Månads arkivering juni 2004

Norrländska pionjärer jagar nya antibiotika

I Umeå ligger avgassvarta snöhögar kvar vid vägarna trots att det är maj, och det är svårt att hitta vårtecken. Fast ett ser jag ? en fjäril.

Kanske kommer just fjärilens blod att ha spelat en avgörande roll för bekämpningen av allvarliga infektionssjukdomar i framtiden.
Innates kontor finns fyra trappor upp i kasern två i Umestans Företagspark. Det är ljust och rent som det brukar vara i företagslokaler. På kontoret arbetar vd:n Sune Rosell och projektledaren Pia Keyser. Hon talar stockholmska och hans dialekt vittnar om att han kommer från Dalarna.

? Jag är egentligen pensionär, men jag vill inte sluta med läkemedelsutveckling, säger Sune Rosell.
Han har på sig en blå kavaj och skjorta och bakom de stora glasögonen skymtar ett par pigga ögon. Han berättar hur företaget föddes.
? Det här bygger på 30 års forskning inom akademin som cirka 100 miljoner kronor investerats i, men vi är det enda läkemedelsföretaget som jobbar med att använda forskningen praktiskt.
Han nickar mot en affisch på väggen där det står Innate Immunity med tjocka bokstäver och ändrar sig.
? En sån här strålande idé kan ju inte bara attrahera umebor, det kanske finns någon annan som håller på med nåt liknande.
Pia Keyser skjuter in att de i sådana fall håller det hemligt.

En ny grupp läkemedel

Resistenta bakteriestammar har gäckat sjukvården i många år. Efterfrågan på nya antibakteriella medel är enorm, men det räcker inte för att läkemedelsföretagen ska satsa. Sune Rosell, som har varit högste forskningschef på Astra, berättar att det endast kommit ett nytt på de senaste 40 åren, linezolid, och det är så dyrt att det knappt används. Dessutom utvecklade bakterier resistens redan innan prövningarna var färdiga.
Innates syfte är att istället för att satsa på traditionella antibiotika skapa en helt ny klass läkemedel ? virulensblockerare. Dessa dödar inte eller hämmar tillväxten av bakterier utan tar bort deras skadliga mekanismer. På det sättet skulle man kunna undgå den selektionsprocess som leder fram till resistenta bakterier.
Som grund till Innates idé ligger Hans G Bomans forskning om medfödd immunitet. Boman undrade hur det kom sig att fjärilar klarar sig trots att de saknar B-celler i försvaret och upptäckte att de mobiliserar peptider med kraftigt antimikrobiell effekt vid infektion. Han prövade sedan att droppa hemolymfa från infekterade fjärilar på bakterieodlingar och märkte att det hämmade tillväxten.
Hans G Boman som hade inlett sin yrkesverksamhet i Uppsala flyttade mot slutet av 60-talet till Umeå. Där byggde han upp en av Europas största mikrobiologiska institutioner och forskningen om medfödd immunitet utvecklades av Bomans doktorander, bland annat Hans Wolf-Watz, Staffan Normark och Dan Hultmark som alla idag ingår i Innates vetenskapliga råd.

Egentligen skulle dåvarande Astra använt forskningen och de hade skrivit ett kontrakt med Hans Wolf-Watz, men sen gjorde företaget en omprioritering och ville inte längre satsa på infektionssjukdomar. Wolf-Watz talade med Rosell som var nybliven pensionär om att de borde göra någonting och i mars 2000 var Innate Pharmaceuticals AB skapat. I forskarlaget som Rosell och Wolf-Watz samlade ihop var de flesta umebor som hade hållit på med den här forskningen inom universitetets ramar.
Rosell och Wolf-Watz annonserade inte efter arbetskraft utan alla de anställda är handplockade. Sammanlagt är de åtta personer på företaget, tre på kontoret och fem i ?inkubatorn? nere vid universitet.

Friare än storföretag

Inkubatorn är en del av universitet som används av bioteknikföretag. I ett rum som kunde vara vilken kemisal som helst arbetar fem personer.
Martina Olofsson läser till molekylärbiolog och gör sitt examensarbete på Innate. Hon säger att hon inte trodde att hon skulle hamna på ett bioteknikföretag i Umeå, kanske är bioteknik något man förknippar med större städer som Stockholm.
Martina är från Örnsköldsvik liksom Henrik Norberg som är organisk kemist. De är båda glada att de arbetar på ett litet företag eftersom de tror att det är friare än om de hade varit på ett större.
? Jag tror att många har som mål att arbeta på ett mindre företag, säger Henrik. Här har vi ett nära samarbete som gör att vi kan hjälpa varandra.
Henrik gick i samma klass som Anna Kauppi som också arbetar på Innate. Anna doktorerar i organisk kemi och hon tycker att det är roligt att hon nu får hålla på med både biologi och kemi.
Hon berättar att hon arbetar med olika bakteriestammar för att ta reda på hur de orsakar cellskada. Det är den mekanism som benämns typ III-sekretion som Innate försöker reda ut. En mängd bakterier använder sig av typ III-sekretion för att injicera sjukdomsframkallande faktorer i värdceller och om man kan finna ett sätt att inhibera ?sprutan?, som de kallar mekanismen, kan man kanske i framtiden bekämpa flera infektionssjukdomar på ett helt nytt sätt. Till exempel orsakas könssjukdomen Chlamydia av mikroorganismer med typ III-sekretion och även de magsjukdomar som beror på Salmonella-, Shigella- och E. Coli-bakterier.
De har redan lyckats att ta fram substanser som inhiberar virulens i provrör och målet är att det ska fungera också på djur och sedan i människor.
Martina tycker att det är kul att arbeta på ett bioteknikföretag för att det är innovativt:
? Forskningen på universitet har hållit på länge, men det vi gör här är nytt, säger hon.
De anställda på Innate har nära kontakt med universitet och menar att det är bra att de jobbar tätt intill den offentliga forskningen.
? Det finns många på universitetet man kan diskutera med som arbetat med det här länge, säger Martina.

EU-stöd

Sune Rosell flygpendlar tre dagar i veckan till Umeå från Stockholm. De andra på företaget bor i Umeå, men Pia Keyser åker ofta till Stockholm för att delta i konferenser och för att gå på Läkemedelsakademins kurser. Hon är molekylärbiolog i grunden, men på Innate jobbar hon mest med projektledning och kontakter.
När jag undrar om det är svårt att driva ett bioteknikföretag i Norrland säger Sune Rosell att det är tvärtom:
? Det hade inte gått i Stockholm. I Umeå har vi flera fördelar, bland annat den forskning som finns här. Och så har vi gratis tillgång till laboratorielokaler via inkubatorn.
? Istället för att köpa en dyr apparat för hundratusen kronor som vi kanske bara behöver en gång kan vi låna den. Det spar massor av pengar som vi kan lägga ner på annat.
Rosell berättar också att Norrland tillsammans med Spanien och Grekland och några till platser i Europa får särskilt regionalt stöd av EU, vilket har underlättat finansieringen. Universitetet, Nutek och SIDA bidrar också med pengar.
? Den enda nackdelen med Umeå är att det saknas folk med erfarenhet från industrin och det är väl därför de inte har gjort sig av med mig, säger Sune Rosell och skrattar.
Men han har inte bara industrierfarenhet. Rosell har förutom att han ingått i koncernledningen i jätten Astra varit professor vid Karolinska institutet i Stockholm.

Under sin tid på KI hann han bland annat skriva en lärobok i farmakologi tillsammans med Bengt Danielsson vid Uppsala universitet och han var också med om att utvärdera flera nya läkemedel. När han gick över till Astra bytte han sida. Istället för att kritiskt granska nya mediciner skulle han vara med om att ta fram dem.
? Att vara professor på KI var fantastiskt, men önskan om att själv vara med om att skapa nya läkemedel tog över.
Han anser att arbetssättet inom industrin och akademin är väsenskilt.
? Här måste vi vara mer fokuserade än vad som krävs inom den akademiska forskningen. Vi kan inte förkovra oss i sidospår.
Tar ni inte tillvara på spinoff-effekter, undrar jag.

? Eftersom vi har ett nära samarbete med universitetet och många av oss även arbetar där kan vi lämna över de sidospår vi finner och eventuellt blir de pek för doktorander där så småningom, säger Pia Keyser.

Ingen fusion på gång

Att jobba på ett litet företag är helt annorlunda jämfört med att vara på ett storföretag.
? Här går det snabbt. Ett beslut som i ett stort företag hade krävt en massa möten och tagit jättelång tid kräver bara ett telefonsamtal för oss, säger Rosell.
? Det är också lättare när alla jobbar mot samma mål som vi gör. I en stor organisation finns det flera grupper och man måste hela tiden argumentera för sin sak för att få pengar. Tänk dig 30 forskningsgrupper som alla naturligtvis tycker att de är bäst. Då förstår du att det uppstår intressekonflikter, säger Rosell.
? Det kan också gå som det gjorde för Hans Wolf-Watz.
Koncernledningen bestämmer att de inte vill satsa längre. Eller så sker en merger som mellan Astra och Zeneca eller Pharmacia och Pfizer. Då läggs allt på is tills ledningen bestämt vilka projekt som är värda att behålla. Man kan inte ha två grupper som håller på med liknande forskning inom det nya sammanslagna storföretaget.
? Vi planerar inte någon merger, säger Sune Rosell med ett leende på läpparna.

Bekämpning av bioterror

Vad gäller forskning är USA föregångslandet.
? Den satsning som görs här är småsmulor jämfört med Förenta Staterna, säger Rosell.
Det verkar som att det kan bli ett samarbete mellan ett amerikanskt bioteknikföretag och Innate. Tillsammans vill de ta fram ett läkemedel mot pest ? samma pest som dödade hela städer under 1300-talet. Idag går visserligen pestbakterien att bekämpa med vanlig antibiotika, men å andra sidan krävs det inte lång tid för skickliga mikrobiologer att ta fram resistenta Yersinia pestis-bakterier.
? Och tänk vilket kaos det skulle bli om en terroristgrupp hävdade att de släppt ut pestbakterier över New York, säger Sune Rosell.

Vid sidan av bland annat mjältbrand och smittkoppor är pestbakterien ett av de sex biovapen som USA rangordar som farligast. Innate kom att syssla med Yersinia pestis-bakterien eftersom Hans Wolf-Watz letade efter en bakterie som både leder till sjukdom hos djur och människa. Att avtalet med Siga Technologies Inc, som det amerikanska företaget heter, går i land kräver att den amerikanska staten betalar eftersom det inte finns någon civil marknad för ett pest-antibiotikum.
Kanske blir det så att ett litet bioteknikföretag i Umeå är med om att bekämpa terrorismen i världen och kanske, kanske kommer Bomans fjärilar att ha spelat en lika stor roll för läkemedelsutvecklingen som Flemings mögel.
Innates mål är dock i första hand att föra forskningen om medfödd immunitet och typ III-sekretion till fas I och att idén sedan ska utvecklas vidare av ett företag som har resurser att göra in vivo-studier.
? Vad händer sen?
? Det vi sysslar med gäller de gramnegativa bakterierna. Vi har planer även för de grampositiva, säger Sune Rosell.
Och jag misstänker att det finns fler idéer bakom de stora glasögonen.

Samuel Lagercrantz

Tandläkarbedövning och en magnolia

En ljuvlig vårdag i Lund skall jag tala om smärta för ett hundratal tandläkare, tandhygienister och tandtekniker. Jag har tre timmar på mig, en ofantligt lång tid. Jag berättar om historiska smärtstrategier. Om religiösa, filosofiska och stoiska. Om vardagstekniker som att stoppa vassa föremål i den värkande tanden eller bedöva den med tussar dränkta i alkohol. Om självsuggestionstekniker som att rabbla, sjunga, parera smärtan genom att trycka hårt mot näsrygg eller fötter, eller förflytta den till en annan plats i kroppen.

