Så satsar regeringen på innovation och life science

Budgetpropositionen för 2017 innehåller bland annat ökade anslag för klinisk forskning och life science.

20 Sep 2016, kl 11:25
0

Som regeringen tidigare aviserat kommer anslagen till svensk forskning att öka. Med syftet att Sverige ska vara ett av världens främsta länder inom forskning och innovation höjer regeringen successivt anslagen för forskning för att hamna på drygt 2,8 miljarder kronor år 2020.

Regeringen har inför budgetpropositionen även presenterat satsningar på strategiska innovationsområden, stärkta industriforskningsinstitut och test- och demonstrationsmiljöer med 845 miljoner kronor.

– Sverige är en internationellt framgångsrik forsknings- och innovationsnation. Samtidigt har vi sett en relativ försvagning av det svenska forsknings- och innovationssystemet i jämförelse med andra framstående nationer. De medel som regeringen investerar i forskning och innovation måste därför läggas på smarta satsningar som kommer samhället till del, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Totalt går 500 miljoner kronor till förstärkt samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor för arbete inom strategiska innovationsområden. Satsningen sträcker sig till och med 2020 och sker via Vinnova och Formas. Regeringen kommer tillsammans med näringslivet och andra aktörer särskilt satsa på produktion av biologiska läkemedel och regeringen föreslår att Vinnova under 2017 ska tilldelas 90 miljoner kronor för ändamålet.

I budgetpropositionen framkommer också att regeringen vill satsa 680 miljoner kronor i ökade resurser för forskning kopplat till samhällsutmaningar fram till 2020. Här får Vetenskapsrådets ökade forskningsanslag successivt till att 2020 landa på 115 miljoner kronor.

Detta är en del i det regeringen kallas ”Hälsoutmaningen” och för att möta den vill man tillsammans med Vänsterpartiet göra tre specifika forskningssatsningar. Den första handlar om en satsning på nationell forskningsinfrastruktur för insamlande och bevarande av biologiskt material från människor i biobanker där också en satsning för tvärsektoriell registerbaserad forskning ingår. För det andra en förstärkning av klinisk behandlingsforskning, bland annat med fokus på folksjukdomar och diagnoser, och för det tredje stärkt grundforskning och tillämpad forskning för att hindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

För att Folkhälsomyndighetens arbete mot antibiotikaresistensen skulle stärkas ökade anslaget med 15 miljoner kronor både år 2015 och 2016. Även för 2017 föreslås myndigheten få 15 miljoner kronor. Därefter beräknas 10 miljoner kronor per år från och med 2018. Anledningen till att anslaget minskas från och med 2017 anges att pengarna i stället ska bidra till finansiering av en nationell digital infrastruktur.

För att Folkhälsomyndigheten ska kunna hantera vaccinavtal och förberedande åtgärder för att kunna ta emot vaccin vid en influensapandemi föreslås att myndigheten ska få ökat anslag med 3,5 miljoner kronor per år för ändamålet.

Senare i höst kommer regeringen att presentera forskningspropositionen för mandatperioden. Där kommer satsningar samt regeringens prioriteringar inom forskning, innovation och högre utbildning att utvecklas ytterligare.