Månads arkivering september 2017

Ingen rekommendation för användning av Translarna

Läkemedlet Translarna, ataluren, som är godkänt för behandling av den ovanliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi bör inte användas i nystartade behandlingar. Det är NT-rådets rekommendation till landstingen.

De patienter som har medverkat i de kliniska studier med läkemedlet som utförts ska dock få fortsatt behandling. Rekommendationen är dock att behandlingen avbryts om patienten har förlorat all gångförmåga eller om patienten har svårt att fullfölja behandlingen på föreskrivet vis.

Bolaget som marknadsför Translarna har i dagsläget inte lämnat in någon förmånsansökan till Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV. Myndigheten har därmed inte kunnat göra någon hälsoekonomisk värdering av läkemedlet och i väntan på en sådan anser alltså NT-rådet att det inte bör ske någon nyinsättning av läkemedlet.

Samma bedömning gjordes 2015 i samband med att Translarna kom ut på marknaden. Läkemedlet godkändes i EU i juli 2014.

I sin rekommendation skriver NT-rådet också att effekterna med Translarna är osäkra och rekommenderar därför landstingen att noga följa upp de patienter som fortsättningsvis får behandlingen.

Barn ordinerades toxisk dos paracetamol

0

Misstaget skedde vid en vårdcentral i Uppsala i april. Föräldrarna till barnet, som är fött 2015, sökte vård på en barnspecialistmottagning då barnet hade hög feber. Läkaren skrev då ut Alvedon i suppositorier med ett grams styrka för att tas fyra gånger om dygnet.

Inte heller på apoteket där läkemedlet expedierades noterade apotekspersonalen den alltför höga dosen paracetamol. Vid sjukdomstillfället gavs aldrig Alvedonet eftersom barnet tillfrisknade kort därefter. Men när barnet fick en ny infektion i slutet av augusti, gav föräldrarna Alvedonet enligt ordinationen.

När barnet hade fått fem doser sökte familjen akuten på grund av barnets feber. Då uppmärksammades feldoseringen och blod- och leverprover togs. Barnet hade då en lätt leverpåverkan och fick stanna över natten med acetylcysteindropp, som är en leverskyddande antidot till paracetamolförgiftning.

Vid en återkontroll i början av september var värdena normaliserade och barnet mådde bra. Händelsen är lex Maria-anmäld.

Därför blev zikaviruset extra farligt

En aminosyra på fel plats är sannolikt orsaken till att zikaviruset plötsligt började ge allvarliga neurologiska skador. Det visar kinesiska forskare som undersökt olika stammar av zikavirus.

Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Science. Genom in vivo- och in vitro-försök på möss och cellkulturer kunde forskarna identifiera att ett utbyte av aminosyran serin mot aminosyran asparagin gjorde zikaviruset betydligt mer virulent. Mutationen bedöms ha skett någon gång mellan november 2012 och oktober 2013, det vill säga innan det stora zikavirusutbrottet 2016.

Aminosyrautbytet hade skett på den 139:e positionen i ett protein benämnt som prM som finns i virusets skyddande hölje.

Forskarna började med att undersöka och jämföra neurovirulsensen, det vill säga hur stora neuronala skador viruset orsakade, hos tre zikavirusstammar isolerade 2015 och 2016 och en stam isolerad 2010.

Virusen injicerades i hjärnan på en dag gamla musfoster, vilket är jämförbart med ett mänskligt foster i den första trimestern. Inget av de musfoster som smittades med de tre nyaste virusstammarna överlevde och alla embryon hade neuronala skador. Den äldre virusstammen orsakade död i knappt 17 procent av fallen.

Forskarna undersökte vidare om de virulenta virusen även orsakade mikrocefali, den neuronala skada som innebar att barn vars mödrar infekterats med zikavirus föddes med för små huvuden.

Här infekterades musembryon som var 13,5 dagar gamla, vilket motsvarar foster i den andra trimestern hos människa. Det visade sig att en av de virulenta stammarna orsakade en signifikant ökning av mikrocefali. Den äldre, mindre virulenta stammen, orsakade mindre allvarliga symtom.

I artikeln i Science beskriver forskarna bland annat hur virusstammen inducerade mer apoptos, programmerad celldöd, i olika delar av hjärnan.

Därefter analyserade forskarna virusstammen på genetisk nivå, med den mindre virulenta varianten som referens. De fann ett antal aminosyrautbyten och kunde efter kloning och test på möss konstatera att mutationen som innebar att serin bytts ut mot asparagin gav det mest neurovirulenta viruset. Forskarna visade också att när man bytte tillbaka asparagin mot serin minskade dödligheten hos de infekterade mössen.

Slutligen testade forskarna viruset i en mikrocefalimodell med humana embryonala stamceller och där de såg att det muterade viruset gav en allvarligare mikrocefali-fenotyp, det vill säga mikrocefaliliknande egenskaper, än viruset utan mutation.

Forskarna menar därför att mutationen av serin till asparagin, S139N, sannolikt är en starkt bidragande orsak till att zikaviruset blev mer virulent och orsakade större neuronala skador, än tidigare stammar av zikaviruset. Mer forskning behövs dock i mer komplexa för att förstå virusets funktion.

Vinnovas generaldirektör lämnar myndigheten

0

Innovationsmyndigheten Vinnova tappar sin nuvarande generaldirektör Charlotte Brogren. Det meddelar regeringen via näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

Efter drygt åtta år som chef för myndigheten går nu Charlotte Brogren till industrikoncernen Alimak group, där hon blir utvecklingschef. Alimak group utvecklar och levererar vertikala transportlösningar för bygg- och industrisektorn.

I ett uttalande på Vinnovas hemsida beskriver Charlotte Brogren arbetsbytet som ett sätt att leva som hon lär.

– Jag tycker att det behövs mer rörlighet mellan offentlig och privat verksamhet och jag vill leva som jag lär, säger Charlotte Brogren.

Den 9 oktober är Charlotte Brogrens sista dag på Vinnova. Därefter tar Leif Callenholm över som tillförordnad generaldirektör tills en ny generaldirektör utsetts av regeringen. Leif Callenholm är sedan 2009 anställd som förvaltningsdirektör och ställföreträdande generaldirektör för interna frågor på Vinnova.

Apoteken har eget ansvar att åstadkomma förändring

0

“Under åren har apoteksmarknaden förändrats. Omregleringen 2009 har inneburit stora utmaningar, både för apoteksaktörerna och enskilda medarbetare.

Sedan dag ett på Läkemedelsvärldens redaktion har jag följt diskussionen om apotekens uppdrag, roll och betydelse, hur de ska avlasta vården och de ekonomiska förutsättningarna.

Det är stora frågor som rör en viktig verksamhet med många aktörer. Det som förvånar är bristen på handlingskraft. Det jag märkt hittills är ord, ord och ord.”

Läs hela Ingrid Helanders blogginlägg här.

Stor ökning av potensläkemedel

0

Det visar siffror som Läkemedelsvärlden.se tagit fram ur Socialstyrelsens läkemedelsregister. Störst konsumtion har gruppen som är mellan 60 och 69 år. I gruppen hämtades 263 recept per tusen invånare ut under förra året. Närmare 50 000 män mellan 60 och 69 år hämtade ut minst ett recept på potensläkemedel under 2016.

Men den största ökningen mellan 2006 och 2016 har skett i två andra åldersgrupper, de betydligt yngre och de allra äldsta. Männen som är 70 år och äldre är efter sextioåringarna de största konsumenterna av potensläkemedel. Det är också i den äldsta gruppen som konsumtionen ökat allra mest. I gruppen män 70 år och äldre ses en ökning under det senaste decenniet med 69 procent. Försäljningen ligger nu på 200 recept per tusen invånare, mot 118 recept per tusen invånare 2006.

– Patienterna har blivit duktigare på att ta ansvar för sin egen vård, säger Birgitta Hulter, auktoriserad klinisk sexolog och doktor i neurologi med mångårig erfarenhet av att möta patienter med sexuella problem. Vi har blivit bättre på att söka hjälp, även för problem av den här typen.

Den andra åldersgruppen där ökningen är stor är män mellan 30 och 39 år. Här har antalet uthämtade recept per tusen invånare ökat med 51 procent på tio år. Den totala konsumtionen av potensläkemedel i gruppen är dock fortfarande relativt liten. År 2016 hämtade totalt drygt 5 800 män mellan 30 och 39 år ut ett potensläkemedel.

Förenklat finns det två stora patientgrupper som är aktuella för potensläkemedel, berättar Birgitta Hulter. Dels de som har sjukdomar som påverkar den erektila funktionen, som prostatacancer och hjärt-kärlsjukdom. Dessa utgör sannolikt den äldre delen av patienterna som får potensläkemedel.

– Sedan finns en yngre grupp som har sexuella svårigheter, där problemen är av psykologisk art, säger Birgitta Hulter.

Även den gruppen kan få stor hjälp av erektionsstödjande läkemedel, för att komma över sina problem. För den patientgruppen kan läkemedlen mer ses som en kur än som en livslång behandling. Birgitta Hulter är inte förvånad över ökningen.

– Det finns ett stort behov, säger Birgitta Hulter. Det finns väldigt mycket som påverkar sexuell funktion. Vi i Sverige tror att vi är så fria när det gäller sexualitet. Men det har ändå inte fått ta någon större plats i hälso- och sjukvården. Många tänker att potensproblem är något man får lösa privat, som man inte ska komma dragandes till vården med.

Har den inställningen ändrats?

– Ja absolut. För tjugo år sedan begärde patienter inte hjälp på det sätt de vågar göra idag. Då bockade man mer för läkaren och sa inte så mycket. Nu är förhållandet ofta de motsatta, patienterna kommer nästan med färdiga recept som de vill att läkaren ska skriva under.

Just sexuella problem är dock fortfarande ingenting som patienterna rusar iväg till sin husläkare för att få hjälp med. Men patientföreningar som till exempel Prostatacancerförbundet har gjort insatser för att få bort det tabu som legat över sexuell dysfunktion. Erektionsproblem är en vanlig biverkan vid operation för prostatacancer.

Andra vanliga orsaker bakom potensproblem är stress, alkohol, rökning och diabetes. Det finns också många läkemedel som kan försämra potensen, som antidepressiva substanser och blodtryckssänkare, det vill säga läkemedel som konsumeras av en stor del av befolkningen.

Pfizers lilla blå tablett Viagra med substansen sildenafil godkändes i Sverige i slutet av 1990-talet. Den hade redan då hunnit bli ett av världens mest kända läkemedel, bland annat efter storlanseringen i USA med fotbollsstjärnan Pelé. Substansen, som fungerar kärlvidgande, uppfanns i Storbritannien när man försökte ta fram ett nytt läkemedel för att behandla kärlkramp. Innan Viagra kom fanns ingen tablettbehandling för erektil dysfunktion. Substansen är nu en av världens mest förskrivna. Det finns nu även andra substanser, tadalafil (produktnamnen Cialis eller Adcirca) och vardenafil (Levitra).

Potensläkemedlet blev i Sverige en av orsakerna till att myndigheten TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, inrättades. Fram till millennieskiftet hade de flesta godkända läkemedel fått subvention av staten men med nya läkemedel, som kom att kallas livsstilsläkemedel, skenade kostnaderna. År 2002 beslutades att Viagra inte skulle ingå i högkostnadsskyddet.

Desto större blev det för branschen när patentet för Viagra gick ut 2013, i Sverige och flera andra EU-länder. Ett tiotal företag väntade otåligt med redan godkända generika av sildenafil – till och med Pfizer själva hade tagit fram en lågprisvariant av sitt eget läkemedel, en vit tablett istället för en blå, med 25 procent lägre pris.

Från 2014, efter att de generiska läkemedlen kommit ut på marknaden och priserna sjunkit, ses en större ökning av antalet uthämtade recept, även om förskrivningen ökade även innan. I dag finns inte mindre än 18 olika produkter med substansen sildenafil i läkemedelsdatabasen FASS. Men läkemedlet är fortfarande receptbelagt.

– Jag tycker att det borde bli receptfritt, säger Birgitta Hulter. Som det är idag skaffar många sig läkemedlet på osäkra vägar, både på grund av priset och för att man inte vill tala med sin läkare om sin potens.

Det är väl känt att det finns en stor svart marknad för potensläkemedel. Många unga män som tar Viagra som de köpt olagligt gör det inte för några specifika erektionsproblem, utan i tron att det ska höja deras sexuella förmåga. Att skaffa läkemedlet på olaglig väg är förknippat med stora risker, eftersom det inte finns några garantier för vilka substanser som verkligen finns i tabletterna. Läkemedelsverket gick så sent som i våras ut med en varning om riskerna med att köpa olagliga potensläkemedel på internet.

Potensläkemedel ingår i det som enligt förslag från bland andra Sveriges apoteksförening och nyligen även Kristdemokraterna kallas för farmaceutsortiment, det vill säga läkemedel som skulle kunna säljas utan recept men under något strängare regler än andra receptfria läkemedel. De skulle endast få expedieras bakom disk och under förutsättning att kunden i samband med försäljningen tar emot rådgivning av en farmaceut.

Det förslaget tas troligen tacksamt emot av den mängd läkemedelsbolag som säljer godkända potensläkemedel. Om ett läkarbesök inte skulle behövas skulle troligen försäljningen öka ytterligare. Pfizer och de andra företagen som säljer potensläkemedel drar in miljarder varje år på den globala försäljningen.

”Inte upp till EMA:s anställda att avgöra”

0

Nyligen publicerade den europeiska läkemedelsmyndigheten resultaten från en enkät bland EMA:s omkring 900 anställda om hur personalen såg på sin framtid på myndigheten när den flyttas. En stor del kommer inte att arbeta kvar om myndigheten hamnar någonstans där de inte vill bo, visar enkäten. Men namnen på städerna framgår inte.

Nyhetssajten Politico Europe kommer nu med uppgifter om vilka städer som föredras av EMA:s anställda. Sajten citeras av flera medier, bland andra Reuters och TT. Enligt Politico är Amsterdam EMA-personalens förstahandsval, följt av Barcelona och Wien. Sajten skriver också att enkätsvaren visar att nio av tio EMA-anställda skulle sluta om myndigheten flyttade till Warsawa, Bukarest eller Sofia.

Men ambassadör Christer Asp som leder Sveriges EMA-sekretariat vill inte lägga så stor vikt vid enkäten.

– Vi har vetat länge att personal som kommer från Frankrike, Spanien och Italien inte har Stockholm på sin topplista, säger han. Det här är en partsinlaga från personalen. Det är inte de som ska avgöra var EMA ska ligga i framtiden.

Men det blir ju ett stort problem för myndighetens verksamhet om en stor andel av personalen slutar?
– Nu säger personalen att de slutar om EMA hamnar på vissa ställen, svarar Christer Asp. Det återstår väl att se. Det viktigaste som vi ser det är att man kan flytta EMA utan störningar i verksamheten och att EMA hamnar i en vetenskaplig miljö. Där har vi lämnat ett starkt bud. Det är inte personalen som ska avgöra var EMA ska hamna utifrån var de skulle vilja bo. Det ska avgöras utifrån en mer vetenskaplig bedömning och utifrån vad som är bra för organisationen.

EU:s ledare ska behandla EMA-frågan vid sitt nästa möte i oktober. Ett beslut ska tas efter omröstning i november.

Fler danska flickor vaccineras mot hpv-virus

0

Enligt nya siffror från Statens Serum Institut har omkring 4200 vaccinationer givits varje månad mellan mars och augusti i år. Förra året var den siffran 2200.

– Det kan tyda på att många har fått tillbaka förtroendet för det danska barnvaccinationsprogrammet, säger överläkare Bolette Søborg från Sudhetdsstyrelsen (Folkhälsoinstitutet) till danska medier.

Andelen danska flickor som tagit hpv-vaccin har de senaste åren sjunkit, som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare.

– Det ser ut som att kurvan har vänt. Det är en mycket positiv signal, säger Bolette Søborg.

Vad medierna rapporterar och vad människor i umgängeskretsen säger om vaccin har stor betydelse för om föräldrar väljer att vaccinera. I Danmark sändes bland annat en tv-dokumentär där en rad oförklarliga symtom associerades med hpv-vaccin. Stora studier har efter det visat att inga sådana samband har kunnat påvisas.

Danmark har dock en lång väg kvar till målet om 90 procents vaccinationstäckning. Idag är en tredjedel av flickorna födda 2003 helt vaccinerade och 55 procent av de som är födda 2002. En informationsinsats ska pågå till och med slutet av 2018.

Nytt alzheimerläkemedel misslyckas i fas III

0

Bioteknikbolaget Axovant meddelar i ett pressmeddelande att deras alzheimer-substans interpirdin inte nådde de primära effektmåtten förbättring av kognition och dagliga aktiviteter, i en nyligen avslutad fas III-prövning.

Interpirdin är en så kallad 5-HT6-antagonist som verkar genom att öka frisättningen av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan. Acetylkolin tros ha en betydande roll för kognitionen, som vakenhet, minne och bedömningsförmåga – delar som försämras vid Alzheimers sjukdom.

I Axovants fas III-studie undersöktes effekten av interperdin på de primära effektmåtten kognition och daglig aktivitet hos patienter med mild till måttlig Alzheimer, som samtidigt behandlades med den godkända acetylkolinesterashämmaren donepezil.

De 1 315 patienterna i åldern 50 till 85 år som ingick i den dubbelblinda randomiserade studien fick antingen interpirdin, 35 milligram per dag i tablettform, eller placebo.

Studien pågick i 24 veckor och resultaten bedömdes utifrån en baslinje uppmätt innan studien startade. Analysen av studieresultaten visar att interpirdin i kombination med donepazil inte hade bättre effekt på kognition och dagliga aktiviteter än behandling med enbart donepazil.

I ett uttalande säger Axovants vd, David Hung, att man är ”extremt besvikna över studieresultaten”. Bolaget ger dock inte upp om interpirdin utan planerar att genomföra en fas II-studie med substansen i patienter med Lewykroppsdemens.

Axovant är ett bioteknikbolag med säte på Bermudas och med huvudkontor i London och ytterligare kontor i Basel och New York. Bolaget är listat på New York-börsen och aktien föll med mer än 70 procent efter de negativa fas III-resultaten.

”Jag är både bekymrad och hoppfull”

1

I samband med regeringsombildningen den 27 juli tog dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) permanent över tidigare folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikströms portfölj. En portfölj som hon i praktiken förvaltat sedan Gabriel Wikströms sjukskrivning i maj.

Med tillägget av ansvarsområden ändrades också ministertiteln till socialminister. Frågan är hur Annika Strandhäll ska hantera den nya jätteportföljen.

– Jag är en av de få ministrar som haft möjlighet att vikariera på en ministerpost innan jag fick den skarpa frågan att ta hela området, säger Annika Strandhäll. Jag ser också att det finns viktiga synergieffekter mellan socialförsäkringar och hälso- och sjukvårdsfrågorna.

Tre år in i mandatperioden känner sig Annika Strandhäll trygg med vad regeringen har åstadkommit inom socialförsäkringsområdet. Nu ligger fokus på hälso- och sjukvårdsfrågorna.

– Det är stora frågor där det finns mycket att göra och ett område som svenska folket oroar sig för och prioriterar. Det är också ett prioriterat område för mig.

Hur märks det?
– Jag har en stab som är dimensionerad efter ansvarsområdet och där vi har förstärkt personalresurserna. Likaså står hälso- och sjukvårdsfrågorna högt på agendan när vi gör olika prioriteringar.
– Omställningen på hälso- och sjukvårdsområdet går från ganska omoderna system till en bättre och mer nära vård. Det krävs långsiktigt avgörande förändringar för att klara den demografiska utvecklingen och att allt fler lever med kroniska sjukdomar.

Den svenska sjukvården befinner sig ett pressat läge. Vad vill du göra åt det?
– Vi kan göra mycket och en stor del har att göra med personalfrågor. Antalet sjukskrivningar i stressrelaterade sjukdomar toppas av hälso- och sjukvårdspersonal och det hänger ihop med de villkoren på arbetsplatserna. Ny personal kommer in för att ersätta sjukskrivna och de blir i sin tur sönderstressade för att det saknas personal. Det är ett Moment 22. Det skickar också en bild av att det inte är attraktivt att arbeta inom hälso- och sjukvården. Därför måste vi komma tillrätta med personalfrågorna.

Hur ska ni göra det?
– I höstbudgeten aviserade vi två miljarder kronor specifikt riktade till personal- och bemanningsfrågor. Pengarna kan till exempel användas för att anställa personal, ta fram nya arbetstidsscheman och testa nya bemanningslösningar.

Kan aktörerna använda pengarna som de vill, till exempel att ta in ännu mer bemanningspersonal?
– Vi har i dialog med Sveriges kommuner och landsting diskuterat hur pengarna är tänkta att användas. De är inte tänkta att förstärka befintliga problem. Fler stafettläkare och sjuksköterskor är inte den långsiktiga lösningen utan vi vill stärka basen i hälso- och sjukvården. Man ökar inte attraktiviteten för vården som arbetsplats genom att ta in mer bemanningspersonal. Det är viktigt för mig som minister att ta tag i det som är grundproblemet.

På läkemedelsområdet går utvecklingen framåt och det kommer många nya, effektiva och samtidigt dyra läkemedel. Hur ska det säkerställas att dessa utnyttjas på ett jämlikt sätt?
– Det här är en av de frågor jag inte har arbetat med tidigare men som jag haft en chans att sätta mig in i. Det är positivt att det tas fram nya och effektiva läkemedel som kan revolutionera behandlingen av svåra sjukdomar. Men det är en utveckling som gör mig både bekymrad och hoppfull. Den kräver att vi tänker på ett nytt sätt för att få till en helhetslösning, snarare än att lappa och laga befintliga system.

Hur ska dessa nya dyra läkemedel finansieras?
– Det kräver att vi tittar på helheten och det är något som Toivo Heinsoo gör i sin utredning, som ska vara klar 2019. Där ska han ge en idé om hur en helhetslösning kan se ut vad gäller finansiering och prissättning av läkemedel. Den politiska målsättningen måste vara att hitta en lösning som bidrar till en jämlik vård. Det är en fråga som vi av olika skäl kommer att behöva engagera oss mycket i.

Ett annat område där läkemedelsutvecklingen gått starkt framåt är inom hepatit C. Hur resonerar du kring att erbjuda lindrigare sjuka och/eller missbrukare de nya läkemedlen?
– Vad gäller de nya hepatit C-läkemedlen hade regeringen redan från start en betydligt mer aktiv hållning än vanligt, där vi gick in och betalade introduktionen av läkemedlen. Där har man också fått en snabb introduktion till patienterna. Nu förespråkas att fler ska behandlas och att regeringen ska tala om hur många som ska ha behandling. Men vi har inte ett sådant system och jag ser inte att regeringen kan fatta ett beslut som genom ett trollslag gör att alla med sjukdomen får behandling. Men jag ser gärna att landstingen går före. I övrigt har vi ju TLV:s beslut att behandla de med svårare sjukdom först och därefter de med lindrigare sjukdom.

Men där kan ju regeringen styra myndigheten med regleringsbrev.
– Det är klart att man via regleringsbrev i någon mån kan påverka inriktningen. Men det är viktigt att lyfta blicken och tänka långsiktigt. I fallet med hepatit C-läkemedlen har regeringen gått in och sett till att läkemedlen introducerades snabbt, resten är myndighetens avvägning. Här kommer återigen Toivo Heinsoos utredning att ta ett större grepp. Där ligger frågan just nu.

Den tidigare regeringen initierade den Nationella läkemedelsstrategin för ett mer strategiskt arbete med läkemedelsfrågor, en modell som den nuvarande regeringen arbetar vidare med. Vad vill du med den nya strategin?
– Jag tycker att läkemedelsstrategin var ett bra initiativ som den förra regeringen tog. Den är ett gott exempel på hur man kan jobba med strategiska frågor inom ett stort och komplext område. Jag ser att strategin har en tydlig funktion. Om den kommer att se ut som den gör i dag även i framtiden får vi återkomma till. Men med de utmaningar som utpekas är behovet av samverkan stort och det är sättet vi kommer att fortsätta arbeta på.

De senaste veckorna har debatten om apotekens roll i vårdkedjan åter blossat upp efter ett inlägg på DN Debatt av Kristdemokraterna. Hur ser regeringen på apotekens roll nu och i framtiden?
– Vi vet att apoteken har en viktig och grundläggande roll i att tillhandahålla läkemedel och service till medborgarna. Jag tyckte att det var spännande att få del av KD:s inspel i apoteksfrågan. Men jag oroar mig för hur apoteken även framgent ska kunna leverera tjänster på en hög nivå.
– Nyligen träffade jag Sveriges Farmaceuter. I dialogen med dem fick jag bilden av att kravet på att det alltid ska finna minst en farmaceut på apotek under hela öppettiden skapar stora problem. Dels håller sig arbetsgivarna till en miniminivå och bemannar med en och samma farmaceut hela dagen, vilket gör att personal knappt kan ta rast. Dessutom har man ambulerande farmaceuter som bemannar flera apotek samtidigt.

Vad vill regeringen göra konkret inom apoteksområdet?
– Det är ingen hemlighet att den här regeringen inte ser läkemedel som vilken vara som helst. Läkemedel är en del av vårdkedjan och inte en detaljhandelsfråga. Därför måste vi säkerställa kvaliteten på de tjänster som apoteken levererar. De tjänster som apoteken startat på vissa håll, där du kan ta ditt blodtryck och så vidare, ser många som en viktig del och som i någon mån avlastar vården och ökar tryggheten för patienterna.
– Men det måste också vara attraktivt att arbeta på apotek och personalen måste ha rätt kompetens. Här är vi bekymrade. Farmaceuterna ser att söktrycket till utbildningarna minskar och man är orolig för att det sker en devalvering av farmaceutyrket. För oss är det också viktigt att allmänhetens sänkta förtroende för apotek åtgärdas.

Har verkligen folk lägre förtroende för apotek?
– Det är den bilden vi har fått. I dag har vi en situation med fler apotek och fler produkter – men det betyder inte att tillgången till medicin ökar.

Vilken är den allra viktigaste frågan inom hälso- och sjukvården med fokus på läkemedel?
– Den viktigaste frågan för mig som hälso- och sjukvårdsminister är att vi klarar av att ta tillvara på den utveckling vi ser på läkemedelsområdet med nya effektiva, men dyra läkemedel, och att vi kan tillhandahålla dem till det svenska folket inom ramen för de resurser vi har. Många svenskar har med rätta högt ställda förväntningar på att vi ska kunna tillhandahålla läkemedel i världsklass och inte halka efter i utvecklingen.

Den 7 november talar Annika Strandhäll på Läkemedelskongressen. Läs mer och anmäl dig här.

Forskning och hälsa temat för farmaceuternas dag

0

Den internationella farmaceutdagen, som varje år infaller den 25 september, inrättades 2010 av organisationen International Pharmaceutical Federation, FIP.

Syftet med dagen är enligt organisationen att lyfta fram farmaceuternas betydelse i att förbättra hälsan runt om i världen.

Varje år har ett tema, och temat för årets dag är “Från forskning till sjukvård: Din farmaceut står till din tjänst”.

– Detta tema valdes för att återspegla de många bidrag som såväl apoteken och dess medarbetare som farmaceuten världen över gör för att bidra till ett liv i hälsa, säger Lars-Åke Söderlund, medlem i FIP:s exekutivkommitté för öppenvårdsapotek och styrelseledamot i Apotekarsocieteten.

I Sverige har apoteken över 110 miljoner kundbesök, vilket motsvarar cirka 300 000 kundbesök om dagen.

– Apoteken är därmed en mycket viktig del i vårdkedjan, och kan bli än mer betydelsefull om branschen, politikerna och vårdens aktörer samverkar bättre, säger Lars-Åke Söderlund.

Temat för den internationella farmaceutdagen är detsamma över hela världen och förutom att fira med tårta arrangeras en rad olika aktiviteter av och med farmaceuter på hemmaplan och internationellt.

Han får fackets utmärkelse Årets Farmaceut

0

Apotekaren Tomas Salmonson är sedan 2013 chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP. Som sådan leder han de europeiska regulatoriska myndigheternas arbete med att bedöma och fatta beslut om marknadsgodkännande för nya humanläkemedel i EU.

I dag måndag, på själva internationella farmaceutdagen, tilldelas han också utmärkelsen Årets Farmaceut av fackförbundet Sveriges Farmaceuter.

Han får den med motiveringen: ”Tomas Salmonson verkar för internationellt samarbete mellan myndigheter i syfte att dela kunskaper och utvärderingar av läkemedel. Han utvecklar nya och bättre vägar för att underlätta samarbete och utbyte av information – allt för att uppnå största möjliga nytta för patienten.”

Utmärkelsen innebär förutom äran 10 000 kronor och plats i expertnätverket Årets Farmaceuter. Förra året gick utmärkelsen till Dan Larhammar, apotekare och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.

Läs tidigare intervjuer och artiklar med Tomas Salmonson i Läkemedelsvärlden.se om bland annat flytten av EMA och om framtidens läkemedelsutmaningar.

Avföringstransplantation möjlig behandling av hiv

I en avhandling som läggs fram nu på fredag visar Jan Vesterbacka, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, hur tarmfloran hos patienter med hiv påverkar förmågan att bekämpa viruset.

I en klinisk studie undersöktes bakteriesammansättningen, mikrobiomet, i tarmen hos 28 obehandlade hiv-patienter, tre så kallade ”elite controllers”, det vill säga en ovanlig grupp av hiv-patienter som kan kontrollera sina virusnivåer utan mediciner, samt nio oinfekterade kontroller.

Tarmfloran undersöktes innan och efter tio månader, under vilka de 28 obehandlade hiv-patienterna fick behandling med bromsmedicin.

Det visade sig att tarmfloran hos de hiv-patienter som inte behövde medicin hade lika stor artrikedom som hos friska kontroller, medan övriga hiv-positiva hade en mindre diversifierad tarmflora än de båda grupperna. Denna bakteriesammansättning bestod även efter behandling med bromsmediciner.

Vidare hade gruppen ”elite controllers” en överrepresentation av vissa bakterier och vid närmare undersökning kunde Jan Vesterbacka visa att andelen tarmflora som bryter ned kolhydrater var lägre hos dem jämfört med andra, men att en högre andel av tarmfloran var inblandad i fettmetabolismen.

– Vi tror att det är deras unika tarmflora som bidrar till att de kan kontrollera sitt virus, säger Jan Vesterbacka, i ett uttalande.

Upptäckten skulle i förlängningen kunna leda till nya behandlingsstrategier av hiv där man med hjälp av avföringstransplantationer ger hiv-infekterade personer en anpassad och frisk tarmflora. Innan dess krävs dock mer forskning.

– Det är ännu för tidigt att påbörja modulering av mikrobiomet hos hiv-patienter i större omfattning eftersom vi inte vet exakt vilka bakterier vi ska tillföra och hur, säger Jan Vesterbacka.

Probiotika ändrar bakterier vid cancer

0

Forskare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg har undersökt effekten av två stammar mjölksyrabakterier, probiotika, hos patienter med tjocktarmscancer. Studien, som är publicerad i BMJ Open Gastroenterology, är en pilotstudie och inkluderade 15 patienter med tjocktarmscancer och 21 friska personer som kontrollgrupp.

Patienterna med tjocktarmscancer randomiserades till att få antingen probiotika i form av Bifidobacterium lactis och Lactobacillus acidophilus eller ingen behandling. De åtta patienter som som fick probiotika tog den i medeltal 28 dagar.

Analys av tarmvävnad och avföringsprover visade att de patienter som fått probiotika hade mindre mängd så kallade fusobakterier än de som inte fått probiotika. Tidigare studier har beskrivit att fusobakterier kan driva på utvecklingen av tumörer.

De hade också en större mängd bakterier som producerar buturat, smörsyra, vilket de normala tarmcellerna behöver för att bygga upp tarmslemhinnan och reglera genuttryck.

– Det var ett väldigt intressant fynd att probiotikan kunde påverka tarmfloran i sådan utsträckning. Det hade vi inte hade väntat oss, säger Yvonne Wettergren, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, som lett studien.

Probiotikan gavs i tablettform med en tablett utformad så att den innehåller små hål där de levande bakterierna ligger. Tabletten löses sedan upp långsamt, vilket gör att merparten av bakterierna når tarmen levande.

– Mjölksyrabakterier i exempelvis yoghurt och droppar dör till största delen i magen, säger Yvonne Wettergren.

Forskarna studerade dock inte probiotikans eventuella effekt på tumörstorlek, men Yvonne Wettergren säger att studieresultaten öppnar upp för möjligheten att ta fram en förebyggande behandling för tjocktarmscancer.

– Nästa steg är att genomföra en större placebokontrollerad klinisk studie med patienter med polyper i tarmen, som kan vara ett förstadium till koloncancer. Förhoppningen är att komma igång under hösten, säger hon.

I den nyligen publicerade studien fann forskarna också att patienter med tjocktarmscancer har betydligt högre andel av vissa bakteriesorter än friska personer.

– Vi visste inte innan att det var en sådan stor skillnad i tarmfloran mellan personer som inte har några tumörer och patienter med koloncancer, säger Yvonne Wettergren.

Bland annat hade cancerpatienterna många gånger högre förekomst av fusobakterier. Det visade sig också att cancerpatienterna hade högre förekomst av så kallade peptostreptokocker i tarmslemhinnan. Även det är ett intressant fynd, menar Yvonne Wettergren, eftersom båda dessa bakterietyper förekommer i munhålan och ofta i samband med problem med tandfickor.

– Där bildar bakterien en biofilm och liknande biofilm verkar finnas i tarmen. Det här vill vi fortsätta att studera och se om patienter med dessa bakterier i tarmen också har dem i munnen och om även de kan påverkas av probiotika, säger Yvonne Wettergren.

Regeringen lägger proposition om apotek i vår

0

Det framgår i budgetpropositionen som lades fram i veckan. Den kommande propositionen kommer att utgå från förslagen i betänkandet som syftar till att höja kvaliteten på apoteken, skriver regeringen i budgetpropositionen.

Bland annat planerar regeringen att föreslå att receptbelagda läkemedel som inte ingår i förmånerna, på apotek ska kunna bytas ut mot läkemedel som ingår i förmånerna när det finns utbytbara alternativ. Med reformen bedöms incitamenten öka för läkemedelsföretagen att behålla sina produkter inom förmånerna.

Det framgår också i budgetpropositionen att regeringen kommer att lägga en proposition som rör antroposofiska läkemedel. Propositionen kommer att baseras på den departementspromemoria som tagits fram, som föreslagit att bestämmelserna i läkemedelslagen ska tas bort som innebär att tillstånd till försäljning av vissa antroposofiska medel får lämnas om det finns särskilda skäl. När propositionen ska läggas framgår inte i budgetpropositionen.

Är du polis eller hälso- och sjukvårdspersonal?

0

Hur många lagar eller föreskrifter bryter du mot per dag? Det är lite som att fråga folk hur ofta de ljuger; vi tänker att vi aldrig gör det, men undersökningar visar att alla gör det. Flera gånger om dagen dessutom.

Apoteksvärlden är en djungel av lagar och föreskrifter och för många kunder verkar den helt ogenomtränglig, även om vi på apotek gör vårt bästa för att förklara. När jag har praktikanter på apoteket blir jag medveten om hur mycket jag bryter mot regler själv. Jag säger till exempel att jag aldrig bryter mot expeditionsintervall, men när förskrivare har fyllt i expeditionsintervall av okunskap gör jag det ändå.

Läs hela Christina Ljungbergs blogginlägg här.