoppningen är att metoden ska göra det möjligt att enkelt och exakt diagnostisera Alzheimers i de tidiga stadierna av sjukdomen.

Lovande för diagnostik av Alzheimers

Metoden har utvecklats genom ett samarbete mellan forskare i Sverige samt Banner Alzheimers institute i USA och det amerikanska läkemedelsföretaget Eli Lilly.

–  Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger i ett pressuttalande Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Han har lett det internationella forskningssamarbetet vars resultat nu presenteras i en studie i Nature medicine.

Blodprov förenklar

Ett av de kända proteiner som har kopplingar till Alzheimers sjukdom är tau, som bildas i nervcellerna i hjärnan. I dagens diagnostik mäter läkarna tau med hjälp av prover på ryggmärgsvätska.

Men forskarna bakom den aktuella studien upptäckte en speciell variant av tau som är fosforylerad (P-tau181) och som går att mäta i blod. Det öppnar möjligheten att ställa tidig diagnos med hjälp av blodprov i stället för att ta ryggmärgsprov.

En annan studie i samma nummer av Nature medicine fann mycket liknande resultat. Oskar Hansson menar att de två studierna tillsammans talar för att blodprovet kan komma att bli klinisk praxis.

– Jag tror att blodprovet har stor potential att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar både på specialiserade minneskliniker och i primärvården. Förbättrad diagnostik för Alzheimers kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen.

Känsligt test

Forskarna analyserade blodprover från 589 personer som var antingen friska eller i olika faser av neurodegenerativ sjukdom. Blodtestet för fosforylerat tau kunde säkrare än andra undersökta markörer avgöra vilka patienter som hade alzheimerdemens. Testet identifierade även personer med förstadier till Alzheimers.

Blodprovet identifierade cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers. Studien visade vidare att testet även kan vara användbart för att upptäcka ökad Alzheimerrisk hos personer utan demens. Förhöjda markörnivåer hos icke demenssjuka innebar en tiofaldigt ökad risk att utveckla Alzheimers under de följande åren.

– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Men det finns många orsaker till minnessvårigheter, som exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar. Hos individer med lindrig minnesnedsättning kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har Alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel.

Många vårdmissar med läkemedel rapporterar Ivo

Felmedicinering, eller bristande läkemedelshantering som det också kallas, förekommer i många av de vårdärenden som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, hanterar. Det framgår av myndighetens årsrapport från tillsynsarbetet under 2019.

I rapporten uppmärksammar Ivo bristande läkemedelshantering framför allt inom den somatiska specialistsjukvården, alltså vård vid sjukhuskliniker och specialistmottagningar. ”I alla verksamhetsområden som ingår i den somatiska specialistsjukvården, förekommer fall där patienter har fått för mycket läkemedel, fel läkemedel eller där läkemedlet är felaktigt iordningställt eller utdelat”, skriver Ivo.

Felmedicinering vanligt

Ivo:s tillsynsärenden kan komma till på flera olika sätt. Ett är lex Maria-anmälningarna där vårdgivare anmäler sina egna felhändelser. Ett annat är klagomål från patienter och ett tredje är att Ivo tar eget initiativ till att granska en vårdgivare.

Felmedicinering är en relativt vanlig typ av problem i samtliga dessa typer av ärenden. Ivo har i rapporten gjort en fördjupad analys av de ärenden som kom in 1 januari-3 oktober 2019. Där handlade 16 procent av 531 lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården om bristande läkemedelshantering. Samma sak gällde 12 procent av 248 klagomål från patienter och 7 procent av Ivo:s egna initiativärenden beträffande den somatiska specialistsjukvården.

Om ärendena om felmedicinering har ökat eller minskat framgår dock inte. Det syns inte heller i tidigare årsrapporter eftersom dessa inte redovisar denna statistik.

Beträffande trender refererar 2019 års Ivo-rapport i stället till stickprovsundersökningar som Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör varje år. SKR-siffrorna tyder inte på några större förändringar av de läkemedelsrelaterade patientsäkerhetsproblemen de senaste åren. Andelen vårdtillfällen som ledde till läkemedelsrelaterade patientskador låg, enligt SKR, kvar på ungefär samma 1,5-procentiga nivå under åren 2013-2018.

Så drabbas patienterna

Ivo framhåller att bristerna i läkemedelshanteringen ofta ger allvarliga konsekvenser för patienterna. Allergiska reaktioner och andningssvårigheter är två exempel som Ivo lyfter fram.

Ett område som är särskilt hårt drabbat av misstag vid läkemedelsbehandling är barnmedicin. Där gäller nästan en tredjedel av Ivo-ärendena bristande läkemedelshantering. Vårdpersonal har till exempel förväxlat läkemedel eller räknat fel på doseringen till barnet.

Vissa läkemedelstyper är också känsligare för mänskliga misstag än andra. En kritisk läkemedelstyp är, framhåller Ivo, blodförtunnande läkemedel. I analysen ingår 18 lex Maria-anmälningar och 11 klagomål som handlar om felaktig hantering av blodförtunnande läkemedel.

Felaktig behandling med blodförtunnande kan drabba patienterna på olika sätt, skriver Ivo: ”Vi har exempel där patienter har drabbats av stroke såväl som permanenta hjärnskador. I några fall har personer till och med avlidit på grund av insättning eller utsättning av blodförtunnande läkemedel.”

Rutiner följs inte

Enligt Ivo:s analys beror felmedicineringarna oftast på kompetensbrist och/eller att vårdpersonal inte följt de rutiner som finns. Särskilt stor är risken för misstag när ordinationen av ett läkemedel förändras eller när administrationssättet ändras, till exempel från intravenöst till tabletter.

I de ärenden som Ivo gått igenom förklarar vårdgivarna ofta felhändelserna med stress och hög arbetsbelastning i kombination med att personalen varit oerfaren.

Ivo framhåller att stress hänger ihop med bemanningen. Personalbrist kan leda till stress och det ”ökar i sin tur risken för att personalen inte följer verksamhetens rutiner fullt ut.”

Studie ger ny bild av FoU-kostnader för läkemedel

Höga FoU-kostnader för läkemedel är ett ofta använt argument från industrins håll i den heta debatten om stigande läkemedelspriser. Prisstegringarnas försvarare menar att det kostar så mycket att ta fram nya läkemedel att detta motiverar prisbilden.

En ofta citerad siffra i denna debatt kommer från en studie som amerikanska forskare publicerade 2016 i Journal of health economics. De analyserade 106 slumpmässigt valda läkemedel på den amerikanska marknaden från tio läkemedelsföretag.

Enligt denna analys var den genomsnittliga forsknings- och utvecklingskostnaden på vägen från idé till godkänt läkemedel 2,8 miljarder dollar (räknat i 2018 års penningvärde). En FoU-kostnad som motsvarar omkring 26,7 miljarder svenska kronor.

Ny studie visar lägre kostnad

Nu publicerar andra forskare en ny studie där de kommit fram till en betydligt lägre FoU-kostnad för nya läkemedel. Det är forskare vid London school of economics and political science som analyserat data om 63 läkemedel från 47 amerikanska läkemedelsföretag.

Det handlar om läkemedel som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände 2009-2018. Många av dem är även godkända i EU och används av patienter i bland annat Sverige. Studien har publicerats i Jama.

Den nu aktuella studien visade på betydande kostnadsskillnader mellan olika behandlingsområden. Dyrast att ta fram var, enligt studien, cancerläkemedel. Där var den genomsnittliga FoU-kostnaden per läkemedel 2,8 miljarder dollar (26,4 miljarder kronor). Billigast var läkemedel mot sjukdomar i nervsystemet, med en genomsnittskostnad på 0,7 miljarder dollar (7,3 miljarder kronor).

När forskarna räknade fram ett genomsnitt för samtliga analyserade läkemedel blev detta 1,3 miljarder dollar (cirka 12,7 miljarder kronor). Alltså en knappt hälften så hög siffra som i den ofta citerade studien från 2016.

Olika urval

Det går dock inte att jämföra de två studierna rakt av även om de har metodmässiga likheter. Båda har följt läkemedlen ända fram till och med godkännande och strävat efter att få med alla faktorer som påverkar FoU-kostnaden. Exempelvis har forskarna tagit med kostnader för bakslag i forskningen och nedlagda läkemedelskandidater.

Men studierna har skilda urvalsmetoder. Den högre genomsnittliga FoU-kostnaden i studien från 2016 baserades på konfidentiella data som läkemedelsföretag ställde till förfogande. Forskarna bakom den nu aktuella Jama-studien påpekar att dessa tidigare data därför inte kan kontrolleras av oberoende granskare.

I sin egen studie använde Jama-forskarna däremot offentliga uppgifter om forsknings- och utvecklingskostnader. Det är uppgifter som börsnoterade företag enligt amerikansk lag måste rapportera till myndigheten United States Securities and Exchange Commission, SEC. Forskarna tog bara med de 63 läkemedel som det gick att hitta SEC-data om, vilket var en knapp femtedel av alla terapier som FDA godkände under perioden.

Efterlyser ökad öppenhet

Med denna urvalsmetod blev, skriver forskarna i studien, mindre läkemedelsföretag överrepresenterade i materialet. Det blev även en överrepresentation av läkemedel godkända 2014-2018 och av vissa typer av läkemedel, bland annat särläkemedel.

Forskarna efterlyser möjligheter att göra mer heltäckande analyser och fortfarande bygga på öppna data. De framhåller att det är viktigt att få en så korrekt bild som möjligt av FoU-kostnaderna för dem som betalar för läkemedlen. Detta eftersom ”Sådan kunskap kan bidra till riktlinjer för prissättning som ger adekvata belöningar till innovativa läkemedel som skapar värde för hälso- och sjukvårdssystem”.

För att nå dit krävs det, menar forskarna, större transparens kring forsknings- och utvecklingskostnader från läkemedelsindustrins sida.

Miljardsatsning på nya läkemedel mot corona

45 miljoner euro från EU-kommissionen och lika mycket från den europeiska läkemedelsindustrin finns i den EU- och industrigemensamma utlysningen som presenterades tidigare i dag.

Utlysningen kommer från Innovative medicines initiative, IMI, som är ett partnerskap mellan EU och den europeiska läkemedelsbranschen.

Syftet med utlysningen på totalt knappt en miljard svenska kronor är snabbt få mer kunskap om det nya coronaviruset och få fram nya läkemedel.

Läkemedel mot coronaviruset

Med dessa medel vill IMI stimulera utveckling av antivirala läkemedel, liksom andra typer av behandlingar, som snabbt kan sättas in i det pågående utbrottet av covid-19.

Utlysningen ska också stimulera utveckling av behandlingar för kommande coronavirus-utbrott, liksom utveckling av snabba och pålitliga verktyg för upptäckt av bärare eller misstänkta bärare av covid-19. Den som utvecklar vaccin mot det nya coronaviruset kan däremot inte ta del av utlysningen.

Utlysningen riktar sig till både akademi och industri och sista dag att ansöka om medel är den 31 mars.

Alzheimerkandidat prövas i Sverige

Det japanska läkemedelsföretaget Eisais alzheimerkandidat BAN2401 är en svenskutvecklad antikropp som nu testas i en global fas III-studie. Antikroppen binder selektivt till ansamlingar av det felveckade proteinet amyloid-beta i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. På så vis ska den oskadliggöra de skadliga proteinansamlingarna.

Det var svenska Bioarctic som tog fram BAN2401 och så småningom utlicensierade den till Eisai, som i dag driver utvecklingen vidare.

Fyra svenska sjukhus med i studien

Den globala fas III-studien startade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, för ett år sedan i USA. Den har sedan utvidgats till bland andra Kanada, Japan, Sydkorea och några länder i Europa. Nu meddelar Bioarctic att bolagets partner Eisai inkluderar även svenska kliniker i fas III-studien.

Detta innebär att minnesmottagningarna på fyra svenska universitetssjukhus ska rekrytera patienter med tidig Alzheimers sjukdom till studien. Dessa sjukhus är Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö.

– Det är glädjande att svenska kliniker nu inkluderas i den globala fas III-studien. Inte minst då den banbrytande forskning som läkemedelskandidaten är baserad på har sitt ursprung i just Sverige”, säger Tomas Odergren, medicinsk chef, Bioarctic AB.

Resultat 2022

Fas III-studien startade efter lovande resultat av en fas IIb-studie hos 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Efter 18 månaders behandling var den kognitiva försämringen hos dem som fått den högsta dosen med BAN2401 30 procent mindre än hos dem som fått placebo. Skillnaden var, som Läkemedelsvärlden rapporterat, statistiskt signifikant.

Dessutom såg forskarna en stark minskning  av amyloid-beta i hjärnan och en gynnsam effekt på markörer i ryggvätskan som speglar minskad grad av nervcellsskador.

Förhoppningen är att den pågående fas III-studien ska bekräfta dessa lovande resultat. Om det blir så kommer att visa sig under 2022. Då ska resultaten av fas III-studien enligt Eisai vara klara.

Yngre forskare får dela på 27 miljoner kronor

Göran Gustafssonprisen i medicin, kemi, molekylär biologi, fysik och matematik går varje år till svenska forskare som är 45 år eller yngre. Universitet och högskolor nominerar kandidater och Kungliga vetenskapsakademien granskar förslagen.

Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning delar sedan ut priserna. I år får pristagarna forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Transport av små molekyler

Ett av de tre priserna med medicinsk anknytning går denna gång till David Drew, docent i biokemi vid Stockholms universitet. Han och hans medarbetare studerar hur små molekyler transporteras in och ut ur den mänskliga cellen. Forskarna studerar transporten genom cellväggen av glukos- och fruktosmolekyler och de transportproteiner som är aktiva. De kartlägger på atomnivå hur dessa fungerar.

– Vi försöker förstå hur vår kropp tar upp näringsämnen och hur transporten av små molekyler sker. Det här är grundforskning utifrån en grundläggande utgångspunkt. Men med större kunskap om hur processen går till kan det i framtiden även bli möjligt att utveckla nya läkemedel, säger David Drew i ett pressuttalande med anledning av priset.

Bildningen av lymfkärl

Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi tilldelas Taija Mäkinen, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet. Taija Mäkinen studerar hur lymfkärl bildas.

Forskningen sker med hjälp av genetiska musmodeller. Lymfsystemet fyller flera viktiga funktioner i kroppen, men det finns fortfarande luckor i vår kunskap om dess biologi.

– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika sjukdomar, säger Taija Mäkinen.

– Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar.

Nyföddas immunsystem

Göran Gustafssonpriset i medicin går till Petter Brodin, docent i immunologi vid Karolinska institutet. Petter Brodin är en forskande barnläkare som har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn.

Födseln och den första tiden i livet är betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet. Petter Brodin jämför i sina analyser barn som föds med kejsarsnitt respektive vaginal förlossning, barn som ammar eller får modersmjölksersättning och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen.

Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar.

– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem, säger Petter Brodin.

– Många epidemiologiska studier tyder på att något inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda och påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng