”Vi måste snabbt hitta de kritiska restnoteringarna”

Läkemedelsindustriföreningen efterlyser en central funktion som löpande analyserar nya restnoteringar.

25 Okt 2019, kl 08:30
0

Bengt Mattsson, Lif.

Det behövs en central expertgrupp som fortlöpande analyserar restnoteringar och pekar ut dem som kan bli medicinskt kritiska eller kritiska på annat sätt. Den slutsatsen drar Läkemedelsindustriföreningen, Lif, av en delanalys under ett pågående arbete med att kartlägga restnoteringar och deras orsaker.

– Vården, Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen behöver tydligare vägledning om vilka restnoteringar vi ska lägga mest krut på att åtgärda, säger Bengt Mattson, sakkunnig på Lif.

Ett fåtal var kritiska

I kartläggningsarbetet har Lif undersökt de pågående restnoteringar som 13 september, ett slumpmässigt valt datum, fanns på Läkemedelsverkets restnoteringslista. Det rörde sig om 410 restnoteringar som vid närmare granskning visade sig handla om 267 unika produkter (varje förpackningsstorlek registreras som en egen restnoteringar så det finns ofta fler noteringar för samma läkemedel).

För majoriteten av de restnoterade läkemedlen fanns det andra läkemedel inom samma utbytbarhetsgrupp att välja i stället. För ytterligare några fanns det en annan förpackningsstorlek eller beredningsform att byta till och för många andra fall hade Läkemedelverket föreslagit alternativa behandlingar.

Men för 42 av de restnoterade läkemedelsprodukterna på listan saknades ersättningsförslag. När Lif:s medicinska expert Johan Brun analyserade dessa 42 restnoteringar bedömde han att det trots allt fanns fullgoda behandlingsalternativ i många fall och vissa andra fall handlade om preparat för diagnostik och liknande som inte förskrivs till patienter utan används i vården.

Men sex av de ursprungligen totalt 410 restnoteringarna gällde läkemedel där bristen antingen var kritisk av rent medicinska skäl eller där den kunde orsaka praktiska problem för patienten och/eller sjukvården, som exempelvis när ett byte mellan två olika luftrörsvidgande medel kräver att patienten får en ny inhalator och lär sig att använda den.

– Ibland är det inte de medicinskt mest kritiska restnoteringarna som är svårast att hantera. Sådana aspekter är viktiga att tänka på, säger Bengt Mattsson.

Löpande analys krävs

Personal inom regionerna och vården och på apoteken lägger för närvarande dagligen mycket tid på att hantera restnoteringar. Och, påpekar Bengt Mattsson, även läkemedelsföretagen får lägga betydande resurser på rapportering av restnoteringar och försök att lösa bristsituationer.

Läkemedelsverket har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, för närvarande ett uppdrag från regeringen att föreslå hur samverkan om restnoteringar mellan aktörerna i läkemedelskedjan ska förbättras och hur verkets egen informationsspridning kan utvecklas.

Lif välkomnar detta uppdrag, men anser att det inte räcker med bättre samverkan och informationsspridning. Det behövs också, anser Lif, en central nationell expertfunktion som aktivt och löpande analyserar restnoteringarna.

– Det handlar om ungefär den typ av analys som vi på Lif gjorde av de 410 restnoteringarna. Det gäller att tidigt identifiera de medicinskt och patientsäkerhetsmässigt mest kritiska restnoteringarna, och rester som är mycket krångliga och resurskrävande för sjukvården, så att alla aktörer kan prioritera åtgärder när det gäller just dem, säger han.

– Detta skulle kunna förenkla och effektivisera alla aktörers insatser och underlätta samverkan och kommunikation.

Lif kommer att fortsätta med arbetet att kartlägga medicinskt kritiska restnoteringar och då även försöka identifiera vanliga orsaker hos läkemedelsföretagen till att det blir brist på vissa produkter. Detta för att se om det går att ta fram riktlinjer för branschen om hur bristsituationer kan förebyggas och åtgärdas.

– En fråga som vi får fortsätta att analysera är om branschens effektiviseringsprogram kanske i vissa fall har lett till en underkapacitet när det gäller exempelvis lagerhållning, säger Bengt Mattsson.