Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistensen hos sjukdomsframkallande bakterier ökar snabbt i länder där antibiotikaanvändningen går uppåt.

Så starkt hänger resistens och konsumtion ihop

Forskare har jämfört antibiotikaanvändning och resistensutveckling i Grekland, Serbien och Norge.

3 Jul 2019, kl 06:00
0

Professor Aleksandar Raskovic, University of Novi Sad, Serbien.

Professor Aleksandar Raskovic, University of Novi Sad, Serbien.

Antibiotikaresistens var ämnet för ett av tisdagens symposier vid en farmakologisk Europakongress i Stockholm 29 juni-2 juli. Det var the European association for clinical pharmacology and therapeutics (EACPT) som arrangerade kongress om framtidens hälsoutmaningar.

Varje år dör omkring 33 000 människor i Europa av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier. Trots att alla larm om resistenshotet och dess samband med konsumtionen av antibiotika, ökar också fortfarande antibiotikaanvändningen per invånare i många länder, även i Europa.

Två sådana länder är Grekland och Serbien. Forskare i Serbien har jämfört utvecklingen av antibiotikakonsumtionen och resistensutvecklingen i dessa länder med utvecklingen i Norge, där antibiotikakonsumtionen är betydligt lägre och går nedåt.

– Vår studie bekräftar sambandet mellan antibiotikakonsumtionens storlek och förekomsten av allvarliga infektioner med resistenta bakterier bland patienter, sade professor Aleksandar Raskovic från universitetet i Novi Sad i Serbien när han presenterade undersökningen vid EACPT-kongressen.

I den jämförande studien (sid 10 i kongressdokumentationen) använde forskarna data om konsumtionen av antimikrobiella läkemedel per invånare i de tre länderna under åren 2012-2015. Redan 2012 hade Norge den lägsta konsumtionen med cirka 20 dygnsdoser per invånare och dygn medan Serbien låg på nära 30 och Grekland på drygt 37 dygnsdoser.

Fram till 2015 ökade skillnaden mellan Norge och de två andra länderna eftersom den norska antibiotikakonsumtionen minskade till 19 dygnsdoser per invånare och dygn medan Serbiens konsumtion ökade till nästan 36 och Greklands till närmare 44 dygnsdoser.

Forskarna undersökte också hur konsumtionen av vissa specifika antibiotika 2014 hängde ihop med antalet infektioner med bakteriestammar som var resistenta mot just dessa läkemedel året därpå. De fann starka samband mellan konsumtionsstorlek och resistensnivå för de tre undersökta bakterierna E. koli, acinetobacter och Staphylococcus aureus.

I Norge visade till exempel bara en procent av de analyserade Staphylococcus aureus-proven på resistens mot antibiotikumet meticillin. Motsvarande siffror i Serbien och Grekland var 33 respektive 39 procent.

Studien finansierades av bland andra den serbiska regeringen och Aleksandar Raskovic sade att det i hans land finns en ökande medvetenhet bland politiker och andra beslutsfattare om att resistensproblemet måste tacklas.

– Våra myndigheter har reagerat och arbetar nu med att ta fram åtgärder för att bland annat begränsa antibiotikakonsumtionen. Jag hoppas att vi så småningom ska kunna nå lika långt som Norge.