Yngre forskare får dela på 27 miljoner kronor
David Drew (t.v.), Taija Mäkinen och Petter Brodin. Foto: Magnus Bergström, Mikael Wallerstedt respektive Ulf Stirborn.

Yngre forskare får dela på 27 miljoner kronor

Forskning om bland annat molekyltransport, lymfkärl och nyfödda belönas i år med Göran Gustafssonprisen.

2 mar 2020, kl 11:00
0

Göran Gustafssonprisen i medicin, kemi, molekylär biologi, fysik och matematik går varje år till svenska forskare som är 45 år eller yngre. Universitet och högskolor nominerar kandidater och Kungliga vetenskapsakademien granskar förslagen.

Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning delar sedan ut priserna. I år får pristagarna forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Transport av små molekyler

Ett av de tre priserna med medicinsk anknytning går denna gång till David Drew, docent i biokemi vid Stockholms universitet. Han och hans medarbetare studerar hur små molekyler transporteras in och ut ur den mänskliga cellen. Forskarna studerar transporten genom cellväggen av glukos- och fruktosmolekyler och de transportproteiner som är aktiva. De kartlägger på atomnivå hur dessa fungerar.

– Vi försöker förstå hur vår kropp tar upp näringsämnen och hur transporten av små molekyler sker. Det här är grundforskning utifrån en grundläggande utgångspunkt. Men med större kunskap om hur processen går till kan det i framtiden även bli möjligt att utveckla nya läkemedel, säger David Drew i ett pressuttalande med anledning av priset.

Bildningen av lymfkärl

Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi tilldelas Taija Mäkinen, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet. Taija Mäkinen studerar hur lymfkärl bildas.

Forskningen sker med hjälp av genetiska musmodeller. Lymfsystemet fyller flera viktiga funktioner i kroppen, men det finns fortfarande luckor i vår kunskap om dess biologi.

– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika sjukdomar, säger Taija Mäkinen.

– Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar.

Nyföddas immunsystem

Göran Gustafssonpriset i medicin går till Petter Brodin, docent i immunologi vid Karolinska institutet. Petter Brodin är en forskande barnläkare som har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn.

Födseln och den första tiden i livet är betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet. Petter Brodin jämför i sina analyser barn som föds med kejsarsnitt respektive vaginal förlossning, barn som ammar eller får modersmjölksersättning och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen.

Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar.

– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem, säger Petter Brodin.

– Många epidemiologiska studier tyder på att något inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda och påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng