Månads arkivering september 2013

Arsenik prövas mot lungcancer

0

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att arsenik kan vara effektivt mot cancerceller vid aggressiv och svårbehandlad lungcancer.Det är doktoranden Matilda Thorén som presenterar upptäckten i sin doktorsavhandling.

Patienter med småcellig lungcancer som ofta svarar bra på den inledande behandlingen, återfaller oftast i sjukdomen inom två år och då finns inga effektiva läkemedel. Därför uppstod idén att prova om arsenikföreningen arseniktrioxid kunde fungera.
Den används i dag för behandling vid återfall av blodsjukdomen akut promyelocytisk leukemi.I avhandlingen visas att föreningen är lika effektiv på odlad småcellig lungcancer och vid försök på möss hämmades cancertillväxten drastiskt.

Vid Lunds universitet planerades för en klinisk studie tillsammans med lungcancerforskare. Men studien kommer istället att genomföras i amerikansk regi, eftersom företaget som registrerat arsenikföreningen beslutat sponsra den amerikanska studien.

Modernare för fassanvändare

0

Det var i början av 2000-talet som läkemedelsbranschen lanserade läkemedelsportalen fass.se. Nu är det dags för en rejäl uppdatering. I början av oktober lanseras en ny sida med samma namn.
-Det är ju samma information, men en ny struktur som anpassats efter hur man använder sidan idag. En modern sida, sammanfattar Kristina von Sydow på Lif.

Enligt henne är navigationen på sidan den största förändringen och förbättringen.
-Till exempel blir det enbart ett sökfält som är centralt fokuserat på sajten. 
Förändringarna är ett resultat av bland annat regelbundna enkäter och djupintervjuer tillsammans med statistik på hur sidan används.

Idag har fass.se ungefär fyra miljoner besök på en månad. Drygt hälften är vårdpersonal som regelbundet besöker sidan.
-Men knappt hälften är alltså andra besökare som gör ett enstaka besök eller går in relativt ofta. 
Fortfarande trycks varje år också en version av Fass i bokform.
-Men efterfrågan sjönk drastiskt när vi 2009 började ta betalt för den, från över 100 000 till under 10 000  trycks idag, säger Kristina von Sydow.

Läkemedelssamtal kan göra nytta

1

Läkemedelsverket har lämnat över en första delrapport om strukturerade läkemedelssamtal på apotek till socialdepartementet. Syftet var att göra en kunskapsöversikt för att se om det finns stöd för att interventioner som läkemedelssamtal påverkar följsamheten till läkemedelsbehandling.

Det gör de, är slutsatsen i rapporten, men det är svårt att säga entydigt vilken modell som är den bästa eftersom bland annat miljöer och patientgrupper har skiljt sig åt i de studier som undersökts. Men ett land som man har tittat närmre på är Storbritannien där apoteken bland annat jobbar med patienter med diabetes, hjärt-kärlproblem och KOL.
– Där använder man sedan 2011 en intressant modell som heter New Medicine Service, säger Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetschef på Apotek Hjärtat.

Hon sitter som representant för Sveriges Apoteksförening med i diskussionerna om de strukturerade läkemedelssamtalen och säger att delrapporten ska utmynna i en mindre pilotstudie på några svenska apotek under våren. Att den tidsplanen hålls bekräftas av Cecilia Bernsten som ansvarar för projektet på Läkemedelsverket. Piloten ska sedan utvärderas och i december 2014 ska Läkemedelsverket lämna en slutrapport.
– Det är långt kvar till det blir verklighet men jag är väldigt positiv till att detta första steg har tagits, säger Annika Svedberg.

Enligt Läkemedelsverkets rapport är en av slutsatserna för en positiv effekt är att det krävs tid och resurser för apoteken att utföra samtalen. Däremot ser hon en fara i om apoteken inte kommer att ersätts för de tjänster som utförs.
– Det tar tid och kostar pengar att utföra och följa upp de här samtalen på ett bra sätt. Det kommer också att behövas kompetensutveckling och it-system som stöder detta. Vi kommer aldrig att se någon volym av läkemedelssamtalen om det inte utvecklas en ersättningsmodell.

Läkemedelsverket har fått två uppdrag med apoteksfokus inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. Förutom  att utvärdera strukturerade läkemedelssamtal på apotek ska de också utveckla apoteksindikatorer. Det senare ska slutredovisas i juni 2014.

Får böta för läkemedel i kosmetika

0

För att göra ögonfransarna längre innehåller en del ögonfransserum prostaglandinanaloger som också finns i läkemedel för att sänka trycket vid grön starr. En biverkan av substanserna är nämligen, förutom till exempel klåda och ögonsmärta, att ögonfransarna blir längre.

Läkemedelsverket uppmärksammade det här för en tid sedan. Myndigheten uppmanade företaget att vid ett vite om en miljon kronor rensa ut substanserna som fanns i en sådan koncentration i några av produkterna att de borde klassas som läkemedel.

Företaget överklagade inte utan försäkrade att substanserna tagits bort i de nya varianterna av serumet.Men vid en ny undersökning som Läkemedelsverket gjorde i början av året, fann man att det inte var någon större skillnad mellan de gamla och nya varianterna. 
Förvaltningsrätten har nu gått på Läkemedelsverkets linje och beslutat att företaget ska betala en miljon kronor för att ha sålt kosmetika som innehåller läkemedelssubstanser.

Norge inför rotavirusvaccination

0

Efter sju års betänketid planerar Norge att införa allmän vaccination mot rotavirus. Det sade landets hälsominister Jonas Gahr Støre till norska TV2. Från och med 2016 kommer alla barn att erbjudas vaccin mot rotavirus vid en ålder av sex veckor och tre månader.

I Sverige tar Smittskyddsinstitutet just nu fram ett kunskapsunderlag som ska ligga till grund för ett beslut om Sverige ska börja vaccinera mot rotavirusinfektion. Det ska vara klart nu i höst. Stockholms läns landsting har redan nu beslutat att erbjuda alla barn rotavirusvaccination.

I Sverige är två vaccin mot rotavirusinfektion godkända, Rotarix och Rotateq. Rotarix ingår i högkostnadsskyddet, då TLV bedömt att det är kostnadseffektivt eftersom föräldrar i mindre utsträckning behöver stanna hemma från jobbet och vårda sjuka barn.

Rotavirusinfektion drabbar främst små barn under två år. Sjukdomen kan orsaka feber, kräkningar och diarréer under fem till åtta dagar. Dödsfall är ovanligt i Sverige, men många barn måste vårdas på sjukhus varje år på grund av infektionen. Enligt WHO dog fler än 400 000 barn i världen 2008 av rotavirusinfektion.

 

Svårt veta vad som skulle upphandlas

0

I samband med omregleringen av apoteksmarknaden konkurrensutsattes även försörjningen av läkemedel och läkemedelstjänster till sjukhus. Landstingen valde lite olika vägar, några upphandlade samtliga tjänster medan andra valde att köpa in sin läkemedelsförsörjning men att sköta till exempel logistik själva.

Under en temadag om sjukhusfarmaci som ordnades av Läkemededelsakademin diskuterades dagsläget och hur leverantörer och landsting ser på framtida upphandlingar. Gemensamt för flera landsting var att många i den första omgången upphandlat det som de redan hade och byggt upp sina specifikationer utifrån det som Apoteket AB levererade.

Men det var inte alltid man hade helt klart för sig vilka tjänster som hade utförts och vad man behövde. Inger Nyblom Hermansson från landstinget i Västmanland sade att det kan vara lätt att skylla på de nya aktörerna när någonting går fel.
– Vi som kravställare måste rannsaka oss själva också. Det är inte bara marknaden som varit omogen utan även vi som kravställare.

Ett problem som diskuterades var att en ny upphandling kräver framförhållning och planering. Men det är inte alltid landstingen vet hur pengaflöden och ersättningsmodeller kommer att förändras de kommande åren. Flera av deltagarna lyfte också fram att det är en stor omställning att byta leverantör när man väl har kört in sig på en.

Johanna Wikman från Apotek Hjärtat (före detta Vårdapoteket) sade att det är viktigt att veta vilka siffror som används för att göra kalkyler inför upphandlingar.
– Är det i själva verket gamla siffror som presenterades av Apoteket AB för fyra år sedan så kanske de inte passar i en ny försörjningsmodell. Vi pratar om 98 procents leveranssäkerhet men vad innebär det egentligen?

Faktumet att överprövningarna ökar vid offentliga upphandlingar togs också upp. Rädslan för att en upphandling ska överklagas kan ha en hämmande när landstingen formulerar sina krav menade bland andra Inger Nyblom Hermansson.
– Man kanske inte vågar ställa de där innovativa kraven eftersom man är rädd för överprövningar.

Hon fick medhåll från leverantörshåll.
– Om landstingen inte vågar vara nytänkande utan håller sig till de krav de hade med Apoteket som leverantör så blir det svårt för konkurrenterna, sade Adam Lindberg vice vd på Apo Ex.

 

Bra och dåliga resultat för Lilly

0

Läkemedelsföretaget Lilly presenterar både positiva och negativa data för ramucirumab. Läkemedelskandidaten har i en global fas III-studie visat effekt vid framskriden magsäckscancer hos patienter som behandlades med ramucirumab tillsammans med paclitaxel jämfört med enbart paclitaxel. Ramucirumab förlängde både den totala överlevnaden och den progressionfria överlevnaden. Studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. En tidigare studie har visat på samma resultat. Lilly planerar nu att ansöka om godkännande för den indikationen, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Läkemedelsföretaget har även testat kandidaten mot bröstcancer. Men där gav behandlingen ingen positiv effekt. I en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie fick patienter med metastaserad bröstcancer behandling med antingen ramucirumab tillsammans med cytostatikan docetaxel eller enbart docetaxel. Behandlingen ökade inte den progressionfria tiden och den förlängde inte heller den totala överlevnaden.

Eftersom studieresultaten inte visade någon effekt av ramucirumab mot HER2-negativ bröstcancer planerar företaget inte att ansöka om något godkännande för den indikationen. 

Företaget testar nu läkemedelskandidaten mot cancer i tjocktarmen, levern och lungorna. Resultat från de fas III-studierna väntas under nästa år.

Första godkännandet för simeprevir

0

Tidigare i vår lämnade svenska Medivir in ansökningar om godkännande i USA och EU. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA beslutade senare att prioritera ansökan för simeprevir.

Nu har simeprevir godkänts i Japan. Det är det första godkännandet för läkemedelskandidaten, som också är känd som TMC-345. Simeprevir har godkänts för behandling av kronisk infektion med hepatit C-virus av genotyp 1, meddelar företaget i ett pressmeddelande.

Godkännandet baseras på de kliniska fas III-studierna CONCERTO 1-4. Simeprevir är en proteashämmare som ges en gång om dagen under tolv veckor tillsammans med standardbehandlingen pegylerat interferon och ribavarin. Därefter behandlas patienten enbart med pegylerat interferon och ribavarin under 12 eller 36 veckor.

Medivir har utvecklat simeprevir tillsammans med Janssen Ireland. I och med det japanska godkännandet får Medivir en betalning på 5 miljoner euro, cirka 45 miljoner kronor.

 

Utbytbara med lika text

0

Olika depottabletter med opioiden oxikodon har tidigare inte ansetts vara utbytbara. Anledningen är att produktinformationen om graviditet och amning har skiljt sig åt mellan olika tillverkare.

Under våren 2013 har EU avslutat en gemensam säkerhetsgenomgång och antog i samband med det en gemensam säkerhetsprofil för läkemedlen. Det innebär att informationen i förpackningen om graviditet och amning är harmoniserad och då finns det enligt Läkemedelsverket inte längre något hinder för att byta ut dem mot varandra.

Det kan enligt Läkemedelsverket under en övergångsperiod finnas förpackningar där det förekommer vissa skillnader i information till patienten. Alla produkter bedöms däremot vara medicinskt likvärdiga. Beslutet träder i kraft den 31 oktober i år.

Information om risker kan öka försäljning

0

Det är lätt att tro att information om risker och biverkningar av läkemedel skulle leda till att konsumenter använder dem i lägre utsträckning. Men det kan i själva verket vara precis tvärtom enligt en studie.

Forskare vid universiteten i Tel Aviv och New York har undersökt hur varningstexter och information om risker påverkar personers köpbeslut. I studien undersöktes bland annat hur exponering för cigarettannonser, med eller utan text som varnar för lungcancer hjärtsjukdom och emfysem, påverkade deras köpbeslut. De undersökte också personernas beslut vad gällde läkemedel för erektil dysfunktion och håravfall, med eller utan information om biverkningar.

Resultaten, som publicerats i Psychological Science, visar att precis efter det att personerna fått se en annons med varningar, var de mindre benägna att köpa produkten. Men detta klingade av med tiden och bara efter några dagar köpte de istället mer av en produkt som hade varningstext i annonsen än en som inte hade det.

Forskarna bakom studien förklarar detta med att ju längre tid som går desto mer abstrakta känns riskerna. I stället tycktes försökspersonerna ta det faktum att det fanns upplysning om risker som ett tecken på att det rörde sig om ett seriöst och trovärdigt företag.

Forskarna menar att det kan vara viktigt att ta hänsyn till detta eftersom det i många länder är obligatoriskt med liknande varningstexter som har för avsikt att skydda konsumenter och patienter, men att det i själva verket kan ha en motsatt effekt.

 

Dosaktörer saknar ordningsman

0

Vid årsskiftet gick Apoteket ABs monopol inom dosdispenserade läkemedel ut i landet. Men överklagade upphandlingar gjorde att övertagandena drog ut på tiden och först i början av sommaren kom de nya leverantörerna igång. Svensk Dos tog över doshanteringen i Region Skåne och Apotekstjänst leveranserna i Västra Götalandsregionen och Region Halland. Det gick inte helt smärtfritt i början. Svensk Dos hade problem med både produktion och leverans, vilket fick Region Skåne att skicka egna farmacevter till dosföretagets anläggning för att hjälpa till. 
– Vi hade uppstartsproblem under en månad. Det var en kombination av att övertaget gick för fort, det skedde i stort sett under en helg, och vi hade överskattat våra produktionsmaskiners produktivitet, men det byggde på siffror från leverantörerna som de inte kunde leva upp till, säger Per Manell, styrelseordförande vid Svensk Dos.

Maria Landgren, läkemedelschef vid Region Skåne, menar att dosleveranserna nu fungerar bra och många i kommunerna är nöjda med den nya leverantören. 
– Det är första gången vi handlar upp dostjänsten. Vi har aldrig haft sådan insyn och kontroll på dosleverantören som vi har nu. När vi hade Apoteket AB som leverantör hade vi inte full insyn i deras arbete med att sköta tjänsten. Det fungerar aldrig prickfritt i början med en ny tjänst.

För Apotekstjänst gick det inte mycket bättre. Efter en del problem med leveranserna till bland annat äldreboenden och receptpåminnelser i Halland valde somliga att återgå till dosett. Även Västra Götalandsregionen har haft problem med dosleveranserna.
– Leverantör, region och kommun har jobbat mycket bra tillsammans för att få till en god kvalitet i dosleveranserna. Vi kan se att avvikelserna går ner och det blir successivt bättre, säger Karin Möller, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland. 

Karin Möller ser inte en enstaka orsak till problemen med dosleveranserna.
– Det är en komplex kedja där det fanns avvikelser i många led som vi nu arbetar med att säkra. Det har bland annat gällt dosdispenseringen, att säkra rätt leveransadresser och att få påminnelser om utgångna ordinationer på plats.

Apotekstjänst menar däremot att flera av problemen uppstod på grund av bristfällig information från Apoteket AB.
– I de register vi fick från Apoteket AB var väldigt många leveransadresser fel. Vi fick dra in en massa personer för att säkerställa dessa och det påverkade vårt övriga arbete negativt, säger Gerard Versteegh, styrelseledamot vid Apotekstjänst. 
Även Svensk Dos och kommunsköterskorna i Region Skåne fick initialt lägga tid på att korrigera felaktiga adresser från Apoteket AB. 

Ytterligare en bidragande orsak till problemen är att de centrala IT-lösningarna godkändes precis innan övertagandet. 
– De togs fram under tidspress och då godkännandet blev försenat påverkades övertagandet, säger Per Manell.

Apotekstjänst drabbades i somras dessutom av likviditetsproblem och landstingen i Halland och Västra Götalandsregionen valde då att göra en akut förskottsbetalning på 25 miljoner kronor till företaget. Konkurrensverket granskar nu om förskottet är tillåtet. Även likviditetsproblemen beror enligt Gerard Versteegh på felaktiga uppgifter från Apoteket.
– Jag anser att landstingen inte hade tillräcklig information för att göra en korrekt upphandling. De baserade upphandlingsunderlaget på siffror från Apoteket AB, men mot slutet av juni upptäckte vi att vi inte alls nådde den förväntade volymen, snarare hälften. Det berodde på att det inte var lika många dospatienter som angavs i underlaget. Dessutom saknades det försäljning på grund av att helförpackningar som vanligtvis säljs på apoteken fanns medräknade. Då sprack vår ekonomiska plan.

Den 1 oktober tar Apotekstjänst över dosleveranserna i den så kallade Sjuklövern, som består av Sörmland, Örebro, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland. Det handlar om cirka 45 000 dospatienter.
– Vi arbetar tillsammans med landstingen för att säkerställa adressuppgifterna. Jag tror och hoppas att det blir mer rätt denna gång, säger Gerard Versteegh. 

Ett annat problem som uppstått i samband med övertagandet är att det system som Apoteket AB använde för att patienterna skulle kunna delbetala sina läkemedel inte får användas av de nya dosföretagen. Det har lett till att Apotekstjänst varit tvungna att skriva nya avtal med alla dospatienter.
– Den här gruppen patienter av äldre och sjuka patienter kanske tycker att det är läskigt att skriva avtal. Tusentals patienter får då fakturor från oss istället, men om de inte betalar dem så kan vi inte längre leverera läkemedel. Det gör att en massa patienter kan drabbas, säger Gerard Versteegh.

Apoteket AB menar att de har lämnat ut väldigt mycket material till de nya dosleverantörerna och att de även gått igenom adressregistren med dem.
– Vi har tagit ut adresslistor och lämnat ut dem vid ett visst tillfälle, men de ändras över tid. Vi har lämnat ut ett grundmaterial men sedan är det upp till varje leverantör att uppdatera dem, säger Eva Fernvall, kommunikationsdirektör vid Apoteket AB.

Hon menar att en del av problemen kan ha berott på att landstingen inte hade så bra koll på dostjänsten förut.
– Vi var de enda som faktiskt hade all information. Landstingen har kanske i själva verket upphandlat en mindre tjänst än det som Apoteket AB levererat. Då är det klart att det blir lägre pris. Det kan bli svårt för landstingen och de nya dosleverantörerna då det finns förväntningar i kommunerna på att det ska fungera som förut, när det i själva verket är en ny tjänst. Många har nog sett dosleveranser som en ren logistiktjänst, medan vi ser det som en logistik- och farmacevtisk tjänst.

Både Svensk Dos och Apotekstjänst tror att övergången skulle ha blivit smidigare om det hade funnits någon övergripande ansvarig för omregleringen av dosmarknaden. 
– Vi saknar en ordningsman på nationell nivå som kunde peka med hela handen och berätta vad som gäller. Både vi och landstingen har haft för lite kunskap om detta. Istället har Apoteket AB, som är vår största konkurrent, haft ett informationsövertag. I slutändan är det patienter och vården som drabbas, säger Gerard Versteegh.

Maria Landgren håller med om att det var oklart vilket ansvar Apoteket AB hade för överlämning av information.
– Om man ska fortsätta att upphandla dessa tjänster så tycker jag att det måste bli en diskussion om vilket ansvar de gamla dosleverantörerna har och vad de förväntas bidra med. De gamla och nya dosleverantörerna måste samarbeta för att det ska bli så lite problem för patienterna som möjligt.

TNF-hämmare mot tarmsjukdom

0

Det är den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som utökat indikationen för MSDs TNF-hämmare Simponi (golimumab). Till grund för den nya indikationen ligger fas III-studier med omkring 1000 patienter med tarmsjukdomen ulcerös kolit som fick god effekt av både inledande behandling för att bromsa sjukdomsförloppet och underhållsbehandling.

Simponi är sedan tidigare godkänt för behandling av de inflammatoriska sjukdomarna reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit. Simponi kan nu användas av vuxna med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit som svarat otillräckligt på konventionell behandling och bidrar till att dämpa den inflammatoriska reaktionen i tarmen.

Golimumab, verkar genom att dämpa inflammationen så att tarmen kan börja läka och fungera mer normalt igen.
 

Björn Wettermark blev Årets farmaceut

0

Det blev Björn Wettermark som är apotekare, docent vid KI och chef för enheten för Uppföljning & Utvärdering vid Stockholms läns landsting som i år fick hedersbetygelsen, Årets farmaceut.

Som landstingsanställd apotekare tillhör Björn Wettermark en minoritet som blir allt större.
– Men det är definitivt en växande sektor, säger pristagaren till Svensk Farmaci.

Farmacevter kommer i framtiden att behövas inom såväl industrin, apoteksverksamhet som myndighetssektorn, spår pristagaren.
– Men sjukvården är en bra arbetsplats om man vill förbättra läkemedelsanvändningen.

Björn Wettermark har under många år tydliggjort den farmacevtiska kompetensen både i praktisk uppföljning av hur läkemedel förskrivs och används inom akademin, lyder bland annat motiveringen.
Till Svensk Farmaci säger pristagaren att utnämningen är både överraskande och hedrande.
 

Bättre koll på försäljningen

0

Avtalet mellan Sveriges Apoteksförening och företaget IMS Health börjar gälla till årsskiftet. Istället för att IMS Health beställer statistik från Apotekens Service som man sedan bearbetar, rapporterar apoteken direkt till IMS Health.

I princip alla apotek kommer nu att direkt själva rapportera in statistik till analysföretaget.
– Apoteken har sedan tidigare också haft tillgång till statistiken, men då har man köpt den av IMS som köpt siffrorna från Apotekens Service, säger Johan Waller vd på Sveriges Apoteksförening.

Enligt Johan Waller innebär avtalet att apoteksaktörerna kommer att få tillgång till en mer detaljerad försäljningsstatistik än tidigare.
– Det här är intern statistik som enbart apoteksaktörerna har tillgång till. De kommer att kunna jämföra sin egen försäljning med relevanta marknader. Men det ska inte gå att identifiera enskilda apotek.

 
 

Prisas för sitt fristående apotek

0

För drygt två år sedan startade farmacevten Moncef Riahi det fristående Björknäs Apotek i Nacka i södra Stockholm. På måndagen utsågs han till Årets nybyggare i Stockholm län, ett pris han delar med sin familj.
– Vi är stolta, glada och oerhört hedrade för denna utmärkelse. Det är ett kvitto på att vi har utvecklat ett framgångsrikt apotek med begränsade resurser. Vi har kommit över de hinder man ofta möter som fristående apotek. Nyckeln till vår framgång är teamwork, alla i familjen har gjort sitt yttersta, säger Moncef Riahi, apotekschef på Björknäs Apotek.

Hela familjen arbetar på apoteket. Mounir är vd, Mehdi arbetar med IT-frågor och Mourad arbetar med marknadsföring och att ta fram en e-handelstjänst för receptfria läkemedel. Dessutom arbetar Moncefs före detta fru Mia Kraft, som är sjuksköterska, med hälsorådgivning på apoteket.

Utmärkelsen Årets nybyggare går till en person med utländsk bakgrund som med begränsade resurser startat ett företag i länet. Priset delas ut av Internationella företagarföreningen i Sverige och stöds av SEB och Almi Företagspartner. Prissumman på 10 000 kronor och ett diplom mottog Moncef Riahi ur Stockholms läns landshövding Chris Heisters hand vid en ceremoni på Tessinska palatset på måndagen. Nu är Björknäs Apotek kvalificerade till att tävla om att bli Årets nybyggare i hela Sverige. Alla i familjen var med vid ceremonin igår.

Moncef Riahi kom till Sverige från Tunisien i slutet av 1970-talet. Han utbildade sig till farmacevt och arbetade bland annat inom Apoteket AB i 15 år. I maj 2011 öppnade han tillsammans med sin familj Björknäs Apotek. Han menar att det var svårt att få finansieringen för apoteket på plats till en början. Men han ger rådet till den som vill öppna ett eget apotek att inte ge upp.
– Det är svårt för oss små apotek att hävda oss mot de stora kedjorna, men vi har lyckats och vi har nöjda kunder. Det gäller att tro på sig och sin idé och ha en beslutsamhet att fortsätta framåt även när man möter hinder.

Nu satsar Björknäs Apotek på att utveckla verksamheten med att kunna erbjuda kunderna hälsotjänster. Men det är inte helt otänkbart att familjen i framtiden öppnar ännu ett apotek.
– Om vi hittar en lokal i ett bra läge så kanske vi längre fram kan tänka oss att öppna ett till apotek, säger Moncef Riahi. 

Nya skyltar på plats på apoteken

0

Integrationen av Vårdapoteket in i Apotek Hjärtat har pågått sedan i juni då Apo Pharm köpte Vårdapotekets apotek. Nu kommer detta märkas rent visuellt för kunderna. Den 16 september fick apoteket i S:t Görans sjukhus i Stockholm nya skyltar och under september och oktober kommer resterande 26 apotek att byta sina skyltar.

Men stora förändringen sker när de föra detta Vårdapoteken ska byta it-system. Från att tidigare ha använt Logica ska de gå över till Pharma Suites från Visma.
– Det går enligt plan, även om man ska se nyktert på det och vara medveten om att det alltid kan bli någon form av problem vid byte av it-infrastruktur, säger Jonas Mjöbäck, kommunikationschef på Apotek Hjärtat.

Men enligt honom är detta ett lättare byte än det som alla apotek genomförde när man lämnade Apoteket ABs gamla it-system i samband med omregleringen.
– Då handlade det om att ändra hela arbetssättet, de här två systemen har betydligt fler likheter.
Som en del i integrationen har alla Vårdapoteken fått ett fadderapotek hos Apotek Hjärtat som hjälpt till med bland annat. utbildning i nya it-system.

I maj i år godkände Konkurrensverket ApoPharms köp av Vårdapotekets 27 apotek och Oriola-KDs köp av Medstops 65 apotek.