Annons

Månads arkivering oktober 2016

Apotekarsocieteten köper utbildningar för egenvård

Sara Heyman
-
0
Apotekarsocieteten köper utbildningar för egenvård

Det är ett femtiotal utbildningar inom en rad egenvårdsområden, bland annat hud, värk, infektioner och gynekologi, som köps upp från företaget eduDoc av Läkemedelsakademin, som är ett dotterbolag till Apotekarsocieteten. 

Utbildningarna är digitala och kommer att uppdateras och vidareutvecklas i Apotekarsocietetens regi.

– Egenvård är ett växande område, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten. Vi har fått många förfrågningar framför allt från apotekskedjorna men även från sjukvården, om att man vill ha en långsiktigt stabil aktör som levererar utbildningar inom egenvård.

I förlängningen hoppas Karin Meyer att man ska kunna få till en branschgemensam standard och certifieringar av egenvårdsrådgivare. Som det ser ut idag är det upp till apoteken själva att sätta standard för sina egenvårdsrådgivare och se till att de har rätt kompetens.

– Receptfria läkemedel är potenta produkter som om de används rätt kan göra stor nytta, men om de används fel kan leda till ohälsa. Vi vill att kompetensen inom hela vårdkedjan, även inom detta område, säkerställs, säger Karin Meyer.

Utbildningarna inom egenvård kommer att börja erbjudas från Läkemedelsakademin från och med början av nästa år.

Högre risk för dödlig mässlingskomplikation

Sara Heyman
-
0
Högre risk för dödlig mässlingskomplikation

Subakut skleroserande panencefalit, SSPE, är ett tillstånd med inflammation i hela hjärnan. Det är en neurologisk sjukdom som alltid leder till döden.

Mässlingsviruset är extremt smittsamt och orsakar feber, snuva, utslag och halsont. I sällsynta fall sprider sig viruset till hjärnan, där det förblir i vilande form. År efter mässlingsinsjuknandet kan viruset reaktiveras, och då leda till SSPE och därmed döden. Forskare kan i dagsläget inte säga vad som orsakar att viruset reaktiveras.

Tidigare har man trott att risken för SSPE efter mässling var en på 100 000, men ny forskning visar att risken kan vara väsentligt högre. Studier i Tyskland på barn som fått mässling före fem års ålder, visade att risken för att få SSPE efter mässling var en på 1700 hos de barn som fått mässling innan de fyllt fem år. För de som fått mässling som spädbarn, innan de hunnit vaccineras, var risken ännu högre: en på 600.

De nya uppgifterna presenterades vid IDWeek2016, ett årligt möte för hälso- och sjukvårdspersonal inom infektionssjukdomar i USA. Resultatet visar hur viktigt det är att vaccinera sig – enda skyddet är vaccin. De amerikanska forskarna bakom studien varnar till och med sina landsmän för att resa till Europa, där mässling fortfarande finns på sina håll, med barn som inte ännu fått två doser mässlingsvaccin.

– Det är helt enkelt inte värt risken, säger James D Cherry, professor i barnmedicin och infektionssjukdomar vid University of California, och en av författarna till studien, i en kommentar till forskningspresentationen.

För att en hel befolkning ska skyddas mot mässling bör 95 procent av alla ha två doser vaccin. Då skyddas även de som av olika skäl inte kan vaccineras. Barn under ett år bör inte vaccineras mot mässling, eftersom de fortfarande bär antikroppar från modern, vilket gör vaccinet mindre effektivt. Men det innebär att barn under sitt första levnadsår är oskyddade. Personer med defekt immunsystem kan också få vara utan vaccin.

För att dessa individer, små barn och människor med sänkt immunförsvar, ska skyddas mot mässling, krävs att i princip alla i den övriga befolkningen är vaccinerade. Den nya vetskapen om hur hög risken är för SSPE efter mässling, visar ännu tydligare hur viktigt det är med en hög grad av vaccinering för att ge skydd åt alla individer i en befolkning.

Ett steg närmare lag om e-recept

Sara Heyman
-
0
Ett steg närmare lag om e-recept

Receptförskrivning bör hanteras elektroniskt för att öka säkerheten, anser Läkarförbundet. Några aspekter vill man dock försäkra sig om innan man välkomnar förändringen.

– Det måste finnas en lösning för hur läkare förskriver elektroniskt åt dem som saknar personnummer eller har skyddad identitet, säger Emma Spak, ansvarig för e-hälsa och läkemedelsfrågor på Läkarförbundet. Det är viktigt att de ska kunna förskrivas läkemedel på samma villkor som alla andra. Ett digitalt system måste fungera för alla patientgrupper.

Läkarförbundet vill dessutom se ett avgiftsfritt system för alla förskrivare.

– Om man ställer krav på elektronisk förskrivning, bör man tillhandahålla det verktyg som behövs, säger Emma Spak.

I uppdraget från regeringen ingår det att se över vilka situationer där undantag från en regel om elektroniska recept kommer att behövas. Vad det kan röra sig om vill man från socialdepartementet i nuläget inte uttala sig mer specifikt om, men säger att det exempelvis skulle kunna handla om stora IT-störningar.

Det är redan idag bara omkring två procent av alla recept som hämtas ut på öppenvårdsapotek med ett pappersrecept. Med pappersrecept är det svårare att se vad en patient har förskrivits och hämtat ut. Genom att all receptförskrivning ska ske elektroniskt hoppas sjukvårdsminister Gabriel Wikström att både medvetna och omedvetna fel kan undvikas, och därmed att patientsäkerheten kan förbättras.

Vad gäller skyddet av patienters integritet, menar man på socialdepartementet att det inte borde bli särskilt stor skillnad, eftersom så stor andel av alla receptförskrivningar redan idag sker elektroniskt.

Även fackförbundet Sveriges farmaceuter välkomnar steget från regeringen.

– Vi tycker det är väldigt positivt. Med pappersrecept finns alltid större möjligheter att fuska och förfalska recept, säger ordförande Kristina Billberg Fritjofsson.

Särskilt viktigt är det självklart när det handlar om kontrollvaror, det vill säga narkotiska preparat.

– Men det handlar också om att förenkla arbetet för våra medlemmar på apoteken. Pappersrecept tar mycket mer tid att hantera. Dessutom minskar risken för fel när ett manuellt moment, det vill säga registreringen, försvinner, säger hon.

Kristina Billberg Fritjofsson talar också om de patienter som inte vill finnas i några register, som alltid kommer med pappersrecept till apoteket. Det blir en utmaning hur man ska göra med den patientgruppen, konstaterar hon.

E-recept ingår också i arbetet för en nationell läkemedelslista, som bland annat Läkarförbundet efterfrågat en längre tid. Ett förslag väntas komma från regeringen före årsskiftet. Hittills har både Läkarförbundet och SKL ansett att införandet av en nationell läkemedelslista gått för långsamt.

– Det är otroligt viktigt att det inte blir några fler hinder på vägen nu, säger Emma Spak på Läkarförbundet.

Uppdraget som rör elekroniska recept ska redovisas för regeringen senast den 15 december 2017.

“Varför får inte kostnaderna öka?”

Fredrik Hed
-
0

Varför ska det vara ett självändamål att kostnader för läkemedel inte ska öka? Det rabblas som ett mantra, ”kostnaderna får inte öka”.

Varför inte, undrar jag, om det medför bot och lindring för sjuka människor, och lägre kostnader på andra ställen?

Vårdens uppgift är att bota och lindra, inte att säga nej av kostnadsskäl.

Läs hela Fredrik Heds blogginlägg här.

Uppmuntrar forskning för “kvinnligt Viagra”

Sara Heyman
-
0
Uppmuntrar forskning för “kvinnligt Viagra”

I dokumentet slås behovet av ett läkemedel för kvinnor som lider av nedsatt sexuell lust eller förmåga fast: ”Sexuell dysfunktion kan (…) påverka flera delar av en kvinnas liv, inklusive hennes relation med en partner. Det finns ett medicinskt behov av att utveckla läkemedel för att behandla kvinnor med sexuell dysfunktion, där effekten överväger riskerna.” konstaterar FDA.

Så sent som förra sommaren godkände FDA det allra första läkemedlet på området, Addyi med den aktiva substansen flibanserin. Som Läkemedelsvärlden.se tidigare har rapporterat har det läkemedlet varit en besvikelse.

Forskare i Nederländerna som gick igenom data från åtta randomiserade kliniska prövningar, konstaterade att effekten var liten (något fler sexuella tillfredsställande händelser i månaden) medan riskerna för biverkningar i form av yrsel, trötthet och illamående, var relativt höga. Substansen kan också ge farligt lågt blodtryck om det till exempel tas i kombination med alkohol.

Så nu hoppas alltså den amerikanska läkemedelsmyndigheten på nya, bättre substanser. Dokumentet ges ut i syfte att säkra att forskningen sker på ett effektivt sätt och att inga studier görs som senare inte ska godkännas. För att inte förlora värdefull tid i misslyckad forskning, vill FDA uppenbarligen vara proaktiv och kommer med detaljerad information om hur studierna på nya substanser bör utföras.

Bland annat påpekas i dokumentet att man bör vara noggrann i urvalet av sina försökspersoner, och skilja på bristande sexuell lust och bristande sexuell upphetsning. Om man inte med sin nya substans hoppas på att behandla båda dessa funktioner, utan endast den ena av dem, bör man se till att hitta kvinnor med rätt sorts bekymmer för sina tester, påpekar FDA.

Vidare rekommenderas att urvalspersonerna bör ha stabila förhållanden. För även om kvinnor som inte är har det också kan lida av sexuell dysfunktion, så bör kvinnorna som ska ingå i en studie ha varaktiga partnerrelationer, eftersom det minskar sannolikheten för partnerbyten under tiden för studierna. Det skulle kunna påverka resultatet på ett oönskat vis, konstaterar den amerikanska läkemedelsmyndigheten.

Det tidigare läkemedlet, Addyi, kom att kallas kvinnligt Viagra. Verkningsmekanismen, som sker i hjärnan genom att påverka serotoninet, har dock inga likheter med Viagra, som ökar blodtillförseln till svällkroppar.

Otydligt om kompetens för råd om egenvård

Ingrid Helander
-
0
Otydligt om kompetens för råd om egenvård

Både intresset och möjligheterna för att behandla lindriga åkommor och sjukdomar på egen hand ökar. Likaså utbudet av egenvårdsprodukter och möjligheten till rådgivning via exempelvis 1177 Vårdguiden.

Samtidigt påtalas bristen på kvalitetssäkring av de råd som ges om bland annat receptfria läkemedel.

– I dag finns ingen reglering kring vilka kvalitetskrav som ställs på olegitimerad personal på apotek för att få ge råd om receptfritt, utan det är upp till varje apoteksaktör själv att avgöra kompetensen. Det ser vi från förbundet som ett stort problem och en risk vad gäller patientsäkerheten, säger Kristina Billberg Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter.

Det saknas också en samstämmighet kring vilket underlag man utgår från vid rådgivning om egenvård och receptfria läkemedel. Hälso- och sjukvården använder upplysningstjänsten 1177. Även många apotek, men inte alla, använder tjänsten i olika utsträckning.

– Det vore bra med en större samverkan mellan apoteken och 1177, anser Ellen Vinge, ordförande i nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, LOK.
– Det bästa vore om alla inblandade kring en patient, från läkare och sjuksköterska till sjukgymnast och apotekspersonal har en gemensam bas och hänvisar till samma källor.

Frågan om samlat kunskapsstöd för rådgivning inom egenvårdsområdet diskuteras nu som en möjlig punkt i nästa års upplaga av Nationella läkemedelsstrategin, NLS.

– Det finns stora fördelar med att få med en sådan aktivitet i NLS just med tanke på behovet av att all rådgivning bör utgå från samma underlag. Kunskapsstöd på apoteken kring rådgivning är i dag hög men det är en klar fördel om alla information till patient utgår från samma underlag, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.

Vid Luleå tekniska högskola forskar Silje Gustafsson om kvalitetssäkring och patientnöjdhet vid rådgivning om egenvård. Hon har bland annat undersökt hur människor agerar och var man söker information när man är lindrigt sjuk.

– Apoteken är populära källor till råd och högst tillförlitlighet har man för råd från sjukvården och 1177, säger Silje Gustafsson.

Den faktor som inverkade mest var hur nöjd man var med rådgivningen från 1177 var hur trygg man kände sig efteråt. Det handlade enligt deltagarna som ingick i studien på hur väl man hade blivit lyssnad på av sjuksköterskan och hur väl man upplevde att hen förstått situationen.

– Det var viktigt att man fick tydliga och konkreta råd om vad man själv kunde göra och att man kände sig välkommen tillbaka, säger Silje Gustafsson.

Även hon tror att 1177 skulle kunna användas mer systematiskt för rådgivning inom hela vårdkedjan.

– Råden i 1177 är väldigt väl standardiserade, tanken är att man ska få samma råd oavsett om man bor i Malmö eller i Luleå, säger Silje Gustafsson.

Både Kristina Billberg Fritjofsson och Robert Svanström menar att här skulle apoteken kunna ta en mer aktiv roll.

– I dag är inte apoteken med i framtagandet av informationen, men det vill vi vara i framtiden, säger Robert Svanström.

Vad gäller själva egenvårdsprodukterna ser Ellen Vinge ett behov hos vården att på ett enkelt sätt få överblick över hur sortimentet på apotek ser ut. I dag finns inte den möjligheten annat än att själv gå in på apotek och titta i hyllorna.

– Som läkare vill jag gärna kunna rekommendera olika receptfria läkemedel till mina patienter och då behöver jag veta vad som finns, säger Ellen Vinge.

Även rådgivning inom affärsmässig verksamhet väcker frågor som bör belysas menar Silje Gustafsson.

– Ibland kan ju det bästa rådet vara att inte ta något läkemedel och hur påverkas rådgivningen då om den som ger råd också vinner ekonomiskt på att rekommendera preparat som patienten inte behöver?

Frågan om kvalitetssäkring av rådgivning om receptfria läkemedel diskuteras under Läkemedelskongressen den 8 november. Läs mer om programmet här.

Otillräcklig kunskap om barns läkemedel

Sara Heyman
-
0
Otillräcklig kunskap om barns läkemedel

Det är ett begränsat antal rapporter om biverkningar som rör barns läkemedelsanvändning som kommer till Läkemedelsverket varje år. Orsaker till detta är bland annat bristande rapportering och att det är svårt att fånga upp och dokumentera enskilda läkemedelsbiverkningar, särskilt hos barn. Därför har Läkemedelsverket nu tittat på ärenden som inkommit till Patientnämnderna för att där hitta mer information om läkemedelshändelser hos barn.

Myndigheten har undersökt samtliga 21 patientnämnders ärenden som rört just barn och läkemedel under 2014. Man hittade totalt 135 ärenden, de flesta från storstadsregionerna. Barnens medianålder i ärendena var nio år. Närmare hälften, drygt 40 procent, av fallen innefattade läkemedelsbiverkningar, några som bedömdes som allvarliga. 

Ett stort problem är dock att central information, som till exempel läkemedlets namn, ofta saknas i ärendena. Och det är just behovet av förbättrad systematisk uppföljning av barns läkemedelsanvändning som tagits upp på Läkemedelsverkets expertmöten. Man har pekat på ett generellt kunskapsbehov när det gäller uppföljning av barns läkemedelsanvändning, men bland annat specifikt rörande läkemedel inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Statusrapporten som lämnats in till regeringen ingår i ett regeringsuppdrag från 2011 om att ”utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning”. Barnläkare har sen länge påtalat bristen på barnanpassade läkemedel och de säkerhetsrisker som detta innebär.

Under året har Läkemedelsverket bland annat publicerat behandlingsrekommendationer om neuroleptika för barn, och utvärderat hur möjligheterna ser ut för att följa upp barns läkemedelsanvändning i de hälsodataregister som finns tillgängliga.

Under 2017 och 2018 kommer myndigheten fortsätta med publicering och uppföljning av rekommendationer för säkrare läkemedelshantering för barn. Man kommer även bland annat hålla ett expertmöte om vätskebehandling för barn och planera för en registeruppföljning av melatonin.

Apotek begränsar försäljning av paracetamol

Ingrid Helander
-
0
Apotek begränsar försäljning av paracetamol

Branschföreningen Sveriges Apoteksförening inför begränsningar för unga under 18 år att köpa paracetamol i tablettform. Från och med den 1 november får unga endast köpa en förpackning per köptillfälle på landets apotek. Enskilda apotekskedjor har tidigare haft liknande begränsing.

Fram till den 31 oktober 2015 kunde värktabletter med den aktiva substansen paracetamol säljas i livsmedelsaffärer. Men efter rapporter om ökad försäljning och ökat självskadebeteende begränsade Läkemedelsverket förra hösten försäljningen till endast apotek.

Apoteksbranschens nya policy är dock inte kopplad till rapporter om ytterligare ökning av självskadebeteende eller överdoseringar, utan handlar enligt Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, om att apoteksbranschen vill visa att man frågan på allvar.

– Vi vet att överdosering av paracetamol är ett problem och genom att begränsa försäljningen kan vi vara ett filter för att förhindra självskadebeteende hos unga människor, säger Johan Wallér.

Något totalstopp för att köpa mer än en förpackning paracetamol blir det knappast inte eftersom det i praktiken fortfarande är möjligt att helt enkelt gå till olika apotek för att göra sina inköp.

– Detta täpper inte till alla hål kring problemet, men vi tror att det kan få ett stopp för impulsköp hos till exempel unga som mår dåligt, säger Johan Wallér.

Exakt hur kontrollen ska ske på enskilda apotek är upp till apoteksaktörerna själva att utforma.

– Vi förutsätter att alla gör vad man kan för att följa överenskommelsen.

Den begränsade försäljningen gäller endast paracetamol i tablettform. Andra beredningar som flytande form, brustabletter och stolpiller berörs inte.

Paracetamol är den aktiva substansen i Alvedon och Panodil

Utvecklar nytt influensavaccin för barn

Ingrid Helander
-
0
Utvecklar nytt influensavaccin för barn

Runt 150 friska frivilliga vuxna, både kvinnor och män, ingår i den nyss startade kliniska fas I/II-prövningen av ett nasalt influensavaccin. Vaccinet är speciellt utvecklat med målgruppen barn under två år i åtanke, men kan användas i alla åldersgrupper.

– Målet är att utveckla ett influensavaccin som är bättre än dagens, både de injicerbara och det nasala som finns på marknaden, säger Hans Arwidsson, vd för Eurocine Vaccines, som utvecklar vaccinet.

Bolaget har fram tills nu undersökt vaccinet i prekliniska studier i illrar, som är den vedertagna djurmodellen för influensavaccin. Illrars immunsystem liknar till stor del det i influensanaiva barn och djuren blir dessutom sjuka i influensa, vilket till exempel inte möss blir.

– Efter illrarna vaccinerats utsattes de för influensavirus och ingen av dem visade sedan några detekterbara virusnivåer, säger Hans Arwidsson.

I dag finns ett nasalt influensavaccin på marknaden baserat på levande försvagat virus. Det är dock inte godkänt för barn under två år, vilket enligt Hans Arwidsson, är en högprioriterad grupp.

– Det finns ett stort behov av influensavacciner för barn för att ge dem ett fullgott skydd.

Eurocines vaccin bygger på inaktiverat, spjälkat, virus och administreras tillsammans med ett adjuvans i form av droppar till nässlemhinnan. Adjuvanset består av liposomer, det vill säga fettkapsalar, som fungerar som bärarmolekyler och som för viruskomponenterna över slemhinnebarriären.

– När man injicerar ett vaccin får man ett systemiskt immunsvar. Levereras det i stället direkt till slemhinnan får man ett dubbelt immunsvar, både lokalt i nässlemhinnan och ett systemiskt, säger Anna-Karin Maltais, forsknings- och utvecklingschef på Eurocine Vaccines.

I den kliniska prövningen, som ska genomföras på två platser i Sverige under den kommande influensasäsongen, är syftet framförallt att studera säkerhet.

– Men vi kommer även att samla in data om immunsvar, säger Anna-Karin Maltais.

Studien kommer så gott det går att blindas och försökspersonerna delas in i grupper som antingen får Eurocines nasala vaccin, ett annat nasalt influensavaccin, injicerat vaccin eller placebo. Resultat från studien väntas i mitten på nästa år.

Målet efter det är att Eurocine, som är ett så kallat virtuellt bolag med endast tre anställda, ska hitta en partner som kan driva projektet vidare på egen hand eller i samarbete med bolaget.

En relevant fråga i sammanhanget är naturligtvis eventuella biverkningar, särskilt med tanke på att en prioriterad målgrupp är barn.

– Vi har diskuterat detta noga med Läkemedelsverket och andra experter och den kliniska utvecklingsfasen är till för att titta på just dessa saker. Men vi ser ingen anledning till att vårt vaccin skulle innebära några hälsorisker, säger Hans Arwidsson.

Om de kliniska försöken och den vidare utvecklingen går enligt plan tror Hans Arwidsson att ett första vaccin kan finnas på marknaden ”några år in på 2020-talet”.

– Förutom den pågående- och ytterligare studier kommer vi att behöva genomföra ett fas III-program, vilket måste göras under två influensasäsonger, säger Hans Arwidsson.

I dag rekommenderar Världshälsoorganisationen, WHO, att alla barn från sex månaders ålder och upp till 5 år vaccineras mot influensa. I dagsläget ingår dock inte influensavaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet, något som Hans Arwidsson till stor del tror beror på behovet av bättre influensavacciner för barn.

Ny upptäckt kan ge manligt preventivmedel

Ingrid Helander
-
0
Ny upptäckt kan ge manligt preventivmedel

Cellpenetrerande peptider, det vill säga små delar av aminosyror som kan tränga in i celler, kan enligt ny forskning påverka rörelseförmågan hos spermier. Det har brittiska forskare vid University of Wolverhampton kommit fram till.

I laboratoriet har forskarna designat peptider som kan tränga in i spermier, något som hittills visat sig svårt. Väl inne i spermien kan peptiderna påverka den intracellulära biologin genom att förbättra eller hämma spermiens rörelseförmåga.

Upptäckten kan enligt forskarna användas både för att utveckla manliga preventivmedel och för behandling av manlig infertilitet, som kan bero på dålig rörlighet hos spermierna .

– Vår förhoppning är att utveckla något som kan bli kliniskt användbart och som kan utvecklas vidare i framtiden, säger Sarah Jones, forskare i molekylär farmakologi vid University of Wolverhampton, och en av forskarna bakom studien i ett uttalande på universitetets hemsida.

De försök som hittills har gjorts för att utveckla hormonbaserade manliga p-piller har stött på patrull eftersom det visat sig att förändringarna i hormonnivåerna kan vara irreversibla. De cellpenetrerande peptiderna påverkar dock inte hormonsystemet och har därmed inte samma problem.

Forskningen görs i samarbete med universitetet i Aveiro i Portugal. Hittills har de brittiska forskarna använt spermier från nötkreatur i sina studier medan forskarna i Portugal har tillgång till mänskliga spermier för vidare försök.

Ökat sug efter farmaceuter inom vården

Ingrid Helander
-
0
Ökat sug efter farmaceuter inom vården

Tidigare i år presenterades en studie gjord vid Norrlands universitetssjukhus som visade att läkemedelsrelaterade återinläggningar minskade i en grupp patienter med demens eller kognitiv svikt, med kliniska apotekare som en del i vårdteamet.

– Det här är ett sätt av flera att uppnå säkrare läkemedelsbehandling och gruppen kliniska apotekare kan absolut fylla en funktion här, sade Susanne Eklund, handläggare av läkemedelsfrågor på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en kommentar till Läkemedelsvärlden.se.

Intresset från landstingen att anställa farmaceuter inom vården har också ökat. År 2011 fanns det cirka 150 landstingsanställda farmaceuter, en siffra som 2014 var uppe i cirka 360 stycken, enligt uppgifter från Sveriges Farmaceuter. Nu, ytterligare två år senare, beräknas antalet vara drygt 500 baserat på antalet medlemmar i nätverksgruppen Landstingsfarmaceuterna.

– I dag har alla landsting farmaceuter anställda, säger Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter.

Ett av dem är Region Östergötland som anställde sin första kliniska apotekare år 2010.

– Vi har varit lite av en slow starter men har nu kliniska apotekare på bland annat akuten och inom psykiatrin och geriatriken, säger Monica Hagman, Närsjukvårdsdirektör i Region Östergötland.

I dag har man totalt fem apotekare som arbetar kliniskt i multidisciplinära vårdteam.

– De är ett bra stöd för läkarna att bolla med och för att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen. Jag tror att vi kommer att fortsätta bygga ut antalet kliniska apotekare i ungefär samma takt som hittills, men det handlar om att hitta rätt personer.

Och enligt Monica Hagman är det inte alldeles lätt att hitta personal. Förutom att personen måste ha relevant utbildning, det vill säga femårig apotekarutbildning med påbyggnad av magisterutbildning i klinisk farmaci, ställs stora krav på de kommunikativa färdigheterna.

– Problemet för oss har varit att hitta kompetenta apotekare som dessutom har den kliniska påbyggnaden. Rollen innebär mycket patientsamtal och eftersom de kliniska apotekarna är en form av spjutspetsar när de kommer ut i vården ställer det krav på en djup kompetens både kommunikativt och farmaceutiskt, säger Monica Hagman.

Matts Balgård är klinisk apotekare och arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han bekräftar kravet på behov av god kommunikation.

– Utvecklingen av klinisk farmaci bygger mycket på individer och de individuella färdigheterna. Jag skulle gärna se att grundutbildningen anpassades mer till dagens behov och fokuserade mer på läkemedelsanvändning, säger han.

I dagsläget arbetar Matts Balgård bland annat på en geriatrikavdelning där han gör läkemedelsgenomgångar för inneliggande patienter. Det är också inom geriatriken och vid behandling av multisjuka äldre som kliniska apotekare hittills varit vanligast förekommande i Sverige.

– Men jag tror och hoppas att det kan spridas till andra områden där det används mycket läkemedel, som inom exempelvis intensivvården, säger Matts Balgård.

I Östergötland arbetar de kliniska apotekarna bland annat med att göra läkemedelsgenomgångar inför kirurgiska ingrepp och att stödja läkarna vid läkemedelsbehandling hos patienter med många olika läkemedel. Diskussioner förs också om att vårdcentralsapotekare ska involveras i receptförnyelser.

– Det finns ett intresse från vårdcentraler att med hjälp av apotekare öka kvaliteten i patienternas läkemedelsbehandling i samband med receptförnyelse. Vi ska försöka hitta ett arbetssätt som inte ger merarbete för sjuksköterskor och läkare och samtidigt bidrar till att optimera nyttan av läkemedel, säger Monica Hagman.

Frågan om utvecklingen av sjukvårdsfarmaci och kliniska apotekare diskuteras under Läkemedelskongressen den 9 november, där också Monica Hagman medverkar. Läs mer om programmet här.

Säkert att använda p-piller vid amning

Ingrid Helander
-
0
Säkert att använda p-piller vid amning

Att de flesta läkemedel passerar över i modersmjölken är väl känt. I vilken utsträckning beror på flera faktorer som läkemedelskoncentration hos modern, läkemedlets proteinbindningsgrad, fettlöslighet, molekylstorlek och surhetsgrad.

Hittills har ammande kvinnor rekommenderats p-piller baserade på gestagen. Långtidsstudier på barn upp till sex år, som ammat och vars mödrar ätit gestagena p-piller, visar att de inte påverkats negativt av mammans hormonbehandling, skriver Janusinfo.

Inte heller om mamman ätit kombinerade p-piller, med gestagen och östrogen, tycks innebära någon fara för det ammande barnet. Dock bör man vara medveten om den ökade risken för trombos hos kvinnan med den typen av p-piller vilket gör att man bör avvakta sex veckor efter förlossningen innan användandet av dessa.

Vid höga doser av kombinerade p-piller kan dock mjölkproduktionen minska och man har också sett enstaka fall av gynekomasti, det vill säga utveckling av bröstkörtlarna, hos barnet, enligt Janusinfo.

EMA släpper all data från kliniska prövningar

Ingrid Helander
-
0
EMA släpper all data från kliniska prövningar

Som ett första steg offentliggör myndigheten i dag data för två läkemedel, Kyprolis, carfilzomib, ett särläkemedel som godkänts för behandling mot multipelt myom och Zurampic, lesinurad, mot gikt. Totalt handlar det om cirka 260 000 sidor med information om mer än 100 kliniska rapporter.

– Öppenhet är en viktig komponent i klinisk forskning och dess resultat, såväl positiva som negativa, bör göras tillgängliga för allmänheten, säger EU-kommissionären Vytenis Andriukaitis, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet i ett pressmeddelande.

För varje nytt läkemedel kommer allmänheten, men kanske främst forskare och akademiker, att ha direkt tillgång till det material som läkemedelsföretag lämnat till EMA i samband med ansökningarna om godkännande.

EMA är den första tillsynsmyndighet som ger den här tillgången till data.

– Det här kommer att gynna akademisk forskning och medicinen, säger EMAs verkställande direktör Guido Rasi i myndighetens pressmeddelande.

Med frisläppandet menar EMA att man underlättar för oberoende analyser från akademiker och forskare efter att ett läkemedel godkänts. Beslutet gäller alla ursprungliga ansökningar som lämnats in till EMA från januari 2015.

När processen är helt genomförd och man hunnit ikapp med publiceringen ska EMA publicera rapporterna 60 dagar efter beslut om godkännande eller inom 150 dagar efter att en ansökan dragits tillbaka. Enligt myndighetens beräkning kommer man att publicera cirka 4 500 kliniska rapporter per år .

Webbplatsen finns på https://clinicaldata.ema.europa.eu

Virtual reality mot smärta

Ingrid Helander
-
0
Virtual reality mot smärta

Att distraktion kan göra smärtupplevelsen mindre påtaglig eller utståbar är välkänt och tämligen utforskat inom smärtlindring.

Nu har Apotek Hjärtat tillsammans med e-hälsoföretaget Mimerse utvecklat det hela ett steg längre än bara hörlurar och tagit fram en app, Happy place, som de menar kan ge tillfällig smärtlindring.

Genom upplevelser i en virtuell värld där användaren placeras i olika naturmiljöer där man kan uppleva allt från ”lugnande regn till gnistrande stjärnfall” ger virtual reality-appen möjlighet att dämpa värken för en stund är tanken.

– Med appen går man in i en värld och släpper för en stund känslan av att ha ont. Man uppslukas både av syn- och hörselintryck. Och man blir inte störd av omgivande rörelser eller ljud, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Den som vill testa den virtuella smärtlindraren kan göra det i apotekets minutkliniker i Stockholm och Göteborg. Men bara i samband med att man låter vaccinera sig. Att testa appen är gratis, men vaccination på drop-in klinikerna kostar, förutom influensavaccinering som är gratis.

Appen kan laddas ned kostnadsfritt men för att ha någon glädje av det behöver man ett VR-headset och en smart telefon med stöd för VR-appar.

“Hög tid att lyfta frågan om utbildning”

Karin Meyer
-
0

Det närmar sig tid för beslut av forskningsproposition. En ur många aspekter mycket viktig proposition som denna gång ska omfatta forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation.

Samtidigt kommer mer fakta fram kring sänkta kunskapsnivåer inom gymnasieskolan och det är uppenbart att vi har ett bekymmersamt glapp mellan gymnasieskolan och högre utbildning. Och i förlängningen även forskningen. Det börjar bli dags att lyfta denna fråga.

Läs hela Karin Meyers blogginlägg här.

Känsliga bakterier kan vara orsak till migrän

Ingrid Helander
-
0
Känsliga bakterier kan vara orsak till migrän

Det är forskarnas slutsats i en studie där de sekvenserat bakterier i 172 spottprover och 1 996 avföringsprov från friska individer som också berättat för forskarna om de haft migrän.

I proven från personer med erfarenhet av migrän fann forskarna en högre nivå med bakterier som förknippas med nedbrytningen av nitrat. De fann att migrän korrelerade till högre nitrat-, nitrit- och kväveoxidreducerande orala mikrober.

I kommande studier planerar forskarna att studera människor med migrän och deras kostvanor. Forskarna tror med sin studie som bakgrund att livsmedel med nitratinnehåll gör att blodkärlen i hjärnan expanderar vilket kan upplevas som migrän.

De pekar också på att fyra av fem patienter som använder nitratläkemedel för bröstsmärtor eller hjärtfel upplever huvudvärk som en biverkan av medicineringen.

1234Sida 1 av 4