Annons

Månads arkivering augusti 2008

Aggrastat ska ges redan i ambulansen

0

En studie vid 24 europeiska hjärtcentra visat att om patienter med hjärtattack får en hög dos av Aggrastat (tirofiban) redan i ambulansen är chansen större att en efterföljande operation och behandling blir lyckad. Den aktiva substansen blockerar trombocytaggregation genom att förhindra att fibrinogen binder till trombocytens glykoprotein (GP) IIb/IIIa-receptor.

I studien, som genomfördes i Nederländerna, Tyskland och Belgien mellan juni 2006 och november 2007, lät man 491 patienter få tirofiban adderat till ett standardprotokoll bestående av acetylsalicylsyra (500 mg), heparin (5000 IU) och clopidogrel (600 mg) och 493 patienter fick placebo.

Resultatet som publicerades i veckans nummer av the Lancet, visade att patienterna som fick tirofiban i högre grad överlevde och i lägre grad var tvungna att genomgå flera hjärtoperationer.

Författarna till studien skriver i en kommentar att den visar på att de insatser som görs för patienter som drabbats av hjärtattack i ett tidigt skede är av stor vikt. 

Apoteket säljer alltmer receptfritt

0

För perioden januari till juni i år uppgick Apotekets rörelseresultat till 371 miljoner kronor vilket är en ökning med 12,4 procent jämfört med samma period året innan. I ett pressmeddelande meddelar Apoteket att försäljningen av de föreskrivna läkemedlen under perioden ökade med 4,3 procent till 13 777 miljoner kronor.

För egenvårdsläkemedel och hälsoprodukter steg försäljningen med
9,4 procent och landade på 3 235 miljoner kronor. Apotekets avtalsbaserade försäljning till landsting, kommuner och privata vårdgivare ökade med 9,3 procent till 3 658 miljoner kronor.

Nytt vaccin mot reumatism testas

0

Det
är forskare från Newcastle University i Storbritannien som ska börja testa det nya vaccinet.
Tanken är att de ska använda patienternas egna blodceller och ändra deras
egenskaper. Ett prov av de vita blodcellerna kommer att tas och behandlas med
en cocktail av steroider och vitaminer. När cellerna utsätts för behandlingen
är meningen att en viss typ av dendritiska immunceller ska försättas i ett
tolerant stadium. De manipulerade cellerna injiceras sedan tillbaka in i
patientens leder.

 Förhoppningen är att de förändrade cellerna ska ha
en hämmande effekt på immunförsvaret och stoppa de kroppsegna angreppen på
leder. Än så länge har inte forskarlaget några data på hur bra behandlingen
fungerar på människor och försöket som nu drar i gång är en småskalig studie
där åtta frivilliga patienter deltar.

 Professor Alan Silman från Arthtitis Research
Campaign som jobbar med vaccinet, säger till BBC att tanken är att omvända de aggressiva
cellerna till att bli goda. Han säger också att om behandlingen lyckas kommer den
att innebära stora kostnader med dyra laborationer, men att det ändå kommer att
bli mer ekonomiskt än alla de läkemedel som nu går till att lindra symptomen
hos patienter med reumatism.  

Operation ger inte bättre livskvalitet för hjärtpatienter

0

PCI är ett samlingsnamn för operationer som utförs med kateter i hjärtats kranskärl. En av de vanligaste tillämpningarna är ballongvidgning. Forskare i Boston har jämfört hur hjärtpatienter som genomgått operation med patienter som behandlats enbart med läkemedel. I studien, som presenteras i New England Journal of Medicine, har de undersökt livskvaliteten hos 2 287 hjärtpatienter i USA och Kanada.

En av de viktigaste slutsatserna är att personer som enbart fått läkemedel inte löper någon högre risk att dö än de som genomgått en PCI-operation. Studien visar att en operation kan öka patientens livskvalitet på kort sikt eftersom den snabbt minskar smärtan för de som har väldigt ont. Men skillnaden försvinner efter ett par år och efter tre år är det ingen skillnad i hur patienterna uppfattar sina fysiska begränsningar och sin livskvalitet.

 Eric Peterson från Duke University Medical Center i North Carolina som är en av författarna till studien säger i en kommentar att studien visar att båda metoderna kan ha en positiv effekt på hjärtpatienter. Läkemedel är en terapi som bör användas i första hand och när det inte hjälper så är det operation.

I studien har inte kostnaderna för de olika behandlingarna jämförts.

Recept via internet säkrare än hos läkaren

1

Att beställa receptbelagda mediciner direkt på nätet blir allt vanligare i USA. Att få sitt recept utan att besöka en läkare upplevs som bekvämt av många. Men oron från bland annat läkemedelsföretagen har varit stor och misstankar om att patienterna missar viktig information och att deras följsamhet blir sämre har gjort många skeptiska till fenomenet.

Men när forskare vid universitetet i Utah nyligen avslutade en studie visade den på motsatsen. Statistik från 1000 patienter som mellan 2001 och 2005 sökt hjälp för erektionsproblem samlades in. Hälften av dem hade fått sitt recept över internet och hälften hade uppsökt läkare. Forskarna tittade på en rad olika säkerhetskriterier, som hur diagnosen ställdes, hur mycket information patienten fått av om läkemedlet, och patienternas följsamhet.

Resultatet visade att e-recepten var överlägset bättre på de flesta punkter. Allra störst skillnad var det vad gäller information till patienten. Av gruppen som fått e-recept hade 100 procent fått skriftlig information om produkten och 75, 2 procent hade fått personliga instruktioner. I gruppen som träffat läkare hade hälften, 51,8 procent, inte fått några instruktioner alls.

Författarna till studien påpekar att just i det här fallet har ett speciellt program tagits fram för att ställa diagnos och behandla män med erektionsproblem. Det är, menar det, en förutsättning för att det ska fungera bra.

EMEA ökar kontrollen av Tysabri

0

Läkemedlet Tysabri är godkänt för behandling av MS i både i USA och Europa.   I slutet av juli i år fick EMA rapporter om två fall där patienter utvecklat den sällsynta hjärninfektionen PML efter att ha behandlats med Tysabri. PML är en mycket ovanlig hjärninfektion som ger MS-liknande symptom.

EMEA uppmanade redan tidigare i våras läkare och patienter att vara extra uppmärksamma på biverkningar av Tysabri och att rapportera dessa till EMEA. Anledningen var att det kommit ett 30-tal rapporter om leverskador på patienter som behandlats med läkemedlet. De nu upptäckta fallen med PML är ett resultat av den ökade kontrollen.

EMEA´s rådgivande kommitté CHMP diskuterar nu om produktinformationen på Tysabri ska ändras.

Tysabri ges till MS-patienter som inte svarar på betainterferon eller som har ett särskilt aggressivt sjukdomsförlopp.

Schering-Plough utökar i Kina

0

Sedan
1994 har Schering-Plough haft ett nära samarbete med två Shanghaibaserade
läkemedelsbolag, ett samarbete som lett till att de nu tar steget att etablera
en egen verksamhet.

Företaget kommer att satsa på flera områden, bland annat allergi,
infektionssjukdomar, onkologi och hudvård.

 Schering-Ploughs vd och styrelseordförande Fred Hassan
säger i ett pressmeddelande att utvidgningen är en del av företagets
långsiktiga globala expansion.

Chef för italienska läkemedelsverket avskedad

0

 Nello Martini, chef för det italienska läkemedelsverket, har fått sparken. Tidningen Pharmatimes rapporterar att avskedandet kommer efter en två år lång förundersökning där italienska polisen hittat bevis för att ledande tjänstemän på myndigheten är inblandade i en stor muthärva.

I maj i år åtalades flera ledande tjänstemän på den italienska läkemedelsmyndigheten för att ha godkänt läkemedel utan tillräcklig dokumentation. I samband med detta ska de ha tagit emot pengar. Bland annat ska verket ha låtit bli att ange biverkningar på flera läkemedel. Ett antal lobbyister från stora läkemedelsföretag åtalades också. Anklagelserna ledde till att Nello Martini stängdes av och han har nu fått lämna sin post.

Nello Martini har under sin tid som chef för myndigheten fått mycket beröm för sitt arbete med att minska italienarnas läkemedelsanvändande. Hans anhängare hävdar att det är just hans hårda tag som fått honom avsatt, snarare än mutskandalen. Att hans efterträdare, Guido Rasi, stöder Berlusconi tyder också på att det var ett politiskt beslut, menar de.  

Mutskandaler inom den italienska läkemedelsindustrin är inget nytt. Aifa startades så sent som 2004 för att få ordning på registreringen av läkemedel i landet. Men än verkar det finnas en hel del kvar att göra.

Omreglering av receptfritt försenas

0

Regeringens utredare Lars Reje har föreslagit att receptfria läkemedel ska börja säljas i andra butiker än apoteket den 1 april nästa år. Men enligt Joakim Pettersson (kd), politiskt sakkunnig på socialdepartementet kommer förändringen att ske senare.
– Vi tycker att det är viktigt att vi håller fast vid ordningen, att de receptbelagda läkemedlen omregleras först. Vi vill att de nya aktörerna som vill satsa på fullskaliga apotek ska hinna etablera sig, säger Joakim Pettersson.

Från början skulle omregleringen av de receptbelaga läkemedlen träda i kraft den 1 januari 2009 men i juni meddelades att den kommer att ske först den 1 juli nästa år. Omregerlingen av den receptfria handeln kommer alltså ske någon gång efter den 1 juli 2009, men exakt när kan inte Joakim Pettersson svara på idag. 

Vd för nya apotek

0

Företaget Oriola-KD har anställt Cecilia Tufvesson Marlow att ansvara för företagets satsning på apoteksverksamhet i Sverige. Målet är att ha en organisation klar att driva en apotekskedja 2009. Men den exakta tidpunkten för satsningen är förstås beroende på regeringens tidsplan.
? Jag är precis i början av att starta en process som ska leda till att vi har en organisation på plats vid omregleringen, säger hon till nyhetsbrevet Pharma Online.
Cecilia Tufvesson Marlow har varit vd inom detaljhandel och reklam sedan början av 1990-talet, men har inte någon tidigare erfarenhet från just läkemedels- eller apoteksvärlden.

 

USA-lobbyister satsar på demokraterna

0

En skillnad mot året innan, är enligt organisationen Center for Public Integrity som publicerat rapporten, att industrin använt mer pengar för att påverka demokratiska politiker jämfört med republikaner. 2006 fick det Demokratiska partiet bara en tredjedel av de pengagåvor som industrin delade ut.

Förutom bidrag till de två partierna har pengar bland annat använts för att lobba mot ett lagförslag om att begränsa marknadsföringen av receptbelagda läkemedel. Andra viktiga frågor har varit att blockera möjligheterna att importera billiga generika och försvara patent.

Precis som tidigare år är det branschorganisationen Pharmaceutical Research and Manufactures of America (PhRMA) som spenderat mest på lobbying, närmare 23 miljoner dollar förra året, jämfört med cirka 18 miljoner dollar 2006.
Bland de enskilda företagen toppar Amgen listan följt av Pfizer.

 

Internetapotek till Högsta domstolen

0

I början av sommaren fick sex män dömda för att ha sålt läkemedel skärpta straff i Svea hovrätt. I tingsrätten dömdes huvudmännen till sju års fängelse, för grovt narkotikabrott.

Däremot ansåg tingsrätten i Attunda inte att männen brutit mot läkemedelslagen trots att de också sålt andra receptbelagda läkemedel. Tingsrätten menade att männen inte brutit mot läkemedelslagen, eftersom vare sig läkemedlen eller kunderna befunnit sig i Sverige.
Svea Hovrätt gjorde dock en annan bedömning.
? Jag kunde visa att verksamheten bedrivits från Sverige och att hemsidorna sköttes härifrån, där männen är bosatta, säger kammaråklagare Chatrine Rudström.
Hovrätten skärpte straffet och dömde ligan också för brott mot läkemedelslagen. Huvudmännen fick nu åtta års fängelse.
? Ungefär ett av åren är för olaga handel med läkemedel. I dag är minimistraffet för grovt narkotikabrott två år och maxstraffet för olaga läkemedelshandel två år, förklarar åklagaren skillnaden i straff för de två brotten.

Totalt beräknas
verksamheten ha inbringat runt 40 miljoner kronor, åtminstone hälften av summan gäller försäljning av icke narkotikaklassade, men receptbelagda läkemedel.
Högsta domstolen har ännu inte beslutat om målet får prövningstillstånd.

Kärnfrågan för
försvaret är att man inte anser att männen kan dömas för brott mot läkemedelsagen, eftersom vare sig de försålda läkemedlen eller kunderna funnits i Sverige.
Åklagaren anser att det lands lagar varifrån varorna bjuds ut bör gälla.

 

Förslag om amerikanskt NICE

0

De två senatorerna Kent Conrad och Max Baucus har
tillsammans presenterat ett förslag som innebär att USA ska få ett institut som
ska utvärdera hur kostnadseffektiva olika medicinska behandlingar är. Liknande
organisationer finns i Europa, bland annat brittiska NICE.  

Enligt beräkningar som de två senatorerna hänvisar
till skulle den amerikanska sjukvården kunna spara upp till 700 miljarder
dollar årligen om läkare och patienter hade tillgång till bättre information om
hur effektiva olika behandlingar är.

De slutsatser som det nya institutet, som enligt
förslaget ska heta ?the Institute of Medicine and the Medicare Payment Advisory
Commission?, kommer fram till ska publiceras öppet så att både läkare och patienter ska kunna ta
del av resultaten.

 

Receptfritt antibiotika i Storbritannien

1

Det är det isländska generikaföretaget Actavis som
ansökt om att få sälja azitromycin receptfritt för behandling av klamydia. Det
brittiska läkemedelsverket har godkänt ansökan med motiveringen att klamydia är
en sjukdom som sällan visar symtom men som ändå bör behandlas.
? Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Storbritannien.
Upp till 70 procent av de som har klamydia får inga symtom och förblir därför
odiagnosticerade. Det innebär att de löper en stor risk att drabbas av
komplikationer som infertilitet eller utomkvedshavandeskap. Det här beslutet
innebär att de här personerna och deras partner kan få effektiv behandling på
sitt lokala apotek, säger June Raine i ett utlåtande från myndigheten.

Tabletterna kommer att säljas till personer över
16 år som först köpt ett test för 25 pund. Personen skickar in ett
urinprov via post. Om testresultatet är positivt kan personen köpa en singeldos
av antibiotikumet till sig och sin partner för ytterligare 20 pund.

Beslutet att låta personer köpa azitromycin utan
att först träffa en läkare får kritik från flera håll. Förutom risken för
resistensutveckling får beslutet kritik för att det uppmuntrar till promiskuöst
beteende.

Förra året smittades 121 000 britter av
klamydia varav två tredjedelar var mellan 16 och 24 år gamla. Azitromycin blir
det första antiobiotikumet som säljs receptfritt i Storbritannien.

Rejes åldersgräns får kritik

0

Även personer under 18 år bör få köpa receptfria läkemedel i detaljhandeln. Det anser flera av de remissinstanserna som svarat på Apoteksmarknadsutredningens tredje delbetänkande. Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver till exempel att en åldersgräns på 18 år inte kommer att motverka några missbruksproblem men däremot försvåra för ungdomar att bedriva egenvård. Samma argument för Svensk egenvård, Läkemedelsindustriföreningen och Västra Götalandsregionen fram. Även Läkemedelsverket kritiserar åldergränsen och anser att den är för hög, verket föreslår istället en 15-årsgräns.

Landstingen och kommunerna reagerar också starkt mot den del i förslaget som säger att de, på grund av kommunallagen, inte ska få sälja receptfria läkemedel när privata vårdgivare kommer att få göra det. Enligt SKL är det varken konkurrensneutralt eller det bästa för patienterna. Som exempel nämner SKL att en privat idrottsanläggning kan sälja receptfria smärtstillande geler medan en kommunalt driven sportanläggningen inte får det. Flera landsting för fram liknande argument i sina remissvar.

Vilka läkemedel som ska få säljas i detaljhandeln engagerar också. Reje föreslår att de läkemedel som idag säljs av apoteksombuden är lämpliga för detaljhandeln. Det är för tok på snävt anser till exempel Svensk Egenvård och Läkemedelsindustriföreningen.

Läkemedelsverket vill att alla butiker som säljer receptfria läkemedel ska tvingas ha ett visst basutbud. Till exempel tycker de att de som säljer smärtstillande av NSAID-typ också bör sälja paracetamol, risken är annars att folkhälsan kommer att påverkas negativt på grund av biverkningarna menar verket.

Flera remissinstanser efterfrågar också besked om när det nya regelverket ska börja gälla. Enligt förslaget ska försäljningen bli tillåten från och med 1 april 2009, men eftersom regeringen meddelat att omregleringen av försäljningen av receptbelagda läkemedel skjuts upp ett halvår finns det frågetecken om samma sak kommer att hända med försäljningen av receptfria läkemedel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng