Månads arkivering september 2013

Sara Riggare om att bestämma sina egna doser

0

Sara Riggare var 32 år och nybliven mamma när hon fick diagnosen Parkinsons sjukdom. Hon trodde då att hon skulle hamna i rullstol samtidigt som när dottern började gå. Idag, tio år senare, har hon utvecklat ett sätt för att hålla sin medicinering jämn över dagen. Det ger henne inte bara en lägre dos och färre biverkningar, utan sparar även samhället pengar. Dessutom har det lett till att hon bytt karriär.

Varför började du mäta din hälsa och medicinering?
– Jag var civilingenjör i kemiteknik och som ingenjör är man van att mäta och utvärdera saker. För parkinsonpatienter är medicineringen väldigt individuell och jag ville hitta en metod för att hålla en jämn dos över dagen. Jag hittade en gratisapp till telefonen och testade motoriken i mina händer, skrev in resultaten i ett excelark och kunde se att det fanns mönster som återkom dag efter dag.

– När jag berättade om mina planer för min neurolog tyckte han att det lät för komplicerat. Men han gick med på det och nu frågar han mig hur jag tar mina läkemedel och så för han in det i journalen. Han har gett mig ramar som jag kan hålla mig inom.

Hade du några kunskaper i farmakologi när du började testa dig fram med din medicinering?
– Nej, men jag hade kunskaper i kinetik, biokemi och vanan att läsa vetenskapliga artiklar.

Vilken reaktion får du från vård- och apotekspersonal?
– Jag kan bli väldigt ifrågasatt som patient. Samtidigt förstår jag att det är svårt för andra läkare och apotekspersonal att veta hur mycket jag kan om min egen medicinering.

Hur har din medicinering förändrats över de här åren sedan du började mäta?
– Idag tar jag sex olika receptbelagda läkemedel, i sex olika kombinationer och tidsintervall, sex gånger om dagen. Jag hade en app som påminnelse, men jag har också lärt mig känna i kroppen när det är dags att ta mina läkemedel. Det styr direkt min rörlighet hur mycket läkemedel jag har i kroppen. Jag har i stort sett stått på samma kombination i fyra år, vilket är ovanligt för parkinsonpatienter. Man kan ju inte göra dubbelblindade studier på sig själv, men min hypotes är att det här sättet att medicinera fungerar för mig. 

– För sex år sedan hade jag problem med överrörlighet, vilket är en vanlig biverkning när halten av levodopa blir för hög i kroppen. Jag hade en kombinationstablett på 50 milligram, men behövde en lägre dos, vilket inte fanns för den tabletten. Så jag byggde ihop en egen 25 milligramsdos. Båda preparaten finns i lägre doser separat. Till exempel, istället för en 8 milligrams depottablett tar jag fyra tabletter á 2 milligram under en dag. Min läkare trodde inte att det skulle spela någon roll, men det gjorde det.

Vad har det lett till för resultat?
– Jag har inte träffat någon annan parkinsonpatient som tar lika låg dos av levodopa som jag.  Det kanske kan verka besvärlig att ta läkemedel så många gånger om dagen, men för mig är det värt besväret eftersom jag kan ta lägre doser och dessutom må bra. Jag har till exempel lyckats häva överrörligheten.

– Dessutom sparar jag pengar. Mina tabletter kostar ungefär hundra kronor om dagen, vilket blir runt 40 000 kronor om året. En annan, mer avancerad behandling är en duodopapump, som kostar 400 000 kronor om året. Ju längre jag kan hålla den mer avancerade behandlingen borta från mig så är det bra för både mig och samhället. Jag ser det som mitt ansvar att hålla ner kostnaderna.

Vad finns det för nackdelar med din metod?
– Det måste följas av en kunskapsuppbyggnad, man måste engagera sig och försöka förstå varför vissa saker händer. Det är inte ett universalverktyg och det passar inte alla patienter.

– Det har tagit mig så enormt mycket tid att analysera och utveckla den metod som passar bäst för mig. Jag kan inte förvänta mig det av andra. Därför vill jag göra det mycket enklare för andra.

För tre år sedan började Sara Riggare studera hälsoinformatik vid Karolinska institutet och det ledde till att hon började doktorera inom området. 

Vad handlar din forskning om?
– Min forskning handlar om egenvård vid kronisk sjukdom. Jag försöker se hur patienternas egenrapporterade data kan vara till nytta för dem själva, för andra patienter och för vård och forskning, ett så kallat patientdrivet forskningsregister. När jag bestämde mig för att forska om detta så sökte jag pengar. Det var inte så lätt, för det här forskningsområdet finns inte, men till slut fick jag ett anslag av Vinnova.

– Vi vill gå från sjukdomar, symtom och diagnoser till funktioner. Vi vill se vad man kan förbättra i sin situation, inte vad man har för problem och se hur systemet kan användas för att stödja det.  Vi har utvecklat ett par iOS-appar där patienter mäter saker om sig själv, för sin egen skull. De testas just nu av en grupp patienter med Parkinsons sjukdom.

-Parkinson är en extremt individuell sjukdom, där medicineringen kan se väldigt olika ut. Det här sättet att mäta ser jag som det enda sättet att få fram vad som passar bäst för varje individ, så kallad quantified self. Jag ser det som att det är en av vårdapparatens stora återstående utmaningar är att gå från populationsbaserade kliniska riktlinjer till individuell hälsa.

Har du delat med dig av dina resultat till några läkemedelsföretag?
– Läkemedelsföretagen känner till mig, men jag har ingen direkt kontakt idag. Men jag är öppen för ett samarbete.

Du delar med dig väldigt mycket av din hälsa. Hur tänker du kring det?
– Jag delar med mig, men inte av allt till exempel inte mina gener. Det är ett aktivt val att dela med sig, men det gör också att andra kan lära sig av mig och att jag kan lära mig av andra.

Tufft för franchiseapotek

0

Våren 2010 hade Apoteket AB som målsättning att femtio av företagets apotek skulle drivas av franchisetagare. Den ambitionen bantades hösten 2012 då det beslutades att 35 av företagets 370 apotek ska drivas av småföretagare. Idag är bara drygt hälften besatta, tolv apotek söker fortfarande franchisetagare.

Men att företaget skulle ha svårt att få verksamheten i rullning avvisas av Eva Fernvall, kommunikationsdirektör på Apoteket AB.
– Vi har inte dragit ned på antalet för att det är svårt att hitta franchisetagare. Det har egentligen inte varit så svårt. Men i samband med alla förändringar både på butikssidan och också vårdsidan hade vi inte möjlighet att genomföra det här i den takt vi planerat från början.

Nyligen tvingades ett av franschiseapoteken, Fasanen, i Malmö, att stänga efter en tvist med Apoteket AB.Enligt Eva Fernvall finns det i dagsläget inte några andra franschiseapotek som riskerar konkurs.

Den bilden håller Robert Dimmlich vd på Sveriges Franchisetagare inte med om. Organisationen har drygt 1000 medlemmar organiserade i ett 60-tal franchisesystem.
– Normalt kan man räkna med att tio procent av franchiseföretag går back. Men när vi tittat på boksluten för Apotekets ABs franschiseapotek, visar åtta av tjugo röda siffror.Det är fyra gånger fler. Det tycker jag faktiskt är anmärkningsvärt.

– Jag tror att det är fler som inte kommer att ha uthållighet att fortsätta eftersom insteget som franchisetagare hos Apoteket AB är mycket större jämfört med många andra verksamheter. Har du krediter och lån på flera miljoner och kanske pantat huset ligger du risigt till när det börjar gå dåligt och blir helt beroende av att Apoteket AB går in och stöttar och då hamnar du i en beroendeställning.

Vad händer då med franschiseapotek som går i konkurs?
– Om det skulle hända fler är vår bedömning idag att vi inte kommer att lägga ned och det i Malmö ska vi definitivt inte lägga ned, säger Eva Fernvall.

Ny vd för dosföretag

0

Efter en tid som konsult på Svensk Dos har nu Stefan Krisch i klätt sig rollen som dosföretagets vd. 
Han är civilingenjör och har lett verksamheter i olika branscher, och har bland annat varit vd för medicinteknikföretaget Dipylon Medical AB.Efter att Kristina Helles, efter sex månaders anställning, sade upp sig i somras har VD-stolen stått tom.

I ett pressmeddelande säger Per Manell, ordförande för företagets styrelse, att det är efter en noggrann rekryteringsprocess som man utsett Stefan Krisch till ny vd för företaget.

Miss i vaccinationslagen

0

Vid årsskiftet fick Sverige ett vaccinationsregister. Men enligt lagen får bara vårdgivaren, det vill säga landsting eller privat vårdgivare, som ansvarat för vaccinationen registreras. Lagen medger inte att det finns uppgift om vilken skola, vårdcentral eller BVC som utfört vaccinationen.

Nu vill Smittskyddsinstitutet att lagen ändras så att uppgifter om vaccinerande enhet samt dosnummer, som idag inte heller får registreras, får läggas till de nuvarande obligatoriska uppgifterna.Att man idag inte kan registrera var vaccinationen utförts är enligt Nils Blom, chefsjurist ett misstag.
– Socialdepartementet missade att ta med det i lagstiftningen. Det fanns med i utredningen, men glömdes bort på vägen.
Eftersom det behövs ett riksdagsbeslut kan det ta lite tid innan lagen ändras, upp till ett år, tror Nils Blom.

Uppgift om var vaccinationer utförs behövs av flera skäl, ett är att uppföljningen med till exempel riktade insatser till enheter som systematiskt avviker från det allmänna vaccinationsprogrammet blir möjliga.

Nu lanseras utbyteskampanj

1

Läkemedelsverket och TLV har sjösatt en informationskampanj om det generiska utbytet.

Kampanjen vänder sig till patienter, farmacevter och förskrivare. Patienterna ska förutom en folder i sin hand också få en begriplig och riktig information av läkare och farmacevter är tanken. Till professionen har myndigheterna därför tagit fram ett kunskapsunderlag om det generiska utbytet där godkännandeprocessen av generiska läkemedel ägnas stort utrymme.
– Det är ett felaktigt påstående att det kan vara en 45-procentig skillnad i effekt mellan ett original och en generisk produkt, underströk Catarina Bernet utredare från Läkemedelsverket när hon tillsammans med Erika Olsson från TLV presenterade kampanjen på Apoteks- och Egenvårdsmässan.

Påståenden om så stora skillnader florerar därför att man blandar ihop skillnaden i plasmakoncentration med effektskillnad, menade Carina Bernet. 

Erika Olsson underströk särskilt farmacevternas roll för att göra det generiska utbytet begripligt.
– För att läkemedelsanvändningen ska bli säker är det lika viktigt att informera om bytet som att påpeka om ett läkemedel ska tas med eller utan mat en eller flera gånger om dagen.

Godkänt för barn med artrit

0

I våras godkände FDA Novartis läkemedel Ilaris för behandling av juvenil idiopatisk artrit. Nu har EU gjort detsamma, meddelar företaget. Godkännandet gäller för barn som är två år och äldre, då annan behandling inte hjälpt.

Ilaris är sedan tidigare godkänt för behandling av barn med kryopyrinassocierade periodiska symtom, CAPS.
Cirka 200 barn insjuknar varje år i Sverige i artrit.

Flukonazol inte kopplat till fosterskador

0

Fallrapporter antyder att höga doser under lång tid med flukonazol för att behandla svampinfektioner under graviditet ökar risken för vissa fosterskador. Hur lägre men vanligare doser påverkar fostret har varit oklart.

En stor registerstudie som danska forskare nu gjort visar inte på någon högre risk för fosterskador hos barn när mödrarna behandlats med vanliga terapeutiska doser. I en registerbaserad studie på levande födda barn i Danmark utvärderade forskarna den första trimesterns användning av svampmedlen och fann ingen ökad risk för fosterskador.
Av 7352 flukonazol-graviditeter kopplades 210 till fosterskador vilket ska jämföras med 25 159 fosterskador bland 968 236 icke exponerade graviditeter, alltså i princip samma andel.

Forskarna fann inte heller någon koppling mellan ett antal missbildningar som tidigare kopplats till azolsvampmedel. En signifikant ökad risk fann de dock för flera medfödda hjärtfel- Fallots tetrad. Knappt 60 000 kvinnor i Sverige hämtade förra året ut recept med flukonazol.

Andreas Furängen lämnar Apotekarsocieteten

0

Andreas Furängen började som vd för Apotekarsocieteten 2004  och har nu bestämt sig för att gå vidare. Beslutet har fattats i samförstånd med styrelsen som nu påbörjar en rekryteringsprocess för att hitta en efterträdare.

Han kommer inte att sluta omedelbart utan vara kvar på sin tjänst till den 30 april 2014.
– Att vara vd för Apotekarsocieteten har gett mig ett enormt kontaktnät och möjlighet att fördjupa mig i olika delar av det mångfacetterade läkemedelsområdet. Det har varit både utmanande och lärorikt och faktiskt det roligaste jag hittills gjort i min karriär. Jag är inne på mitt tionde år som vd och tycker att det är dags för någon annan att ta över. Verksamheten går bra och ekonomin är stabil. Jag kommer att kunna göra ett avslut för verksamhetsåret 2013 och förhoppningsvis även ge en bra överlämning till min efterträdare, säger Andreas Furängen.

Eva Sjökvist Saers är styrelseordförande för Apotekarsocieteten och den som leder arbetet med att hitta en ny vd.
– Vi kommer nu att sätta oss och diskutera vilken profil vi anser att en ny vd bör ha och vilken bakgrund vad gäller bransch och personliga egenskaper som behövs för de utmaningar som Apotekarsocieteten står inför, säger hon.

– Andreas Furängen har gjort en fantastisk insats som vd för Apotekarsocieteten. Det har hänt mycket i vår bransch under dessa år med stora förändringar inom läkemedelsindustrin, apoteksmarknadsomreglering, utveckling inom vård och landsting vad gäller läkemedelsförsörjning och användning och förändringar i myndigheters roller och ansvar. Genom Andreas har Apotekarsocieteten vidareutvecklats och har idag en mycket bred verksamhet och vi är en viktig mötesplats för alla som är engagerade inom läkemedelsområdet, säger hon.

Andreas Furängen säger att han har en del planer för framtiden.
– Jag hoppas att jag får möjlighet att ta tillvara på mina erfarenheter inom någon del av läkemedelsområdet, säger han.

Enklare få sitt läkemedel

0

På sajterna fass.se och sverigesapoteksforening.se ska apotekskunder inom ett år kunna få information om lagerstatus för ett visst läkemedel. 

Lif och Sveriges Apoteksförening har kommit överens om en samlad lagerstatusfunktion där kunder ska kunna söka den här informationen.
Sedan omregleringen 2009 har de olika apoteksaktörerna utvecklat egna informationstjänster för kunderna och apotekspersonal ska också enligt en överenskommelse hjälpa kunder att finna ett apotek där läkemedlet finns på lager. Men det finns ett missnöje och i Läkemedels- och apoteksutredningens betänkande föreslogs en statlig databas med information om var ett läkemedel fanns på lager.

I och med den branschöverenskommelsen anser Lif och Sveriges Apoteksförening att det förslaget nu är inaktuellt.

Klart med glesbygdsbidrag

0

Förutsättningarna för glesbygdsstödet ligger nu färdiga. TLV har tagit fram föreskrifterna och apotek som känner sig kallade kan ansöka om bidrag för det här året mellan den 1 januari och 1 mars 2014.Kriterierna som regeringen beslutade är att apoteket, för att få del av stödet, har försäljningsintäkter av receptbelagda läkemedel på mellan en miljon och tio miljoner kronor för verksamhetsåret. Apoteket måste också ligga minst tjugo kilometer från ett annat apotek.

Bidraget räknas alltså utifrån försäljningen av receptbelagda läkemedel men den takkonstruktion som TLV tagit fram baseras på apotekets lönsamhet för hela verksamheten.
– Bidraget beror alltså också på inkomsterna från receptfria läkemedel och handelsvaror, säger Svante Rasmusson på TLV.
Höga intäkter på receptfritt och hudkrämer kan alltså dra ned stödet.
– Maximalt kan ett apotek få 670 000 i glesbygdsstöd för ett år, säger Svante Rasmusson.

Lundbeck överklagar EU-böter

0

Den danska läkemedelskoncernen har av EU-kommissionen ålagts att betala 93,8 miljoner euro för att flera gånger överträtt konkurrenslagstiftningen. Koncernens syfte har, enligt kommissionen, varit att försena lanseringen av generiska kopior till storsäljaren citalopram, Cipramil.

Lundbeck säger i ett uttalande att man överklagat för att antingen få beslutet ogiltigförklarat eller lägre böter. 
– Vi är fortfarande skakade av beslutet som innehåller många fel, säger bolagsjuristen Mette Carlstedt i ett uttalande.

Billigare med nytt ögonläkemedel

1

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning av det nyligen godkända läkemedlet Eylea, aflibercept, mot AMD.

Enligt TLV ger behandling med Eylea en kostnadsminskning på 117 000 kronor per patient med en behandling som pågår under cirka två år.
Kostnadsminskningen beror bland annat på att det nya läkemedlet inte behöver injiceras lika ofta som Lucentis, ranibizumab.
Sedan några år tillbaka har användningen av Avastin, bevacizumab, vid behandling av AMD ökat. Avastin är inte godkänt för behandling av ögonsjukdomen men studier har visat på likvärdig effekt mellan Lucentis och Avastin och det senare är betydligt billigare.

Läkemedelsverket anser dock att kunskapen om Avastin vid behandling av AMD är bristfällig. TLV har därför i sin rapport inte gjort någon hälsoekonomisk jämförelse mellan Avastin och Eylea.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng