Annons

Månads arkivering november 2014

Apoteksföreträdare kritiserar nedläggning

0

I september meddelade universitetet i Karlstad att man av ekonomiska skäl skulle lägga de biovetenskapliga utbildningarna på is. Skälet var att verksamheterna inom hälsa, natur- och teknikvetenskap gått minus.
Genom att åtminstone under en tid avveckla bland annat den biotvetenskapliga utbildningen hoppas man få balans i ekonomin.

Beslutet har kritiserats av fackförbundet Sveriges Farmaceuter och nu ifrågasätter också Sveriges apoteksföreningen beslutet.
I ett debattinlägg i Nya Wermlandstidningen beskrivs beslutet som ologiskt av apoteksföreningens vd Johan Wallér och chefstrateg Henrik G Ehrenberg.

Med tanke på det behov som finns av farmaceuter är det ett chockerande beslut skriver de i inlägget.
Enligt uppgifter till nättidningen Svensk Farmaci är det fakulteten som helhet som går med förlust, inte det biovetenskapliga programmet.

Original lierar sig med generikaföretag

BMS har liksom läkemedelsföretaget Gilead börjat förhandla om en differentierad prissättning och licensavtal för att utveckla tillgången till läkemedel mot hepatit C.

Företaget har påbörjat diskussioner med statliga hälsomyndigheter i flera länder för att kunna marknadsföra Daklinza (daclatasvir) med hänsyn tagen till faktorer som ländernas ekonomiska utveckling och vilka åtaganden som ländernas regeringar är beredda att göra för att sjuka ska få tillgång till behandlingen.
BMS strategi är också att samarbeta med generikatillverkare som ska leverera läkemedlen till ett 90-tal länder, bland annat Kuba, Sydafrika och Vietnam.

Den här strategin liknar den som aviserats också av Gilead som marknadsför Sovaldi, sofosbuvir.

Men Rohit Malpani från organisationen Läkare utan gränser är, enligt nyhetsbyrån FiercePharma, inte imponerad. Han menar att det här är en strategi lanserad för att hindra att Daklinza får ett överkomligt pris i medelinkomstländer.
– Människor i medelinkomstländer, där nästan tre fjärdedelar av världens fattiga och över 70 procent av människor med hepatit C lever blir lämnade tomhänta, säger han i ett uttalande. 
Till världens medelinkomstländer räknas bland andra Turkiet, Mexiko, Zambia, Ghana och Laos för att nämna några.

Kritik mot det höga priset för de nya hepatit C läkemedlen pågår för fullt också i den rika världen, liksom förhandlingar mellan företag och myndigheter.
I Sverige har företaget Medivir och landstingen nyligen träffat ett riskdelningsavtal om läkemedlet Olysio, simeprevir. Avtalet innebär att landstingen betalar fullt pris, cirka 259 900 kronor, för patienter som botas medan företaget kompenserar, okänt hur mycket, för eventuella misslyckanden.

Forskningsmiljoner fördelade

0

Av de 1 425 ansökningarna som i år kommit in till Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa har 219 fått anslag. Av dem utgörs 180 av projektbidrag resten är forskare.

Varje anslag ligger på i genomsnitt 992 000 kronor och fördelningen är i år densamma för män och kvinnor. 598 av de huvudsökande var kvinnor, 89 beviljades bidrag. Motsvarande siffror för männen var 827 huvudsökande, 130 fick positivt besked. Det ger kvinnor en beviljandegrad på 15 procent och män en beviljandegrad på 16 procent.

Totalt ska närmare 829 miljoner kronor delas ut.

 

Sämre psykvård för omhändertagna

2

Socialstyrelsen har granskat förskrivningen av psykofarmaka till omhändertagna barn och ungdomar mellan 13 och 21 år.

I rapporten konstaterar man att användningen av psykofarmaka är mycket hög bland de placerade. För antipsykotiska läkemedel är siffran upp till 30 gånger högre än bland jämnåriga. En skillnad som utredaren Peter Salmi reagerat på.
– Särskilt allvarligt är det att medicineringen, speciellt på HVB-hem tycks användas under lång tid utan att det finns någon diagnos för schizofreni eller liknande, säger Peter Salmi.

Syftet med förskrivningen tycks istället vara stämningsstabiliserande och lugnande, menar Socialstyrelsen.
– Kombinationerna av psykofarmaka till exempel adhd-medicinering tillsammans med antipsykotika var väldigt vanligt och något som behöver ses över, säger Peter Salmi.

Samtidigt som en sådan kombinationsbehandling ställer extra krav på kompetens hos förskrivaren såg Socialstyrelsen att det bland de omhändertagna ungdomarna var betydligt vanligare med flera olika förskrivare. Medan 70 procent av barn som inte är omhändertagna hade förskrivna psykofarmaka från en vårdenhet gällde det enbart 30 procent av de som placerats på statliga ungdomshem. 
– Problemet att huvudansvaret för behandlingen blir otydlig i och med flera förskrivande vårdenheter, säger Peter Salmi.

Våtbandage mot eksem

0

Ungefär 15 procent av barnen i Sverige har atopiskt eksem. För de flesta fungerar det bra med mjukrengörande krämer och salvor med kortison.

Men hos en del hjälper inte den behandlingen och man får ta till systemiskt tillförda läkemedel. De är ofta effektiva men har samtidigt en del oönskade biverkningar, särskilt hos barn.
Amerikanska forskare testade en gammal metods effektivitet som knappast är high-tech – våtbandage.
Behandlingen börjar med ett bad, därefter ett tunt lager med kortison salva plus mycket fuktkräm. Därefter täcks området med ett fuktigt bandage närmast huden och sedan ett torrt bandage. Det hela ska sitta på några timmar till exempel över natten.

Forskarteamet testade metoden på 72 barn mellan sex månader och tolv år som alla fått olika behandlingar, bland annat kortisontabletter, utan att man lyckats få bukt med problemet. Barnen i studien hade svåra eksem, i snitt 50 poäng på SCORAD skala, när de lämnade studien, som på gick i 5-10 dagar, hade de mindre än 15 poäng.

 

Till forskning.no säger Jan-Öivind Holm, chef för sektionen för hudsjukdomar vid Oslo universitet att resultatet inte är förvånande.
– Vi vet att återhämtning av fukten i de yttersta hudlagret gör att inflammationsprocessen dämpas. Det är viktigt att inte glömma vikten av goda lokala behandlingar när behandling med tabletter och sprutor tar allt större utrymme.

Vägledning om kryssade recept

0

Från och med nästa år finns en ny lag som ska göra det tydligt i vilka situationer farmaceuter kan motsätta sig ett utbyte. Till lagen har Läkemedelsverket också tagit fram en vägledning om när det kan kryssas.

Det är inte någon skillnad mot tidigare, farmaceuter har alltid kunna kryssa, men från årsskiftet har man en lag i ryggen.

Sammanfattningsvis får farmaceuter kryssa ett recept om bytet kan innebära en betydande olägenhet för kunden, däremot får farmaceuter inte motsätta sig byte av medicinska skäl, till exempel att kunden uppger sig vara allergisk mot en ingrediens i medlet. I sådana fall ska förskrivaren, enligt reglementet, kontaktas.

TLV ska följa upp användningen av farmaceutkryssen och utöva tillsyn över att apoteken följer reglerna, medan E-hälsomyndigheten hanterar uppgifterna om kryssen.