Månads arkivering oktober 2015

Blodprov möjliggör behandling

Det kan vara svårt att ta vävnadsprov på svårt sjuka lungcancerpatienter, vilket har gjort att de kanske inte fått behandling alls. Nu lanseras en mutationsanalys för användning i både plasma- och vävnadsprov. Snabbtestet tar fyra timmar, medan tidigare prov tar en vecka eller mer.

Testet gör det möjligt för patienter, som tidigare inte kunnat genomgå en biopsi, att göra testet genom ett blodprov.

Det är läkemedelsföretaget Roche som tagit fram testmetoden som kan göra att vården snabbare kan få svar på vilken cancertyp patienten har.

Patienter med icke-småcellig lungcancer kan även testas så att en bedömning av vilka patienter som är lämpliga för behandling med EGFR tyrokinashämmare kan göras.

EU-kommissionär vill ha offentliga läkemedelspriser

Om EUs hälsokommissionär fick bestämma skulle priset på läkemedel vara transparent så att medlemsstaterna fick en gemensam bild av prissättningen.Det sa Vytenis Andriukaitis nyligen i sitt tal på European Health Forum.

Han efterlyste ett samarbete mellan läkemedelsindustri, medlemsstaterna och prissättande myndigheter som gör det tydligt för medborgarna att vinsten inte är huvudrollen i läkemedelssektorn.
– Jag tror verkligen vi behöver en öppen debatt om prissättningen på läkemedel eftersom affärshemligheter alltid skapar misstro i samhället, sa kommissionären.

Vytenis Andriukaitis slog i sitt tal fast att det behövs en balans mellan det på solidaritet vilande hälso- och sjukvårdssystemet och industrins intresse att göra vinst på sina läkemedel.
Å ena sidan dramatiskt ökande priser på cancerbehandlingar å andra en befolknings krav på innovativa läkemedel kräver nya samarbeten, menade kommissionären och gav som exempel medlemsstaters möjlighet till gemensamma upphandlingar av läkemedel. Ett sådant samarbete har initierats av den flamländska delen av Belgien till vilket Luxemburg nyligen anslöt sig.

Tarmbakterier indikerar om barn utvecklar astma

Det är en grupp kanadensiska forskare som upptäckt ett samband mellan tarmbakterier och astma. De upptäckte i sin forskning fyra bakterier som tycks minska risken för barn att utveckla sjukdomen.

Upptäckten kan på sikt bidra till ett enkelt och säkert sätt att identifiera barn i riskzonen och kanske, i förlängningen leda till en behandling.

Forskarna jämförde tarmfloran hos 319 bebisar med och utan astmasymtom som rekryterats till en kanadensisk utvecklingsstudie kallad CHILD, Canadian Healthy Infant Longitudinal Development Study.
Till den studien har man sedan 2010 rekryterat 3 000 gravida mödrar och följer sedan dess familjerna. Bland annat tar man avförings- och urinprov från barnen vid tre månader samt vid ett, tre och fem års ålder och gör noggranna läkarundersökningar av barnen.
Forskarna plockade ut barn som visat tecken på astma samt en kontrollgrupp som inte gjort det.

I avföringsproven såg forskarna att hos barn som vid fem års ålder utvecklat astma hade förekomsten av fyra bakteriesläkten minskat kraftig i avföringsprovet som togs när barnen var tre månader. Avsaknaden av de fyra bakteriesläktena, Lachnospira, Veillonella, Faecalibacterium och Rothia vid tre månader var vid ett årsprovet återställd. Enligt forskarna kan det tyda på ett kort fönster under barnets 100 första dagar där bakterierna spelar en avgörande roll.
De kanadensiska forskarna ska nu gå vidare och upprepa studien på 500 nya kanadensiska barn och barn från Ecuador.

Lindrigt sjuka ska kopplas till apotek

2

Studiens syfte är att ta fram resultat som visar om det är möjligt att i framtiden hänvisa människor med lindriga sjukdomssymtom till apotekens farmaceuter.

Studien som är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Sjukvårdsrådgivningen och Apoteket AB ska genomföras under november månad. Hälften av en slumpvald patientgrupp med sjukdomssymtom som av en sjuksköterska bedöms som lindriga ska erbjudas apotekets rådgivning. Den andra hälften skickas till primärvården.

Att omdirigera lindrigt sjuka skulle spara stora belopp inom primärvården. Fick man över alla ”onödiga” läkarbesök till apotek handlar det om drygt tre miljarder kronor till primärvården, enligt siffror från Sveriges läkarförbund.
Under våren 2016 ska resultatet från studien redovisas.

Malariamedicin gav nobelpris

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin har tilldelats William C Campbell och Satoshi Omura för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar. De upptäckte ett nytt läkemedel, Avermectin som anses ha minskat förekomsten av så kallad flodblindhet och lymfatisk filarisis, samt visat sig effektivt även mot andra parasit sjukdomar.

Den andra hälften av årets nobelpris i medicin har gått till Youyou Tu för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria. Hon upptäckte Artemisinin, ett läkemedel som drastiskt minskat dödligheten för patienter som lider av malaria. 
Hon är en av det tiotal kvinnor som tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin sedan den det instiftades 1901.

Youyou, som är kinesisk medborgare, letade i gamla örtmedicinrecept efter uppslag för att utveckla nya terapier mot malaria. Och hittade växten Artemisia annua. Tu utvecklade en reningsmetod som ledde fram till den aktiva komponenten, Artemisinin.

”De två upptäckterna har försett mänskligheten med nya sätt att bekämpa dessa sjukdomar som drabbar hundratalsmiljoner människor. Vinsterna i form av minskat lidande och förbättrad global hälsa är närmast omätbart stort”, skriver Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet i sin motivering.

Kvinnor saknas i hiv-studier

Utifrån ett könsperspektiv har en amerikansk forskargrupp analyserat mer än 500 hiv-studier som publicerats i framträdande medicinska tidskrifter under flera decennier och som inkluderade arbeten publicerade senast 2012.

De fann att kvinnor till stor del var exkluderade från studierna. I läkemedelsstudierna var cirka 19 procent kvinnor och i vaccinstudierna cirka 38 procent.

Även om vi vet från tidigare studier på hälsoområdet att kvinnor är underrepresenterade var det kanske inte förvånande men en besvikelse med tanke på att närmare hälften av dem som lever med hiv är kvinnor, kommenterar studieförfattaren Dr Mirjam Curno resultatet.
Eftersom analysen omfattar publicerade arbeten till och med 2012 kan könsskillnaderna se annorlunda ut i studier som publicerats senare. 

Pharmalink planerar börsintroduktion

0

Det nordiska bolaget Pharmalink har fått in 100 miljoner kronor från sina investerare samt Investinor och Industrifonden. Tillskottet ska nu användas för fortsatt utveckling av företagets läkemedelskandidat Nefecon, med den aktiva substansen budesonid, för behandling av patienter med en ovanlig inflammatorisk njursjukdom, Ig A-nefrit. Läkemedelskandidaten har särläkemedelsstatus.

Under de närmaste månaderna ska företaget enligt ett pressmeddelande offentliggöra resultaten från en klinisk fas II.
De 100 miljonerna ska användas till en klinisk fas III-studie på Nefecon samtidigt som företaget också planerar för en börsintroduktion nästa år.

SOAF:s nya ordförande vill lyfta småföretagarna

Till vardags är Johan Olofsson vd för Din Apotekare som driver apotek på Lilla Essingen och i Gröndal i Stockholm.

2011 var han med och grundade SOAF och han har suttit med i styrelsen ända sedan starten. Bland annat har han varit ansvarig för avtal och samordning av inköp och dessa frågor kommer han att fortsätta arbeta med även i framtiden.

I sin nya roll som ordförande för SOAF sitter han också med i Sveriges Apoteksförenings styrelse.

– Där kommer jag att diskutera förutsättningarna för att driva småföretag i apotekssektorn. Idag är det tufft på många plan. Men jag vill också belysa värdet av att det finns småföretag. Inom sjukvården pratas det mycket om vikten av kontinuitet. Det är en fråga som ofta glöms bort när det gäller apotek, men den berör även oss. I mitt eget företag brukar vi tänka på oss själva som husapotekare. Kunden träffar samma personer varje gång, vilket är en styrka, säger han.

Han vill också diskutera apotekens roll i framtidens samhälle.

– Det behövs en satsning på farmaci och farmaceuter för att vi ska kunna avlasta sjukvården på ett bättre sätt än vi gör i dag, säger han.

 

Nygamla behandlingar mot svampinfektioner

Ett problem med nuvarande läkemedel mot svampinfektioner är att de inte är särskilt effektiva. Dessutom kan de öka på resistensutvecklingen och därmed fler livshotande svamppatogenger.

Marios Stylianou, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, har därför tittat närmare på om man på ett bättre sätt kan behandla svampinfektioner.

Tillsammans med sina kollegor har han gjort en kartläggning och hittat sju läkemedelssubstanser som är effektiva mot svampar, men som i första hand är godkända för andra sjukdomar.

Fyra av läkemedlen som identifierats är i dag patenterade för cancerbehandling, två är antipsykotiska läkemedel och ett läkemedel för behandling av anemi.

Vidare i avhandlingen beskrivs också en ny metod för att identifiera nya substanser som har en hämmande effekt på svampar. Med den nya metoden försvagas den aktuella svampen så pass mycket att patientens immunförsvar kan ta hand om infektionen själv.

Avhandlingen försvarades den 25 september vid Umeå universitet.

Apoteksgruppen får ny vd

Tidigare har Tony Johansson jobbat inom Shell Sweden. Där var han, i samband med omregleringen, med och startade upp Apotek 1 i Sverige.

Nu senast kommer han från Barista FTC AB där han hade position om vd.

Han tillträder den nya tjänsten den 1 januari 2016.

Pneumokockvaccin i läkemedelsförmånen

Vaccinet som skyddar mot pneumokockinfektioner, som exempelvis lunginflammation, ingår nu i läkemedelsförmånerna med vissa begränsningar och villkor.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som beslutat om subventionen anser att kostnaden för vaccinering endast är acceptabel i förhållande till den hälsovinst som kan göras för vissa riskgrupper. Det är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter över 65 år med svåra kroniska sjukdomar som riskerar att drabbas av allvarliga pneumokocksjukdomar som får rätt till vaccineringen till ett nedsatt pris.

Ett villkor som TLV kommer med är att Pfizer ska tydligt informera om begränsningarna i subventionen tydligt, både i marknadsföring och i annan information.

Pneumokockvaccinet ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet sedan 2009.