Månads arkivering september 2013

Färre biverkningar men samma effekt

0

Det är forskare vid Karolinska institutet som har studerat effekten av att byta ut risperidon mot kolinesterashämmare hos dementa. I studien ingick 100 patienter med misstänkt demens och så kallade beteendemässiga och psykiatriska symptom, BPSD, något som drabbar nio av tio patienter med demenssjukdom.

Resultaten, som publicerats i American Journal of Geriatric Psychiatry, visar att det i många fall fungerar bra med kolinesterashämmare och att patienternas symptom förbättrades.
– Många patienter med demens har till en början mildare symptom som kommer innan eller parallellt med de neuropsykiatriska symptomen.  Det kan handla om oro, sömnstörningar, ätstörningar och agitation som ställer till med stora besvär, säger Yvonne Freund-Levi överläkare och medicinsk doktor som forskar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet och geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hon är en av dem som står bakom studien och tar upp vikten av att ha alternativ till neuroleptika vid demensbehandling.
– Det finns en gräns när problemen blir så allvarliga att neuroleptika är det enda som fungerar, till exempel vid aggression. Men många patienter kan bli hjälpta av kolinesterashämmare tidigare i sjukdomsförloppet, säger hon.

Kolinesterashämmare används idag för att behandla minnessvikt men enligt forskarna sätts ibland neuroleptika in för tidigt. I studien ingick patienter med både Alzheimer och andra typer av demens. Dessa slumpades till behandling med risperidon eller kolinesterashämmaren galantamin under 12 veckor.

Galantaminbehandlingen inleddes med 4 mg två gånger dagligen i en vecka, följt av 8 mg två gånger dagligen vecka två och sedan 12 mg två gånger dagligen tredje veckan, en dos som kvarstod under resterande tid.

Risperidonpatienterna började på 0,25 mg två gånger dagligen vecka ett, 0,5 mg vecka två och från och med vecka tre 1 mg på morgonen och 0,5 mg på kvällen. Båda preparaten tillhandahölls av Janssen Pharmaceuticals.

Enligt Yvonne Freund-Levi visar studien att det kan behöva tänkas om inom demensvården.
– I riktlinjerna rekommenderas främst icke-farmakologisk behandling till patienter med lättare symptom. Men i verkligheten i primärvården, där dessa patienter ofta finns, kan det vara svårt att hantera symptomen. Vår studie visar att det finns fungerande alternativ till de omdebatterade neuroleptika om inte agitation eller irritabilitet är mycket påtagliga.
 

Genusknapp redo att användas

0

Via sajten janusinfo.se har Stockholms län landsting lanserat en särskild knapp med genusinformation om läkemedel. Tjänsten är framtagen föra att erbjuda information om köns- och genusaspekter på läkemedelsbehandling.

Tanken är att beslutsstödet ska underlätta köns- och genusmedveten förskrivning och skapa en större medvetenhet kring detta vid läkemedelsbehandling skriver SLL. I den första versionen finns texter om ett 50-tal substanser inom områdena antikoagulantia, neurologi och psykiatri. Tjänsten kommer att kontinuerligt fyllas på med information om fler läkemedel.

Stödet är framtaget gemensamt av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL, Stockholms läns läkemedelskommitté och Centrum för genusmedicin på Karolinska institutet. Sedan tidigare finns knappar med information om läkemedel och amning, läkemedel och fosterpåverkan och en interaktionsfunktion.

Elva på väg mot godkännande

0

Det är Roche nya målinriktade behandling mot HER2-positiv bröstcancer, Kadcyla och Bayers behandling av resistent prostatacancer, Xofigo, som nu fått positiva utlåtanden från EMAs vetenskapliga råd, CHMP. 

Vid rådets senaste möte rekommenderade CHMP att elva nya läkemedel ska godkännas för marknadsföring i Europa.
Förutom de två cancermedlen fick tre behandlingar avsedda för neurologiska sjukdomar, bland annat Abililify maintena mot schizofreni rådets rekommendation.
Novo Nordisk fick också ett positivt utlåtande för sin behandling av hemofili A, NovoEight.

Formellt tas beslut om godkännande av EU-kommissionen. På marknaden kommer till exempel hemofilipreparatet att vara i början av nästa år, enligt företaget.

Döda i aids minskar kraftigt

1

Skälet till den enligt FN dramatiska minskningen av hiv-infektion och aidsrelaterade dödsfall är förstås den ökade tillgången på behandling.

I den årliga statistiken som UNAIDS ger ut beräknas ungefär 35 miljoner vara infekterade. Men förra året sjönk antalet dödsfall till 1,6 miljoner jämfört med 1,7 miljoner 2011. 2003 dog cirka 2,3 miljoner människor i sjukdomen, vilket är det år med flest dödsfall.Under förra året beräknas 2,3 miljoner ha infekterats med hiv, 2011 var det 2,5 miljoner.Samtidigt som antalet döda i sjukdomen minskar har de som får behandling blivit fler.

Mot slutet av 2012 hade närmare 9,7 miljoner människor tillgång till läkemedelsbehandling i fattiga och medelinkomstländer, enligt FN-rapporten. Det är en ökning med närmare 20 procent på ett år. 

Den globala finansieringen för att minska smittan och sjukdomen var förra året 18,9 miljarder dollar vilket är drygt 3 miljarder mindre än den summa som enligt FN krävs för att 2015 nå målet att 15 miljoner människor ska få behandling.

Bättre följsamhet med polypill

0

Ungefär hälften av de som behandlas med blodtryckssänkande, kolesterolsänkande och acetylsalicylsyra följer rekommendationen och tar sina tabletter enligt ordination i höginkomstländer. 

I en första studie har nu forskarna jämfört följsamheten till behandlingen mellan patienter som fick ett kombinationspiller, polypill, med personer som behandlades enligt gängse praxis, det vill säga med flera tabletter. Resultatet blev en klar förbättring i följsamhet hos gruppen med kombinationstablett.

Deltagarna, drygt 2000 personer som alla hade kärlsjukdom varav många redan hade haft en hjärtinfarkt eller stroke, randomiserades antingen till gruppen med fast kombination i en tablett eller den vanliga kombinationen tabletter.

Efter i genomsnitt femton månader var följsamheten till ordination en tredjedel högre i polypillgruppen, jämfört med gruppen som fick sedvanlig behandling.Polypillgruppen hade också signifikant lägre kolesterol och blodtryck vid uppföljningen, även om skillnaden inte var stor.

Forskarna kunde inte se någon skillnad i biverkningar eller kardiovaskulära händelser mellan grupperna.

Hon vill anpassa smärtbehandling

0

Smärtstillande behandling med opioider som morfin är förknippat med en del biverkningar som illamående och förstoppning och i vissa fall svåra tillstånd som andningsdepression. Det är också individberoende vilka doser av opioider som ger önskad smärtlindring. Detta kan delvis försklaras med genetiska variationer hos patienterna kopplade till absorption, metabolism och effekt av läkemedel.

I sin forskning har Salumeh Bastami tittat på effekten av genetisk polymorfism på farmakokinetiska och farmakodynamiska egenskaper av morfin och tramadol.
 – Vi såg att CYP2D6 och UGT2B7 spelar en viktig roll i metabolismen av tramadol respektive morfin. Vi såg också att genetiska variationer i OPRM1-genen korrelerade med den dos som patienterna behövde för att få smärtlindring.

Enligt Salumeh Bastami, är det intressant att hitta genetiska markörer som kan förutsäga om en patient har nytta av behandlingen. Att styra smärtbehandling baserad på genetisk variation är omdebatterat idag menar hon och säger att mer forskning behövs för att identifiera viktiga gener.
– I dag titrerar man upp doserna men med farmakogenetiska kunskaper skulle man kunna anpassa behandlingen bättre av de här potenta läkemedlen.
 
Studien gjordes som en del i Salumeh Bastamis doktorsavhandling som nyligen lades fram vid Linköpings universitet. I arbetet med den har hon också undersökt om lokalt applicerad morfin kan hjälpa patienter med svåra bensår, som tillägg eller istället för oralt morfin. De biverkningar som förknippas med opioider är ofta relaterade till deras effekt på receptorer i centrala nervsystemet.

Genom att tillföra opioiden lokalt skulle risken att drabbas av de svåraste biverkningarna skulle kunna minskas, liksom risken för missbruk. Även om studien som gjordes bara innefattade 20 personer så är det enligt Salumeh Bastami den största kontrollerade studien som genomförts hittills.
– Här såg vi ingen signifikant skillnad mellan de som fick morfingel och de som fick placebo även om vissa patienter fick god effekt. Men det är en intressant teori som jag tror man kan gå vidare med. Redan idag används lokal morfinbehandling för postoperativ smärtlindring efter knäkirurgi.

Salumeh Bastami kommer att prata om smärtläkemedel vid Läkemedelskongressen den 12 november.

Även britter får ersättning

0

Regeringen i Storbritannien har svängt i frågan efter att nya studier har kommit som visar på samband mellan H1N1-vaccinet Pandemrix och narkolepsi. I dagsläget handlar det om runt 100 personer som ansökt om att få ersättning för sina skador.

I Storbritannien vaccinerades omkring sex miljoner personer under 2009 och 2010 med GSKs Pandemrix. Tidigare har narkolepsidrabbade nekats ersättning men nu har regeringen ändrat uppfattning.

Till grund för den ändrade uppfattningen ligger, enligt the Guardian, resultatet av en omfattande BMJ-studie av brittiska barn mellan 4 och 18 år som bekräftar  ett samband mellan vaccinering och ökad risk för narkolepsi i åldergruppen.

En representant för landets hälsodepartement säger i en kommentar att beslut om massvaccinering fattades med de kunskaper som fanns då och att det gjordes för att undvika de svåra sjukdomar och dödsfall som en pandemi hade kunnat orsaka.

Sanofi i förlikning om bantningspreparat

0

Det handlar om produkter innehållande rimonabant som marknadsfördes under namnet Acomplia och Zimulti. Läkemedlen var avsedda för att underlätta viktminskning men godkändes aldrig i USA. I Europa drogs preparaten tillbaka från marknaden 2008 efter att det stod klart att medlen kunde ge allvarliga psykiatriska biverkningar.

Det aktuella fallet gäller att Sanofi ska ha undanhållit viktiga data om rimonabant inför ansökan om godkännande till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Enligt anklagelserna, som drivits av en del av ett fackförbund, ska företaget ha låtit bli att presentera studiedata som visade på en ökad benägenhet att begå självmord bland de behandlade patienterna. Företaget ska i stället ha hävdat att det bara röde sig om mindre allvarliga biverkningar.

Sanofi har nu gått med på att betala omkring 250 miljoner kronor i en förlikning rapporterar Reuters.
 

Reklam för antibiotika ifrågasätts

1

Krämen Rozex (metrondiazol) är recpetfri och är ett antibiotikum som används för att behandla rosacea. Nu har en läkare vänt sig till Läkemedelsverket då denne tycker att reklamen för Rozex, som marknadsförs av Galderma Nordic, inte innehåller tillräckligt med information.

Rozex har varit receptfritt sedan 2011 under vissa förutsättningar.
– En sådan är att man ska ha fått diagnosen rosacea fastställd av en läkare innan man börjar sin behandling, säger Anders Ullerås, utredare inom marknadsföringstillsyn på Läkemedelsverket.

Läkaren som anmält marknadsföringen anser att den informationen inte framgår av de filmer och den reklam som går i bland annat på Youtube och i radio.

Anders Ullerås säger att man ännu inte bestämt sig om man ska gå vidare och göra ett ärende av frågan. Om det blir så kan det antingen bli en anmälan till NBL eller att Läkemedelsverket öppnar ett eget ärende.
– Om det skulle bli aktuellt och om företaget inte lever upp till förutsättningarna som gäller för att preparatet ska vara receptfritt kan det i förlängningen leda till att receptfriheten dras tillbaka.

Metrondiazoloch ingår även i Rosazol som också det är receptfritt.

Hon efterträder Karin Johansson

0

Karin Johansson lämnade i början av veckan sitt arbete som statssekreterare vid Socialdepartementet för att bli ny vd för Svensk Handel. 

Nu har regeringen utsett hennes efterträdare. Lena Furmark blir ny statssekreterare med omedelbar verkan. Hon har arbetat som politiskt sakkunnig hos Göran Hägglund sedan 2010.

Lena Furmark har tidigare varit affärsutvecklingschef inom hälso- och sjukvård på Microsoft och stabschef på SKL. Hon har en juridisk examen och en fil kand i statsvetenskap och ekonomi. Dessutom är Lena Furmark utbildad sjuksköterska.

Den felsydda behandlingen

0

Målinriktad, skräddarsydd, individanpassad och personlig. Det som under flera år ansetts vara framtidens vapen mot cancer har många namn. Behandlingsstrategin, som i grova drag går ut på att hitta preparat som slår mot specifika tumörtyper och genetiska förändringar, har lovsjungits och utlovats en lysande framtid sedan framgångssagan med Herceptin. Men precis som ett kärt barn har den skräddarsydda behandlingen också visat sig ha sina baksidor i form av resistens och små patientgrupper.

När den monoklonala antikroppen trastuzumab godkändes i USA 1998 var det något av en revolution. Då hade man förstått att medlet med handelsnamnet Herceptin kunde öka överlevnaden hos en stor del av de kvinnor som led av så kallad HER 2-positiv bröstcancer. Att koppla en genetisk förändring till en viss sjukdom och genom ett test på förhand kunna identifiera de patienter som kan bli hjälpta var en omvälvande upptäckt och av många ansågs det kunna vara svar på cancerns gåta.

Tittar man i listorna över vad som är på gång läkemedelsbolagens pipeline råder det ingen tvekan – det är målinriktade terapier mot genetiska defekter som fortsätter att vara det stora.
– Det är helt klart det som är det trendiga nu och det satsas väldigt mycket inom fältet. Även om jag skulle kalla det vi har konfektionssytt snarare än skräddarsytt, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet och tidigare ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Från att ha varit en framtidsutopi är det individanpassade nu en del av verkligenheten vid cancerbehandling. Och det är lätt att förstå att trenden håller i sig. Uttryck som personlig eller skräddarsydd låter bra – rätt läkemedel till rätt patient som angriper rätt celler i kroppen. Mer sofistikerat än en för alla.

Men det är inte alla som är överens om att det är bra att så mycket resurser satsas på ett och samma spår. En av dem som uppmanar till att tänka om är Thomas Helleday, professor i translationell medicin vid Karolinska institutet i Stockholm.
– Idag tittar alla på DNA och genetiska mutationer. Jag tror att det är väldigt farligt att lägga alla ägg i samma korg på det viset vi gör.

Thomas Helleday menar att även om många av de målinriktade behandlingarna är bra finns det stora problem med dem, ett sådant är resistensutveckling.  
– Det flesta patienter blir resistenta efter en tids behandling, vissa efter lång tid men för andra inträffar det snabbare. De här behandlingarna botar inte heller, de ökar överlevnaden men bota gör i princip bara kirurgi, strålning och cellgifter, de metoder som vi haft länge.

Enligt honom är många forskare, och framför allt läkemededelsföretag, allt för snäva i sina tankesätt. Han menar också att det är svårt för de som inte sysslar med terapier riktade mot onkogener att få pengar till sin forskning. Han jobbar istället för att hitta preparat som inte slår mot en genetisk effekt utan mot ett protein som behövs för att cancercellerna ska överleva. I sin forskning arbetar han bland annat med det som kallas syntetisk letalitet och har tillsammans med sin forskargrupp identifierat ett sådant som skulle kunna bli mål för behandling.

Men eftersom det inte går att säga idag vilken typ av cancer som behandlingen skulle kunna fungera vid är det inget attraktivt projekt för läkemedelsbolagen. De har lättare att satsa om de vet vilken patientgrupp som kan bli aktuell, om det handlar om många eller om de saknar behandling idag.

Roche är ett av de företag som satsar stort på personalised medicine. På deras hemsida kan man läsa att de starkt har förbundit sig att främja skräddarsydd behandling. Omkring 60 procent av läkemedlen i företagets pipeline utvecklas tillsammans med ett diagnostiskt test, för att hitta rätt patienter. Som företaget som ligger bakom Herceptin sitter det det sräddarsydda  i väggarna.

Här tror man inte att vägs ände är nådd vad gäller skräddarsydda behandlingar, trots att det i många fall handlar om små patientgrupper.
– Vi ser ju att de målinriktade behandlingarna ger bra resultat. Men vi tror också att skräddarsydd behandling  handlar om så mycket mer än att hitta rätt läkemedel till rätt receptor. Det handlar även om att kunna lägga upp en behandlingsstrategi som passar en individ och här har sjukvården väldigt viktig. Vilka kombinationer av preparat behövs, hur kan man hjälpa patietnen att hantera biverkningar? Allt detta är också individuellt, säger Margareta Olsson Birgersson, medicinsk chef på Roche i Sverige.

I stället för att överge den skräddarsydda medicinen tror man på Roche att den går att utveckla. Här, liksom på många andra företag arbetar man mycket med att koppla diagnostiska verktyg till sina läkemedel. Ett exempel är deras läkemedel Zelboraf mot matastaserat malignt melanom. Den verkar på patienter med en speciall mutation i cancercellerna och i USA blev Zelboraf godkänt tillsammans med ett diagnostiskt test, framtaget av Roche.
– Att med validerade tester hitta rätt patient är oerhört viktigt liksom att följa upp och kunna se vilka patienter som svarar på en behandling för att kunna ändra om det inte blir rätt, säger Margareta Olsson Birgersson.

En av dem som ägnar mycket tankekraft åt att hitta sätt att stoppa spridningen av cancer är Jonas Fuxe. Han är associerad professor i cellbiologi vid Karolinska institutet i Stockholm och försöker förstå vad det är som får cancerceller att lämna modertumören och sprida sig.

Tillsammans med sina kollegor har han nyligen identifierat en transkriptionsfaktor C/EPBbeta som tycks ha att göra med den omvandling som får cancerceller att sprida sig. De flesta cancersorter som drabbar vuxna har sitt ursprung i så kallade epitelceller som normalt sitter ihop med varandra och bildar barriärer i till exempel huden, tarmkanalen och bröst- och prostatakörtlar.

Men cancerceller som förlorar C/EPBbeta-faktorn kan genomgå en så kallad mesenkymalcellsomvandling. Det innebär att de förlorar förmågan att sitta ihop med varandra och istället blir spridningsbenägna.
– Jag tycker att det är fascinerande att vi idag fortfarande inte riktigt  vet vad det är som får cancercellerna att sprida sig och bilda metastaser. Det har inte forskats lika mycket på det som på hur cancerceller växer. Om man kan hitta sätt som styrker den epiteliala faktorn och genom det hindra att cancercellerna att genomgår mesenkymalcellsomvandling, skulle det kanske kunna vara ett sätt att stoppa spridningen.

Om detta skulle kunna bli ett sätt att bota cancern är enligt Jonas Fuxe alldeles för tidigt att säga någonting om. Men, säger han, det skulle kunna bli ett komplement som håller sjukdomen i schack längre.
– Tittar man på hur det ser ut i kliniken så är det trots allt många som avlider i cancer och det känns viktigt att leta efter nya sätt att behandla.

Att hitta rätt behandlingsarsenal och ha  alternativ om och när resistens uppstår pratar både kliniker och forskare om, liksom vikten av att kunna kombinder olika preparat. Men det är inte helt enkelt. För som Bengt Westermark säger, så kräver det en hel del av företagen.
– Det kan ju handla om preparat från konkurrerande företag som ska kombineras och det är inte självklart i klinisk fas. Det pratas om det men vi har inte  sett så många praktiska exempel och ibland känns det mer som en läpparnas bekännelse.

Thomas Helleday menar att det råder en feghet i hur forskare och bolag tänker.
– Vi ser det här i alla branscher, när Apple tar fram en iPad då ska alla göra likadant. Nu är det skräddarsydd behandling som gäller och trots att det finns så många brister satsar alla på det. Jag tror att det finns en fara i att bara kopiera andras tankar och inte använda sin egen fantasi, säger han.

Bengt Westermark menar att specialiserade behandlingar är bra och att de kommer att fortsätta vara bra alternativ så håller han med om att det finns en risk med att för många jobbar efter samma modell. Men han ser ljus i tunneln. En forskargrupp i Cambridge ledd av professor Gerard Evan har till exempel visat att man genom att slå av Myc-genen i möss, kan stoppa cancern utan att djuret drabbas av allvarliga eller bestående biverkningar. Att angripa hela tumörer på det viset är ett väldigt effektivt sätt och kan förhoppningsvis fungera på många olika typer av tumörer.
– Jag tror inte vi ska utgå ifrån att vi nödvändigtvis ska specialisera mer och mer och hitta ett läkemedel till varje subgrupp. Om vi hittade mekanismer som är gemensamma för alla eller i alla fall flera tumörtyper så vore det riktigt intressant. Vi behöver den typen av behandlingar parallellt med den specialiserade.
 

Cancervaccin fick tummen upp

0

Tre år efter marknadsgodkännandet i USA har EU nu godkänt det terapeutiska cancervaccinet Provenge mot prostatacancer. Provenge (sipuleucel-T) är en immunterapi där patienternas vita blodkroppar behandlas med läkemedlet för att göra dem mer potenta. Därefter återinförs dem till patienten intravenöst. Behandlingen ges alltså inte i förebyggande syfte utan till dem som redan är sjuka.

Marknadsgodkännandet i EU gäller för män med kastrationsresistent prostatacancer som ännu inte bör behandlas med kemoterapi. Provenge kommer att vara tillgängligt i EUs alla 28 länder och dessutom i Norge, Liechtenstein och Island, skriver Pharmatimes.

EUs godkännande baseras på tre placebokontrollerade, randomiserade fas III-studier med totalt 737 patienter. Behandling med Provenge gav en ökad medianöverlevnad på 4,1 månader jämfört med placebo. 

Bakom Provenge står företaget Dendreon.  När behandlingen godkändes i USA spåddes det att bli en storsäljare, men det har inte blivit så på grund av konkurrens från mer traditionella och billigare behandlingar. En behandling med Provenge kostar cirka 600 000 kronor i USA.

Förslag om information får kritik

0

Den 13 september gick remisstiden för Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande som handlar om läkemedelsskador och miljöhänsyn ut. Flera av remissinstanserna är kritiska till förslaget om att en patient ska kunna neka utbyte till generika som inte ingår i Läkemedelsförsäkringen, LFF.

Enligt utredningen är det inte juridiskt möjligt att kräva att ett läkemedel ingår i LFF för att det ska kunna ingå i läkemedelsförmånerna eller utses till periodens vara. Men TLV håller inte med och menar att det är juridiskt möjligt att införa ett krav på försäkringsskydd. Därför, skriver myndigheten, behövs det inte möjligheter för patienter att motsätta sig utbyte.

”Med ett obligatoriskt försäkringsskydd vid läkemedelsskador för läkemedel inom förmånerna skulle den begränsade tiden i enskilda patientmöten kunna fokusera på information om diagnos och behandling” skriver myndigheten i sitt remissvar. Sofia Wallström var utredare för delbetänkandet men har lämnat den och är nu generaldirektör för TLV. Men hon deltog inte i TLVs remissvar.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag om att patienter ska kunna neka utbyte till läkemedel med sämre försäkringsvillkor, men tycker inte att informationsansvaret för specifika preparat ska ligga på den enskilde förskrivaren.

Även Apotekarsocieteten påpekar det olämpliga i att apoteken ska vara ansvariga för den informationen, vilket tar tid från den farmacevtiska informationen och får medhåll av Sveriges Apoteksförening.

Fackförbundet Sveriges Farmaceuter är också mycket kritiska till förslaget, då man anser att det skulle kräva stora informationsinsatser vilket i sin tur kan äventyra patientsäkerheten.
”Vi anser att utredningen ger ett förslag som direkt motverkar att farmaceuternas kompetens tillvaratas och ifrågasätter även detta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.” skriver facket i sitt remissvar.

Inte heller Sveriges läkarförbund stödjer utredningen förslag om informationsansvaret. Däremot anser fackförbundet att det behövs ett bättre skydd vid läkemedelsskador och att regeringen bör påverkar EU-rätten så att en obligatorisk läkemedelsförsäkring kan införas.

Även Reumatikerförbundet anser att regeringen bör arbeta på EU-nivå för att se till att läkemedelsföretagen tvingas ge ett mer förmånligt ersättningsskydd än idag. Man anser också att om en patient motsätter sig byte så bör denne inte behöva betala någon mellanskillnad.

När det gäller om TLV bör väga in miljöpåverkan vid subventionsbeslut är bland annat SKL positiva till förslaget, men anser att det saknas förslag för finansieringen av de högre läkemedelskostnaderna på längre sikt. Läkemedelsverket är också positivt till förslaget men anser att det kommer att behövas mer tid än vad som anges i utredningen. TLV påpekar att det är viktigt att Sverige driver frågan om minskad miljöpåverkan av läkemedel på en internationell nivå.

Lägger ner alla kliniska studier

0

I slutet av augusti beslutade GSK att stoppa fas III-studien SHIELD-1 sedan den visade att läkemedelskandidaten vercirnon inte gav bättre klinisk respons än behandling med placebo. Dessutom ökade även förekomsten av biverkningar i samband med att dosen blev högre.

Nu skriver Fiercebiotech att läkemedelsföretaget lägger ner utvecklingsprogrammet för vercirnon och stoppar de övriga studierna SHIELD-2, -3 och -4. 

Vercirnon var tänkt att behandla den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom. Men eftersom den första studien inte visade någon effekt efter 12 veckors behandling och risken för biverkningar ökade har GSK omvärderat kandidatens nytta-riskbalans. 

GSK har licensierat vercirnon från företaget Chemo Centryx och återlämnar nu rättigheterna till dem.

Fortsatt ökning för receptfritt

0

Det har under första halvåret sålts läkemedel för drygt 18 miljarder kronor enligt statistik från Apotekens Service. Det allra mesta 17, 6 miljarder kronor har sålts via apotek, resten 398 miljoner kronor via handeln som receptfritt.

Om den trenden fortsätter under nästa halvår kommer handeln liksom tidigare år att ha ökat sin andel av den receptfria försäljningen. Totalt stod egenvårdsförsäljningen för drygt två miljarder kronor under det första halvåret i år.

Medan försäljningen av receptbelagda läkemedel minskar mätt både i kronor och definerade dygnsdoser, ökar försäljningen av receptfria läkemedel något. Det mesta säljer apoteken, drygt 73 procent av alla sålda förpackningar, resten stod i princip handeln för, nästan 23 procent, medan bensinstationer och jourbutiker delade på de återstående procenten.

Fördelningen mellan apotek och handel skiljer sig åt en del mellan länen. Stockholms län med många apotek har den största försäljningen av egenvård på apotek, knappt 82 procent, medan Dalarnas har den lägsta med 69 procent.Medan Alvedon såldes mest såväl i apotek som utanför, mätt såväl i antal förpackningar som försäljningsvärde, kom Treo på andraplats i handeln. På apoteken kommer Nicotinell Mint på andra plats mätt i kronor och Ipren om man räknar förpackningar.

I statistiken från Apotekens Service kan man också utläsa att av de totalt 36,9 miljoner recept som expedierades det första halvåret gjordes 15,8 miljoner generiska byten.

Ska öka kunskapen om läkemedel till barn

0

Regeringen presenterade på onsdagen budgetpropositionen för 2014. Inom hälso- och sjukvårdsområdet avsätts bland annat mer pengar för att förbättra uppföljningen och användningen av läkemedel. Från och med 2015 satsar regeringen 40 miljoner kronor per år för att stimulera nya samarbetsformer mellan sjukvården och läkemedelsindustrin kring introduktion och uppföljning av nya läkemedel. Läkemedelsverket och den nya E-hälsomyndigheten får från och med nästa år 10 miljoner kronor vardera per år för att fungera som nationella nav i arbetet med ordnat införande av nya läkemedel.

Läkemedelsbehandlingen för barn ska också förbättras. Den utveckling som pågår inom hälso- och sjukvården genom samlad, strukturerad information får fem miljoner kronor nästa år och tio miljoner under 2015, heter det i informationen från socialdepartementet.

Även arbetet mot antibiotikaresistens uppmärksammas i budgeten. Den nya Folkhälsomyndigheten ska ansvara för studier som utvärderar befintliga antibiotika. Myndigheten får fem miljoner kronor för det arbetet under nästa år. Mellan 2015-2017 höjs anslaget med 15 miljoner kronor per år, varav 10 miljoner är en permanent höjning till antibiotikaresistensarbete. Även Socialstyrelsen får fem miljoner kronor för att motverka ytterligare resistens mot antibiotika.

Regeringen vill också förbättra vården för personer med kroniska eller långvariga sjukdomar och ska därför ta fram en handlingsplan som kan stödja vården både på kort och på lång sikt. Under 2014 satsas 50 miljoner kronor och under 2015 100 miljoner. Under 2016-2017 ökar anslagen med 150 miljoner per år och från 2018 50 miljoner kronor per år. 

Sedan tidigare är en sänkning av läkemedelspriserna känd efter en överenskommelse mellan regeringen och läkemedelsindustrin. Överenskommelsen innebär en rak procentuell prissänkning med 7,5 procent på alla läkemedel som är äldre än 15 år och genomförs i två steg. Enligt avtalet är det omöjligt att i dagsläget avgöra exakt hur stor besparingen kommer att bli, eftersom marknaden hela tiden utvecklas. Därför får TLV i uppdrag att årligen utvärdera överenskommelsen för att säkerställa att priserna sänks i enlighet med vad som sagts. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng