långtradare
Transporterna är ett av de sårbara leden i läkemedelsförsörjningskedjan.

“Låt ny myndighet leda läkemedelsförsörjningen”

Forskare som undersökt svensk läkemedelsförsörjning föreslår ny myndighet och en lag om lagringsskyldighet.

3 Jul 2019, kl 11:03
0

”Läkemedelsförsörjningen till Sverige är en del i ett globalt handelsflöde och ansvaret för landets läkemedelsförsörjning är uppdelat på ett stort antal privata och offentliga aktörer samt branschorganisationer. Det finns idag ingen myndighet eller aktör med ansvar för helhetssyn och systemsyn över området eller dess relaterande IT-system. Det ställs heller inga krav på kontinuitetshantering inom området hälso- och sjukvård”.

Det skriver forskare vid Lunds universitet i slutrapporten från projektet ”Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig”.

De lämnar två huvudförslag för att förbättra situationen både i normalläget och vid kris. Dels föreslår de att en statlig utredning får snabbutreda möjligheten att skapa en fristående läkemedelsförsörjningsmyndighet. Och dels efterlyser de en lagändring som ger flera aktörer i försörjningskedjan skyldighet att lagerhålla utvalda läkemedel under en bestämd tid.

Läkemedelsbristerna ökar

Lundaforskarna har genomfört projektet på uppdrag av Socialstyrelsen och med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Mot bakgrund av det växande problemet med återkommande läkemedelsbrister, som Läkemedelsvärlden följer, var uppdraget att kartlägga försörjningsläget och föreslå förbättringar. Projektet startade 2017 och har nu avslutats.

Forskarna har samlat in data genom enkäter, intervjuer och diskussioner med sakkunniga från ett 30-tal myndigheter, regioner, branschföreningar och intresseorganisationer.

I slutrapporten beskriver forskarna en försörjningskedja som är fragmenterad och sårbar och där ansvarsfördelningen varierar mellan oklar och obefintlig. Detta gäller både den vardagliga läkemedelsförsörjningen och planeringen av läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig. Tidigare hade Apoteket AB ansvar för krisberedskapen men det togs bort vid avregleringen av apoteksmarknaden och ingen annan aktör tog över.

Ny myndighet får ansvar

Nu föreslår projektgruppen alltså att en helt ny myndighet får ett övergripande ansvar “att utveckla läkemedelsförsörjningens funktionsduglighet i vardagen och vid kris, höjd beredskap och krig”. Enligt förslaget ska den nya myndigheten ha Läkemedelsverket som värdmyndighet men vara fristående och finansieras med statliga medel.

Projektgruppen föreslår vidare att myndigheten ska ta ett helhetsgrepp på försörjningen och ha koll på läkemedelsbehoven och säkerställa tillgången. Enligt förslaget ska den nya myndigheten ha en överblick över tillgång och lokalisering av läkemedel i landet hos partihandlare, logistiktjänsteleverantörer och apotek.

Säkerhetsfrågor som IT- och transportfrågor ska också ingå i uppgifterna, liksom att hantera  lagring av vissa läkemedel i omsättningslager och beredskapslager, svara för omvärldsbevakning och föra statistik.

Lag om lagringsplikt

När det gäller projektgruppens förslag om en ny lag om lagringsskyldighet är tanken att den ska gälla vissa livsviktiga läkemedel. Forskarna föreslår att den nya läkemedelsförsörjningsmyndigheten ska besluta vilka läkemedel som ska omfattas.

Enligt projektets förslag ska läkemedelstillverkare, partihandlare, importörer av läkemedelspreparat, regionerna och Folkhälsomyndigheten lagra läkemedelssubstanser och läkemedelspreparat som hör till de viktigaste läkemedelsgrupperna, samt de hjälpsubstanser, tillsatsämnen och förpackningsmaterial som används vid framställning och användning av läkemedelspreparat. Det ska både finnas omsättningslager för den vardagliga försörjningen och beredskapslager för krislägen. Berörda företag ska få ersättning för den lagstadgade lagringen.

Förslagen och övriga resultat av projektet ska nu rapporteras till regeringen.