Månads arkivering november 2014

Stora regionala skillnader i läkemedelsanvändning

0

Som en del av den nationella läkemedelsstrategin har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ansvarat för ett projekt med målet att skapa en process för ordnat införande. Detta görs med stöd och underlag från TLV inom det så kallade klinikläkemedelsprojektet.

För att säkerställa en jämlik, ordnad och snabb introduktion av nya läkemedel har SKL och landstingen fattat beslut om den nya samverkansmodellen som ska implementeras från det kommande årsskiftet.

Nu har Läkemedelsindustriföreningen, Lif, gjort en genomgång av försäljningssiffrorna för de läkemedel som landstingen och SKL valt att nominera för hälsoekonomisk utvärdering i projektet.

Analysen visar på stora skillnader mellan landstingen. Av de 25 utvärderade läkemedlen har sex cancerläkemedel och bara ett av de övriga läkemedlen använts i alla landsting. Västra Götalandsregionen hade använt 23 läkemedel medan Gotland bara använt 12.

Bara ett av de läkemedel som inte är ett cancerläkemedel, Eylea, har används i alla landsting men försäljningen i regionerna varierar från 60 kronor till 74 244 kronor per tusen invånare.
Fyra läkemedel Fluenz, Ilaris, Lemtrada och Kalydeco har bara använts i fem eller färre landsting.

Lif skriver i sin rapport att om sjukvården i landet skulle använda dessa läkemedel på samma nivå som det landsting som använder mest läkemedel skulle kostnaderna öka från 728 miljoner kronor till 1206 miljoner kronor, en ökning med 478 miljoner kronor.
-Om samverkansmodellen kommer att bidra till en ordnad och snabb introduktion av de nyaste behandlingarna med en jämlik tillgång för patienter i hela Sverige, då är det mycket positivt, säger Anders Blanck, vd i Lif i ett pressmeddelande.
-Skulle det däremot visa sig att de skillnader i användning vi nu ser inte minskar, då har projektet bara lett till ökad administration och byråkrati som inte gynnar svenska patienter.

 

Ökad följsamhet svårt att studera

0

Med bakgrundsinformationen att bara hälften av alla patienter tar sina läkemedel efter hur de är ordinerade gjorde Cochrane-institutet en analys av studier om ökad följsamhet. Att många slutar ta sina mediciner eller inte tar läkemedlen som de ska har beskrivits under åtminstone de senaste 50 åren.

Målet var att se om det fanns högkvalitativa studier som testat metoder för att öka följsamheten och vilka fynd de i så fall presenterat.

Huvudfyndet var att få studier var väl genomförda. Forskarna utgick från 182 undersökningar varav 109 publicerats sedan förra genomgången 2007. Studierna rörde medicinering av allt från hiv till psykiatriska tillstånd och innehöll ett flertal olika interventioner gjorda för att öka följsamheten.

Forskarna ansåg att bara 17 studier var högkvalitativa. Av dessa kunde bara fem stycken visa att försöken lett till att patienterna tagit läkemedlen mer korrekt.

I en kommentar säger David Tovey vid Cochrane Library att det var en överraskning att så mycket forskning gjorts och att vi ändå inte vet hur vi ska angripa problemet.

Författarna har nu skapat en databas med relevanta studier och vill att andra forskare inom området ska samarbeta och göra djupare analyser. Målet är att fler och bättre studier ska göras i framtiden och framförallt att inte fler undersökningar görs där samma misstag upprepas om igen.
 

Nya riktlinjer för astma och kol från Socialstyrelsen

0

Socialstyrelsen har släppt en remissversion av nya riktlinjer för astma och kol och de gäller från och med nu. Den slutgiltiga versionen kommer hösten 2015. Den förra versionen publicerades för tio år sedan.

Nu menar Socialstyrelsen att patienterna ska få tidigare diagnos, bättre sjukdomskontroll och fler återbesök än tidigare genom riktlinjerna som ska fungera som ett stöd för vården.

Båda sjukdomarna berör omkring 1,2 till 1,5 miljoner människor i Sverige där astmapatienterna uppskattas till 800 000. Man antar att det idag finns en stor underdiagnostisering av kol vilket gör att många saknar en effektiv behandling
– Socialstyrelsens nya riktlinjer syftar till att fånga upp och diagnostisera sjukdomarna tidigt. Obehandlad astma och kol kan leda till försämringsperioder och sjukhusinläggning, vilket är både vårdkrävande och innebär lidande för patienterna, säger projektledaren Elisabeth Eidem i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen skriver att många barn idag saknar en astmadiagnos vilket leder till lidande, frånvaro från skolan och föräldrar som inte kan gå till jobbet. Med rätt läkemedel och rätt inhalationsteknik kan de flesta bli symtomfria.

På kort sikt antas de nya riktlinjerna ge ökade kostnader. Med tiden bedömer man att dock att rekommendationerna leder till stora besparingar då sjukdomarna kan upptäckas och behandlas tidigare
-Första steget är taget, nu måste de ansvariga ge vården möjlighet att ta till sig och införa riktlinjerna så att det ger faktiska resultat, säger Inger Ros, förbundsordförande riksförbundet HjärtLung, i ett uttalande.

Testat ebolavaccin ger skyddande antikroppar

0

Läkemedelsbolaget GSK har redan förberett ett lager på 10 000 doser för sitt nya ebolavaccin som är under utveckling. Nu visar en första pilotstudie som gjordes på 20 friska frivilliga i USA fann man att vaccinet tycks vara säkert. Inga allvarligare biverkningar rapporterades men två av deltagarna fick övergående feber under vaccinationsdagen. Resultaten redovisas nu i New England Journal of Medicine.

Vaccinet innehåller proteiner från två olika ebolastammar, Sudan och Zaire, vilka ligger bakom de pågående utbrotten i Västafrika. Dessa ytproteiner är förpackade i ett chimpans-adonovirus, CHAd3.

De pågående försöken leds av National Institutes of Health och vaccinet har tagits fram av NIHs National Institute of Allergy and Infectious Diseases i samarbete med Okairos som köptes av GSK förra åtet.

I pilotprojektet testades två doser av vaccinet och alla deltagare utvecklade antikroppar mot ebola inom fyra veckor. Den hälft av försökspersonerna som vaccinerades med den högre dosen fick ett bättre immunsvar med fler antikroppar, sju av den fick även ett T-cellssvar. Nivåerna på antikroppssvaret är liknande dem som skyddar vaccinerade apor från att infekteras.

Fler fas I-försök pågår i USA, Storbritannien, Mali samt i Schweiz och resultat från dessa studier ska komma innan året är slut.

Om dessa försök visar bra resultat planeras hjälparbetare i Sierra Leone och Liberia att vaccineras med vaccinkandidaten. Fler studier som analyserar vaccinets säkerhet planeras i Nigeria.
 

Catarina Andersson Forsman om ökade krav

0

I våras stod det klart att regeringen valde att inte förlänga Christina Åkermans förordnande som generaldirektör för Läkemedelsverket när det gick ut i slutet av augusti. Många sökte jobbet, och regeringens val föll på Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman. Den 1 oktober tillträdde hon sin nya tjänst, och hon beskriver den första tiden som fantastiskt spännande.
– Jag har gått runt på Läkemedelsverket och lyssnat, lärt och pratat med väldigt många medarbetare. Det är väldigt viktigt för mig att vara en närvarande chef, det har jag alltid varit i alla mina chefsjobb. Det är svårt att förstå verksamheten om man bara sitter bakom ett skrivbord. 

– Den kommunikativa delen av ledarskapet, att lyssna och fånga upp saker, ser jag som det viktigaste i att försöka leda verksamheten framåt. Det finns fantastiskt mycket idéer och förslag i verksamheterna.

Hur var det att komma till en arbetsplats som präglats av konflikter med anonyma brev och skriverier i tidningar?
– Jag har bytt jobb ett antal gånger och varje gång har jag gått in för att lära känna organisationen och titta framåt eftersom det är det jag kan påverka. Jag vill skapa en arbetsplats där vi har respekt för varandra, där man känner sig trygg och kan prestera högt. Det har varit min ledstjärna på alla arbetsplatser och det är precis den ingången jag har haft även denna gång.

Vad är det första du vill ta tag i?
– Jag har sagt det sedan jag tillträdde, att jag inte tror på en revolution utan på evolution. Jag vill lyssna och lära mig innan jag ritar om kartor. Jag har mycket chefserfarenhet och varje organisation har sina karaktäristika. Det är viktigt att förstå dem för att kunna bejaka organisationernas styrkor.

– Men det vi måste jobba med nu är en strategisk plan, där kommer bland annat det jag lyssnar av från personalen att komma in. Tillsammans med alla medarbetare måste vi vara överens om vad våra uppdrag är, vad vi ska prioritera och hur vi ska jobba. Det ska vi ägna första halvan av 2015 åt.

Finns det något på längre sikt som du redan nu sett att du vill förändra?
– Det vore förmätet av mig att efter sex veckor veta precis vad jag vill förändra. Det jag vet och tror att vi måste bli ännu bättre på, är våra inre och externa processer. Omvärlden ställer väldigt höga krav på oss och om vi ska möta dem och vara ett framstående läkemedelsverk i Sverige, så måste vi vara effektiva. Den riktiga utmaningen är att hitta processerna och verktygen som stöder våra medarbetare, så de har rimliga förutsättningar att göra ett jobb som är spännande och intressant utan att hela tiden springa fortare. 

Vilka utmaningar och krav ser du på myndigheten framöver?
– Vi lever i en sådan komplex värld vilket gör att vi måste öka vår samverkan. Nationellt handlar det bland annat om hur vi tillsammans med andra myndigheter kan arbeta för att få läkemedel tidigt introducerade i Sverige.

– Vi måste även öka våra interaktioner med brukar- och patientorganisationer. De sitter på väldigt mycket erfarenhet som vi kan ha nytta av när vi följer upp preparat. Men samarbetet gäller även andra intressenter. Inte minst behöver vi närma oss hälso- och sjukvården för att tillgodose de behov de har av oss som myndighet. Apotek och läkemedelsindustrin är andra grupper. Läkemedelsindustrin genomgår en stor förändring och det innebär mindre, nischade life sciencebolag som ställer andra krav och som behöver annat regulatoriskt stöd än stora företag. Där har vi en uppgift att sprida kunskap. Hur vi agerar kan påverka industrin i Sverige.

– Vi behöver också vara duktiga på att kommunicera. Inte bara med allmänheten, men också genom att vara tillgängliga för medier. Där är det viktigt att våra medarbetare får stöd så att man vågar och vill ta kontakt med medier. Min bild är att det har pågått ett systematiskt arbete de senaste två åren i att utbilda medarbetare kring mediekontakter.

– Regeringen är vår uppdragsgivare, men vi måste ha en egen uppfattning utifrån de uppdrag regeringen ger oss. Det är myndighetens uppdrag att utifrån vår expertkunskap tala om hur vi vill lösa uppgifterna.

Läkemedelsverket fick nej till att höja avgifterna för kontroll och tillsyn. Hur påverkar det er?
– Konkret innebär det att vi kämpar med ekonomin. Vi kommer under 2015 jobba strukturerat för att åstadkomma stabila förutsättningar under 2016-2018. 

– I princip inom alla områden vi kan mäta har vi ökat väldigt mycket varje år, till exempel vad gäller antalet ansökningar, läkemedel och samtal och mejl till Giftinformationscentralen och Läkemedelsupplysningen. Det är ett ökat tryck på myndigheten. Vissa saker går inte att göra effektivare, men vi kan se på processer.

Det har pratats om att ni står inför stora pensionsavgångar. Hur arbetar ni med det?
– Vi har ett antal medarbetare som är födda i slutet av 40- och början av 50-talet, som inom inte allt för många år kommer att gå i pension. De har expertkunskaper som det tar år att erhålla. Därför är det viktigt för oss att fundera på vår kompetensförsörjning. Det är en akilleshäl för en expertorganisation.

Finns det är särskild typ av medarbetare ni vill locka?
– Vi har svårt att rekrytera och behålla kliniska läkare. Där har vi ett särskilt projekt för att informera kliniska läkare om vad vi gör. Sedan ser vi också över anställningsförhållanden och funderar på hur vi ska bli mer attraktiva för dem.

Hur ser du på din roll som generaldirektör, är den förvaltande eller utåtriktad?
– Jag tror ingen generaldirektör på Läkemedelsverket kan sitta och bara förvalta, det händer så mycket i omvärlden. För mig handlar det om att syssla med konstant utveckling, utifrån de inre och yttre behoven. Genom att ge alla mina medarbetare stöd så att de har goda möjligheter att göra ett bra jobb och fortsätter vara en expertmyndighet med hög status nationellt och internationellt.

Nya kol- och diabetesläkemedel godkända

0

Från bolaget Almirall som Astrazeneca köpte tidigare i år kommer kombinationspreparatet mot kol som nu godkänts av EU-kommissionen. Inhalationsläkemedlet Duaklir Genuair innehåller den tidigare godkända substansen aklidinium (Eklira) som är en långverkande muskarinanatagonist, Dessutom ingår en långverkande betaagonist, formoterol.

Lilly har också fått Trulicity godkänt mot diabetes typ-2. Läkemedlet, dulaglutid, är en glukagon-lik peptid-1 receptoragonist och tas som en injektion en gång per vecka genom en penninjektor. Trulicity är indicerat som en del i en kombinationsbehandling eller som monopreparat då metformin inte är lämpligt.

Även en hivmedicin har godkänts i EU under veckan. Janssens kombinationstablett Rezolsta. Tabletten innehåller den sedan tidigare använda substansen darunavir ihop med den nyare förstärkarsubstansen cobicistat. Behandling tas ihop med ytterligare något hivpreparat.
 

Långsiktigt ägande bra för läkemedelsindustrin

0

I en ny analys från Öresundsinstitutet om läkemedelsindustrin i Danmark och Sverige ser man en tydlig skillnad och Sverige är förloraren.

Mellan 2000 och 2013 ökade antalet anställda dansk läkemedelsindustri med 9 600 personer samtidigt som 10 400 jobb försvann i Sverige, vilket motsvarar en ökning på 83 procent respektive en minskning på 49 procent.

Exporten i absoluta tal var 2013 56 miljarder svenska kronor för Sverige vilket var en minskning med 1 miljard sedan 2012. I Danmark var exporten 85 miljarder svenska kronor 2014 vilket var en ökning på fem miljarder sedan 2012.

Novo Nordisk har nästan fördubblat antalet anställda sedan 2000 jämfört med att Astrazeneca samtidigt minskat sina anställningar med 46 procent. Rapporten anger också att svenska experter flyttat till danska företag.

Analysen som har utförts av Anders Olshov, senioranalytiker vid Öresundsinstitutet drar slutsatsen att ägandeformer av industrin kan vara orsaken. Långsiktigt ägande som man sett i Danmark har gynnat företagen medan försäljningar och fusioner med utländska företag efter hand har drabbat verksamheterna i Sverige.

”Om det kortsiktiga aktieägarintresset är allenarådande riskerar stora värden och kunskapsstrukturer, som tagit decennier att bygga upp, att gå förlorade, till skada för den svenska ekonomin”, skriver Anders Olshov i Sydsvenskan idag.
”Det är dags att skapa strukturer och regelverk som ger förutsättningar för dynamik och strukturomvandling, och som samtidigt främjar långsiktigt och hållbart värdeskapande inom svenskt näringsliv.”

Blodförtunnare bra även för äldre

0

SBU har undersökt om det finns vetenskapligt stöd för att personer över 65 år har nytta av behandling med antikoagulantia och trombocythämmare, vilka minskar blodets levringsförmåga. I rapporten går man igenom och jämför läkemedel som används vid förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt.

Enligt rapporten finns det en underanvändning av blodförtunnande läkemedel hos personer över 65 år, vilket kan bero på rädsla för biverkningar.

SBU konstaterar att det finns få studier på personer över 65 år, därför tittade man på studier som i subgruppsanalyser undersökte effekt och blödningsrisk på äldre. Det finns ännu färre studier på äldre som tar flera läkemedel samtidigt. 

Överlag konstateras att behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare har minst lika bra nytta-riskbalans hos äldre som hos yngre. Det gäller för de flesta studerade indikationerna, så som förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt.

Eftersom det saknas studier på sjuka äldre personer måste den ansvariga läkaren alltid göra en bedömning för den enskilda personens blödningsrisk och ta hänsyn till annan läkemedelsbehandling som kan påverka risken.

Vaccination har minskat HPV hos unga kvinnor

0

Folkhälsomyndigheten har följt upp effekten av att vaccin mot humant papillomvirus, HPV, infördes i vaccinationsprogrammet i Sverige. Myndigheten har tillsammans med Karolinska institutet analyserat drygt 50 000 anonymiserade prover från klamydiascreeningen i Skåne. Man har undersökt förekomsten av totalt 16 HPV-typer. Prover tagna innan vaccinering infördes, 2008, har analyserats med prover efter införandet, 2012-2013.

Resultaten visar att bland kvinnor yngre än 22 år har förekomsten av de fyra HPV-typer som ingår i vaccinet Gardasil sjunkit markant efter att vaccinering infördes. HPV 16 minskade med 41,6 procent, från 14,9 procent till 8,7. HPV 18 minskade med 45,6 procent, från 7,9 procent till 4,3 procent. Typerna 16 och 18 anses ligga bakom drygt 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. 

Enligt Folkhälsomyndigheten ser man den minskade förekomsten av de HPV-typerna just i de åldrar där vaccinationstäckningen är god.
– Det här är tidigt i vaccinationsprogrammet. Vi tycker att resultaten är väldigt lovande och positiva. De visar att vaccinet har förväntad effekt, säger Ingrid Uhnoo, programchef vid Folkhälsomyndigheten.

Däremot sågs ingen förändring i tio av de andra HPV-typerna som studerades förutom en svag ökning av två HPV-typer, 52 och 56. De ingår alltså inte i vaccinet. 
– Den ökningen bör man studera vidare för att se om det rör sig om naturlig variation eller om att HPV-typerna ersätts. Men en sådan ökning har man inte sett i andra länder, och därför bör man tolka resultaten försiktigt, säger Ingrid Uhnoo.

Det är för tidigt att se en indirekt skyddseffekt av vaccinet hos män, påpekar hon. Men Folkhälsomyndigheten kommer att fortsätta följa upp effekten av vaccinationsprogrammet, både kring förekomsten av HPV och cellförändringar. Det dröjer längre innan man kan se om vaccinationerna haft någon effekt på förekomsten av livmoderhalscancer.

Vid tillfället för provtagningarna var vaccinationstäckningen för flickor under 14 år runt 77 procent. För unga kvinnor mellan 15-20 år var den 55 procent och för gruppen 21 år och äldre var täckningen 35 procent.

I september var vaccinationstäckningen för flickor födda mellan 1999-2001 runt 83 procent. För unga kvinnor födda 1993-1998 var vaccinationstäckningen strax under 60 procent. Vaccinering mot HPV kom igång i Sverige under 2012.

Fortsatt brist på receptarier

2

Christer Berg som är programansvarig för farmaceutprogrammet vid Linnéuniversitetet har via Socialstyrelsens databas fått fram statistik över legitimerade farmaceuter i landet. Något han noterat är att antalet legitimerade apotekare ökat kraftigt och fortsätter att öka. I oktober fanns det totalt 5 026 legitimerade apotekare i Sverige. Av dem var 4 527 under 65 år. Han såg också att apotekarkåren är ung, ungefär tre fjärdedelar av alla yrkesverksamma apotekare är utexaminerade under 2000-talet.

Samtidigt som allt fler apotekare utexamineras är det relativt få som fyller 65 år och då uppnår pensionsålder. 
– Om antal apotekare som når pensionsålder, vilket är runt 60 per år, och antalet utexaminerade fortsätter i samma takt som tidigare, ungefär 230 per år, kommer antalet apotekare under 65 år att öka från cirka 4 500 till cirka 6 200 fram till 2024, säger Christer Berg.

– En fråga som jag ställer mig är om apoteksväsendet kommer att svälja alla dessa legitimerade apotekare? Jag tror inte det. Jag tror att man behöver utveckla den kliniska farmacin och att vi då kanske kommer att se fler apotekare inom hälso- och sjukvården.

Christer Berg har även analyserat statistiken för receptarier i landet och konstaterar att en tredjedel av landets receptarier är över 65 år. I oktober i år fanns det 8 576 legitimerade receptarier i Sverige, varav 5 601 var under 65 år. De senaste fem åren har antalet legitimerade receptarier minskat med cirka 700 på grund av stora pensionsavgångar och få utexaminerade.
– Vi har inte ont om utbildningsplatser, problemet är att söktrycket varit lågt och att inte alla platser fylls eller att inte alla går klart utbildningen. Förra året utexaminerades 150 receptarier i Sverige samtidigt som 275 fyllde 65 år. Men det ser ut som att det håller på att vända nu. Jag tror att det kommer att dröja till början av 2020 innan underskottet på receptarier har hämtats upp. Men med en yngre receptariekår ökar antalet föräldraledigheter och deltider, påpekar han.

Christer Berg har också tittat på hur farmaceuterna är fördelade i landet. 
– Om man bortser från de län som har läkemedelsindustri och andra stora arbetsgivare utanför apoteksväsendet så finns det mellan 1,5 till 2,5 apotekare och 5 till 6 receptarier per 10 000 invånare. Tillgången på farmaceuter är låg i län som Blekinge och Kronoberg, där expedieras 18 300 respektive 17 200 läkemedelsposter per farmaceut. I Halland och Östergötland är siffran 12 300 respektive 12 800. 

Utexaminerade apotekare och pensionsavgångar:

[[{“type”:”media”,”view_mode”:”image_full_width”,”fid”:”4111″,”attributes”:{“alt”:””,”class”:”media-image”,”height”:”300″,”style”:”line-height: 1.538em;”,”width”:”518″}}]]

 

Utexaminerade receptarier och pensionsavgångar:

[[{“type”:”media”,”view_mode”:”image_full_width”,”fid”:”4112″,”attributes”:{“alt”:””,”class”:”media-image”,”height”:”300″,”width”:”518″}}]]

Ryssland kritiseras för protektionism

0

Ryssland är idag världens sjätte största importmarknad av läkemedel. Men EU liksom USA kritiserar den nya ryska handelspolitiken för att diskriminera import av läkemedel och medicintekniska produkter.

Enligt Pharmaceutical Journal fick Ryssland mycket kritik bakom stängda dörrar vid det senaste mötet i Världshandelsorganisationen WTO. I en rapport upprättad av det amerikanska handelsdepartementet hade man noterat att den ryska regeringen som mål har att landets egna tillverkare ska stå för minst 50 procent av läkemedelsförsäljningen 2020.
Enligt rapporten gynnar ersättningssystemen de ryska läkemedelsföretagen vilket strider mot de regler som gäller enligt WTO-avtalet och som Ryssland skrev under 2012. 

Rysslands svar på kritiken var, enligt Pharmaceutical Journal, att man är redo att ha en konstruktiv dialog och uppmanade till bilaterala diskussioner om problemen, om det finns några.

Även EUs handelskommissionär, Cecilia Malmström, har tagit upp den ryska utvecklingsplanen för den nationella industrin i en rapport. Planen innebär att Ryssland 2020 kommer att ha en sju gånger så hög inhemsk produktion av läkemedel och medicintekniska produkter jämfört med 2011.
På WTO-mötet uttryckte EU-delegationen besvikelse över Rysslands agerande.

 

Receptarie missade förskrivarfel

1

I tio dagar tog patienten en för hög dos av det antibakteriella läkemedlet Bactrim forte. Farmaceuten på ett apotek i Trelleborg upptäckte inte förskrivarfelet vid expedieringen.

Det upptäcktes istället när patienten uppsökte medicinakut på grund av blödning från urinvägar och symtom på hjärtinfarkt. Vid läkemedelsgenomgång på kliniken upptäcktes den felaktiga doseringen. Men överläkaren på medicinkliniken menar enligt lex maria-anmälan att det är svårt att säga om den felaktiga doseringen varit orsak till blödningen och komplikationerna, men att det kan finnas ett samband.

Ny metod för bestämning av resistens

0

Idag tar resistensbestämning en till två dagar. Med den nya metoden som presenteras i tidskriften Journal of Clinical Microbiology ska det ta mindre än fyra timmar, enligt professor Dan Andersson, en av forskarna bakom den nya metoden.

Den bygger på en mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt i frånvaro och närvaro av olika antibiotika. Är bakterien resistent kan den tillväxa i närvaro av antibiotika, vilket detekteras som en ökning i antalet kopior av en specifik DNS-sekvens. Om den är känslig sker däremot ingen tillväxt.
Metoden är enligt forskarna mycket specifik och känslig och kan automatiseras för användning på ett kliniskt laboratorium.

Ett instrument baserat på metoden håller också på att utvecklas av ett företag i Uppsala. Instrumentet fokuserar på blodinfektioner och kan finnas på marknaden inom ett par år.
Studien har finansierats av Vinnova och Vetenskapsrådet.

Klart med dostjänst i Västra Götaland

0

Under den senaste upphandlingsperioden har Apotekstjänst AB levererat dosläkemedel till de två regionerna. Men från och med september nästa år ska Apoteket AB åter ha hand om regionernas maskinella dosdispensering.

Upphandlingen omfattar cirka 38 000 patienter, framförallt äldre som bor hemma eller i särskilt boende.Förutom Apoteket AB och Apotekstjänst lämnade även Svensk Dos in ett anbud.
– Alla tre klarade den kravspecifikation vi ställt och då blev det lägsta pris som avgjorde, säger Rolf Färnlöf, avtalsförvaltare i Västra Götalandsregionen.

 
Priset från Apoteket AB betyder mer än en halvering av det pris man idag betalar.
– Priset blir 1.19 kronor per dosdygn och patient, säger Rolf Färnlöf. 
Det är priset på den maskinella dosdispenseringen. Förutom det får dosapoteket betalt för läkemedlen och där har de möjlighet att göra ett påslag som ligger utanför upphandlingen.
Samtidigt med upphandlingen pågår en ännu inte avslutad tvist från den tidigare upphandlingen mellan Apoteket AB och regionen, som bland annat handlar om de extrapengar som Apotekstjänst tilldelats efter upphandlingen.
– Men vi har blivit bättre på och är tydligare i våra skakrav så jag hoppas att problemen blir färre den här gången och att överlämningen mellan företagen blir smidigare, säger Rolf Färnlöf.

Lundbecks vd tvingas sluta

0

Skälet till avskedet är att den svenske vdn brutit mot bolagets uppförandekod. Förra året köpte han aktier i bioteknikbolaget Stratifierad Medical utan att begära ett godkännande av sin arbetsgivare. Senare investerade han också 19 miljoner danska kronor i bioteknikföretaget.

Ulf Wiinberg säger upp sig på egen begäran. Men bolagets styrelse säger i ett pressmeddelande att något annat i princip inte var möjligt eftersom han brutit mot uppförandekoden.
Styrelsen instämmer därför i Ulf Wiinbergs beslut.

Preventivmedlet Cerazette är subventionerat igen

0

TLV har godkänt MSDs ansökan om återinträde efter att företaget 2011 begärde att p-pillret skulle lyftas ur läkemedelsförmånen.

Under de här åren har företaget fått en hel del kritik för beslutet att ha lämnat förmånen precis innan patenten fallit ut och därmed hindrat generika att bli subventionerade och unga kvinnor att kostnadsfritt få tillgång till preventivmedlet. Samtidigt har TLV kritiserats för att ha en allt för stelbent syn på vad som kan komma i fråga för subvention, bland annat på preventivmedelsområdet.

Sedan en tid pågår överläggningar för att utveckla den värdebaserade prissättningen. På preventivmedelsområdet kan det till exempel handla om subvention av dyrare preventivmedel med samma effekt, men med en annan teknisk lösning.
I en presskommentar från MSD säger företaget att man valt att ansöka om återinträde i förmånen med Cerazette eftersom TLV nu arbetar med att utveckla sin praxis för vad som ska vägas in vid beslut om subventionering. 
När företagets ansökan om återinträde bedömdes använde sig TLV av ett nytt förenklat arbetssätt som innebar att MSD inte behövde inte sända in något nytt hälsoekonomiskt underlag eftersom det fanns ett värdebaserat beslut på produkten.

Den nya praxis som använts vid MSDs ansökan om återinträde innebär att det nu också blir möjligt för generikaföretag att med det förenklade förfarandet ansöka om subvention, även om originalet valt att lämna förmånen. Det har myndigheten tidigare inte ansett vara möjligt.
– Vi har ett system där praxis gradvis växer fram, det här ett exempel på sådant lärande, säger Niklas Hedberg chefsfarmaceut på TLV.
Och inom generikabranschen är man nöjd.
– Det är en viktig och intressant principändring, eftersom det nya regelverket också gäller för generiska läkemedel, säger Kenneth Nyblom.

 
I och med att praxis nu ändrats vid Cerazettes återinträde blir det till exempel möjlighet för generika till malariamedlet Malarone att utan hälsoekonomiskt underlag ansöka om subvention.
Men även om generikaprodukten blir subventionerad kommer den inte att kunna bytas ut vid apoteksdisken eftersom originalet inte är med i förmånen.
I alla fall inte ännu