Fokus på samverkan i forskningspropositionen

Fokus på samverkan i forskningspropositionen

Totalt 2,8 miljarder kronor anslås till forskning- och innovation de kommande fyra åren. Många av anslagen ställer krav på samverkan med andra aktörer och samhället i övrigt.

28 nov 2016, kl 16:46
0

Regeringens plan för forskning

Forskningspropositionen hittar du här.

I dag måndag presenterade utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) regeringens forskningsproposition. En hel del har varit känt sedan tidigare men nytt var höjningen av basanslagen till universitet och högskolor med 1,3 miljarder kronor till 2020. Inom ramen för detta garanteras alla statliga högskolor ett basanslag på 12 000 kronor per helårsstudent och övriga högskolor motsvarande anslag på 8 000 kronor per helårsstudent.

Syftet är inte enligt regeringen att öka andelen forskare utan att höja kvaliteten på den forskning som bedrivs i dag och tydliggöra vilka karriärvägar som finns för unga forskare. Det menar man bland annat görs genom att ta bort utbildningsbidraget för doktorander, vilket beräknas leda till att fler doktorander ges anställning, med tryggare arbetsförhållanden som resultat.

I propositionen, som visserligen är fyraårig men har ett tioårsperspektiv, framhålls behovet av samverkan. Vid presentationen, som hölls på Scilifelab, meddelade Helene Hellmark Knutsson att med de höjda basanslagen till universitet och högskolor kommer också krav på motprestation.

– Vi har förväntningar på hur universitet och högskolor gör för att stärka kvaliteten på forskningen. Det kan handla om ökad jämställdhet, ökad samverkan och ökat nyttjande av forskningsresultaten i samhället, sade Helene Hellmark Knutsson vid presentationen.

En ny princip för resursfördelning ska därför införas som förutom att baseras på publiceringar och citeringar även kompletteras med ett uppdrag att samverka med det omgivande samhället. Regeringen ska därför tillsätta en utredning med uppdrag att se över och komma med förslag på former för högskolans styrning och resurstilldelning. Tidigast 2020 beräknas ett sådant nytt system vara på plats.

Samverkan poängterades också vad gäller de nationella forskningsinfrastrukturerna ESS, Max IV och Scilifelab. Regeringen menar att tillgängligheten för andra aktörer än de lärosäten som står som värdar bör öka. Det kan till exempel handla om offentlig sektor, externa företag och internationella aktörer. För att öka tillgängligheten kan de lärosäten som står som värdar behöva ta ut en avgift och enligt forskningspropositionen ska regeringen se över den frågan.

I forskningspropositionen presenterades också sex stycken tioåriga program. Ett av dem handlar om antibiotikaresistens och där får Vetenskapsrådet i uppdrag att tillsammans med andra relevanta aktörer och finansiärer inrätta ett nationellt forskningsprogram. För det ges Vetenskapsrådet 25 miljoner kronor fram till 2020.

Satsningar på biobanker, registerforskning, klinisk forskning och biologiska läkemedel har tidigare presenterats i budgetpropositionen. I forskningspropositionen lyfts bland annat behovet av ett standardiserat it- och journalsystem för att samla in och bevara data i registren på ett användbart sätt. Det påpekas också att det bör skapas en nationell forskningsagenda för registerbaserad forskning inom bland annat medicin, hälsa, vård och omsorg, och att den bör tas fram i samråd med intressenter och finansiärer.

Även den kliniska forskning kan stärkas enligt regeringen och där föreslår man två satsningar. Dels en förstärkning av den kliniska behandlingsforskningen som utgår från hälso- och sjukvårdens behov och dels en förstärkning av klinisk forskning som ska bidra till att utveckla innovationssamarbeten mellan forsknings- och innovationssamarbeten mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet.

Totalt ges Vetenskapsrådet 50 respektive 40 miljoner kronor för båda dessa områden fram till 2020.

Helene Hellmark Knutsson meddelade också att Universitetskanslerämbetet, som i dag har ansvar för kvalitetssäkring av högre utbildning även ges ansvar för kvalitetssäkring av den forskning som bedrivs på landets lärosäten.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng