Årlig arkivering 2017

För två veckor sedan kom Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, med nya rekommendationer för digitala vårdmöten. Rekommendationerna är framtagna utifrån information från Läkemedelsverket om handläggning och behandling av de vanligaste infektionerna. Syftet med rekommendationerna är att stödja en patientsäker vård och motverka risken för överskrivning av antibiotika.

Som Läkemedelsvärlden.se skrev om då, framgår i rekommendationerna att många sjukdomar kan diagnostiseras på distans. Men vissa diagnoser bedöms inte vara möjliga att ställa utan ett fysiskt möte, och framför allt krävs en fysisk undersökning för att kunna besluta om förskrivning av antibiotika.

När det gäller tonsillit, halsfluss, bedömer Strama att en tillförlitlig diagnostisering inte kan göras utan en fysisk undersökning. För att avgöra om en tonsillit är bakteriell eller virusorsakad görs en bedömning av fyra så kallade centorkriterier, vilka är förekomst av feber, icke förekomst av hosta, undersökning av svalget och palpation av halsen för att identifiera ömma och förstorade lymfkörtlar.

”Enligt vår bedömning kan inte en tillförlitlig värdering av centorkriterier göras utan direkt fysisk undersökning med inspektion av svalget och palpation av lymfkörtlar”, står det i rekommendationerna.

Det är en bedömning som den digitala vårdgivaren Kry, som just nu bedriver en intensiv pr-kampanj för sina vårdtjänster runt om i landet, helt enkelt inte håller med om. På sitt twitterkonto kommenterade Kry snabbt Stramas nypublicerade dokument med tweeten ”Mkt bra att Strama bekräftar att vi kan ställa diagnos via video. Vi anser även att vi kan bedöma centorkriterier för tonsillit”. Läkemedelsvärlden.se ringde upp Kry för att be dem förklara sin hållning.

– Vi anser att vi kan bedöma 3 av 4 centorkriterier, förklarar Samuel Danofsky, kommunikationschef på Kry. Vi anser att vi kan bedöma frånvaro av hosta och förekomst av feber på samma sätt som man gör på vårdcentralen. Och vi anser att vi med en bra bild eller video av svalget kan bedöma svullnad eller beläggningar på halsmandlarna. Det går däremot inte att palpera lymfkörtlar och vi litar inte på patentens egen palpation.

Men i Stramas rekommendationer står att det inte går att göra en tillförlitlig värdering av centorkriterier utan en fysisk undersökning. Det står: ”Det finns i nuläget inte evidens för att det kan göras på distans eller av patienten själv med bibehållen kvalitet”. Hur ser ni på Stramas rekommendation här?
– När vi har pratat med Strama så säger de att det kanske kan gå att inspektera ett svalg med video, förklarar Samuel Danofsky. Men det finns inga studier som har utvärderat metoden.

Men eftersom det saknas studier så saknas det ju evidens. Vad är det då som gör att ni kan veta att videoinspektion är en fungerande metod?
– Det är vår kliniska erfarenhet. Vi har vana läkare som har undersökt många svalg. Men man måste få en bra bild. Det viktiga för oss är att bilden är bra.

Så era läkares kliniska erfarenhet väger tyngre än Stramas rekommendationer?
– Man ska komma ihåg att bedömningen handlar om huruvida man ska skicka någon att göra ett strep A-prov, inte att direkt förskriva antibiotika.

Det är ju också en åtgärd som kostar pengar?
– Ja, men den står vi för. Vi fakturerar inte det allmänna något extra för provtagning, utan det är en kostnad som vi bär helt själva. Men det är helt enkelt så att om man har en tillräckligt bra bild eller video så kan man bedöma ett svalg.

Det anser ni. Men ska man verkligen ”anse” inom hälso- och sjukvård?
– Det baseras på klinisk erfarenhet.

Baseras inte Stramas rekommendationer på klinisk erfarenhet?
– Vi har ett jättegott samarbete med Strama och en bra dialog.

Hur ser ni på Stramas rekommendationer? Skulle man kunna säga att ni tar dem med en nypa salt?
– Nej det skulle jag inte säga. Det står att man kan ställa diagnos.

Men det står att man inte bör förskriva antibiotika för tonsillit.
– På den punkten håller vi inte med Strama. Om vi har bedömt centorkriterier tycker vi att man kan skicka patienten på provtagning för strep A, och om det är positivt skriver vi ut antibiotika.

Om patienter visste att ni som digital vårdgivare inte kunde skriva ut antibiotika för halsfluss, så skulle incitamenten minska att kontakta er vid just halsfluss. Hur ser ni på det faktumet?
– Det har vi inte beaktat. Generellt är vi väldigt noga i vår verksamhet med att följa riktlinjer. Söker någon hjälp hos oss som vi inte kan ge vård så är vi noga med att kommunicera det.

En sista fråga om ert svar på Stramas rekommendationer, där ni ”inte håller med” Strama. Är det inte att väga tyckande mot vetenskap?
– Strama har ju själva sagt att det inte går att säga att man inte kan undersöka svalg med kamera.

Men kan man bedriva vård i stor skala utan att veta att metoden är välfungerande?
– Ja, våra läkare bedömer att de kan se en människas svalg via en skarp bild eller video.

Hur ofta händer det att patienterna har en för dålig kamera, så att ni måste säga att ni tyvärr inte kan göra en bedömning?
– Jag har ingen statistik på det. Men det händer.

Hur gör ni då med faktureringen?
– Generellt så gäller att om vi inte kan ge vård så fakturerar vi inte för det mötet. Inte till patienten och inte till det allmänna.

Har Stramas rekommendationer när det handlar om tonsillit påverkat Krys praxis på något sätt?
– Nej.

Har Stramas nya rekommendationer lett till några generella förändringar i praxis för Kry?
– Vi har uppdaterat, förtydligat och refererat till Stramas rekommendationer i våra medicinska riktlinjer. Men då vi redan tidigare arbetat enligt de rekommendationer som Strama nu kommit med har detta inte inneburit någon förändring i vår praxis.