Europa fruktar läkemedels-brist på grund av utbrottet

Europa fruktar läkemedels-brist på grund av utbrottet

Utbrottet av covid-19 i Kina kan om en tid komma att slå hårt mot läkemedelsförsörjningen i Europa.

21 feb 2020, kl 10:40
0

Oro för en hotande läkemedelsbrist på grund av coronaviruset i Kina stod på agendan när EU:s hälsoministrar nyligen samlades. Och läkemedelsmyndigheterna i Europa uppmanar läkemedelsindustrin att göra allt som går för att förebygga sådana läkemedelsbrister.

Varnar för läkemedelsbrist

Bakgrunden är Kinas starka världsposition när det gäller tillverkning av aktiva substanser, API:er, och vissa andra produkter som används som bas i läkemedelstillverkning. Läkemedel som tillverkas för Europa bygger ofta på API:er tillverkade i kinesiska fabriker.

– Vi ser ännu inte några restnoteringar orsakade av utbrottet i Kina. Men det är rimligt att misstänka att det med tiden kan få sådana effekter, säger Bengt Mattson, expert hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Även den europeiska branschorganisationen för generikatillverkare, Medicines for Europe, pekar på denna situation i ett brev till EMA och EU-kommissionen. Branschorganisationen framhåller att flera hundra fabriker som tillverkar API:er för en global marknad ligger just i de delar av Kina som är värst drabbade av utbrottet. I de särskilt utsatta provinserna Hubei och Zheijang finns över 100 sådana produktionsanläggningar.

På vissa terapiområden, som smärtstillande och infektionsläkemedel, är Kina den helt dominerande API-leverantören, enligt Medicines for Europe. Och även på övriga terapiområden spelar kinesiska API-tillverkare en viktig roll.

Ingen omedelbar risk

Ingen vet ännu hur sjukdomsutbrottet och åtgärderna för att begränsa det kommer att påverka de kinesiska anläggningarna. Kinas myndigheter har infört starka begränsningar av invånarnas rörlighet i stora områden. Detta påverkar sannolikt produktionen både där och i andra delar av landet, framhåller Medicines for Europe.

Enligt den europeiska branschorganisationen finns dock en viss tidsmässig buffertzon. Detta tack vare att läkemedelsföretagen vanligen har en del substanser i lager och att det även kan finnas en viss lagerhållning hos grossistföretag. Under de närmaste veckorna finns därför ingen ökad risk för läkemedelsbrist i Europa på grund av utbrottet.

Men om den kinesiska produktionen dras ned eller helt upphör under en tid framåt kommer den europeiska läkemedelsförsörjningen att påverkas, skriver Medicines for Europe. Samma sak gäller hela den globala läkemedelstillverkningen. Dessutom kan produktionskostnaderna och läkemedelspriserna komma att stiga.

Företagens åtgärder

Läkemedelsverket och EMA uppmanar nu läkemedelsföretagen att hålla noggrann kontroll på sina leverantörskedjor. Detta för att tidigt upptäcka annalkande problem med exempelvis API-leveranser.

Dessutom understryker myndigheterna att det är viktigt att företagen anmäler så snart de märker att en brist kan uppstå. I Sverige gäller att företagen ska anmäla kända kommande restnoteringar minst två månader i förväg. Något som brister en hel del, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

– Att rapportera in sina kända restnoteringar är lika viktigt hela tiden och inte bara för att vi har en potentiell pandemi. Det är något som vi på Lif arbetar hårt med att kommunicera till våra medlemmar, säger Lif:s Bengt Mattson.

Att styra om API-produktionen till anläggningar på andra håll i världen är, enligt honom, komplicerat. Det beror bland annat på gällande regelverk.

– Om det finns alternativa API-leverantörer så tar det i typfallet cirka tolv månader att få leverantörsbytet registrerat och godkänt hos myndigheterna, säger han.

– Vi kan dock tycka att det vore rimligt att i ett krisläge hitta någon typ av snabbspår för detta.

Aktualiserar beredskapsfrågor

Bengt Mattson framhåller att den nuvarande situationen tydligt belyser hur sårbar läkemedelsförsörjningen i bland annat Sverige i dag är. Han hoppas att det som nu sker ger avtryck i den pågående statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap i kris och normalläge.

Den statliga utredaren Åsa Kullgren ska se över hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga händelser i fredstid och i lägen med höjd försvarsberedskap. Hon ska även komma med förslag om hur Sverige kan förebygga brister på läkemedel och sjukvårdsmaterial när det inte är kris eller höjd beredskap. Senast 30 september nästa år ska utredningen lämna sina förslag till regeringen.

– Jag tror att både fjolårets sjukvårdskris på grund av leveransproblemen hos Apotekstjänst och konsekvenserna av utbrottet av coronaviruset kommer att ge viktiga perspektiv till utredningen, säger Bengt Mattson.

– Det har exempelvis diskuterats att ge Läkemedelsverket rätt att i vissa lägen gå in och omfördela läkemedel mellan olika regioner och lager. Det är ett av många förslag som nu kan komma att bli ännu mer intressanta att diskutera.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng