Vaccination mot humant papillomvirus, HPV, har ingått i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 2010, men till följd av en segdragen upphandling kom vaccineringarna igång först förra våren i de flesta landsting. Vid årsskiftet infördes ett nytt vaccinationsregister där alla vaccineringar som ges inom de nationella vaccinationsprogrammen registreras. Men på grund av vissa tekniska begränsningar har Smittskyddsinstitutet ännu inte fått någon statistik därifrån. Än så länge baseras statistiken på det frivilliga registret Svevac. Eftersom det är just ett frivilligt system finns det en risk för underrapportering.
Vaccinationsprogrammet riktar sig främst till flickor födda 1999 och senare. De senaste siffrorna från Svevac visar på att 82 procent av flickor födda 1999 och 80 av flickor födda 2000 fått åtminstone en av tre doser HPV-vaccin. Det är i nivå med tidigare statistik och en enkätundersökning som Smittskyddsinstitutet gjorde för ett år sedan. Myndigheten hoppas på att nå målet med en vaccinationstäckning över 90 procent.
– Det tar alltid tid för en ny vaccination att komma igång, och det har ju varit en del diskussioner om just HPV-vaccinationerna. Men vi tror att det är övergående och att vi kommer att få upp vaccinationstäckningen till över 90 procent med tiden, säger Ingrid Uhnoo, överläkare och programchef vid Smittskyddsinstitutet.
Siffrorna varierar i landet för de flickor som vaccineras. Till exempel har mer än 90 procent av flickorna i Värmland fått minst en dos HPV-vaccin medan vaccinationstäckningen i Sörmland är lägst i landet. Landstingen genomför också en catch-up vaccinering för flickor födda mellan 1993-1998. Där är andelen som vaccinerat sig med minst en dos strax under 60 procent.
– Den siffran behöver man försöka få upp. Man har ju genomfört olika kampanjer i landstingen, men det har visat sig även bero på hur man organiserar vaccineringarna. Till exempel Jämtland står ut med höga siffror, där har man engagerat skolorna och särskilda sjuksköterskor, säger Ingrid Uhnoo.
Just HPV-vaccinerna omgärdas av en hel del ryktesspridning. I Danmark har man vaccinerat flickor i 12-årsåldern mot HPV sedan 2009. Där har omkring 89 procent av flickor födda mellan 1996 och 2000 fått åtminstone en dos av vaccinet. 78 procent har vaccinerats med alla tre doser. Landets medier rapporterar just nu om en läkare som vill stoppa vaccineringen på grund av risken för biverkningar. Det har fått Sundhetsstyrelsen och Statens Seruminstitut att gå ut med extra information om vaccinets säkerhet och effektivitet.
Smittskyddsinstitutet har än så länge inte sett några tecken på att rykten påverkar antalet flickor som vaccinerar sig.
– Vi har inte gjort en genomgång, men vi har inte sett någon nedgång. Skolorna har precis startat och alla landsting har kanske inte kommit igång med vaccineringarna än, men vi ser inga siffror som tyder på det, säger Ingrid Uhnoo.
Socialstyrelsen fick tidigare i uppdrag av regeringen att tillsammans med Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet ta fram en kommunikationsstrategi om vaccin och vaccinationsprogram. Den ska vara klar i slutet av 2014.
– Vi ska bland annat ta upp hur vi ska adressera akuta larm på oseriösa rykten i strategin. Vi försöker även besvara rykten och frågor kring HPV-vaccinering på vår hemsida, men det kan vara svårt ibland eftersom de dyker upp så oväntat, säger Ingrid Uhnoo.
