Annons

Månads arkivering oktober 2015

Ny Alzheimer-medicin kan vara på väg

Micaela Toresson
-
0

Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram ett bindarprotein som kan vara basen till effektiv bromsmedicin mot alzheimer.

Doktorand Hanna Lindberg har tillsammans med kollegor forskat på proteinets fördelar när det kommer till demens. Bindarproteinet som de hittat är mycket litet jämfört med antikroppar och kan skapas så att det binder hårt och specifikt mot olika sjukdomars proteiner.

Forskarteamet skapade flera varianter av bindningsproteinet för att hitta den optimala versionen som passar för alzheimers.

I experiment såg Hanna Lindberg att möss, som bär på gener för mänsklig alzheimer, och fått bindarproteinet varken utvecklade sjukdomsrelaterad minnesförsämring eller försämrad kognitiv förmåga.

Proteinet förhindrar alltså att mössen utvecklar sjukdomen. För att applicera detta på människor måste dock prekliniska och kliniska studier först göras. Därefter måste man veta om man är på väg att utveckla demenssjukdomen för att sedan medicinera.

– Jag tror att det inom en snar framtid kommer att ske screeing för Alzheimers sjukdom, åtminstone för riskgrupper. Vid upptäckt skulle man kunna sätta in en medicin som bygger på proteinet i förebyggande syfte, säger Hanna Lindberg i ett pressmeddelande.

Recipharm varslar i Stockholm

Ingert Nilsson
-
0

En vikande efterfrågan är ett skäl till att den svenska delen av Recipharm nu varslar personal, främst vid företagets tillverkning i Stockholm och Haninge.

Ett hundratal tjänster kommer troligen att försvinna. Neddragningarna börjar senare i år och under 2016.
Recipharm har drygt 2 000 anställda och omsatte i fjol 2,6 miljarder kronor

Brittisk vårdpersonal positiva till öppenhet

Ingert Nilsson
-
0

Nästa år, 2016, träder en ny regel, den så kallade ”Sunshine rule” i kraft i Storbritannien. Den innebär att vårdpersonal som inte lämnar ut uppgifter om ersättningar eller andra förmåner från läkemedelsföretag, kan få disciplinära varningar.

I samband med att de nya etiska reglerna träder i kraft har den brittiska branschföreningen för läkemedelsföretag undersökt vårdpersonals synpunkter på förändringarna.

Av de 500 läkare, sjuksköterskor och farmaceuter som tillfrågades ansåg 87 procent att utbetalningar från företagen till namngiven vårdpersonal borde offentliggöras. 69 procent av de som idag fick ersättningar från läkemedelsföretag sa att de troligen skulle ge företagen tillstånd att lämna ut informationen.
Men alla höll inte med. Drygt 30 procent ansåg att det egentligen var onödigt och 26 procent tror att utvecklingen på det medicinska området kan ta skada.

Relativt många allmänläkare 23 procent tror också att deras benägenhet att samarbeta med läkemedelsindustrin kommer att minska som en följd av uppgifterna. Sex procent av sjuksköterskorna och 10 procent av tillfrågade apotekare uppgav samma sak.
Undersökningen är en del i förberedelserna för de transperensregler som kommer nästa år i Storbritannien. Bland annat kommer det i juni en offentlig databas med uppgifter om ersättningar från läkemedelsföretag till vårdpersonal.

Astrazeneca stoppar studier

Ingert Nilsson
-
0

Astrazeneca har tillfälligt stoppat två pågående kliniska studier där en kombination av två substanser, AZD9291 och durvalumab testas mot icke småcellig lungcancer.
Men försöken har nu pausats på grund av att patienter i studien drabbats av interstitiell lungsjukdom.

I väntan på mer information har rekryteringen av patienter stoppats. Någon liknande effekt har enligt Astrazeneca inte setts när substanserna prövats var för sig.

Litium en säker behandling för barn

Ingert Nilsson
-
0

I många decennier har litium använts för att behandla vuxna med bipolär sjukdom. En nyligen publicerad studie visar nu att medlet också är effektivt och säkert för behandling av barn och unga.

Studien som letts av forskare vid Johns Hopkins Children Center bekräftar vad kliniker som använt medlet observerat sedan flera år; att litium kan användas vid behandling av unga med bipolär sjukdom, åtminstone kortare behandlingar.
Litium är ett av de äldsta läkemedlen för behandling av bipolär sjukdom. Medlets förmåga att stabilisera extrema humörsvängningar hos vuxna är en väletablerad behandling. Och även om litium också använts för behandling av barn och unga har säkerheten och effektiviteten tidigare inte studerats i den gruppen, enligt forskargruppen.
Historiskt har barn och unga, liksom kvinnor, varit utestängda från prövningar på grund av missriktad försiktighet, menar forskarna.

I studien ingick 81 diagnosticerade patienter mellan 7 till 17 år. 53 av patienterna behandlades med litium vid vårdcentraler under åtta veckor, medan 28 fick placebo.

Forskarnas slutsats är att litium var bättre än placebo på att reducera de maniska symtomen. Substansen var också väl tolererad i den undersökta gruppen och var till exempel inte förenad med viktuppgång. Det särskiljer den från andra medel som brukar användas för att behandla ungdomar med bipolär sjukdom.
I Sverige behandlades 256 barn och ungdomar med litium förra året.

Bromsade funktionshinder

Ingert Nilsson
-
0

Svenska ms-patienter med sjukdomen skovvis förlöpande multipel skleros mår bättre och uppvisar också en reduktion av funktionshinder efter fem års behandling med det biologiska läkemedlet Tysabri, natalizumab.

Det visar en svensk registerstudie, IMSE-1 vid Karolinska Institutet. Studien har kontinuerligt följt upp ms-patienter som behandlats med natalizumab sedan behandlingen introducerades 2006. Idag innehåller registret uppföljningar av 2 736 patienter.

I studien som presenterats vid ms-kongressen i Barcelona hade patienter, 546 stycken, som behandlats med natalizumab uppnått en bromsning av de funktionsnedsättande effekterna av ms.

Ett annat ms-läkemedel Lemtrada, alemtuzumab, har också redovisat positiva långtidseffekter. Det är företaget Genzyme som på kongressen visat positiva data från en studie. I studien såg man kvarstående effekter i fem år av behandlingen fem år efter senaste dos.
En ny behandling med läkemedelskandidaten ocrelizumab har i en randomiserad studie, som Företaget Roche presenterade på kongressen, visat sig kunna bromsa förloppet vid så kallad primär progressiv multipel skleros. Idag saknas godkända behandlingar för den formen av ms.

Många miljoner till forskning

Ingert Nilsson
-
0

Totalt är det 759 miljoner kronor som stiftelsen beviljat till 25 forskningsprojekt som bedöms ha möjlighet att leda vetenskapliga genombrott i framtiden. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelsen är Sveriges största privata forskningsfinansiär. 2014 delade den ut 1,7 miljarder kronor till svensk forskning och svenska forskare.
Anslag från fonden beviljas främst till grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap.

Nya metoder för cancerbehandling och nya behandlingsmetoder och läkemedel mot infektionssjukdomar är exempel på vad projekten på medicinområdet syftar till.
På det området har projektet ”Towards control of formation and resolution of edema by deciphering mechanisms of vascular leak and lymphatic function tilldelats störst summa, närmare 60 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är Christer Betsholtz, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Snabb rekommendation av nya cancerläkemedel

Micaela Toresson
-
0

I dag skickar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, via deras NT-råd ut rekommendationen till landstingen. Det är endast tre månader efter att de två nya cancerläkemedlen nådde den svenska marknaden.

I september uppmanades landsting temporärt att använda Opdivo, nivolumab, vid behandling av malignt melanom. Patienter som tidigare fått behandling med Keytruda, pembrolizumab, inom ramen för kliniska studier fick rådet att de bör fortsätta sin behandling. I övrigt avråddes behandling med Keytruda tills att NT-rådet har förnyat rekommendationerna i samband med ett gemensamt införande.

Nu har TLV gjort en hälsoekonomisk bedömning och landstingen har tillsamamns med klinisk expertis tagit fram ett gemensamt införandeprotokoll, vilket gör att ett nationellt samordnat införande kan påbörjas och en nationell upphandling göras. Rekommendationerna från september gäller fortfarande och i första hand bör Opdivo ges vid behandling av malignt melanom och Keytruda till patienter som sedan tidigare fått behandling med Keytruda inom ramen för kliniska studier eller compassionate use-program.

– Den här processen visar att den nya samverkansmodellen för ordnat införande av nya läkemedel fungerar. Landsting och regioner, TLV, kliniska experter och företag har visat prov på ett effektivt samarbete, där man har jobbat tätt ihop för att patienterna så snabbt och jämlikt som möjligt ska få tillgång till dessa innovativa läkemedel, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, i ett pressmeddelande.

Mer forskning krävs om defibrillatorer

Micaela Toresson
-
0

Utredare vid Coachrane ville undersöka för- och nackdelar med implanterbara defibrillatorer jämfört med medicinsk behandling för att förhindra plötslig hjärtdöd hos personer med ärvda hjärtrytmstörningar.

Två kliniska studier där människor slumpmässigt delades in i grupper tittade Cochranes grupp närmare på. 86 vuxna deltog och i båda studierna jämfördes implanterbara defibrillatorer med medicinsk behandling hos personer med Brugadas syndrom, som redan överlevt plötsligt hjärtstopp. Brugadas syndrom är en sällsynt hjärtsjukdom som ger arytmier. Studierna är små och genomfördes av samma forskare från Thailand och finansierades genom ett teknikföretag. Nästan alla deltagare, 98 procent, var män med en medelålder på 44 år.

Resultaten visade att alla dödsfall, oavsett orsak, var lägre hos personer som fått implanterad defibrillator. Andelen biverkningar var också högre hos de med defibrillatorer. De fick felaktiga chocker från defibrillatorerna vilket ledde till att enheterna programmerades om.

Slutligen kom Cochranes forskare fram till att det finns för lite forskning på området och att det krävs fler studier för att bestämma vilken behandling som är optimal för dessa patienter. Även om resultatet visade att defibrillatorerna ökade antalet överlevande var studierna så pass små att det inte går att dra några slutsatser av den stora omfattningen av effekt.

“Svenska apotek riskerar att hamna på efterkälken”

Karin Tideström
-
1

Enligt budgeten ska apoteken få 80 kronor för varje tillfälle som fördjupad rådgivning ges till patienter med astma/kol som har inhalationsläkemedel. Totalt fem miljoner kronor avsätts i budgeten. En liknande ersättning ges redan i Danmark.

Även i Australien, USA och flera andra EU-länder erbjuds denna typ av rådgivningstjänster med goda resultat. Enligt Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, finns risk att Sverige hamnar på efterkälken jämfört med övriga världen.

– Svenska apotek har länge legat i framkant, men på det är området är omvärlden på väg att springa ifrån oss. Vi måste gasa på för att komma ikapp, säger han.

Farmacevtiska tjänster på apotek innebär inte bara en fördel för den enskilda patienten, utan har också potential att ge en viktig samhällsekonomisk besparing, enligt Johan Wallér.

– Felaktig användning av läkemedel innebär redan i dag en stor samhällskostnad. Hälso- och sjukvården står dessutom inför enorma utmaningar, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen. Det blir då ännu viktigare att utnyttja resurserna på bästa sätt och använda den farmacevtiska kunskapen för att avlasta vården.
 

Forskare osäkra på effekt av influensamedicin

Micaela Toresson
-
0

Det är Roches Tamiflu och GlaxoSmithKlines Relenza som forskaren är osäkra på. Även om läkemedlen finns lagrade av regeringar runt om i världen och var brett använt 2009-2010 mot H1N1, svininfluensan, så har inga randomiserade studier gjorts sedan dess. Därför är den bevisade effekten knapphändig, menar forskarna.

– Tills vi gör försöken vet vi inte riktigt vad vi bör göra. Vi har slösat bort enorma möjligheter tidigare genom att inte ha randomiserat patienter tidigt i pandemier. Sa Chris Bulter, expert på kliniska prövningar på Oxford University som var med och gjorde en rapport om användning av antivirala läkemedel.

I rapporten kom forskarna fram till att läkemedlen minskade antalet dödsfall hos inlagda patienter, främst hos patienter som fick behandling inom 48 timmar från insjuknandet. Det kan vara avgörande vid en influensaepidemi menar forskarna, men de anser inte att det stödjer rutinmässig användning av läkemedlen eftersom fördelarna kanske inte väger upp för biverkningar.

Rapporten togs fram på begäran av hälsomyndigheten i England, skriver BBC.

 

Forskare osäkra på effekten av influensamedicin

Micaela Toresson
-
0

Det är Roches Tamiflu och GlaxoSmithKlines Relenza som forskaren är osäkra på. Även om läkemedlen finns lagrade av regeringar runt om i världen och var brett använt 2009-2010 mot H1N1, svininfluensan så har inga randomiserade studier gjorts sedan dess. Därför är den bevisade effekten knapphändig.

– Tills vi gör försöken vet vi inte riktigt vad vi bör göra. Vi har slösat bort enorma möjligheter tidigare genom att inte ha randomiserat patienter tidigt i pandemier. Sa Chris Bulter, expert på kliniska prövningar på Oxford University som var med och gjorde en rapport om användning av antivirala läkemedel.

I rapporten kom forskarna dock fram till att läkemedlen minskade antalet dödsfall hos inlagda patienter, främst av patienter som fick behandling inom 48 timmar från insjuknandet. Det kan vara avgörande vid en influensaepidemi menar forskarna, men de anser inte att det stödjer rutinmässig användning av läkemedlen eftersom fördelarna kanske inte väger upp för biverkningar.

Rapporten togs fram på begäran av hälsomyndigheten i England, skriver BBC.

 

Sämre tillgång på biologiska medel för barn

Micaela Toresson
-
0

Var femte barn med reumatism har nytta av behandling med biologiska läkemedel, så som TNF-inhibatorer i perioder, skriver Akademiska sjukhuset. I och med ny kunskap har valet av läkemedel och dosering förbättras så att livskvaliteten ökar och smärtan minskar. Men många läkemedel är inte godkända för användning till barn, konstaterar Lillemor Berntson, ansvarig för barnreumatologi vid Akademiska sjukhuset.

– En nordisk multicenterstudie, där man följt upp 440 barn, visar att cirka hälften hade behov av ett långverkande läkemedel åtta år efter insjuknandet. I en pågående regional studie där man följer man upp barn över tid för att hitta markörer i blodet som kan underlätta prognostisering av svår reumatism, men mer forskning behövs. Förhoppningsvis kan även det relativt nystartade svenska barnreumaregistret bidra till det, säger Lillemor Berntson i ett pressmeddelande.

Hos barn är den vanligaste formen av reumatism Juvenil idiopatisk artrit och den motsvarar reumatoid artrit hos vuxna. En viktig skillnad mellan sjukdomarna är att barn ofta saknar specifika reumamarkörer i blodet, som är vanligare hos vuxna.

Anledningen till att sjukhuset väljer att uttala sig om detta nu är den kommande internationella reumatikerdagen den 12 oktober.

Satsning på läkemedels-
hantering prisas

Micaela Toresson
-
0

Det är vårdbolaget TioHundra som kammar hem priset med motiveringen att det har tagit fram en exemplarisk arbetsmodell som resulterat i ett framgångsrikt förbättringsarbete, som bygger på ett gott samarbete mellan olika arbetsgrupper.

Syftet med priset är att identifiera nya arbetssätt och metoder inom hälso- och sjukvården för att göra läkemedelsanvändningen säkrare.

Det är för sjätte året i rad som Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens Medicin och Dagens Apotek delar ut priset, i form av ett utbildningsstipendium på 50 000 kronor.

I juryn ingår bland andra Anders Öhlén, vd för Läkemedelsförsäkringen, Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin/Dagens Apotek, Eva Sjökvist-Saers, ordförande i Apotekarsocieteten och Sineva Ribeiro, ordförandre, Vårdförbundet.

Kostnadsfri vaccinering mot tbe

Ingert Nilsson
-
0

Under årets allmänna motionstid har flera riksdagsledamöter föreslagit utökade vaccinationsprogram. Moderaten Camilla Waltersson Grönvall föreslår till exempel att barn ska erbjudas kostnadsfri vaccination mot den fästingburna infektionen tbe.

Moderaten Erik Bengtzboe anser liksom Désirée Pethrus från Kristdemokraterna att frågan om hpv-vaccinering också till pojkar bör utredas.

Socialdemokraten Hillevi Larsson vill att regeringen ser över det allmänna vaccinationsprogrammet för barn så att alla erbjuds samma vaccinationsskydd. I dag erbjuds vissa barn, som anses ingå i en riskgrupp, fler vacciner. Hon skriver att tbc är på väg att komma tillbaka till Sverige och att smittspridningen ytterligare bör förebyggas genom att erbjuda alla barn i Sverige vaccinet igen.

En återreglering av apoteksmarknaden är något som Sverigedemokraternas Jeff Ahln vill att regeringen ska utreda förutsättningarna för. Han hänvisar till att avregleringarna bland annat har inneburit samhällsekonomiska förluster och att medborgare är missnöjda med apotekens kvalitativa nivå. Vidare föreslår han att regeringen under 2015 ska ta reda på hur mycket det skulle kosta med en återreglering samt hur lång tid det skulle krävas för att återreglera apoteksmarknaden.

Att göra det allmänna vaccinationsprogrammet obligatoriskt är något som moderaten Sofia Arkelsten föreslår. Hon hänvisar till att ett litet antal föräldrar vägrar vaccinera sina barn i dag och att det utsätter både barnen och andra människor för fara genom att motverka förebyggande av smitta.

Långtidsverkande mot schizofreni får grönt ljus

Micaela Toresson
-
0
Långtidsverkande mot schizofreni får grönt ljus

Amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ger långtidsverkande medicin mot schizofreni grönt ljus. Injektionen Aristada, aripiprazole lauroxil, ges av sjukvårdspersonal var fjärde till sjätte vecka i armen eller skinkorna.

I en tolvveckors klinisk studie med 622 deltagare visade sig Aristada ha effekt. Deltagarna hade akut schizofreni som hade stabiliserats med oralt aripripazol, fick fortsättningsvis injektionen. Det visades att behandlingseffekten upprätthölls jämfört med placebo.

I Sverige finns läkemedelssubstansen aripiprazole i tabelettform som behandling mot bland annat schizofreni samt aripiprazolmonohydrat som pulver och vätska till injektionsvätska.

1234Sida 3 av 4