Få överraskningar i höstbudgeten
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar budgetpropositionen.

Få överraskningar i höstbudgeten

EMA, skenande läkemedelskostnader och fortsatt vaccinberedskap är några av delarna i budgeten. Men de stora satsningarna på life science kom förra året.

20 sep 2017, kl 10:41
0

Regeringens budgetproposition som presenterades i dag onsdag innehåller få nyheter inom läkemedels- och life scienceområdet. De stora satsningarna aviserades i budget- och forskningspropositionerna förra året. Då presenterades bland annat ökade anslag till olika satsningar på klinisk forskning med 40 respektive 50 miljoner kronor. Biobanker fick 50 miljoner kronor och forskning kring antibiotikaresistens totalt 25 miljoner kronor. Dessa satsningar är budgeterade fram till år 2020 och ligger med andra ord kvar i budgetpropositionen som lades fram i dag.

I den skriver regeringen att ”Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer”. Man konstaterar dock att bristen på ingenjörer begränsar den framtida tillväxten och avsätter därför 20 miljoner kronor för 2018 för att bygga ut ingenjörsutbildningen. Utbyggnaden ska vara fullt genomförd 2023 till en total kostnad av 160 miljoner kronor.

Även förhoppningarna om att få den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA till Sverige finns med i budgetpropositionen. Regeringen föreslår en summa på 300 miljoner kronor för åren 2019 till 2022 som ska vikas åt hyreskostnader för kontorslokaler om Sverige får bli EMA:s nya värdland. Satsning fanns med redan i höständringsbudgeten för 2017.

Läkemedelsverket föreslås också få sitt anslag ökat med 10 miljoner för 2018, för att säkerställa att myndigheten har tillräckligt med resurser för att kunna ta på sig nya uppgifter inom EMA:s verksamhet när Storbritannien lämnar samarbetet.

Satsningarna på e-hälsa och samverkan för digitalisering i hälso- och sjukvården fortsätter. Under 2017 ökades anslaget till E-hälsomyndigheten med 30 miljoner. Regeringen föreslår nu en ytterligare ökning på lika mycket för 2018, för att finansiera merkostnaderna då delar av myndigheten ska flytta till Kalmar. För 2018 föreslår därför regeringen ett anslag till E-hälsomyndigheten på knappt 146 miljoner kronor.

Folkhälsomyndigheten fortsätter sitt avtal med två vaccintillverkare, Seqirus och Glaxosmithkline, för att säkerställa tillgången till vaccin för hela befolkningen vid en influensaepidemi. Avtalen, som tecknades under 2016, kostar 85 miljoner kronor per år och löper i fyra år. Folkhälsomyndigheten föreslås få ett anslag på 88,5 miljoner för vaccinberedskapen. Pengarna ska täcka kostnaderna för avtalen med vaccintillverkare och Folkhälsomyndighetens förberedande åtgärder för att vid händelse av en epidemi ta emot vaccinet.

Även barnhälsovården, och fram för allt satsningar inom vaccinområdet, får ökade anslag i budgeten. Regeringen föreslår att 137 miljoner kronor per år avsätts under åren 2018 till 2020. Pengarna ska bland annat går till att förstärka arbetet med information och kommunikation om vaccinationer för att bemöta felaktig information och nå grupper med låg vaccinationstäckning. Regeringen vill också utöka det nationella barnvaccinationsprogrammet med vaccination mot rotavirus, något som Folkhälsomyndigheten konstaterat vore säkert, effektivt och och hälsoekonomiskt gynnsamt.

Regeringen konstaterar vidare att kostnaderna för hepatit C-läkemedel under förra året blev högre än förväntat, vilket ledde till att staten under 2017 har betalat ytterligare 17 miljoner kronor i bidrag till landstingen. Av dessa pengar var 858 miljoner bidrag för hepatit C-läkemedel. I vårpropositionen för 2017 ökades anslaget för att hantera de ökade läkemedelskostnaderna med drygt 1,1 miljarder kronor.

Statens kostnader för läkemedelsförmåner för 2017 hamnar därmed på närmare 26 miljarder kronor, vilket är en ökning på närmare fyra miljarder jämfört med 2016. Efter en överenskommelse i maj mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, finns nu en plan för hur staten ska bidra till läkemedelsförmånerna som ska fortsätta under 2018 och 2019. Regeringen vill nu anslå 26,6 miljarder för läkemedelsförmånerna för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget något lägre, 25,9 miljarder per år.

Den senaste tiden har åtgärder börjat vidtas för att rena miljön ifrån läkemedelsrester. I våras lämnade Naturvårdsverket in en utredning om avancerad rening av avloppsvattnet. För ett par veckor sedan invigdes det första reningsverket som renar vattnet från läkemedel, vilket dock var ett privat initiativ. Regeringen vill från och med nästa år lägga fem miljoner kronor på ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön.

För forskning inom ämnesområdet farmaci, som finansieras av Vetenskapsrådet, fortsätter regeringen enligt plan och planerar att finansiera forskningen för 2019 till 2022 med sammanlagt 16 miljoner kronor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng