Annons
Home 2017

Årlig arkivering 2017

KI håller med om Macchiarini-kritik

I sin granskning av Karolinska institutets hantering av kirurgen Paolo Macchiarinis verksamhet vid universitetet konstaterar Universitetskanslerämbetet, UKÄ, att ”KI:s agerande ger intryck av att lärosätet till varje pris ville skydda Paolo Macchiarinis rykte som forskare.”

I ett pressmeddelande uttalar sig Karolinska institutets styrelseordförande, Mikael Odenberg, och ger UKÄ rätt i kritiken.

– Det råder full samsyn mellan KI och UKÄ när det gäller KI:s hantering av ett antal frågor relaterade till Paolo Macchiarinis verksamhet, säger Michael Odenberg i pressmeddelandet.
– Det är uppenbart att jakten på vetenskaplig excellens gick överstyr och att allvarliga misstag och fel begicks vid KI.

UKÄ:s kritik riktar sig mot att KI inte utrett Macchiarinis bisysslor fullt ut, inte utrett flera misstankar mot honom angående oredlighet i forskning och de utredningar som har inletts har inte genomförts fullständigt. KI har dessutom har förlängningen av Macchiarinis anställningar gjorts i strid med universitetets anställningsordning.

Bristerna bedöms som så allvarliga att UKÄ inte stannar vid att rikta kritik utan också kommer att följa upp KI:s arbete med den åtgärdsplan som antogs efter Sten Heckschers utredning.

– Vi kommer att kontroller att KI följer de regler som gäller redovisningen av bisysslor, handläggningen av anmälningar om oredlighet i forskning samt anställningsärenden för att liknande brister inte ska uppstå igen, säger UKÄ:s chefsjurist Christian Sjöstrand i ett pressmeddelande.

Mikael Odenberg erkänner att åtgärdsplanen bara är en liten del av vad som måste göras och att kultur och förhållningssätt måste förändras. Särskilt betonar han att etikfrågorna måste lyftas till en högre nivå för att säkerställa att regler följs och att hela organisationen har en etisk medvetenhet.

– Den omständigheten att rättsväsendet inte ansåg sig kunna ställa Macchiarini till svars understryker det ansvar som faller på akademien att själv hålla rent, säger Mikael Odenberg.

Får böta för annons för cancerläkemedel

På en helsida i annonsbilagan Kampen mot cancer i slutet av september gjorde läkemedelsföretaget Bristol-Myers Squibb reklam för de två cancerläkemedlen Opdivo och Yervoy. Annonsbilagan följde med Svenska Dagbladets papperstidning och spreds även digitalt.

Enligt Läkemedelsverkets författningar och Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER, är inte marknadsföring av receptbelagda läkemedel mot allmänheten tillåten.

Ärendet har behandlats av Informationsgranskningsnämnden, IGN, som konstaterar att annonsbilagan var riktad mot allmänheten och dessutom hade en stor spridning. Nämnden bedömer att bolaget BMS har handlat i strid med god branschsed och att annonsen ska ses som en överträdelse av allvarlig grad.

Från bolagets sida svarar man att man är väl medveten om de gällande reglerna och att annonsen var resultatet av ett mänskligt misstag. Man beskriver också att man, när misstaget upptäcktes, kontaktade mediebolaget för att stoppa spridningen av annonsen, samt informerade Läkemedelsindustriföreningens Compliance officer och Läkemedelsverket om vad som skett.

Informationsgranskningsnämnden bedömer dock händelsen innan vidtagna åtgärder och anser att annonsen ska ses som en överträdelse av allvarlig grad. Beslutet är därför att Bristol-Myers Squibb ska betala 180 000 kronor i böter.

Kamp mot förfalskade läkemedel på två fronter

0

Till och med september i år har tullen beslagtagit över en miljon tabletter av det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol. Motsvarande siffra för hela förra året var cirka 800 000 och året dessförinnan drygt 300 000.

– Införseln av Tramadol ökar enormt, sade Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket, under en föreläsning om förfalskade läkemedel på Läkemedelskongressen.

Tramadol godkändes 1995 och är ett smärtstillande morfinpreparat som påverkar både opioida receptorer och seratonerga system. Läkemedlet har narkotikaklassats i två steg, 2007 och 2012, och de senaste år har den legala förskrivningen minskat – samtidigt som det illegala inflödet har ökat.

Men det är inte bara narkotikaklassade substanser som handlas med utanför den legala distributionskedjan: potensläkemedel, nya hepatit C-läkemedel och Prep (pre-exponeringsprofylax vid hiv) är alla substanser med stor efterfrågan utanför hälso- och sjukvården.

– Det kan till exempel handla om personer med hepatit C som inte får de nya effektiva läkemedlen i Sverige. Då försöker man köpa det via internet från andra länder i stället, sade Elin Maria Bergsten.

Liknande mönster syns för läkemedlet Truvada (PrEP) där förskrivningsviljan är begränsad. En vårdgivare i Västra Götalandsregionen ger till och med i en broschyr med patientinformation råd om vad man bör tänka på om man köper PrEP på internet.

– Om det finns ett effektivt läkemedel som välfärdssystemen inte täcker uppstår blixtsnabbt en marknad där man köper det på nätet, eller reser utomlands för att köpa det där.

Det öppnar enligt Elin Maria Bergsten också upp för en marknad med självtester där patienter på egen hand skickar in blodprover till testföretag för olika typer av analys och uppföljning.

Men arbetet mot illegala läkemedel sker även på hemmaplan. Nyligen gjorde polisen tillslag mot flera producenter av cannabisolja (CBD-olja) i Västra Götaland och i Skåne. CBD-olja utvinns ur industrihampa och innehåller cannabidiol med låga halter av det narkotikaklassade ämnet THC, tetrahydrocannabiol.

I dagens lagstiftning är det oklart om CBD-olja är att klassa som narkotika på grund av innehållet av THC, och enligt Elin Maria Bergsten handlar tillslaget om att försöka åstadkomma en rättspraxis.

I samband med polisens tillslag har Läkemedelsverket skickat brev till producenterna av CBD-olja där man menar att de bryter mot läkemedelslagen.

– Man gör en hel del påståenden om att CBD-olja har olika hälsoeffekter, mot till exempel smärta och epilepsi, och då menar vi att det ska betraktas som ett läkemedel och behandlas som ett sådant, sade Elin Maria Bergsten.

I nuläget väntar Läkemedelsverket in svar från producenterna och därefter ska myndigheten behandla frågan och fatta beslut.

Men även i den legala distributionskedjan förekommer förfalskade läkemedel. Den 9 februari 2016 antogs därför en ny EU-förordning med ökade krav på spårbara och säkra läkemedelsförpackningar, så kallad serialisering, som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare.

Regelverket börjar gälla samma datum 2019 och innebär kort att alla läkemedelsförpackningar som produceras efter det måste vara försedda med en unik 2D-kod och en säkerhetsförsegling. Varje förpacknings identitet i form av koden måste dessutom registreras i en europeisk databas, där förpackningens identitet sedan ska kunna kontrolleras under hela förpackningens resa tills den lämnas ut på apotek.

– I Sverige ligger vi långt framme, men det finns fortfarande en del saker som behöver komma på plats, sade Kristina von Sydow, suppleant i E-vis organisationen som arbetar med serialiseringen i Sverige. Vi vet till exempel inte ännu hur vi ska hantera om systemet signalerar att en läkemedelsförpackning som ska lämnas ut på apotek är förfalskad eller hur verifiering och avaktivering av läkemedelsförpackningar ska ske i sjukvården.

Kristina von Sydow påpekade att i Sverige är problemet med förfalskade läkemedel i den ordinarie distributionskedjan ännu inte särskilt stort – även om det förekommer. I andra länder är det däremot desto vanligare. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgörs ungefär en procent av försäljningen av läkemedel i utvecklade länder av förfalskade läkemedel. I utvecklingsländer är siffran uppåt 30 procent.

– Dessutom är incitamenten för kriminella att producera och sälja förfalskade läkemedel enorma. Man brukar uppskatta att vinsten är mer än tusen gånger investeringen, samtidigt som straffen är mycket lägre än för till exempel narkotikahandel, sade Kristina von Sydow.

Nya regler kan ge färre medicintekniska produkter

0

Den 25 maj trädde de nya medicintekniska förordningarna i kraft efter år av diskussioner och förhandlingar. Syftet är bland annat att ge en mer enhetlig lagstiftning inom EU och att öka patientsäkerheten, något som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare.

Som ett resultat kommer cirka 80 procent av alla in vitro-diagnostiska produkter att granskas av anmälda organ, oberoende organisationer som säkerställer att medicintekniska produkter uppfyller uppställda krav, mot tidigare cirka 20 procent.

Dessutom ställs nya krav på de anmälda organen, som minskat i antal de senaste åren, på att själva granskas och godkännas på nytt. I Sverige innebär det att landets två anmälda organ kommer att utvärderas av Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet.

Resultatet, menar olika aktörer i branschen, blir en flaskhals som kommer att innebära färre medicintekniska produkter på marknaden under en övergångsperiod.

– Störst risk är det för mindre aktörer med nya innovativa produkter som inte redan har granskats av anmält organ, sade Anna Lefevre Skjöldebrand, under en paneldiskussion på Läkemedelskongressen.

Farhågan om färre medicintekniska produkter på marknaden delades av de övriga paneldeltagarna som bestod av Helena Dzojic, från Läkemedelsverket, Malin Blixt, TLV, Lennart Philipson och Peter Landvall, båda konsulter inom medicinteknik och Karl Gustav Strid från Rise Certifiering, ett av Sveriges två anmälda organ. Det andra är Intertek Semko.

Malin Blixt flaggade för att även kostnaden för produkterna kan komma att öka.

– De ökade kraven på granskning leder till högre kostnader för företagen som de på sikt kan komma att ta igen på höjda priser. Teoretiskt skulle det kunna betyda att produkterna inte längre bedöms som kostnadseffektiva, sade Malin Blixt.

Men trots att det finns en marknad med ett överskott på medicintekniska produkter som behöver granskas och ett underskott på anmälda organ, är lösningen enligt panelen inte så enkel som att starta fler anmälda organ.

– Det ställer stora krav och det finns helt enkelt inte tillräcklig kompetens, sade Karl Gustav Strid, och fick medhåll av panelen.

Från Läkemedelsverkets håll arbetar man nu med att lusläsa den nya förordningen och ta fram material för att underlätta övergången till det nya regelverket för anmälda organ och andra aktörer.

– Vi kommer att ha färdigt material innan jul, sade Helena Dzojic.

Det nya regelverket ska implementeras under en övergångsperiod och börjar tillämpas fullt ut om tre år för medicintekniska produkter och om fem år för in vitro-diagnostik.

Samarbete gav pris för bästa patientinformation

0

För första gången någonsin delades priset för bästa patientinformation ut under årets Läkemedelskongress.

Vinnarna blev läkemedelsföretagen Bristol Myers Squibb, BMS, och Pfizer som tillsammans tagit fram ett patientinformationskoncept runt läkemedlet Eliquis (apixaban) för behandling av förmaksflimmer.

Läkemedlet är till en början utvecklat av BMS men har därefter vidareutvecklats ihop med Pfizer.

Det prisade patientstödsprogrammet består bland annat av en app som påminner patienterna att ta läkemedlet, patientutbildning med syfte att ge ökad kunskap om sjukdomen och behandlingen och guide till personliga möten. Juryn prisade också det faktum att programmet finns i många kanaler och på många språk.

På plats för att ta emot priset, som delades ut av Apotekarsocietetens styrelseordförande Märit Johansson, var Staffan Persson från Pfizer och Björn Grindebratt från BMS.

– Det är fantastiskt roligt att få det här priset och det ger mycket energi till att fortsätta utveckla arbetet, sade Björn Grindebratt.

Priset bästa patientinformation ersätter den tidigare utmärkelsen bästa bipacksedel och delas ut av Sektionen för läkemedelsinformation inom Apotekarsocieteten.

Så vill ministern förbättra välfärden

0

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, inledde årets upplaga av Läkemedelskongressen med att hälsa välkommen och resonera kring kongressens tema: Professioner i samverkan för en optimal läkemedelsanvändning.

Dagens huvudtalare, socialminister Annika Strandhäll (S), tog vid med att konstatera att ”samverkan är ett vackert ord”. Hon poängterade också att Sverige trots alla negativa tidningsrubriker har en vård i världsklass och refererade till en nyligen publicerad undersökning som placerar Sverige på fjärde plats när vården mätts utifrån ett antal kvalitetsmått.

– Men vi har också en gren där jag önskar att vi vore lite sämre i och det är vår förmåga att arbeta i stuprör, sade Annika Strandhäll. Det gör att enskilda människor och större frågor emellanåt hamnar mellan stolarna.

Som socialminister är Annika Strandhäll ansvarig för såväl socialförsäkringsfrågor som idrotts-, folkhälso-, och sjukvårdsfrågor, och hon beskrev det stora ansvarsområdet som en möjlighet till ökad samverkan dem emellan.

– Mellan dessa finns potentiellt många samverkansvinster men vi måste bli bättre på att ta tillvara på synergierna.

Även synen på läkemedel i vården behöver vidgas menade Annika Strandhäll. Området har ett eget regelverk, egna myndigheter, egna budgetar och egna personalkategorier.

– I en modern hälso- och sjukvård måste läkemedel ses och hanteras som en integrerad del och inte som ett område för sig, sade Annika Strandhäll.

Läkemedelsfrågor och hälso– och sjukvårdens arbete ligger i första hand på landstingen, men de övergripande frågorna hanteras på nationell nivå. Annika Strandhäll lyfte bland annat fram arbetet med att se över systemet för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel som görs just nu inom ramen för Toivo Heinsoos utredning.

– Systemen måste vara ändamålsenliga och klara de krav vi ser med bland annat dyrare läkemedel till mindre patientgrupper, och det räcker inte med att lappa och laga de system vi har utan vi behöver en ny modell.

Vidare poängterade Strandhäll behovet av en nationell läkemedelslista och bättre förutsättningar för personal inom hälso- och sjukvården att kunna utföra sitt jobb.

– Det handlar till exempel om tid för återhämtning, bemanning och att anställda har rätt kompetens för rätt arbetsuppgift. Till stor del är det arbetsgivarfrågor, men som regering kan vi inte strunta i det.

Även apotekens roll i vårdkedjan behöver stärkas och den kompetens som finns användas bättre, menade ministern.

– Här kommer vi att lägga en proposition i tid så att den hinner behandlas innan valet nästa höst, sade Annika Strandhäll, och hänvisade till förslagen i Åsa Kullgrens utredning som kom innan sommaren och de ”intressanta” remissvaren som följt på den.

Hur och mellan vilka aktörer samverkan ska ske diskuterades i en efterföljande debatt med representanter från vård, apotek och Sveriges kommuner och landsting.

Att samverkan är bra och något att sträva efter var alla paneldeltagare eniga om. Samtliga hade också mer eller mindre utarbetade förslag på sitt bidrag till samverkan: bättre utbyte av information och kunskap i arbetet kring den enskilda patienten, större gehör för patientnära sjuksköterskors erfarenheter och inrättande av kommunapotekare med ansvar för hela läkemedelskedjan som kan bistå läkare i läkemedelsfrågor.

Sanna Eklund, apotekare och representant för SKL, konstaterade dock att en förutsättning för en lyckad samverkan är en samsyn kring vad man vill uppnå.

– Jag tror att vi behöver hitta en plattform för samverkan och en kan vara teamet runt patienten, sade Sanna Eklund.

Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, menade att en förutsättning för samverkan mellan apotek och vården är en utvidgning av förskrivningsbegreppet till att omfatta en ordination snarare än ett läkemedel.

På en publikfråga om vad panelen såg som konkreta gemensamma områden att samverka kring var svaren inte lika tydliga.

– Det handlar inte om EN fråga utan samverkan måste ske på olika ställen och på olika nivåer. Men för att det ska fungera behöver vi en samsyn på vad samverkan kan leda till, sade Sanna Eklund.

Kristina Billberg från Sveriges Farmaceuter menade att äldre och sjuka är en viktig grupp och att det är ett bra område att börja i.

Rikard Lövström från Sveriges läkarförbund påtalade i stället vad som hänt på samverkansfronten.

– Från vårt håll har vi fått representanter från läkarförbundet att träffa representanter från andra förbund. För några år sedan hade vi inga sådana kontakter alls så det är ett steg framåt.

Det avslutande medskicket från moderatorn Karin Meyer var att börja med att sätta övergripande syfte och mål med samverkan, starta med konkreta projekt och ta eget ansvar för att samverka på de olika plattformar där var och en verkar.

Barn fick andningsstopp av fel läkemedel

0

Det var på julafton förra året som flickan vårdades på barnakutavdelning på Linköpings universitetssjukhus. Barnet skulle få Esomeprazol, protonpumpshämmare som ges bland annat för att förhindra uppkomst av magsår och minska halsbränna. Istället fick flickan Esmeron, som är ett muskelavslappnande läkemedel som ges vid anestesi för att underlätta intubering.

Barnets sjukdom, spinal muskelatrofi, ger i sig muskelsvaghet och muskelförtvining. Den felaktiga läkemedelsbehandlingen ledde till att barnet fick ett andningsstopp. Hjärt- och lungräddning påbörjades och andningen kom igång. Barnet övervakades efteråt på intensivvårdsavdelning.

Chefläkaren har i utredningen efter händelsen identifierat en rad orsaker till misstaget. På listan står bland annat felaktig ordination och oklara rutiner vid hantering av riskläkemedel. Ej utförda rimlighetskontroller och avsaknad av hjälpmedel för rimlighetsbedömningar och avsaknad av enhetlig rutin för märkning av läkemedel listas också som orsaker, samt att sjuksköterskan ofta blir störd i läkemedelsrummet vilket ökar risken att göra fel. I lex Maria-anmälan framgår att sjuksköterskan som gav det felaktiga läkemedlet hade arbetat ett halvår sedan examen.

Vårdgivaren har angett en rad åtgärder för att något liknande inte ska inträffa igen, bland annat rutiner för strukturerad informationsrapportering mellan personal, rimlighetskontroller på alla ordinationer, en översyn av alla rutiner rörande läkemedelshantering och en standardiserad introduktion för nya sjuksköterskor.

Inspektionen för vård och omsorg har avslutat ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder.

Förtroendet för apotek måste upprätthållas

0

Under apoteksmonopolets tid fick personalen höra att allt var monopolets fel när en kund var missnöjd. Nu får de höra att allt är omregleringens fel, skriver apotekare Christina Ljungberg idag på gästbloggen. Ofta vet kunderna inte vilken apotekskedja de gått in på.

”Jag hoppas och tror att kunderna upplever att de möter kompetent personal och pålitligt sortiment oavsett vilket apotek i Sverige de väljer att besöka. Om det inte är fallet lider vi alla skada när förtroendet för apotek minskar”, skriver Christina Ljungberg.

Läs hela hennes blogginlägg här.

 

Betänkandet om läkemedelspriser försenat

Det rapporterar Sveriges Farmaceuters tidning Svensk farmaci. Det första delbetänkandet skulle ha presenterats denna vecka, den 1 november.

Uppdraget som Toivo Heinsoo har är att utreda finansiering, subventionering och prissättning av läkemedel. Det första betänkandet som ska presenteras den 10 november kommer innehålla en problembeskrivning och en presentation av möjliga vägar framåt, säger Sofia Aslamatzidou, sekreterare i utredningen, till tidningen.

Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 december 2018.

Användning av Zinbryta bör begränsas

Det är den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC som nu förstärker sin varning kring läkemedlet daclizumab med produktnamnet Zinbryta. Det meddelar svenska Läkemedelsverket.

Zinbryta, som är ett immunsupprimerande läkemedel, ska endast ges till patienter med skovvis multipel skleros som inte fått tillräcklig hjälp av minst två andra läkemedel och där inga andra alternativ fungerar. Leverfunktionen hos dessa patienter måste då följas noga.

Skälet är att Zinbryta i kliniska studier har lett till allvarlig leverpåverkan hos 1,7 procent av patienterna. Skador på levern kan uppkomma under behandling men även upp till sex månader efter avslutad behandling.

PRAC rekommenderar också att patienter som ska få Zinbryta efter information ska få skriva under ett formulär om samtycke för att säkerställa att patienterna är medvetna om riskerna med behandlingen och vikten av att observera tecken på leverskada. PRAC:s rekommendationer lämnas över till EMA:s expertkommitté CHMP.

Ingen antibiotikaförskrivning på distans

0

”Försök att ställa denna diagnos på annat vis än genom en klinisk undersökning bedöms oacceptabelt och bör inte förekomma.” Formuleringen gäller mediaotit, öroninflammation, och står i de nya kvalitetsindikatorerna för digitala vårdmöten från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens.

Kvalitetsindikatorerna ska säkerställa en patientsäker vård och motverka riskerna för onödig antibiotikaförskrivning och en ökad antibiotikaresistens.

För diagnosen akut mediaotit krävs en fysisk undersökning med bland annat öronmikroskop eller otoskop förklaras bland annat i rekommendationerna.

Vid luftvägsinfektioner kan i vissa fall diagnos ställas på distans, men för antibiotikaförskrivning krävs ett fysiskt läkarbesök enligt rekommendationerna. För diagnostisering av bakteriell eller virusorsakad tonsillit, halsfluss, görs en bedömning av fyra så kallade centorkriterier, vilka är förekomst av feber och hosta, en klinisk undersökning av svalget och palpation av halsen för att identifiera förstorade lymfkörtlar. För att göra denna bedömning är en fysisk undersökning helt nödvändig, skriver Strama.

”Enligt vår bedömning kan inte en tillförlitlig värdering av centorkriterier göras utan direkt fysisk undersökning med inspektion av svalget och palpation av lymfkörtlar”, står det i rekommendationerna.

Detta är sprängstoff i den aktuella debatten om de digitala vårdgivare som just nu driver en intensiv marknadsföring runt om i Sverige.

Den digitala vårdgivaren Kry har kommenterat riktlinjerna på sitt twitterkonto genom att skriva ”Mkt bra att Strama bekräftar att vi kan ställa diagnos via video. Vi anser även att vi kan bedöma centorkriterier för tonsillit.” Detta trots att diagnostisering via video endast nämns vid diagnostisering av borrelia och svinkoppor, och att bedömning av tonsillit alltså inte kan göras utan en fysisk undersökning. Deras kommentar går med andra ord stick i stäv mot vad Strama skriver.

Läkemedelsvärlden.se har sökt Kry utan framgång.

Texten uppdateras.

 

Särläkemedel läggs till i högkostnadsskyddet

Beslutet meddelades av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Läkemedlet Kuvan, som säljs av bolaget BioMarin International, innehåller den verksamma substansen sapropterin.

Patienter med sjukdomen fenylketonuri, eller PKU, kan drabbas av hyperfenylalaninemi, vilket kan ge hjärnskador med allvarlig utvecklingsstörning och förkortad livslängd som följd. Sapropterin behandlar hyperfenylalaninemi, ett tillstånd då kroppen inte kan omvandla aminosyran fenylalanin till tyrosin, vilket leder till för mycket fenylalanin.

Förkortningen PKU kommer av det engelska namnet på sjukdomen, phenylketonuria. Den är mycket ovanlig, cirka 330 personer i Sverige har diagnosen. Det är en medfödd, ärftlig sjukdom som kommer av en nedsatt funktion av ett enzym som behövs för ämnesomsättningen.

Sjukdomen behandlas framför allt med en anpassad kost nästan helt utan proteiner. Det saknas idag behandlingsalternativ för de patienter med PKU där anpassad kost inte är tillräcklig behandling. För dem bedömer TLV att Kuvan är en väsentlig tilläggsbehandling för att kunna uppnå normal utveckling och livslängd.

TLV har genom treapartsöverläggningar med landstingen och BioMarin International kommit överens om en riskdelning så att företaget och landstingen delar på kostnaderna för osäkerhet kring behandlingseffekten. Subventionen är tidsbegränsad och ska utvärderas efter den 31 oktober 2019. Subventionen gäller från och med den 1 november 2017.

 

Framtidens leukemiterapier är på hans agenda

0

Från universitet i Ulm i Tyskland kommer Lars Bullinger, en av de framstående forskare som bjudits in att tala vid årets Scheelesymposium som äger rum senare i november. Hans forskning syftar till att hitta nya innovativa behandlingar för patienter med blodcancer, framför allt akut myeloisk leukemi, AML.

– Min grupp arbetar med integrativa analyser av ”omics”, som är nästa generation inom datasekvensering, berättar han. Målet är att ännu mer precist än idag kunna klassificera tumörer för att hitta rätt behandling.

Att Lars Bullinger forskar inom det onkologiska fältet har en personlig orsak.

– I gymnasiet fick en av mina bästa vänner en blodcancersjukdom, som turligt nog gick att bota, säger han. Men på grund av det var jag under mina medicinstudier ända från början intresserad av onkologi.

Sin avhandling skrev han om leukemi. Efter det har intresset aldrig sinat, berättar han. Det ger också mycket när forskningen blir till klinisk nytta för patienterna. Lars Bullingers forskning har bidragit till en ökad förståelse för leukemins biologi och nya biomarkörer är nu kända och används i klinisk praxis.

Vid Scheelesymposiet ska Lars Bullinger tala om just precisionsmedicin inom leukemi. Han har många nära band med Sverige och Stockholm.

– Förutom att jag har ett svenskt förnamn har jag många givande samarbeten med kollegor i Sverige, säger han.

Det var dessutom nära att hans karriär vid ett tidigare tillfälle hade tagit honom till Karolinska institutet, om inte ett annat jobb hade erbjudits honom i Berlin, berättar Lars Bullinger.

Scheelesymposiet äger rum den 16 november i Stockholm, då årets pristagare Charles L. Sawyers mottar Scheelepriset. Scheelepriset och symposiet, som samlar några av världens främsta forskare inom målsökande cancerbehandlingar, arrangeras av Apotekarsocieteten.

Rekordsäsong för årets influensa i Australien

Nästan 220 000 personer har diagnostiserats med influensa under årets influensasäsong i Australien, enligt siffror från australiensiska hälsovårdsmyndigheten. Det är mer än dubbelt så många som toppnoteringen 2015 då drygt 100 000 fall rapporterades.

Framförallt är det virusstammen A(H3N2) som cirkulerat, men även influensa B.

På Folkhälsomyndigheten följer man influensaläget runt om i världen noga för att vara så väl förberedd inför den svenska influensasäsongen som möjligt.

Enligt Anna Sara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, är det dock inte säkert att vi har samma kraftiga influensasäsong som Australien att vänta här.

– Nej, vi har tolkat det som att deras säsong i år liknar den influensasäsong vi hade förra året med tidig influensastart och där framförallt äldre personer drabbades hårt.

Förutom tidig start bidrog det faktum att förra årets virus hade muterat till att influensan slog hårt i Sverige. Mutationen gjorde att influensavaccinet inte fungerade särskilt bra. Antalet laboratorieverifierade influensafall förra säsongen var därför betydligt högre än den tidigare toppnoteringen 2015, drygt 13 000 fall jämfört med cirka 10 300.

– De har upptäckt samma mutation i årets influensavirus i Australien och även där uppmätt en låg vaccineffekt, säger Anna Sara Carnahan.

Vilket virus som kommer att dominera årets säsongsinfluensa i Sverige återstår dock att se.

– I Australien har de som sagt haft mycket A(H3N2) men också en del influensa B. Andra delar av världen har haft mer av svininfluensan och även där influensa B, så det är inte helt tydligt vilken sort som kommer hit, säger Anna Sara Carnahan.

Årets influensasäsong har inte kommit igång ännu men om spridningen följer det vanliga mönstret brukar epidemistarten komma innan jul för att sedan mattas av under jullovet.

– Därefter burkar vi se hur spridningen tar fart och toppen brukar komma mellan januari och mars, säger Anna Sara Carnahan.

Förra året var ett undantag då influensan började flera veckor tidigare och där den stora toppen kom vid jul.

Som vanligt rekommenderas riskgrupper som till exempel personer med kronisk lungsjukdom, gravida och äldre, att vaccinera sig för att förhindra allvarlig sjukdom och även död.

– Även om vaccinet inte skyddar till hundra procent gör det att man får en mildare sjukdom. Har du en underliggande sjukdom kan det vara skillnaden mellan att bli allvarligt sjuk och behöva sjukhusvård eller inte, säger Anna Sara Carnahan.

Vaccinet mot säsongsinfluensan innehåller tre eller fyra virustyper och sammansättningen bestäms av Världshälsoorganisationen WHO. Organisationen träffas två gånger om året för att gå igenom vilka virustyper som cirkulerar globalt och ge rekommendationer för vaccinsammansättningen på norra- respektive södra halvklotet.

Årets influensavaccin i Sverige är detsamma som användes under influensasäsongen i Australien. I vaccinet som de flesta får ingår en virusstam från svininfluensaviruset H1N1, en från ett H3N2-virus och en från influensa B-virus. I en del vaccin ingår även en andra stam av influensa B-virus.

När ska man vaccinera sig för att skaffa sig ett så bra skydd som möjligt?
– I Sverige kan man vaccinera sig från och med den 7 november. Det tar två veckor efter vaccinationen att bygga upp skyddet och under den tiden kan man smittas så det är en avvägning.

Tidigare låg vaccinationsstarten i oktober men är sedan några år flyttad till november för att maximera skyddet under influensaperioden.

– Att vaccinera sig mellan november och jul är ganska optimalt, men det är det aldrig försent att ta vaccinet, säger Anna Sara Carnahan

”Samverkan kan låta självklart”

0

”Professioner i samverkan för en bra utveckling och användning av läkemedel.” Det är temat för årets Läkemedelskongress som äger rum 7-8 november vid Globen i Stockholm. Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten som anordnar kongressen, menar att de framtida utmaningarna inom läkemedelsområdet är så komplexa att samarbete och kunskaper från fler professioner är nödvändiga. Hon tar antibiotikaresistens, där det krävs en rad åtgärder, som ett tydligt exempel.

– Här måste man agera för att ta fram nya betalningsmodeller för att täcka utvecklingskostnader och säkerställa tillgång till befintliga produkter, säger Karin Meyer. Samtidigt som man beaktar miljöaspekter av både tillverkning och användning.

Huvudsymposiet på kongressens första dag har just temat hur samverkan kan optimera läkemedelsanvändningen. En panel med representanter för de olika professionerna kommer att ge sin syn på vad man konkret kan göra för att i mer fruktbara samarbeten optimera läkemedelsnyttan. Även socialminister Annika Strandhäll kommer att tala. Kongressens två dagar innehåller ämnen som berör de olika aspekterna av läkemedel, som forskning och utveckling, tillverkning och handel och användning och patientsäkerhet.

– Det kan låta självklart att vi ska samverka, men det finns fortfarande mycket att göra för att det verkligen ska hända, både mer och i nya former, säger Karin Meyer. Vår förhoppning är att det under Läkemedelskongressen ska komma fram just konkreta förslag som kan tas med, antingen som nya initiativ eller lyftas in i pågående projekt som till exempel Nationella Läkemedelsstrategin.

Läs mer om programmet för Läkemedelskongressen här.

Forskare på Karolinska fälls för forskningsfusk

0

Det konstaterade Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, som idag presenterade sitt yttrande. CEPN har haft i uppdrag att granska redligheten i sex artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, två av dem i the Lancet, efter skandalerna med kirurgen Paolo Macchiarini. Artiklarna är de viktigaste som publicerats som handlar om Paolo Macchiarinis forskning i Sverige och transplantationerna av luftstrupar på patienter.

De två professorerna som fått i uppdrag att granska artiklarna är Martin Björck och Detlev Ganten. De konstaterar i sitt yttrande först och främst att forskningen i den första artikeln inte har prövats enligt etikprövningslagen. De skriver vidare att fem av de sex artiklarna innehåller skönmålningar av patienternas status efter operationerna.

De felaktiga påståendena om hur patienterna mått efter transplantationerna är ett allvarligt avsteg från god vetenskaplig sed och kan om andra läkare tar till sig uppgifterna få allvarliga konsekvenser för ett stort antal patienter, skriver Björck och Ganten.

Expertgruppen menar att samtliga författare, även de som begärt att få sina namn borttagna från artiklarna, är ansvariga för oredlighet i forskning. Det tyngsta ansvaret vilar dock på Paolo Macchiarini som varit huvudförfattare och forskningsledare.

CEPN riktar i sitt yttrande skarp kritik mot Karolinska institutet. ”Expertgruppen finner det märkligt att dåvarande ledning för Karolinska Institutet trots allvarlig kritik från deras externe utredare Bengt Gerdin inte vidtog åtgärder mot Paolo Macchiarini och övriga med mer framträdande positioner i forskningen. Det framstår som uppseendeväckande att visselblåsarna i stället utsattes för oproportionerligt ingripande åtgärder”, skriver utredarna.

Vilka åtgärder som ska vidtas mot forskarna bakom artiklarna är nu upp till just Karolinska institutet, i egenskap av arbetsgivare. Karolinska institutet meddelar i en skriftlig kommentar att yttrandet från etikprövningsnämnden är ett underlag för rektorns beslut i ärendet och att de fällda författarna ska få kommentera yttrandet innan beslut fattas om eventuella åtgärder mot forskarna. Karolinska Institutet avböjer därför att kommentera i det här skedet, hälsar pressavdelningen.

Etikprövningsnämnden uppmanar de berörda tidskrifterna, the Lancet, Biomaterials, Journal of Biomedical Materials Research och Thoracic Surgery Clinics, att återkalla samtliga artiklar.

För drygt två veckor sedan kom beskedet att polisutredningarna rörande Macchiarini läggs ner, eftersom åklagarna bedömt att det inte går att bevisa brott.