Läkemedelsbrister utmanar utredare

Läkemedelsbrister utmanar utredare

Läkemedelsbrister är en stor och komplicerad utmaning som kan komma att kräva lagändringar som en del av åtgärderna, säger utredare Åsa Kullgren.

19 dec 2019, kl 07:09
0

Åsa Kullgren

Åsa Kullgren, särskild utredare.

Läkemedelsbrister i fredstid är ett av de försörjningsproblem som den särskilda utredaren Åsa Kullgren ska föreslå förebyggande åtgärder mot. Detta sedan regeringen för en månad sedan gav hennes utredning ett omfattande tilläggsdirektiv.

Utredningens ursprungliga uppdrag är, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit, att göra en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga händelser i fredstid och i lägen med höjd försvarsberedskap.

Utöver detta ska Åsa Kullgren enligt tilläggsdirektivet nu även utreda vilka åtgärder som kan förebygga bristsituationer under normala förhållanden. Tilläggsuppdraget omfattar försörjningen av sjukvårdsmaterial och läkemedel i normalläge, när inga allvarliga händelser påverkar situationen. Dessutom ska utredningen analysera hanteringen av jodtabletter i kärnenergiberedskapen.

– För att kunna hantera försörjningen vid en kris behövs ett robust normalläge, så tilläggsuppdraget är en naturlig del av helheten, säger Åsa Kullgren till Läkemedelsvärlden.

Läkemedelsbrister omdebatterade

Tilläggsdirektivet kom sedan ett byte av upphandlad leverantör under hösten orsakat ett uppmärksammat leveranskaos i hälso- och sjukvården i fem regioner. Akut brist på sjukvårdsmaterial ledde bland annat till att vissa regioner måste ställa in många operationer.

Regeringen framhåller i tilläggsdirektivet att händelserna visar på en generell sårbarhet i hälso- och sjukvårdens materialförsörjning. Därför vill regeringen ha utredarens förslag på åtgärder för att förebygga en upprepning och hantera brister som ändå uppstår. Regeringen inkluderar läkemedel i uppdraget eftersom liknande problem kan uppstå också i försörjningen med läkemedel.

Uppgiften att ta fram förslag för att minska sårbarheten i läkemedelsförsörjningen i normalläge har uppenbara kopplingar till det växande problemet med läkemedelsbrister och restnoteringar av läkemedel.

Under året som gått har diskussionens vågor gått höga om vad de återkommande läkemedelsbristerna beror på och om möjliga insatser mot dem. Läkemedelsindustriföreningen Lif har i debatten efterlyst en central, samordnande funktion för hantering av restnoteringar.

Sveriges apoteksförening har å sin sida framfört att det bör ställas större lagkrav på läkemedelsföretagen att leverera sina produkter.

Lagförslag kan komma

I denna process har Läkemedelsverket fått ett regeringsuppdrag om att förbättra myndighetens informationsspridning om restnoteringar. I uppdraget ingår även att dämpa de negativa effekterna av läkemedelsbrister genom ökad samverkan mellan berörda aktörer. Uppdraget pågår fram till 31 mars 2023 med delredovisningar på vägen.

Åsa Kullgren ser en klar gräns mellan sitt och Läkemedelsverkets uppdrag.

– Som jag har uppfattat det ska Läkemedelsverket ta fram åtgärder för att hantera brister som redan uppstått, medan vi ska föreslå åtgärder för att förebygga att de överhuvudtaget uppstår, säger hon.

Ett annat inspel under 2019 kom från forskare vid Lunds universitet som analyserat läkemedelsförsörjningen i både kris- och normalläge. I sin rapport föreslog de att en statlig utredning skulle utreda tillskapande av en särskild läkemedelsförsörjningsmyndighet. De föreslog även lagändringar för att ge fler aktörer i försörjningskedjan skyldighet att lagerhålla utvalda läkemedel.

Även på EU-nivå har läkemedelsbristerna allt mer hamnat i fokus. Vid ett möte i ministerrådet nyligen fick, som Läkemedelsvärlden rapporterade, EU-kommissionen i uppdrag att under 2020 föreslå åtgärder för att förbättra läkemedelsförsörjningen i medlemsländerna.

– Läkemedelsförsörjningen är ett stort och mycket komplicerat område så det är en verklig utmaning att kunna föreslå åtgärder för att minska problemen, säger Åsa Kullgren, som inte utesluter att lagändringar kommer att ingå i hennes förslag.

– Nya lagförslag kan mycket väl bli konsekvensen av vår utredning. Där har vi dock även EU-lagstiftningen att ta hänsyn till, säger hon.

Senast 1 april 2020 ska hon lämna en delredovisning av en del av uppdraget som handlar om civilförsvaret. Men i och med tilläggsdirektivet flyttade regeringen fram utredningens slutliga deadline till 30 september 2021. Med hjälp av fyra utredningssekreterare, varav tre på heltid, räknar Åsa Kullgren med att hinna bli klar till dess med sitt omfattande uppdrag.

– Vi har goda resurser och vi jobbar på.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng