Månads arkivering augusti 2008

SBL Vaccin flyttar produktionen utomlands

0

SBL Vaccin ägs sedan ett par år av det holländska bioteknikföretaget Crucell. Det är besparingar i moderföretaget som gör att vaccinfabriken i Solna utanför Stockholm, med ett 70-tal anställda, nu måste läggas ner.

Produktionen som omfattar det drickbara koleravaccinet Dukoral kommer att flyttas till Schweiz och Spanien, där Crucell redan har fabriker. Redan tidigare är det bestämt att företagets forskningsavdelning ska flyttas till holländska Leiden.

SBL Vaccin är Sveriges enda vaccinfabrik men Anders Tegnell, chef för smittsskyddsenheten på Socialstyrelsen, säger till Läkemedelsvärlden att fabriken inte har en avgörande roll i svensk krisberedskap.
– Vi har ett avtal med den internationella vaccinproducenten Glaxo Smith Kline för den händelse att en pandemi bryter ut, säger Anders Tegnell.

Peter Liss, vd för SBL Vaccin säger att nedläggningen kommer av att  Crucell har ledigt utrymme och kapacitet i sina fabriker i Spanien och Schweiz och att det därför inte är lönsamt för dem att ha kvar ytterligare en fabrik i Sverige. Han säger att hela flytten av produktionen ska vara klar 2012 men att det är ett tidskrävande arbete.
-Det är en mängd regulatoriska omständigheter som ska falla på plats när man flyttar en vaccinproduktion, och vi kommer bland annat att ha parallellproduktion under en tid.

Peter Liss säger också att nedläggningen inte kommer att påverka tillgången på vaccin i Sverige eftersom företagets vaccindistribution kommer att vara oförändrad.

Nytt sätt att ge fentanyl kan godkännas i USA

0

Fentanyl är en opiatliknande substans som främst ges till cancerpatienter med svår genombrottssmärta. Vanliga administreringsformer är depåplåster eller injektioner. Det amerikanska företaget Bio Delivery Sciences International, BDSI har tagit fram produkten Onsolis som innebär ett nytt sätt att ge behandlingen på.   

Onsolis består av en liten polymerdisk som placeras på insidan av kinden. Själva disken består av en polymer som löser upp sig själv och släpper ut fentalynet så att det kan tas upp av slemhinnorna i kinden. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, är positiva till läkemedlet och har utfärdat ett så kallat  “complete response” till BDSI. FDA har också begärt in kompletterande handlingar som gäller rutiner för hur det på ett säkert sätt ska nå rätt patientgrupp.

 Företaget Meda, som marknadsför Onsolis i Europa säger i ett pressmeddelande att de räknar med att produkten blir godkänd i USA under våren 2009.

Antipsykotika ökar risken för stroke hos dementa

0

Antipsykotiska läkemedel används
ofta för att behandla beteendestörningar hos personer med demens. Tidigare
forskning har pekat på samband mellan atypiska, eller andra generationens
antipsykotiska läkemedel och stroke. Till gruppen atypiska hör preparat som quetiapin,
risperidon och olanzapin. I den nya studien
som publicerats i British Medical Journal i veckan, visar forskare att sambandet
finns även för dem som äter konventionella antipsykotiska. Till senare gruppen
hör läkemedel som
klorpromazin, haloperidol och fentiazin.

Det är en forskargrupp från School
of Hygiene and Tropical Medicine i London som har gått igenom data från 6 790
patienter i Storbritannien. Personerna i studien var i genomsnitt 80 år och hade
alla haft någon form av stroke och behandlats med minst en sorts antipsykotiskt
läkemedel under perioden 1998 till 2002.

Studien visar att under tiden
personerna åt ett eller flera antipsykotiska läkemedel ökade risken för stroke
med 1.7 gånger. För individer som även hade någon form av demenssjukdom var
risken så mycket som 3.5 gånger högre. Forskarna kunde också se att risken var
något högre för dem som åt atypiska varianter av läkemedel än de som åt
konventionella.

En som inte är förvånad över
resultaten är Yngve Gustafson,
professor i geriatrik och läkare vid geriatriska kliniken
på Umeå universitetssjukhus.      – De här sambanden är kända sedan länge och att vi
fortsätter att skriva ut dessa läkemedel till äldre med demens i den
utsträckning vi gör är helt oförsvarbart, säger han till Läkemedelsvärlden.

Han menar att det är ett stort problem just vad
det gäller förskrivning av den här typen av läkemedel till äldre. Det sker ofta
alltför slentrianmässigt och utan någon kvalitetsmässig uppföljning. Dessutom
menar han, finns det inte ens tydliga bevis för att behandlingen ens har någon
effekt på patientgruppen.
– Självklart
finns det individer även bland äldre dementa där behandlingen är bra, men i dag
skrivs det ut alldeles för lättvindigt och vi behöver en mycket bättre
kontroll, säger Yngve Gustafson.

I USA infördes redan 2005 en varningstext
på andra generationens antipsykotiska läkemedel med information om ökad
dödsrisk för äldre människor med demens. I juni i år beslöt FDA att varningen
också ska gälla för de konventionella antipsykostiska preparaten. I Sverige
finns ingen sådan varningstext.

Nynäshamn vaccinerar gratis mot HPV

0

Som en insats för folkhälsan men också som en signal till politikerna, så vill en av de drivande personerna bakom projektet att det ska uppfattas.
-I dag finns det fungerande vaccin mot livmoderhalscancer men det är inte tillgängligt för alla när det kostar flera tusen kronor att vaccinera sig. Det har blivit en klassfråga och när staten avvaktar vill vi göra något.

Det säger Ilija Batljan (s), kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn som varit med och drivit igenom folkhälsokampanjen till Läkemedelsvärlden. I projektet ingår också ett informationsarbete om sexuellt överförbara sjukdomar och att det är viktigt med regelbundna cellprovtagningar.

Vaccinet som kommer att användas är Gardasil och kampanjen är ett samarbete med företaget Sanofi Pasteur MSD som tagit fram läkemedlet.
-Att vi valt just Gardasil beror på att det passar bra in i det är projektet eftersom det också skyddar mot kondylom. Annars har jag inga åsikter vilket som är det bästa, jag vill bara att regeringen ska agera snabbt, säger Ilija Batljan.

Att erbjudandet går till flickor i åldern 13 till 17 beror enligt Iilja Batljan på att det är en generation som kommer att missas om regeringens planer på att vaccinera från 12 år blir verklighet.

Vaccineringen kommer att påbörjas under hösten och sköts av ungdomsmottagningen och skolsköterskor i kommunen.

Extra miljarder till forskning

0

Prioriterade områden blir enligt regeringens förslag medicin, teknik och klimat.
Nästa år, 2009, ska forskningsanslagen öka med 2,4 miljarder, varav universitet och högskolor ska få 700 miljoner och de strategiska områdena medicin, teknik och klimat500 miljoner. Året därpå ska forskningsanslaget förstärkas med 3,4 miljarder och 2011 3,9 miljarder och 2012 ska förstärkningen vara uppe i fem miljarder.
Förslaget ska läggas fram i höstens budgetproposition.

Läkemedelsföretag betalar för behandling

0

Efter tio års debatt har det brittiska NHS (The National Health Board) ingått ett avtal med läkemedelsföretaget Novartis. Avtalet gäller preparatet Lucentis (ranibizumab) som används för behandling av en variant av åldersrelaterad makuladegeneration, AMD. Ögonsjukdomen förekommer i flera varianter men den enda som går att behandla är den som kallas våt AMD.

Läkemedlet Lucentis har visat sig ge positiva resultat och förhindra att personer som har våt AMD förlorar synen. Behandlingen går ut på att ranibizumab injiceras i ögats glaskropp månadsvis och kan förhindra att patienten förlorar synen. Dilemmat är att behandlingen är lång och väldigt dyr och diskussionen om det är värt att subventionerna har gått varm i Storbritannien.

Men nu presenterar den brittiska läkemedelsförmånsnämnden NICE, riktlinjer som säger att de första 14 injektionerna betalas av det allmänna sjukförsäkringssystemet och att ytterligare doser betalas av producenten Novartis.

I Sverige blev Lucentis medtaget i läkemedelsförmånen 2007, men i våras kom SBU med en rapport som sade att behandlingen är dyr och att data saknas för hur resultatet är efter mer än två år. Varje injektion kostar 13 000 kronor vilket innebär att en tvåårsbehandling av de omkring 4000 behandlingsbara fall som upptäcks varje år skulle leda till en kostnad på 1,3 miljarder kronor per år.

Allopurionol kan sänka blodtrycket hos tonåringar

0

Att personer med högt blodtryck ofta har förhöjda nivåer av urinsyra i blodet har varit känt sedan tidigare. Men att urinsyran i sig skulle kunna vara en av orsakerna till högt blodtryck har inte varit en allmän uppfattning. Men en ny studie gjord av forskare vid Baylor College of Medicine i Houston visar att det kan finnas ett sådant samband.

I studien ingick trettio ungdomar mellan 11 och 17 år som nyligen fått diagnosen högt blodtryck. Hälften av dem fick allopurinol, ett läkemedel som sänker urinsyranivåerna i blodet och hälften fick placebo. Båda grupperna fick sin dos två gånger om dagen i fyra veckor.

Hos de ungdomar som fick allopurinol sänktes både det diastoliska och det systoliska trycket. I genomsnitt sänktes det systoliska trycket med 6,9 mm Hg och det diastoliska med 5,1 mm Hg. I placebogruppen sänktes det systoliska trycket med 2,0 mm Hg och det diastoliska med 2,4.  

Artikelförfattarna säger i en kommentar att det här visar att det är möjligt att specifikt reglera den biokemiska mekanismen bakom högt blodtryck och inte göra det på ett ospecifikt sätt. De pekar samtidigt på att allopurinol har flera kända biverkningar varav en av de mer allvarliga är Steven-Johnson-syndromet som är en kraftig allergisk reaktion.

Ökad kunskap om cisplatin

0

Veronica Janssons forskning visar bland annat att cisplatinkänsliga celler har defekter i två proteinfamiljer som är viktiga för att aktivera apoptos, BH3-proteinfamiljen samt så kallade kaspaser.

I de cisplatinkänsliga
cellerna ökade cellernas innehåll av BH3-protein när de behandlades med cisplatin. I de okänsliga hade cisplatin nästan ingen effekt alls på innehållet av BH3-protein medan de hade en ökad aktivitet av kaspas-3 som är viktigast för att apoptosen genomförs.
Det här fyndet kan få betydelse eftersom läkemedel som imiterar effekten av ökat innehåll av BH3-protein är under utveckling för att behandla bland annat lungcancer.

Avhandlingen
som Veronica Jansson försvarar vid Umeå universitet på fredag har ökat kunskapen om hur cisplatin kan döda tumörceller, hur tumörceller kan reagera på behandling med cisplatin och vilka proteiner som kan vara inblandade i styrningen av cellers känslighet för cellgiftet.

 

Nya regler för blodtrycksmedel

0

På måndag börjar Läkemedelsförmånsnämndens, LFN:s nya beslut om subvention av läkemedel mot högt blodtryck att gälla. Det innebär bland annat att dyrare medel som angiontensin receptorblockerare (ARB) liksom samtliga betablockerare får begränsad subvention.

ARB-läkemedlen ska skrivas ut först om patienten inte får tillräcklig effekt av de billigare. Betablockerare ska bara ingå i högkostnadsskyddet för patienter som först provat andra läkemedelsklasser. Skälet är att betablockerare inte anses ha lika bra effekt som övriga för behandling av hypertoni.

Det var i februari som LFN presenterade sin genomgång av blodtrycksläkemedel. Förutom beslutet att begränsa förskrivningen av vissa läkemedel, 23 av 46 granskade, försvinner nu också tre substanser ur högkostnadsskyddet.

Ungefär var femte svensk, 1 656 500 enligt läkemedelsregistret, behandlas idag med blodtrycksläkemedel. Totalt räknar LFN med att staten ska spara runt 250 miljoner kronor om året på en som man menar mer kostnadseffektiv användning.

På måndag
byter också LFN namn till TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

 

Motion på recept framgångsrikt

0

Att ordinera fysisk aktivitet på recept har varit möjligt i Sverige sedan år 2000. Olika landsting har varit olika snabba att införa det men nu finns det möjlighet att få motion på recept i hela landet. I dagarna presenteras de första siffrorna som visar att det har en positiv effekt.

Det är Lena Kallings, med hemvist på statens Folkhälsoinstitut, som presenterar sin doktorsavhandling från Karolinska Institutet i nästa vecka. Resultaten visar att fysisk aktivitet på recept, så kallad Far, kan vara en effektiv metod att hjälpa personer till en mer hälsosam livsstil.

I avhandlingen ingår två studier. I den ena ingick 481 patienter i primärvården mellan 12 och 81 år, som fick individuellt anpassad ordination på fysisk aktivitet. I den andra fanns101 överviktiga personer mellan 67 och 68 år, där hälften fick personligt utformade träningstips och andra halvan en kort information om att fysisk aktivitet är bra för hälsan.
– Vi har sett att de som fått recept på träning motionerar betydligt mer än personer i kontrollgruppen. De mådde bättre och hade mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, säger Lena Kallings.

Recept på fysisk aktivitet kan till exempel ges till personer med problem i rörelseorganen, övervikt eller högt blodtryck och skrivs ut av vårdpersonal som läkare, distriktssköterskor och sjukgymnaster. Det kan vara den enda behandlingen eller ges i kombination med läkemedel.

 Lena Kallings säger att det är viktigt att träningsformen tas fram tillsammans med patienten så att den passar personens livsstil och fysiska kapacitet. På så sätt kan det bidra till att förbättra folkhälsan.
– Redan idag rekommenderas motion och ändrad livsstil vid flera sjukdomstillstånd och avhandlingen visar att det fungerar bra under svenska förhållanden. Dessutom var det 65 procents följsamhet vilket är minst lika bra som vid många läkemedelsbehandlingar, säger hon.

Vd för Apoteket Omstrukturering utsedd

0

Eva-Britt Gustavsson har utsetts till vd för bolaget Apoteket Omstrukturering AB. Bolaget ska ansvara för att leda och övervaka försäljningen av en stor andel av öppenvårdsapoteken.

Eva-Britt Gustavsson är också styrelseordförande i Akademiska Hus och har tidigare lett omstruktureringen av statligt helägda finansinstitutet Venantius. Hon säger att det är ett spännande och utmanande uppdrag som ligger framför henne.
– Det är mycket att fundera på innan vi kan ta itu med arbetet och mycket som ska stämma. Målet är ju att öka konkurrensen utan att läkemedelsförsörjningen äventyras, säger hon.

Sedan tidigare är det klart att ordförande för Apoteket Omstrukturering AB är Birgitta Böhlin.

Landstingspolitiker kräver mer pengar till läkemedel

0

I takt med att det kommer nya läkemedel ökar också landstingens utgifter, både inom öppen- och slutenvård. I Örebros landsting höjer nu både socialdemokrater och moderater rösten och kräver mer resurser för att klara av kostnaderna.
– När det kommer nya potenta läkemedel som kan ge medborgarna bättre livskvalitet är det självklart att de ska få ta del av dem, men det är svårt med den ökning av kostnaderna som vi har nu, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (s), landstingsstyrelsens ordförande i Örebro till Läkemedelsvärlden.

Hon säger att även om de nya läkemedlen är dyra så tjänar samhället på att använda dem. Med hjälp av nya cancerpreparat kan till exempel cancerpatienter vara hemma mer istället för att ligga inne på sjukhus. Men för att inte annan vård ska urholkas måste det satsas mer på läkemedelssubventioner nationellt.
– Vi har inte fått mer pengar från staten i år än förra året för läkemedel inom öppenvården. Samtidigt har vi en ökningstakt av kostnaderna på fem-sex procent per år, det är inte hållbart och är något som även SKL är kritiska mot, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Hon anser också att landstingen måste omfördela så att mer resurser satsas på läkemedel. Kent Persson, moderat oppositionsråd i Örebro håller med. Han säger till Sveriges radio att mer pengar måste frigöras för att kunna satsas på bland annat nya läkemedel.

Ökade restriktioner för behandling med EPO

0

Den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP, har nyligen avslutat en genomgång av data om hur behandling med EPO (erytropoietin) påverkar patienter med njursvikt eller en cancerrelaterad anemi.

Genomgången visar att cancerpatienter som behandlas med EPO får en snabbare progression av sina tumörer, en ökad risk för ventrombos och en minskad överlevnad. För personer med njursvikt innebar behandling med EPO över 120 g/L en ökad risk för död och för alvarliga hjärt-kärlsjukdomar.

Trots detta har CHMP och dess arbetsgrupp för säkerhetsfrågor, PhVWP, bedömt att fördelarna med EPO fortfarande överstiger riskerna. Efter en rekommendation från CHMP som kom i februari 2008 har produktresuméerna för EPO kompletterats med användarinformation. Informationen som tillkommit är bland annat kriterier för administrering av EPO

Där finns också rekommendationer om blodtransfusioner som alternativ hos vissa cancerpatienter liksom att en noggrann individuell bedömning av varje patient görs innan EPO-behandling sätts in.

Djurrättsaktivister bröt sig in på SMI

0

Det var i morse vid åttatiden som en grupp aktivister samlades utanför Smittskyddsinstitutet djurhus, Astrid  Fagræus Laboratorium. Enligt Smittskyddsinstitutets pressekreterare Aase Sten började de att skaka grindarna och till slut lyckades de forcera dem och kunde springa in på området.

Vid det laget hade polisen larmats och de kom till platsen innan aktivisterna hade lyckats att ta sig in i lokalerna. Aktivisterna tog sig sedan mot en tunnelbanestation i närheten där polisen identifierade alla men lät dem gå. Klockan 11.30 larmades polisen om nya demonstrationer utanför ett läkemedelsföretag i Täby. Polisen uppger att samtliga kommer att anmälas för olaga demonstration.

Helene Fredlund är sektionschef för Astrid Fagræus Laboratorium och säger att det som hände inte var bra men att det inte är vanligt att demonstranter tar sig in på området.
–    Vår säkerhetschef hade fått indikationer på att någonting skulle hända och var snabb med att larma polisen.

Även i Malmö hade djurrättsaktivister samlats för en manifestation på måndagen. Protesten ägde rum utanför läkemedelsföretaget Dupont norr om Malmö. Demonstranterna och polisen drabbade samman på platsen och en polisman skadades illa i benet och blev förd till sjukhus.

Det är inte klart vilken djurrättsorganisation som ligger bakom demonstrationerna.

Resultat med aggressiv behandling mot tuberkolos

0

Varje år drabbas ett 60-tal personer av multiresistenta (MDR) tuberkelbakterier bara i Storbritannien. I Sverige upptäcktes 13 sådana fall under förra året. De multiresistenta bakterierna kan inte behandlas med de antibiotika som vanligen används vid tuberkulos. En av svårigheterna är att det ofta tar lång tid innan sjukvården konstaterar att det är MDR det handlar om och patienten har hunnit bli väldigt sjuk under behandlingen med förstahandsalternativen.

Förutom MDR-tuberkelbakterier finns det även XDR-TB (extensivley resistant), en variant som man länge trott inte var möjlig att behandla. Men enligt den nya studien som publicerats i Lancet, kan en aggressiv behandling med minst fem olika antibiotika faktiskt bita också på XDR-TB.

Det är en studie av 608 patienter i Ryssland som mellan 2002 och 2004 behandlats med olika kombinationer av antibiotika. 29 av dessa hade XDR-TB och resten MDR-TB. Patienterna behandlades med ett antal olika kombinationer av antibiotika, däribland, isoniazid, rifampicin, streptomycin, kanamycin, cycloserin, levoflaxin och pyrazinamid. Vilka sorters antibiotika som patienterna fick avgjordes efter vilken typ av TB-bakterie de hade och om de var överkänsliga mot något av dem.

John Moore-Gillion, representant för British Lung Foundation sade i ett uttalande att det är lovande med en fungerande behandling, speciellt mot XDR, men att den är så dyr att den förmodligen inte kommer att nå till alla som behöver. XDR- och MDR-TB är vanligt i många av världens fattigaste länder

Hormonbehandling positivt för kvinnor efter menopaus

0

Det är en av de hittills mest omfattande studier av kvinnor som behandlats med hormoner efter menopaus som nu avslutats. Studien, som ingår i projektet Wisdom har genomförts av forskare från Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. I studien har 2 130 kvinnor mellan 50 och 69 år följts under ett år. Hälften av kvinnorna fick en kombinationsbehandling av östrogen och progesteron och hälften fick placebo. I genomsnitt hade kvinnorna varit utan mens i tretton år vid studiens början.

Kvinnorna fick svara på frågor om sitt fysiska och psykiska välbefinnande enligt Center for Epidemiological Studies scale (CES-D) och om sin allmänna hälsa enligt European quality of life instrument (EuroQol). Efter ett år uppgav en stor del av kvinnorna att de sov bättre, hade mindre vallningar och att de hade mindre smärta i lederna än placebogruppen. Kvinnorna som fått hormonbehandling uppgav också att deras sexliv förbättrats. Däremot var det ingen tydlig skillnad i hur de allmänt upplevde sin livskvalitet.
–    Resultaten visar att kvinnor som får hormonbehandling och som börjar den flera år efter menopaus på många sätt mår bättre, säger Alastair MacLennan vid University of Adelaide i Australien som leder projektet.

Författarna pekar också på att riskerna med hormonbehandling måste vägas mot fördelarna och att det förmodligen är de kvinnor som upplever svåra symptom som hjälps mest av att få hormon.

Wisdom står för Womens International Study of long duration Oestrogen after menopause och är ett statligt samarbetsprojekt som drivs av Storbritannien, Australien och Nya Zeeland.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng