Annons

Månads arkivering augusti 2008

Daglig acetylsalicylsyra bra för hjärtat

1

Redan idag ges ofta läkemedel med acetylsalicylsyra till personer som drabbats av stroke eller hjärtattack. Efter att ha gått igenom data från 12 000 patienter mellan 30 och 75 år, föreslår forskarna från universiteten i Nottingham och Sheffield att alla över en viss ålder bör få behandlingen.

I många länder är det redan praxis att ge acetylsalicylsyra till personer som drabbats av hjärtattack men även till personer i riskgrupper, till exempel de som har högt blodtryck. Men enligt forskarna visar studien att alltför många missar att få rätt diagnos och därför vore det bättre att ge det till alla över en viss ålder, säger

Enligt studien, som publicerats i tidskriften Heart journal, skulle risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar för dem som de får en daglig dos blodförtunnande läkemedel, minksa med tio procent över en period på tio år.
–    Men beslutet att ge någon acetylsalicylsyra måste självklart grunda sig i en personlig hälsobedömning, liksom dosen som ska ges. Individer med, magsår eller som har lätt att blöda ska självklart inte rekommenderas det, sade Iskandar Idris som lett studien till BBC.

Forskarna säger också att ytterligare studier behövs innan en allmän uppmaning till personer över en viss ålder införs. 

Apoteket inger förtroende

0

Diskmedlet Yes, Apoteket och Ikea hamnar höst upp när svenskarna får välja vilket varumärke de tycker mest om och har högst förtroende för. Det visar en undersökning av varumärken som sammanställts av företaget ISI Wissing. De har frågat cirka 1 000 personer mellan 15 och 65 år vad de tycker om olika varumärken. Totalt har 468 varumärken ingått i undersökningen.

Apoteket kommer tvåa på två av tre topplistor, de som handlar om vad svenskarna tycker om företaget. På listan över nöjda kunder ser det dock sämre ut, där hamnar Apoteket på tionde plats.

Det är första året som Apoteket är med i just den här undersökningen men i liknande studier har företaget hamnat på tredje plats.

Nytt angreppssätt mot bakterier

0

Det är ett nytt sätt att närma sig bakterierna på som lett till de nya resultaten. Istället för att döda bakterierna avväpnas de av den kemiska substansen LED209. Substansen verkar genom att blockera bakteriernas kommunikationssignaler och gör att de inte kan avge några toxiner. 

Resultaten, som presenteras i Science, visar att bakterierna genom att utsättas för LED209 inte förstod att de befann sig i en värd och därför inte började utsöndra gifter. Bakterierna som undersökts är E. coli, salmonella och Francisella tularensis som orsakar harpest.

Vanessa Sperandio, som varit med och gjort upptäckten, säger i en kommentar att detta sätt att angripa bakterier kan göra det svårt för dem att bli resistenta, ett stort problem med många andra antibiotika.

Därför spottar barnen ut sin medicin

0

Barn som vägrar att svälja sina mediciner, som spottar ut ett kräks upp dem är ett problem som finns i hela världen. Det betraktas till och med som ett folkhälsoproblem eftersom det för barnsjukvården i länder med dödliga sjukdomar som HIV och aids kan få svåra konsekvenser. En enda utebliven dos kan ha en dödlig utgång och att barnen sväljer sina läkemedel är av största vikt.

Nu kan gåtan till varför så många barn vägrar att ta sin medicin vara närmare sin lösning. I en rapport som presenterades på American Chemical Societys årsmöte förklarar forskarna att det beror på att små barn har mycket känsligare smaklökar än vuxna.

Genom att studera smakreceptorerna hos barn har forskarna konstaterat att medan de har några få receptorer som känner av sött så har de nästan 30 som känner av bitter smak.  Att det är så tros bero på att ämnen som är giftiga för oss ofta har en bitter smak och genom historien har det varit en viktig skyddsmekanism att reflexmässigt spotta ut bittra smaker. Det har helt enkelt skyddat oss från att äta giftiga växter.

Det är dessutom väldigt svårt att dölja dessa bittra smaker för barnen eftersom känsligheten är så stor. Särskilt svårt är det i flytande läkemedel vilket ofta är vad barn får. De genomskådar diverse banan, choklad och körsbärssmaker.
–    Genom att ytterligare förstå hur de smakreceptorerna fungerar kan vi lättare hitta smaker som döljer det bittra och får barnen att vilja ta sin medicin, sade Julie A. Manella, en av artikelförfattarna vid mötet.

Känsligheten för de bittra smakerna är också en av anledningarna till varför barn ofta rynkar på näsan åt spenat och broccoli. Genom livet förändras smakreceptorernas känslighet. Upp till tonåren är det sött som gäller men sedan börjar de flesta människor att uppskatta även saker med salta, bittra och sura inslag.

TV4 dömt för smygreklam för Apoteket

0

I programmet Förkväll  våren 2007 visades ett inslag som var väldigt positivt till Apotekets internetbutik och dess hemleverans av varor. I programmet visades dessutom en sponsorskylt för ett annat företag i anslutning till programmet Förkväll. Granskningsnämnden för radio och tv tyckte att TV4 gjort så grova övertramp att de tog ärendet till Länsrätten.

 
Länsrätten gick på Granskningsnämndens linje och slog fast att TV4 ska betala sammanlagt 400 00 kronor.

HPV-vaccin till äldre är inte lönsamt

0

I Sverige ingår HPV-vaccin i högkostnadsskyddet för flickor mellan 13 och 17 år. I framtiden kommer det också att ingå i det allmänna vaccinprogrammet. Det amerikanska smittskyddsinstitutet rekommenderar alla flickor mellan 11 och 12 att vaccinera sig och de har också en kampanj för att få kvinnor upp till 26 att vaccinera sig.

Nu har forskare vid Harvard School of Public Health undersökt hur kostnadseffektivt det är att vaccinera flickor med Gardasil, som skyddar mot HPV 16 och 18 som kan orsaka livmoderhalscancer.  I studien, som publicerats i New England Journal of Medicine, har undersökt utfallet hos flickor som vaccinerats när de var 12 och hos de som fått vaccinet senare, vid 18, 21 eller 26-års ålder.

Givet att vaccinet ger en livslång immunitet är slutsatsen enligt forskarna att samhället tjänar på att vaccinera flickor och unga kvinnor. Efter 21 års ålder är de ekonomiska effekterna inte lika stora och efter 25 är de nästan obefintliga. En fördel är att enligt forskarna att Gardasil också verkar på HPV-6 och HPV-11 som kan leda till kondylom.
–    Vi säger inte att kvinnor över 21 inte ska vaccinera sig, men det kan finnas bättre sätt för samhället att investera pengarna i, säger Jane Kim, en av artikelförfattarna.

Gardasil från Merck (MSD i Sverige) har liksom Cervarix från Glaxosmithkline haft en enorm genomslagskraft i USA sedan det introducerades på marknaden 2006. Eftersom många unga kvinnor och flickor i USA redan blivit vaccinerade är den nya målgruppen kvinnor över 21 år. Rick Haupt, chef för den kliniska forskningen på Merck säger i en kommentar att företaget själva har data som visar att det är konstadseffektivt att vaccinera kvinnor upp till 24 år.

I en artikel i New York Times igår beskrivs hur både Merck och Galxosmithkline med massiv marknadsföring och lobbyarbete av sina respektive HPV-vaccin rekordsnabbt har etablerat sig på marknaden. Enligt artikeln har Gardsil, som är det enda av de två som är godkänt av FDA, på kort tid gått från ?ett nytt vaccin? till ?ett måste? bland unga kvinnor.

Statiner orsakar inte cancer

0

Forskare vid Tufts Medical Center i Boston har gått igenom data från 15 studier omfattande totalt 96 840 patienter. Av dessa har 51 797 behandlats med statiner och resten har fått placebo. Patienterna har följts i genomsnitt i fyra och ett halvt år och resultatet publicerades i senaste numret av Journal of Cardiology.
–    Vissa enstaka studier visar att statinerna ger en ökad cancerrisk men när vi tittar på alla tillsammans finns det inget sådant samband. Statiner varken leder till, eller skyddar mot cancer, säger Richard Karas som lett studien till Reuters.

Däremot upptäckte forskarna ett klart samband mellan patienternas LDL-nivåer och risken att utveckla cancer. LDL står för low-density lipoproteine, även kallat det onda kolesterolet.
–    Ju lägre patienternas LDL-nivåer var desto högre var risken för dem att få cancer. Det sambandet var väldigt tydligt, säger Richard Karas.
En av statinernas effekt är att de sänker nivåerna av LDL. Gruppen med lägst nivå LDL hade tre gånger så stor risk att få cancer som de med de högsta LDL-värdena, enligt studien. Eftersom statiner sänker LDL förväntade sig forskarna att fler cancerfall skulle finnas i gruppen som fick sådana läkemedel. Men det var inte fler än placebogruppen, vilket tyder på att det inte är statinerna som orsakar cancern.


Statiner ingår i flera av världens mest säljande läkemedel för att minska risken för stroke och hjärtattack. De aktiva substanserna är bland andra atrovasastin, pravastatin och fluvastin. De har också visat sig kunna minska risken för dödlighet hos patienter med influensa och lunginflammation, en effekt som tros bero på deras antiiflammatoriska egenskaper.

Nyhet mot hepatit C testas på patienter

0

Det är företaget Vertex som fått godkänt att inleda fas 3-studier med sin proteashämmare VX-950, eller telaprevir i USA och EU. Testpersonerna är patienter med kronisk hepatit C som inte svarat på andra behandlingar. Totalt kommer 650 patienter att ingå i studien.

I studien som inleds 2009, kommer hälften av patienterna att få en kombination med ribavrin (RBF) och pegylerat inteferon (peg-IFN) och hälften kommer få kombinationen tillsammans med telaprevir.

Flera dödsfall kopplade till diabetesläkemedel

0

Redan i oktober 2007 uppmanade det amerikanska läkemedelsverket FDA läkare och patienter att noga uppmärksamma biverkningar som magont och kräkningar hos patienter som fått Byetta (exanatid). FDA hade då fått in ett trettiotal rapporter om patienter som drabbats av inflammation i bukspottskörteln efter att ha tagit läkemedlet.  

Trots varningen har det nu kommit ytterligare rapporter om att personer drabbats av svåra inflammationer i bukspottskörteln efter att ha tagit läkemedlet. Två personer har avlidit och fyra vårdas på sjukhus.

FDA säger nu att de vill skärpa varningstexten på förpackningen och uppmanar också läkare att inte ge Byetta till patienter som har pankreatit. Däremot har de inga planer på att dra tillbaka läkemedlet från marknaden.

Biverkningarna som vårdpersonal bör uppmärksamma är svåra magsmärtor som strålar mot ryggen, kräkningar och illamående. En av svårigheterna är att även mindre allvarliga biverkningar kan leda till samma symptom. Ungefär 700 000 patienter runt om i världen har använt Byetta sedan det kom ut på marknaden 2005.

Impotensmedel bra för prostatan

0

Omkring hälften av alla män över 50 år har någon form av prostataproblem. Ett av de vanligaste problemen är godartad prostataförstoring, BPH, som kan leda till svårigheter att tömma blåsan, svag urinstråle, smärta vid toalettbesök och svårigheter att hålla tätt.

I studien, som publiceras i Journal of Urology, ingick 1000 män med förstorad prostata. En grupp fick impotensläkemedlet Cialis (tadalafil) och en grupp fick placebo. Gruppen som fick tadalafil blev av med eller förbättrade flera av sina symptom. Bäst resultat blev det vid en ganska låg dos tadalafil på 5 mg om dagen.
–    De vanliga läkemedlen mot BPH är effektiva men de har många biverkningar vilket vi inte såg med Ciails, säger Claus Roehrborn som lett studien till Reuters.

Vioxx-studier var marknadsföring

0

Det är en genomgång av ett hundratal interna dokument och skrivelser från läkemedelsföretaget Merck som avslöjat strategin. En grupp forskare har gått igenom dokumenten som blev offentliga i samband med rättegångarna som pågår i USA mellan Merck, som heter MSD i Sverige, och personer som fått biverkningar av Vioxx. Det antiinflammatoriska läkemedlet Vioxx (rofexocib) drogs in från marknaden hösten 2004 efter att studier visat på ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.

I den nya rapport som publicerats i Annals of Internal Medicine handlar det om en studie från 1999 där biverkningarna av Cox-2 hämmaren skulle undersökas. Studien, som hette Advantage, jämförde Vioxx med naproxen hos 5 500 patienter. Enligt rapporten finns det en mängd dokument som visar att studien var en del av marknadsföringskampanj för att öka försäljningen av Vioxx. Företagets marknadsavdelning hade enligt rapporten hand om både de vetenskapliga och de marknadsmässiga delarna.

De läkare som deltog var alla nyckelpersoner med stort inflytande som kunde påverka sina kollegor och enligt rapporten fördes noggranna diskussioner på Merck om vilka läkare som skulle vara lättast att påverka. Forskarna har också hittat dokument som visar att läkare som deltog i Advantage i mycket högre grad än andra skrev ut Vioxx till patienter.

Kevin Hill som har lett arbetet med att gå igenom Advantage säger att detta helt enkelt var marknadsföring förklädd till forskning. Han säger till nyhetsbyrån Bloomberg att detta förmodligen är ett av de första bevisen på en strategi som flera läkemedelsföretag använder sig av.

Från Merck avvisar man anklagelserna. I ett öppet brev svarar Jonathan Edelman, chef för Mercks forskningslaboratorier, att Advantage-studien låg under företagets forskningsavdelning men att marknadsavdelningen hade tillgång till resultaten. Han skriver också att studien följde de krav och  metoder som FDA kräver.
–    All klinisk forskning på Merck har ett kommersiellt intresse men att det skulle varit det främsta syftet är fel, säger Jonathan Edelman till Bloombergs.

Tidigare i våras blev det känt att Merck använt spökskrivare för att publicera vetenskapliga studier om Vioxx. Vid en genomgång av studier upptäcktes flera fall där de välkända forskare som stod som artikelförfattare i själva verket inte deltagit i forskningen. I vissa fall hade de till och med fått betalning för att låna ut sina namn.

Apoteksforskning utan hem

0

En fråga som lämnats obesvarad av apoteksmarknadsutredningen är vem som ska få ansvaret för den läkemedelsforskning som bedrivs av Apoteket. Omkring 20 miljoner kronor om året lägger Apoteket ner på forskning som rör läkemedelsanvändning och apotekens roll att förbättra den.

 Efter en fråga från Socialdepartementet har Farmacevtförbundets ordförande Cecilia Bernsten gått igenom de olika alternativ som finns och hennes förslag är att Apotekarsocieteten ska ta över uppgiften.
–    Min uppfattning är att Apotekarsocieteten har de bästa förutsättningarna att ta över ett sådant uppdrag. Där finns strukturer och en organisation som gör att de snabbt skulle kunna klara detta, säger hon.

I sin rapport har Cecilia Bernsten tagit upp flera olika alternativa huvudmän för den forskning som Apoteket bedriver i dag. Att låta universitet och högskolor ta över är ett exempel som är vanligt i andra länder. Nackdelarna för flera av dem är enligt rapporten att det är svårt att veta vilken inriktning dessa kommer att ta, och risken finns att enskilda intressenter och företag börjar spela en alltför stor roll.

Ett skräckexempel är Norge där en konflikt bröt ut under våren om apotekens oberoende forskning. Där blev konsekvensen att chefen för forskningsinstitutet Apoforsk sade upp sig. Apoforsk finansieras genom pengar från den norska branschorganisationen Apoteksforeningen och när deras ordförande nyligen gick ut med att Apoforsk inte längre ska vara oberoende utan satsa på forskning som gynnar apoteksverksamheten slutade chefen i protest.

Ett alternativ som är vanligt i andra länder är att forskningen om apotek och läkemedelsanvändning ligger under universitet och högskolor. Cecilia Bernsten avvisar inte den tanken helt men säger att det tar alldeles för lång tid att organisera och administrera en sådan övergång. Bara att besluta om vilket universitet som skulle styra över vad är ett tidskrävande arbete. Andreas Furängen är vd för Apotekarsocieten och ställer sig positiv till förslaget.
– Jag tycker att det är ett mycket intressant och spännande alternativ, om vi kan hitta ett bra sätt att lösa finansieringen på, säger han.

Ekonomin är en av de stora frågorna och hur den samhällsfarmacevtiska forskningen ska finansieras kommer att bli föremål för diskussion. I dag handlar det om runt 20 miljoner kronor årligen och Cecilia Bernsten menar att detta är något som den organisation som tar över måste förhandla med staten om.

Också Anders Carlsten, forskningschef på Apoteket, ställer sig bakom förslaget.
–    Forskningen om läkemedelsanvändningen är en viktig del och det vore synd om vi slängde ut de resurser vi har med badvattnet i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Nu faller Apotekets roll som oberoende forskningssamordare och vi behöver en ny konstruktion, säger Anders Carlsten.

Sofia Wallström är den tjänsteman på Socialdepartementet som leder och samordnar arbetet med omregleringen av apoteksmarknaden. Hon har läst Cecilia Bernstens förslag men kan i nuläge inte säga hur departementet ställer sig till det.

Enligt Cecilia Bernsten är lösningen med Apotekarsocieteten en naturlig och logisk lösning. Hon menar också att det inte finns utrymme för långdragna förhandlingar.
–    Frågan är akut och vi kan inte riskera att tappa forskare och kompetens genom att dra ut på tiden, säger hon.

Grapefruktjos hämmar upptag av antihistamin

2

Det är samma forskare som för drygt 20 år sedan konstaterade att grapefrukt kan öka plasmakoncentrationen av den blodtryckssänkande substansen felodipin som nu kommit med nya fynd.  Denna gång handlar det om att josen verkar försämra upptagningsförmågan av antihistamin. I studien fick en grupp friska personer ta antihistamin med den aktiva substansen fexofenadin i tablettform. En grupp tog läkemedlet tillsammans med ett glas grapefruktjos, en grupp med ett glas vatten och en tredje med ett glas som innehöll naringin, det ämne som ger grapefrukten sin bittra smak.

Resultaten, som presenterades vid American Chemical Society:s årsmöte, visade att bara hälften av fexofenadinet togs upp hos de personer som drack grapefruktjos. Också hos de som fick naringin, påverkades upptagningsförmågan. Professor David G Bailey som lett studien, säger i en kommentar att resultaten är oroväckande och att det kan finnas många flera substanser som påverkas av fruktjoser. Effekten kan också kvarstå i flera timmar efter att josen druckits.

Forskarna har också hittat vad de tror är mekanismen bakom det hela. Det verkar som att naringin blockerar en viktig transportör av läkemedel som kallas OATP1A2. Transportören spelar en viktig roll när läkemedel tas upp från tarmen till blodbanan.

Fenomenet att citrusjosen ökar upptaget av flera läkemedel är så välbekant att det ofta kallas för ?grapefruktjoseffekten?. Sedan Bailey gjorde den första upptäckten har ett femtiotal läkemedel med liknande egenskaper hittats. Däribland finns betablockerare (atenolol, celiprolol, talinolol) och flera antibiotika (ciprofloxacin, levofloxacin, itrakonazol) Apelsin- och äppeljos kan också påverka biotillgängligheten av vissa läkemedel. Det bästa är att ta sin tablett med vatten, konstaterar forskarna.

NICE skyller dyra läkemedel på industrin

0

NICE har varit i blåsvädret den senaste tiden. I början av augusti fick de utstå hård kritik när de beslutade att fyra läkemedel inte längre skulle användas vid behandling av patienter med njurcancer. Anledningen var enligt NICE att de inte var kostnadseffektiva.   

Michael Rawlins, chef för NICE har nu svarat på kritiken. I en intervju i tidningen The Observer säger han att det är läkemedelsindustrins fel att kostnaderna blivit så höga. Han säger att företagen säljer njurcancermediciner för tio gånger mer än vad de borde kosta och att detta är en strategi för att företagen ska klara de hårdare tider som stundar.
–    Flera av de storsäljande patenten är på väg att gå ut och företagen är så rädda att förlora pengar att de tar ut överpriser, sade Michael Rawlings.
Han gav sig också på företagens marknadsföring som han menar slukar dubbelt så mycket pengar som forskning och utveckling.

Men Rawlins har fått svar på tal och nu har Richard Barker, chefen för Association of the Brittish Pharmaceutical Industri ABPI, gått till motattack. Richard Barker säger att NICE inte verkar inse att att läkemedelsindustrin behöver tjäna pengar för att kunna fortsätta satsa på forskning. Han pekar också på att de läkemedlen som NICE sagt nej till är vanliga preparat mot njurcancer i övriga i Europa där de kostar mer än i Storbritannien.

De fyra läkemedel det handlar om är Avastin (bevacizumab), Nexavar (sorafenib), Sutent (sunitinib) och Torisel (temsirolius).

Influensaskydd från 1918 håller än

0

Influensapandemin som härjade 1918 krävde livet av nästan 50 miljoner människor. De som drabbades av pandemin men som ändå överlevde är idag mellan 91 och 101 år.

Nu har en grupp amerikanska forskare vid Vanderbilt University i Tennessee samlat in blodprov från dessa överlevanden. Dessutom har blod från personer som avled av influensan 1918, men vars kroppar bevarats i den permanent frusna marken i Alaska, undersökts. Studien som publicerats i Nature visar att dessa personer fortfarande idag har ett skydd mot viruset.

Samtliga av de överlevande hade fortfarande antikroppar mot viruset i blodet och hos sju av personerna hittades också B-celler som på egen hand kunde producera antikropparna.

Professor James Crowe som lett forskningen säger till Reuters att upptäckten tyder på att det finns bättre och sätt att bekämpa virus än de vi använder idag. Han säger att om vi lär oss hur dessa kraftfulla antikroppar fungerar kan det bli möjligt att skapa antikroppar mot en mängd virus.

Viruset från 1918 var en sträng av H1N1 som tros ha kommit från fåglar.
–    Studien visar att vi människor kan utveckla ett långvarigt immunförsvar mot fågelinfluensa, säger James Crowe.

Tio nya cancerläkemedel per år tror Lif

0

 Som en del i utredningen har Kerstin Wigzell bett Läkemedelsindustriföreningen, Lif, om ett underlag för att se hur det ligger till med läkemedelsutvecklingen vad gäller cancer. Till sin hjälp har Lif tagit två externa experter, docent Nils Wilking onkolog vid Karolinska Institutet och professor Bengt Jönsson vid Handelshögskolan i Stockholm. Dessa har tagit fram rapporten i samarbete med en särskild cancergrupp inom Lif.

I rapporten lyfter författarna fram några huvudpunkter. En är att antalet nyintroducerade cancerläkemedel kraftigt kommer att öka. Ett tiotal nya preparat varje år tror de är rimligt. Främst är det de målinriktade substanserna som kommer att bli fler, ett hundratal sådana är nu under utveckling.

Kostnaderna för cancerläkemedlen ökar och de kommer antagligen att stiga ännu mer i framtiden. Förutom kostnaderna för läkemedel kommer nya och dyra tester också att behövas. Detta för att undersöka vilka patienter som behöver vilka målinriktade läkemedel. I takt med att substanserna blir allt mer specifika blir också patientgrupperna mindre. Överlevnaden för de som drabbas av cancer bli också längre och många medicinerar hela livet, vilket också kommer att öka kostnaderna, framgår av rapporten. Men författarna pekar också på att i takt med att behandlingarna blir mer precisa så kan risken att patienter felmedicineras minska och därmed blir det billigare.

För många av de storsäljande cancerpreparaten går patenten ut de närmsta åren och det tros bidra till minskade kostnader. Rapportförfattarna skriver i sin slutsats att det kommer att vara viktigt att ta hänsyn till hur kostnadseffektiva nya cancerläkemedel är på långt sikt.   

Kerstin Wigzell kommer att presentera utredningen i sin helhet den 15 januari 2009.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng