Läkemedelsvärlden

EU-kommissionen ökar sitt fokus på läkemedelsbrister

Kommissionen ska utreda vilka konkreta åtgärder som kan hjälpa till att minska läkemedelsbrister i EU-länderna.

11 Dec 2019, kl 13:03
0

Stella Kyriakides, hälsokommissionär

Stella Kyriakides, EU:s hälsokommissionär

Den nya EU-kommissionen har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att motverka läkemedelsbrister med hjälp av ny EU-lagstiftning och andra åtgärder. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder mot höga och stigande läkemedelspriser.

– Mot slutet av 2020 ska vi ha en ny plan, sade EU:s nya hälsokommissionär Stella Kyriakides vid presskonferensen efter ett ministerrådsmöte med bland andra EU:s social- och hälsoministrar tidigare i veckan.

Läkemedelsbrister fortsätter

Återkommande läkemedelsbrister är ett växande globalt problem och i EU har medlemsländerna de senaste åren diskuterat frågan i en rad olika sammanhang och på olika nivåer.

Redan 2016 godkände ministerrådet ett dokument om förbättrad balans i läkemedelssystemen i EU och medlemsländerna. Året därpå tog EU-parlamentet upp frågan och antog en resolution om förbättrad tillgång till läkemedel. Även EU:s läkemedelsmyndighet EMA har tagit olika initiativ i samma riktning. EMA har bland annat, som Läkemedelsvärlden skrivit, utarbetat en guide för ländernas arbete mot läkemedelsbrister.

Medlemsländerna har också bildat olika nätverk för att genom samverkan hitta lösningar på problemet.

Men trots alla dessa initiativ har läkemedelstillgången inte blivit säkrare utan snarare tvärtom. Det konstaterar företrädare för det finländska EU-ordförandeskapet i ett dokument som låg till grund för hälsoministrarnas diskussion vid ministerrådsmötet i veckan.

Mer lagstiftning?

Ministrarna diskuterade vilka ytterligare åtgärder som medlemsländerna och EU-kommissionen kan vidta. Det gäller åtgärder för att säkra tillgången till såväl nya som gamla läkemedel för de nationella hälsovårdssystemen.

Bland det som ministrarna diskuterade fanns EU-lagstiftning med ökade krav på läkemedelsföretagen att exempelvis ha backup-kapacitet i sin tillverkning och informera tidigare om risker för bristsituationer. Olika sätt att förstärka ländernas samarbete lyftes också, visar anteckningar från mötet.

EU-kommissionen fick i uppdrag att arbeta vidare med dessa frågor och återkomma med konkreta förslag.

Gemensam upphandling inget för Sverige

Sveriges socialminister Lena Hallengren (S) välkomnar ökat EU-samarbete mot läkemedelsbrister. I en intervju med nyhetsbyrån Direkt efter ministerrådsmötet framhöll hon att det är mycket svårt för enskilda länder att åtgärda problemet på egen hand.

– Läkemedelsindustrins vilja att effektivisera och maximera vinster har lett till att man i princip bara har ett par fabriker i världen som tillverkar de vanligaste substanserna. Då blir vi väldigt sårbara, sade hon.

Ministerrådet diskuterade även stigande läkemedelspriser. Att föreslå samarbeten för att dämpa denna utveckling ingick också i uppdraget till EU-kommissionen. På denna punkt var dock socialminister Lena Hallengren mer tveksam och framhöll att Sverige inte vill ha gemensamma inköp av läkemedel inom EU:

– Vi har ingen ambition att överlåta den typen av direkta budgetpåverkande beslut till EU-nivå. Men beroende på vilken situation man är i kan olika EU-länder vara beredda att göra olika saker, sade hon.