Annons

Månads arkivering september 2017

Tredelad antikropp ger förhoppning om hiv-vaccin

Sara Heyman
-
0
Tredelad antikropp ger förhoppning om hiv-vaccin

Det franska läkemedelsföretaget Sanofi har tillsammans med amerikanska forskare tagit fram den nya substansen. Läkemedlet är tänkt att både kunna fungera som en långtidsbehandling och ett vaccin, berättar Sanofis vetenskapliga chef Gary Nabel för nyhetsbyrån Reuters.

Till skillnad mot naturliga antikroppar kan laboratorieframställda slå mot multipla mål. Det är en egenskap som är särskilt värdefull i behandling av hiv, som är ett virus som finns i en stor mängd genetiska versioner.

I studien på rhesusapor, som publiceras i tidskriften Science, exponerade forskarna 24 apor för hiv-virus. De som fått en traditionell singelantikropp utvecklade hiv-infektion, medan de som fått den nya substansen med en ”tre-i-en-antikropp” inte gjorde det. Andra experiment har visat att kombinationsantikroppen varit aktiv mot 99 procent av över 200 genetiska versioner av hiv, skriver Reuters.

Före slutet på nästa år hoppas forskarna kunna inleda studier på människa. Ett vaccin mot hiv är något som efterfrågats i decennier. Det är dock en lång och osäker väg kvar innan en godkänd produkt kan finnas på marknaden. Men trespecifika antikroppar öppnar även för nya möjligheter att mer framgångsrikt behandla andra sjukdomar, som andra infektioner, cancer och autoimmuna sjukdomar, skriver forskarna i artikeln i Science.

Få överraskningar i höstbudgeten

Sara Heyman
-
0
Få överraskningar i höstbudgeten

Regeringens budgetproposition som presenterades i dag onsdag innehåller få nyheter inom läkemedels- och life scienceområdet. De stora satsningarna aviserades i budget- och forskningspropositionerna förra året. Då presenterades bland annat ökade anslag till olika satsningar på klinisk forskning med 40 respektive 50 miljoner kronor. Biobanker fick 50 miljoner kronor och forskning kring antibiotikaresistens totalt 25 miljoner kronor. Dessa satsningar är budgeterade fram till år 2020 och ligger med andra ord kvar i budgetpropositionen som lades fram i dag.

I den skriver regeringen att ”Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer”. Man konstaterar dock att bristen på ingenjörer begränsar den framtida tillväxten och avsätter därför 20 miljoner kronor för 2018 för att bygga ut ingenjörsutbildningen. Utbyggnaden ska vara fullt genomförd 2023 till en total kostnad av 160 miljoner kronor.

Även förhoppningarna om att få den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA till Sverige finns med i budgetpropositionen. Regeringen föreslår en summa på 300 miljoner kronor för åren 2019 till 2022 som ska vikas åt hyreskostnader för kontorslokaler om Sverige får bli EMA:s nya värdland. Satsning fanns med redan i höständringsbudgeten för 2017.

Läkemedelsverket föreslås också få sitt anslag ökat med 10 miljoner för 2018, för att säkerställa att myndigheten har tillräckligt med resurser för att kunna ta på sig nya uppgifter inom EMA:s verksamhet när Storbritannien lämnar samarbetet.

Satsningarna på e-hälsa och samverkan för digitalisering i hälso- och sjukvården fortsätter. Under 2017 ökades anslaget till E-hälsomyndigheten med 30 miljoner. Regeringen föreslår nu en ytterligare ökning på lika mycket för 2018, för att finansiera merkostnaderna då delar av myndigheten ska flytta till Kalmar. För 2018 föreslår därför regeringen ett anslag till E-hälsomyndigheten på knappt 146 miljoner kronor.

Folkhälsomyndigheten fortsätter sitt avtal med två vaccintillverkare, Seqirus och Glaxosmithkline, för att säkerställa tillgången till vaccin för hela befolkningen vid en influensaepidemi. Avtalen, som tecknades under 2016, kostar 85 miljoner kronor per år och löper i fyra år. Folkhälsomyndigheten föreslås få ett anslag på 88,5 miljoner för vaccinberedskapen. Pengarna ska täcka kostnaderna för avtalen med vaccintillverkare och Folkhälsomyndighetens förberedande åtgärder för att vid händelse av en epidemi ta emot vaccinet.

Även barnhälsovården, och fram för allt satsningar inom vaccinområdet, får ökade anslag i budgeten. Regeringen föreslår att 137 miljoner kronor per år avsätts under åren 2018 till 2020. Pengarna ska bland annat går till att förstärka arbetet med information och kommunikation om vaccinationer för att bemöta felaktig information och nå grupper med låg vaccinationstäckning. Regeringen vill också utöka det nationella barnvaccinationsprogrammet med vaccination mot rotavirus, något som Folkhälsomyndigheten konstaterat vore säkert, effektivt och och hälsoekonomiskt gynnsamt.

Regeringen konstaterar vidare att kostnaderna för hepatit C-läkemedel under förra året blev högre än förväntat, vilket ledde till att staten under 2017 har betalat ytterligare 17 miljoner kronor i bidrag till landstingen. Av dessa pengar var 858 miljoner bidrag för hepatit C-läkemedel. I vårpropositionen för 2017 ökades anslaget för att hantera de ökade läkemedelskostnaderna med drygt 1,1 miljarder kronor.

Statens kostnader för läkemedelsförmåner för 2017 hamnar därmed på närmare 26 miljarder kronor, vilket är en ökning på närmare fyra miljarder jämfört med 2016. Efter en överenskommelse i maj mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, finns nu en plan för hur staten ska bidra till läkemedelsförmånerna som ska fortsätta under 2018 och 2019. Regeringen vill nu anslå 26,6 miljarder för läkemedelsförmånerna för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget något lägre, 25,9 miljarder per år.

Den senaste tiden har åtgärder börjat vidtas för att rena miljön ifrån läkemedelsrester. I våras lämnade Naturvårdsverket in en utredning om avancerad rening av avloppsvattnet. För ett par veckor sedan invigdes det första reningsverket som renar vattnet från läkemedel, vilket dock var ett privat initiativ. Regeringen vill från och med nästa år lägga fem miljoner kronor på ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön.

För forskning inom ämnesområdet farmaci, som finansieras av Vetenskapsrådet, fortsätter regeringen enligt plan och planerar att finansiera forskningen för 2019 till 2022 med sammanlagt 16 miljoner kronor.

Patient blev utan Trombyl – drabbades av stroke

Ingrid Helander
-
0
Patient blev utan Trombyl – drabbades av stroke

En vårdcentral i norra Stockholm har lex Maria-anmälts sedan en patient inte fått ett utgånget recept på det blodförtunnande läkemedlet Trombyl, acetylsalicylsyra, förnyat. Det ledde till att läkemedlet inte delades i patientens apodospåsar.

Händelsen upptäcktes efter drygt två månader när patienten vårdades av en annan vårdverksamhet på grund av en nytillkommen stroke.

Vid analys av patientens journal visades att ingen aktiv åtgärd hade vidtagits för att läkemedlet skulle sättas ut. Det aktuella dosapoteket bekräftar också att en påminnelse om receptförnyelse för Trombyl 75 milligram skickades ut till patienten. Det är dock oklart om även vårdgivaren fått en påminnelse.

Händelsen är anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som menar att vårdgivarens insatser för att undvika liknande händelser i framtiden är tillräckliga. Myndigheten därför inte att vidta någon ytterligare åtgärd.

Danskt vaccin mot prostatacancer utan effekt

Ingrid Helander
-
0
Danskt vaccin mot prostatacancer utan effekt

Det danska läkemedelsbolaget Bavarian Nordic inledde det kliniska prövningsprogrammet Prospect med läkemedelskandidaten Prostavac mot metastaserande kastrationsresistent prostatacancer år 2011.

Efter en nyligen genomförd planerad interimasanalys av den pågående fas III-studien konstaterades att vaccinet saknar effekt på det primära effektmåttet, att förlänga överlevnaden. Studien kommer därför att läggas ner, skriver bolaget på sin hemsida.

Bavarian Nordics vd Paul Chaplin sade i ett uttalande i samband med beslutet att man är extremt besvikna över att studien inte var framgångsrik.

Prostavac, med de aktiva substanserna rilimogen, galvacirepvec/rilimogen, glafolivec, är en immunoterapi riktad mot prostataspecifikt antigen. PSA. Tanken är att det ska förstärka kroppens immunsvar, speciellt T-cellerna, så att de känner igen och dödar prostatacancercellerna.

Fas III-prövningen med Prostavac genomfördes i på 200 prövningsställen i 15 länder och involverade 1 297 patienter. Studiedeltagarna, som alla var män och hade metastaserande kastrationsresistent fick antingen Prostavac, en kombination av Prostavac och GM-CSF (granulocyt-makrofagkolonistimulerande faktor) eller placebo.

Prostavac har utvecklats ihop med det amerikanska National Cancer Institute År 2016 ingick Bavarian Nordic ett samarbetsavtal med läkemedelsbolaget Bristol-Myers Squibb om kommersialisering av Prostavac.

Bidrag till glesbygdsapotek får godkänt

Ingrid Helander
-
0
Bidrag till glesbygdsapotek får godkänt

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har på uppdrag av regeringen sett över föreskrifterna om bidrag till apotek i glesbygd. I en rapport konstaterar nu TLV att föreskrifterna fungerar bra utifrån ett EU-perspektiv, och att de inte behöver ändras.

I uppdraget ingick att utvärdera om den svenska modellen bidrog till att vissa apotek blev överkompenserade eller till att konkurrensen på marknaden snedvrids.

TLV fann alltså inga sådana tendenser. Myndigheten menar därför att det nuvarande systemet där enskilda apoteksägare med minst 20 kilometer till närmaste annat öppenvårdsapotek, försäljningsintäkter på receptförskrivna läkemedel mellan en och tio miljoner kronor samt öppet i genomsnitt 30 timmar i veckan, har rätt att få bidrag.

Förra året beviljades 34 av 35 ansökningar om att bedriva apotek i glesbygd bidrag. Totalt delade TLV ut drygt 10 miljoner kronor för dessa apotek att dela på.

Svensk opioidbehandling rekommenderas av EMA

Ingrid Helander
-
0
Svensk opioidbehandling rekommenderas av EMA

Vid sitt senaste möte gav EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP 13 läkemedel rekommenderat godkännande. Bland dem finns Uppsalabolaget Orexos läkemedel Zubsolv, buprenorfin/naloxon, mot opioidberonde.

Läkemedlet är sedan 2013 godkänt i USA. I juni 2016 köpte läkemedelsbolaget Mundipharma de globala rättigheterna, exklusive USA, till Zubsolv och det är Mundipharma som står bakom ansökan till EMA. Ett godkännande innebär dock milstolpeersättningar till Orexo.

CHMP gav också positivt utlåtande till två nya cancerläkemedel: särläkemedlet Zejula, niraparib, för behandling av äggstockscancer och Tookad, padeliporfin, för behandling av prostatacancer.

Av de 13 substanser som rekommenderades godkännande fanns dessutom två biosimilarer. Cyltexo är en biosimilar till adalimumab, och används bland annat för behandling av reumatiot artrit, psoriasis och Chron´s sjukdom.

Ontruzant, den första biosimilaren till trastuzumab som fått rekommenderat godkännande av CHMP, används för behandling av tidig och metastaserande bröstcancer samt metastaserande magsäckscancer.

Hittills i år har CHMP rekommenderat godkännande för 74 substanser.

Första biosimilaren mot cancer godkänd i USA

Ingrid Helander
-
0
Första biosimilaren mot cancer godkänd i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har gett klartecken till biosimilaren Mvasi, för behandling av vuxna med kolorektalcancer, lung-, hjärn-, njur- och livmoderhalscancer.

Mvasi är en biosimilar till cancerläkemedlet Avastin, bevacizumab, som godkändes i USA år 2004 och i Europa år 2005. Det är den första cancerbiosimilaren som godkänns i USA.

I ett uttalande i samband med godkännandet säger FDA:s chef Scott Gottlieb att myndigheten jobbar hårt för att göra fler biosimilarer tillgängliga på marknaden.

– Att göra nya biosimilarer tillgängliga för patienter, särskilt för sjukdomar med dyra befintliga behandlingsalternativ, är viktigt för att bidra till att stimulera en konkurrens som kan sänka vårdkostnaderna och öka tillgången till viktiga terapier.

Avastin är utvecklat av det amerikanska läkemedelsbolaget Genentech och marknadsförs i Europa av Roche. Biosimilaren Mvasi lanseras i USA av Amgen, som tillsammans med läkemedelsbolaget Allergan lämnade in en ansökan om godkännande till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i slutet av förra året .

Originalsubstansen bevacizumab är en monoklonal antikropp som känner igen och binder till vaskulär endotel tillväxtfaktor (VEGF). Det innebär att tumörceller inte kan bilda nya blodkärl vilket leder till syrebrist och brist på näringsämnen.

Liksom med Avastin finns risker för biverkningar med Mvasi, där de vanligaste är näsblod, huvudvärk och högt blodtryck. En mer allvarlig, men ovanligare, biverkning är bildning av hål i eller förbindelser mellan olika organ, så kallad perforation eller fistel.

FDA poängterar att Mvasi har godkänts som en biosimilar till Avastin, inte som en utbytbar produkt.

APS kritisk till KD:s förslag om apotekens utveckling

Ingrid Helander
-
0
APS kritisk till KD:s förslag om apotekens utveckling

I en artikel på DN Debatt tidigare i veckan lade KD-politikerna Ella Bohlin och Emma Henriksson fram ett antal förslag på hur apoteken skulle kunna avlasta vården och bli en tydligare kugge i vårdkedjan. Bland annat genom att ta fram och utveckla egna tjänster som hälsofrämjande och coachande samtal, strukturerade läkemedelssamtal och utföra till exempel allergitester.

I en replik svarar nu Apotekarsocieteten att man välkomnar Kristdemokraternas vilja att stärka apotekens roll. Däremot är man kritisk till att apoteken ska utvecklas för sig och ta fram nya tjänster på egen hand.

– Vi tror inte att det är rätt väg att gå, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten, i ett uttalande. Apotekens primära syfte bör inte vara att avlasta vården, utan att tillsammans med vården säkerställa att varje patient får bästa möjliga behandling och att läkemedel alltid används på bästa sätt för att ge avsedd effekt.

Ett första steg är att apotek och vård på ett lokalt plan börjar diskutera samarbeten och arbetssätt, menar Apotekarsocieteten.

Vidare poängterar Apotekarsocieteten att utveckling av nya tjänster på apotek måste göras på ett vetenskapligt sätt och utifrån svenska förhållanden, och framhåller där värdet av vetenskapsgrenen samhällsfarmaci.

Ytterligare ett område Apotekarsocieteten ser att det krävs mer forskning inom är hur patientsäkerheten kan säkras när allt större del av läkemedelsförsäljningen sker via e-handel.

”Det är patienten som ska känna trygghet i att alla delar i vårdkedjan, från förskrivning av läkemedel inom hälso- och sjukvården till expediering och rådgivning på apotek, hänger ihop”, skriver Apotekarsocieteten i sin replik.

Gates Foundation ger 120 miljoner dollar till vaccin

Sara Heyman
-
0
Gates Foundation ger 120 miljoner dollar till vaccin

Det är Path’s Center for Vaccine Innovation and Access, CVIA, som nu får 120 miljoner dollar, motsvarande drygt 960 miljoner kronor, för sitt arbete med att utveckla nya vacciner och förbättra tillgången till vacciner i eftersatta områden. Det rapporterar den medicinska nyhetssajten FiercePharma.

För nyhetssajten kommenterar CVIA:s chef David Kaslow att pengarna är välbehövliga. Centret arbetar just nu med 30 vaccinprojekt som rör 17 olika sjukdomar.

Samtidigt som organisationen tog emot donationen meddelades också att Path har rekryterat flera ledande experter med erfarenhet från bland annat den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och flera stora läkemedelsbolag till sin verksamhet, för att förstärka sina insatser inom vaccinområdet.

Path, som grundades 1977 med syfte att förmedla läkemedel och medicin till människor i utvecklingsländer, är i dag en av de största globala aktörerna inom hälsobiståndsarbete. De arbetar i hela vaccinkedjan, från preklinisk forskning på vaccinkandidater till att utveckla nya sätt för att nå ut med vacciner där de behövs mest.

“Hela forskarsamhället har ett ansvar att leva upp till”

Karin Meyer
-
0
“Hela forskarsamhället har ett ansvar att leva upp till”

Forskare har ett högt förtroende hos allmänheten i Sverige. Ett sådant förtroende är en viktig grundpelare för all vetenskap och forskning.

De flesta vill bedriva en forskning enligt etiska principer och god forskningssed, och här finns en mängd riktlinjer och regelverk. Men ändå händer det att etiska riktlinjer inte följs.

Här vilar ett stort ansvar på ledningen hos alla typer av forskningsaktörer – inte bara inom akademin.

Läs hela Karin Meyers blogginlägg här.

Ökar överlevnaden i svår lungcancer

Ingrid Helander
-
0
Ökar överlevnaden i svår lungcancer

Drygt 700 patienter med lokalt framskriden, icke operabel, icke småcellig lungcancer i stadium tre, ingår i fas III-studien Pacific sponsrad av Astrazeneca.

Interimsresultat från studien visar att den aktiva substansen Imfinzi, durvalumab, ger en statistisk signifikant förlängning av den progressionsfria överlevnaden jämfört med nuvarande standardbehandling.

Samtliga patienter som ingår i studien, som inleddes i maj 2014, har den specifika cancertypen och har innan interventionen behandlats med standardbehandling i form av cytostatika och strålning, utan att därefter förvärras i sin sjukdom.

Två tredjedelar av patienterna randomiserades till att få durvalumab och resten till att få placebo i form av standardbehandling.

Resultaten, som presenterades vid cancerkonferensen ESMO i Madrid och är publicerade i New England Journal of Medicine, visar att den progressionsfria överlevnaden var mer än 11 månader längre i gruppen som fick durvalumab jämfört med gruppen som fick standardbehandling.

Tiden till den första dokumenterade tumörprogressionen var i median 16,8 månader i gruppen som fick durvalumab jämfört med 5,6 månader i gruppen som fick standardbehandling, vilket innebar 48 procent minskad risk för sjukdomsprogression. Skillnaden var statistiskt signifikant.

– Det här är första gången man ser resultat av immunterapi så tidigt i behandlingen vid lungcancer. Detta är viktiga resultat för den här patientgruppen, säger Benedikte Akre, medicinsk direktör för Norden och Baltikum inom området onkologi på Astrazeneca.
– I dag finns ingen bra behandling för den här patientgruppen och av de som svarar på dagens standardbehandling är det endast 15 procent som överlever längre än fem år.

De vanligaste biverkningarna var hosta, pneumonit och strålingsrelaterad pneumonit, och var något vanligare förekommande i gruppen som fick durvalumab. Andelen allvarliga biverkningar var relativt lika mellan grupperna, 29,9 procent för de som fick durvalumab och 26,1 procent i placebogruppen.

Alla patienter i studien är färdigbehandlade och inga fler rekryteras. Nästa resultat som man väntar på är för total överlevnad, men det är svårt att uppskatta när dessa kan finnas.

Durvalumab fick i somras klassificeringen ”breakthrough therapy” av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Benedikte Akre säger att man arbetar nära FDA och andra regulatoriska myndigheter för att göra substansen tillgänglig för patienter så fort som möjligt.

– Jag tror att dessa resultat är viktiga för den här patientpopulationen. Lungcancer är en komplex sjukdom och jag ser studieresultaten som ett viktigt steg i att ge hopp om långtidsöverlevnad för patienter med lungcancer, säger Benedikte Akre.

Lund tar täten i europeisk del av Cancer Moonshot

Sara Heyman
-
0
Lund tar täten i europeisk del av Cancer Moonshot

György Marko-Varga, professor i biomedicinsk teknik vid Lunds universitet, leder sedan juni i år ett handplockat forskarteam med dryg 20 forskare. Det är inom området klinisk proteinvetenskap som de i samarbete med andra forskarteam från ett tiotal länder nu driver den internationella forskningen framåt.

– Det här är en fantastisk möjlighet att nå ändra fram, det vill säga att få fram nya diagnostiska verktyg för att kunna hjälpa patienterna, säger György Marko-Varga. Det är ett guldläge för mig som professor inom det här fältet.

Konkret handlar det om utveckla biobanker och proteinsekvenserings-laboratorier. För en ökad kunskap om proteinernas roll i utvecklingen av cancer är central för att förstå cancersjukdomar.

– Det är en utmaning som hälso- och sjukvården lägger enormt mycket resurser på. Vi har inte varit väldigt framgångsrika hittills, inte läkemedelsföretagen heller, säger György Marko-Varga.

Men nu är även företagen med i satsningen. György Marko-Varga berättar att de enorma databaser som nu byggs upp kommer att utgöra grunden för den nya generationen målsökande läkemedel.

– Det här är ett unikt program, säger han. Jag har inte sett något liknande.

Om några dagar kommer György Marko-Varga att vara på världskongressen Human Proteome Oganization World Congress, HUPO, i Dublin, tillsammans med övriga spjutspetsforskare inom protein- och cancerforskning. Dit kommer även Joe Biden, Barack Obamas vicepresident som är den som tagit initiativet till Cancer Moonshot. I Dublin kommer György Marko-Varga tillsammans med de amerikanska forskarna att gå igenom strategin för arbetet.

Den öppna databas som är syftet med projektet kommer att innehålla data från 75 000 patienter och innefatta allt som är relevant för cancerforskningen: blodprover, vävnadsprover, medicinering och uppföljning.

För en kort tid sedan blev det klart att HUPO-kongressen år 2020 kommer att arrangeras i Sverige, med Apotekarsocieteten som värd, som Läkemedelsvärlden.se då skrev om. Professor György Marko-Varga representerar Swedish Proteomic Society, den expertgrupp inom Apotekarsocieteten som tagit fram det vetenskapliga programmet för kongressen.

Redan då, 2020, kommer förhoppningsvis forskningen och forskningsutbytet inom protein- och cancerforskningen att ha tagit flera kliv framåt.

Hon är Sweden Bios nya vice vd och policychef

Ingrid Helander
-
0
Hon är Sweden Bios nya vice vd och policychef

Sedan Ingrid Heath lämnade tjänsten som vice vd och policychef för Sweden Bio, branschorganisationen för life science-företag, i början av sommaren har platsen varit vakant.

Nu står det dock klart att Helena Strigård, som i dag arbetar som opolitisk tjänsteman på Finansdepartementets budgetavdelning, tillträder och tar över båda posterna.

I sitt nuvarande arbete har Helena Strigård bland annat haft ansvar för närings- och forskningspolitiken och arbetet med forsknings- och innovationspropositionen som presenterade förra året.

Vad kan din erfarenhet från regeringskansliet bidra med i din nya tjänst?
– Jag hoppas och tror att jag kan bidra med en slags flerspråkighet och förståelse för den politiska logiken och de politiska processerna. Hur politik blir till och implementeras helt enkelt, säger Helena Strigård.

Helena Strigård är i grunden civilingenjör i bioteknik och fil. kand i företagsekonomi och har tidigare bland annat arbetat som forsknings- och innovationspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv samt som rådgivare på Business Europe.

Vad ser du som svensk life science största utmaning?
– Den internationella konkurrensen är knivskarp och blir allt mer påtaglig och för att möta det måste alla våra ingångsvärden vara av världskvalitet: högre utbildning, forskning, arbetskraft med mera. På det har vi stora strukturomvandlingar, en ökad digitalisering och nya krav på sjukvården. Svensk life science måste vara i världsklass på alla dessa områden och där tror jag att vi har en del att jobba på.

Vad blir det första du sätter igång med på din nya tjänst?
– Jag har inte tillträtt ännu, men jag ser svensk life science som en starkt konstruktiv kraft som sitter inne med många av lösningarna på de samhällsproblem vi har inom vård och medicin. Jag brinner för att vi verkligen ska kunna få full utväxling inom de här områdena, säger Helena Strigård.

Helena Strigård tillträder som vice vd och policychef för Sweden Bio den 27 november

Fel etiketter från apotek ledde till felmedicinering

Sara Heyman
-
0
Fel etiketter från apotek ledde till felmedicinering

Patienten hade fått Impugan, som är ett snabbverkande urindrivande läkemedel, och Levaxin, som ges vid minskad produktion av sköldkörtelhormon. Patienten var egentligen ordinerad att ta Impugan vid behov mot bensvullnad, och Levaxin dagligen, men eftersom etiketterna satt fel tog patienten dagligen det vätskedrivande läkemedlet, och tog inte Levaxin alls.

Enligt patientens förskrivare har patienten mått dåligt under perioden, både kroppsligt och psykiskt. Men det är inte troligt att felmedicineringen lett till några bestående men.

Apoteket gjorde efter upptäckten av felet en lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som beslutade att inte vidta några åtgärder. Apoteket har vidtaget åtgärder för att ett liknande misstag inte ska ske igen.

Hon tar över på Giftinformationscentralen

Ingrid Helander
-
2
Hon tar över på Giftinformationscentralen

Luisa Becedes kommer närmast från tjänsten som enhetschef för enheten Effekt och säkerhet på Läkemedelsverket. Hon efterträder Maja Marklund som är ny direktör för verksamhetsområdet Användning på Läkemedelsverket.

– Giftinformationscentralen har en viktig samhällsfunktion, inte minst som informationskälla för allmänheten och vårdpersonal, vilket gör jobbet betydelsefullt. Så det är med spänning och ödmjukhet jag tar på mig uppdraget som Giftinformationscentralens enhetschef, säger Luisa Becedas, i ett pressmeddelande.

Giftinformationscentralens huvuduppgift är att per telefon ge information om risker, symtom och behandlingar vid olika typer av akuta förgiftningar. Varje år tar man emot cirka 90 000 telefonsamtal varav cirka 80 000 gäller akuta förgiftningar hos människor.

Av de cirka 13 000 personer som läggs in på sjukhus varje år till följd av förgiftning har majoriteten överdoserat läkemedel, enligt uppgifter på Giftinformationscentralens hemsida.

Luisa Becedes tillträdde sin tjänst den 1 september.

Hopp för bättre skydd mot frakturer

Sara Heyman
-
0
Hopp för bättre skydd mot frakturer

Romosozumab är en monoklonal antikropp som binder till och blockerar sklerostin som bromsar nybildning av ben. Substansen främjar därmed en snabbare nybildning av ben och ger samtidigt en ökad mineraltäthet och minskad nedbrytning av skelettet.

Standardbehandlingen mot benskörhet med hög frakturrisk, alendronsyra, ökar bentätheten och minskar risken för fraktur. Trots det drabbas framför allt många kvinnor som tar behandlingen ändå av frakturer.

Nu har forskare vid bland annat Sahlgrenska akademin jämfört romosozumab och alendronat i en klinisk studie, som en del i en rad studier på substansen. Studien, som var en internationell, randomiserad, dubbelblind fas III-studie, publiceras i New England Journal of Medicine.

I studien ingick 4 093 kvinnor mellan 55 och 90 år med dokumenterad osteoporos (benskörhet). De randomiserades till att få antingen romosozumab, som gavs subkutant en gång i månaden, eller tabletter av alendronat som gavs en gång i veckan. Efter en period på ett år gick studien över i en oblindad fas då samtliga patienter fick alendronat i veckodos. Alla patienter fick även kalcium och vitamin D.

Det primära effektmåttet var det totala antalet nya kotfrakturer efter två års tid och det totala antalet kliniska frakturer. Sekundärt effektmått inkluderade andra typer av frakturer, bland annat höftfrakturer. Man bedömde även allvarliga hjärt-kärlhändelser, fall av osteonekros (förstörelse av benvävnad) i käken och atypiska lårbensfrakturer.

Resultatet visade en riskminskning med 48 procent för kotfraktur i gruppen som först fått romosozumab och sedan alendronat. Risken för höftfraktur minskade med 38 procent och risken för andra frakturer minskade med 27 procent.

När det gällde allvarliga biverkningar var risken under det första året högre i gruppen som fick romosozumab, då 2,5 procent av patienterna drabbades av en allvarlig hjärt-kärlhändelse, jämfört med 1,9 procent i gruppen som endast fick alendronat.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA sade i somras nej till att godkänna romosozumab på grund av frågetecken kring läkemedlets säkerhetsaspekter, efter att en annan studie som också jämfört romosozumab och alendronat också visat en högre grad av allvarliga hjärtkärl-händelser för patienterna som fick romosozumab.

Men en annan stor studie på över 7 000 och något yngre patienter, som författarna till den aktuella artikeln hänvisar till, visade inte på någon ökad risk för hjärtkärl-händelser. Säkerhetsaspekterna måste dock studeras ytterligare, menar Mattias Lorentzon, medförfattare till studien och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin.

– Med den nya behandlingen skulle vi kunna erbjuda betydligt bättre skydd mot frakturer och därmed kunna hjälpa många patienter med uttalad osteoporos, säger han, i en kommentar på Sahlgrenska akademins hemsida.

Studien finansierades av Amgen med flera.

1234Sida 2 av 4