Några i publiken är synligt ointresserade ? vad har detta med oss att göra?
Jag försöker med nya berättelser. Om individuella smärtstrategier berättade i skönlitteratur, självbiografier och dagböcker, eller av läkare.
Nej, stämningen förblir låg i salen.
Jag prövar med att tala om munnens särskilda smärta, ofta beskriven och rapporterad i samband med historiska diagnoser som hysteri, hypokondri och neuros. Munnen tillhör kroppens mest laddade rum, hävdade Freud. Att öppna munnen för läkaren eller tandläkaren är att utlämna sig. Munnen är förknippad med intimitet, sexualitet och njutning.
Lite respons. En ung kvinna på första bänk betraktar mig med lysande blå blick.

Tandläkarsmärta då? Länge fanns ingen annan bot mot värkande tänder än att dra ut dem. Eternarkosen var en befrielse. Den tillät avancerade ingrepp utan olidlig smärta och trauma. Men först med lokalbedövningsmedlen ändrades tandläkarsmärtans förutsättningar radikalt. Upptäckten av Xylocain i början av 1940-talet ? utprövat på den egna tungan av två brinnande unga forskare under långa laboratorienätter
? är en vetenskaplig framgångsberättelse av klassiskt snitt.
Kontakt. Några ser riktigt intresserade ut.

Idag välsignar alla vi tandläkarrädda den befrielse som moderna bedövningstekniker ger. Ännu i min barndom var tandläkarbesöket en fasa präglad av väntrummets hårda bänkar, av grova trampborrar, avsaknad av bedövning (inget sjåp!) och sköterskor stränga som poliser. (Eller är detta bara ett falskt minne?) Idag producerar läkemedelsindustrin allt effektivare bedövningsmedel med allt mindre biverkningar. Men än viktigare är att attityden till smärtlindring har ändrats i grunden. Det är en självklarhet i den moderna vården att patienten själv skall ha möjlighet att bestämma i livets slutskede också över doseringen.

Det är fantastiskt. Men samtidigt ökar kraven på vården: hjälp mig snabbt, effektivt och garanterat smärtfritt! Det är som om mängden smärta har ökat samtidigt som vår förmåga att tolerera den har minskat. Vad säger detta om vår samtid? Jag prövar tesen att det är just tillgången till effektiv smärtlindring som har gjort smärtan outhärdlig. Vi har glömt bort andra tekniker ? svårare, mera mödosamma och långsiktiga. Men de behövs. Kronisk smärta kan inte lindras med kronisk bedövning.
Hur talar vi om smärta så att vi tacksamt bejakar den befrielse som smärtstillare och bedövningsmedel ger, men samtidigt inte förnekar ansvaret att hantera den också på andra sätt? Det har sagts att vi lever i en kultur där olust instinktivt dövas genom att stoppa något i munnen: mat, alkohol, godis, snacks, tobak, droger, tabletter. Munnens kultur syns överallt, i biosalongernas gigantiska popcornbägare och prasslande godispåsar, i gatans snabbmat och parkernas skräpberg och ? mera dolt ? i badrumsskåpens burkar och pillerkartor. Gör det ont, suger olusten, ensamheten eller otillräckligheten, så trösta dig genom munnen. Frågan är om vi inte längre kan förstå smärta annat än i relation till olika bedövnings- och trösttekniker.

Förmodligen låter jag som en moralist. Tandfolket kroknar igen. Jag har missat den kontakt som uppstod när jag höll mig till Xylocain-storyn.
Efteråt tröstar mig min värd med att chevalereskt stjäla en underskön magnoliablomma i parken utanför det vita universitetshuset.

Angiogeneshämmare förlänger överlevnaden vid kolorektal cancer

För över 30 år sedan lanserade professor Judah Folkman idén om att hämning av blodkärlstillväxten, angiogenesen, kunde vara en möjlig väg att behandla cancer.
Fältet har rönt stort intresse och idag befinner sig över 60 angiogeneshämmare i klinisk utveckling. Utvecklingen har dock gått långsamt och varit kantad av bakslag (se LMV 7-8/03).
Häromveckan publicerades dock de hittills första positiva fas III-resultaten för en angiogeneshämmare ? den monoklonala antikroppen bevacizumab ? i behandlingen av cancer.

En fas III-studie räckte

Bevacizumab godkändes i USA i februari enligt det så kallade fast track-förfarandet för särskilt angelägna läkemedel. Godkännandet baserades på en enda fas
III-studie (Hurwitz et al) som presenterades vid den stora cancerkonferensen ASCO i fjol och som nu alltså publicerats i NEJM.
I december i fjol lämnade Roche in en ansökan till den europeiska läkemedelsmyndigheten. Expertkommittén CHMP (före detta CPMP) väntas ta ställning till läkemedlet vid sitt möte i oktober, och om allt går enligt planerna hoppas företaget kunna lansera bevacizumab under första kvartalet 2005.
? I princip bygger ansökan på samma underlag som i USA, men vi har kompletterat med fas II-resultat som pekar i samma riktning, säger Richard Åhlberg, direktör för affärsområde onkologi på Roche.
Läkemedlet har tagits fram av Genentech och marknadsförs i USA av Roche under varunamnet Avastin.

Längre överlevnad

Bevacizumab är en rekombinantframställd och humaniserad monoklonal antikropp mot vaskulär endoteltillväxtfaktor (VEGF). Läkemedlet hämmar kärlförsörjningen till tumören (se bild) vilket bland annat anses minska risken för att metastaserna växer.
Den aktuella studien utvärderade tillägg av bevacizumab till så kallad IFL-kemoterapi vid metastaserande kolorektal cancer.
Studien visade att IFL plus bevacizumab ger statistiskt signifikanta och kliniskt meningsfulla förbättringar i patientgruppen.
402 behandlingsnaiva patienter med metastaserande kolorektalcancer fick kombinationen, medan 411 fick IFL och placebo. Medelöverlevnaden i den första gruppen var 20,3 månader, jämfört med 15,6 månader i gruppen som fick IFL och placebo.

Kommentatorn i NEJM, Robert Mayer, varnar dock för omotiverat höga förväntningar på preparatet. I en tidigare studie med bevacizumab som tillägg till kemoterapi i andra linjens behandling av bröstcancer observerades inga signifikanta vinster i överlevnad.

Dom i Norge seger för parallellimportörer

Domstolen anser att Paranova, med hänvisning till principen om varors fria rörlighet inom EES-området, har full rätt att packa om och differentiera sin produkt från originaltillverkarens.

Domen är en tolkning av EU:s varumärkesdirektiv.

Läkemedelsföretaget Merck argumenterade i ärendet för att utbytta, omdesignade förpackningar utgör varumärkesintrång.

– Domen är en stor seger för oss som kommer att påverka ett antal pågående rättsfall som handlar om parallellimport av läkemedel, säger Paranovas juridiske rådgivare Kim Jensen till nyhetstjänsten InPharma.

Samtidigt rekommenderar organisationen Social Market Foundation i Storbritannien i en ny rapport att parallellimportörer bör inkapsla originalförpackningarna i nya förpackningar istället för att byta ut dem, bland annat för att minska risken för att förfalskade läkemedel kommer i omlopp.

Allt fler förgiftas av läkemedel

Det är under de senaste åren som statistiken har skjutit i höjden. Förra året rapporterades 220 fall av feldosering eller feladministrering av läkemedel.

? Man kan spekulera i att bristen på personal, det ökade tempot och kraven på att patienterna snabbt ska skickas hem, kan vara orsaken till att det begås fler fel, säger Jonas Höjer, läkare vid Giftinformationscentralen (GIC), i en artikel i Stockholm City.

Det preparat som leder till flest rapporterade tillbud totalt är paracetamol. Det vanligaste felet som görs inom sjukvården är att läkemedlet av misstag feldoseras så att patienten får en överdos. 248 sådana fall har rapporterats till GIC under de senaste tre åren. Felet drabbar ofta barn, som inte sällan får en tio gånger för hög dos.

Vid mer än hundra tillfällen har det också hänt att injektioner som skulle ha getts intravenöst i stället skett subkutant, under huden, ofta med vävnadsskador som resultat. Det har också förekommit att patienter förväxlats och på så sätt fått medicin som varit avsedd för någon annan.

Kostnadseffektivt att behandla med Cozaar

Det är professor Bengt Jönsson vid Handelshögskolan i Stockholm som har gjort en hälsoekonomisk utvärdering av Life-studien som publicerades för två år sedan. Den nya hälsoekonomiska studien presenterades i dag vid ESH i Paris.

Life-studien jämförde AII-antagonisten losartan (Cozaar) med betablockeraren atenolol (Tenormin) på patienter med hypertoni och vänsterkammarhypertrofi. Studien visade att losartan minskar den relativa risken för mortalitet och morbiditet med 13 procent jämfört med atenolol. Dessutom visade positiva resultat avseende stroke ? risken för fatal och ickefatal stroke minskade med 25 procent.

Kostnadseffektiviteten är beräknad för stroke, och visar att losartan minskade strokerelaterade kostnader i Life-studien med 8 318 kronor per patient. Det uppnås genom att incidensen av stroke var mindre i losartangruppen (4,9 procent) jämfört med i atenololgruppen (6,5 procent).

Enligt Bengt Jönsson studie är nettokostnaden för en stroke 287 000 kronor. Det ger en uppskattad kostnad om 41 000 kronor för losartan, för varje vunnet levnadsår om en stroke undviks. Enligt Bengt Jönsson är losartan jämfört med atenolol en kostnadseffektiv behandling.

I Sverige belastas sjukvården och samhället årliga kostnader om cirka 13 miljarder kronor relaterat till stroke.

Kommentarer till generaladvokatens utlåtande

Stefan Carlsson, vd Apoteket
? Uttalandet är mer långtgående än vad vi trodde att det skulle bli. Vi hade förberett oss på ett antal olika scenarios. Det här kom ganska långt ner på min lista men jag är inte oroad. Våra ägare vill inte ha en förändring så vi arbetar vidare för att Apoteket ska stå starkt i framtiden oavsett hur beslutet blir i EG-domstolen.

Eva Nilsson Bågenholm, ordförande Läkarförbundet
? Jag är positivt överraskad av hur långt generaladvokaten går eftersom han även dömer ut monopolet på receptbelagda läkemedel. Min tolkning är att monopolet nu försvinner på åtminstone receptfritt vilket jag och Läkarförbundet tycker är bra. Vi anser inte att monopol är försvarbart, vare sig för läkemedelsförsäljning eller för sjukvård.

Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen
? Jag är överraskad att EG-domstolens generaladvokat går så långt i sitt ifrågasättande av det svenska apoteksmonopolet. Men det som inte finns i generaladvokatens yttrande är en diskussion om de samhällsekonomiska konsekvenserna ett sådant beslut skulle ha. Om domstolen går på generaladvokatens linje är det inte osannolikt att kostnaderna för samhället blir högre.

Åke Färnlöf, vd Svensk Egenvård
? Ett avskaffande av monopolet skulle gynna både konsumenter och affärsverksamheter. För de auktoriserade hälsobutikerna kommer ett utvalt sortiment att kunna medföra nya kunder samtidigt som vissa produkter, till exempel glukosamin, på nytt kan få försäljas utanför apotek.

Ronnie Hansson, ordförande Sveriges Farmacevtförbund
? Generaladvokatens uttalande kan innebära att tillgängligheten till läkemedel för konsumenterna ökar, vilket är positivt. För farmacevterna som arbetar inom apoteksväsendet innebär det att de får en möjlighet till mångfald när det gäller alternativa arbetsgivare eller att bli egenföretagare
som andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet har.

Britt-Marie Skoglösa, ordförande Farmaciförbundet
? Jag är förvånad över att generaladvokaten uttalar sig om hela apoteksmonopolet och inte gör skillnad på försäljning av receptfria respektive receptförskrivna läkemedel. Det är mycket allvarligt och jag känner stark oro för att de svenska receptariernas möjligheter att bibehålla sin ställning som farmacevtiskt verksamhetsansvariga hotas.

Nationell brevlåda i drift för elektroniska recept

I Sverige skickas runt 600 000 recept elektroniskt varje månad. Räknat i andelen recept som skickas elektroniskt ligger Sverige på andra plats i världen, efter Danmark.
27 procent av förstagångsrecepten från primärvården
är elektroniska och andelen e-recept ökar för varje månad.
? Det har ökat behovet av en nationellt tillgänglig brevlåda för e-recept, säger Karina Tellinger, marknadsutvecklare för e-recept på Apoteket.
Därför kan sedan den 14 juni elektroniska recept skickas till en nationell e-receptbrevlåda, och därmed bli tillgängliga för alla apotek i Sverige. Det innebär att patienten kan hämta ut sitt läkemedel på vilket apotek som helst i Sverige.

Väntar på de stora

Tjänsten kostar inget extra för vården. Det enda som behövs är att journalsystemet kan skicka elektroniska recept.
? Sedan måste systemadministratören lägga in adressen för brevlådan i journalsystemet. Adressen är densamma över hela landet, säger Karina Tellinger.
Antalet e-recept ökar snabbt, vilket enligt Karina Tellinger, beror på att praktiskt taget alla landsting har beslutat att införa e-recept. När nu den nationella brevlådan kommer i drift tror hon att det kan ge en ytterligare ökning i volym.
? Ja, men den stora ökningen kommer när de stora landstingen inför e-recept. Stockholm har kommit en bit på väg, och ansluter 5-10 nya vårdenheter i veckan. Men Skåne och Västra Götaland planerar fortfarande.
Inför en anslutning träffas vårdenheten och apoteket för att stämma av lokala rutiner och prata sig samman.
? Sedan har vi en gemensam utbildning för apoteket och vårdenheten. Tre månader efter lansering har vi en gemensam utvärdering, säger Karina Tellinger.

Även till specifika apotek

Vid sidan av att skicka receptet till den nationella brevlådan, finns fortfarande möjligheten att skicka receptet till ett specifikt apotek. Det kan användas då apoteket måste förbereda läkemedlet, till exempel olika specialberedningar.
? Ett recept som skickas till ett specifikt apotek finns bara tillgängligt där, säger Karina Tellinger.

Kräver lagändring

Systemet fungerar även för kunder som får läkemedel via apoteksombud. Det enda kunden behöver göra är att ringa till apoteket och meddela vilket ombud som patienten vill hämta hos.
Alternativt kan läkaren ange ombudets adress för direktleverans dit.
Den nationella receptbrevlådan innebär inte att itererade recept kan finnas kvar hos apoteket elektroniskt. För att det ska vara möjligt krävs en lagändring, vilket också diskuteras utifrån Leif Ekbergs utredning.
? Därför kommer apoteken även tills vidare att ge patienten ett pappersrecept för de kvarvarande uttagen, säger Karina Tellinger.

4 MINUTER MED… Björn Lindeke

Varför slutar du som vd?

? Det bestämdes när jag anställdes 1991 att jag skulle sluta någon gång mellan hösten 2002 och hösten 2004. Det blev 13 år, trots att jag egentligen tycker att man inte ska sitta längre än tio.

Blev dina år som du hade tänkt dig?

? I stort sett. Jag har arbetat mycket med vetenskapliga frågor. Men det har blivit lite för mycket jordnära arbete, som till exempel personal, som det ofta blir i en liten organisation. Men jag har trivts och tiden har varit mer positiv än jag trodde från början.

Vad är du mest nöjd med?
? Att vi öppnat upp Apotekarsocieteten för andra professioner än farmacevter, att vi verkligen fått läkemedelsstämpeln på oss och att vi lyckats med en del av våra internationella kurser. Jag är också nöjd med att jag alltmer följer min magkänsla i viktiga beslut ? då blir det oftast bra.

Vad är du inte nöjd med?

? Att jag varit för snäll ibland, och inte tillräckligt tydlig i min kommunikation. Jag tycker också att organisationen borde kunna synas och märkas mer ? vi är helt enkelt för tysta. Jag är inte heller nöjd med vår relation till Apoteket, som jag tycker blivit alltför politiserat.

Vad ska du göra nu?

? Jag ska vara ordförande i finanskommittén som förvaltar organisationens värdepapper. Sedan ska jag undervisa, både för Apotekarsocieteten, på Uppsala universitet och på högskolan i Kalmar, samt göra lite historisk forskning. Jag har också tillfrågats om lite andra uppdrag.

Vad är ditt bästa råd till Andreas Furängen?

? Han ska ha tålamod, skynda långsamt och vara tydlig.

Ras enbart bör inte styra val av blodtrycksterapi

0

Det har länge verkat som om vissa blodtrycksläkemedel fungerar bättre än andra för personer av olika ras. Men forskare vid Wayne State University i Detroit, USA, som publicerade en studie i juninumret av Hypertension, menar att uppfattningen att använda ras som kriterium för val av terapi bör överges.
Studien baserades på data som samlats in vid en klinisk studie med ACE-hämmaren quinapril för att bestämma hur ras påverkar personernas svar på blodtrycksbehandlingen.
Forskarna fann att blodtryckssänkningen med quinapril i genomsnitt var större för vita än för svarta, men att det fanns stora variationer för båda grupperna. Andra variabler som ålder, kön och fetma stod för mycket av de visade rasskillnaderna.
Forskarna menar att få patienter med högt blodtryck har fått sina läkemedel tillräckligt utvärderade. När det ena läkemedlet inte gav resultat skrev man bara ut ett ytterligare för att nå målblodtrycket.

Skepsis mot att
slopa varningstriangeln

0

Förslaget som varit ute på remiss tas generellt emot med viss skepsis även om remissinstanserna håller med om att det nuvarande systemet måste förbättras. Varningstriangeln som infördes på 1970-talet, innan Patient-Fass och bipacksedlarnas införande, finns idag på många, men inte alla trafikfarliga läkemedel. Redan när systemet infördes var det bara vissa trafikfarliga läkemedel som märktes. Till exempel märktes inte neuroleptika eftersom man menade att det fanns risk för att patienterna då inte skulle ta sin medicin.

Sedan dess har synen på patientinformation förändrats och allt fler förpackningar har fått en varningstriangel. Att förse alla läkemedel som kan påverka körförmågan med triangel skulle ge inflation i systemet och därmed skulle triangeln inte längre vara någon effektiv varningssignal, anser Läkemedelsverket. Å andra sidan menar man att avsaknaden av triangel kan ge det felaktiga intrycket att det är riskfritt att sätta sig bakom ratten.

Ingen märkning alls

Läkemedelsverkets lösning på problemet är därför att märkningen försvinner helt, med hänvisning till att det i bipacksedlarna finns en mer nyanserad information.
Landstingsförbundet anser att Läkemedelsverket innan man inför några förändringar utarbetar kriterier för när ett läkemedel kan antas vara trafikfarligt. Sådana saknas nämligen idag.

Garanti på lyckad blodtryckssänkning

0

Danskar som behandlas med Novartis blodtrycksläkemedel valsartan lovas sedan den första juni pengarna tillbaka om behandlingen inte lyckas.

? I USA har såväl Novartis som andra företag sådana här garantiprojekt. Men det är första gången som ett företag testar det i Europa, berättar Jan Eriksson, vd för Novartis i Sverige.

Projektet som ska utvärderas efter ett år, är sanktionerat av de danska myndigheterna. Det danska läkemedelsverket har dock nekat företaget att använda garantin i sin marknadsföring.
Förutsättningarna för att pengarna ska betalas tillbaka, till såväl patient som samhälle, är att patienten behandlats under tre månader och att man under fyra veckor stått på slutdos.

? Har man då inte kommit ned till måltrycket 140/90 mm Hg får man ett intyg av läkaren, och samhället och patienterna får tillbaka kostnaderna för läkemedlet, säger Jan Eriksson.

Om testet i Danmark slår väl ut, det vill säga påverkar försäljningen positivt, kommer företaget troligen att förhandla med andra europeiska länder om att införa garantin.

Efterfrågan ska
styra utbildning från industrin

0

De viktigaste förändringarna mot det tidigare nationella avtalet är att initiativet när det gäller utbildning ska komma från arbets-
givaren. Information och utbildningar som också framgent kan ske med industrin ska bli mer efterfrågestyrd. Årligen ska därför arbetsgivaren kartlägga utbildningsbehovet och därefter inbjuda ett eller flera företag att tillsammans med landstinget utforma utbildningarna.

Huvudregeln är att de företag som ingår inte ska stå för mer än hälften av kostnaden.
När det gäller sammankomster utomlands som arrangeras av läkemedelsföretag ska inbjudningarna skickas till verksamhetschefen.

Kostnader för dessa resor ska arbetsgivaren och inbjudande företag dela på om den inbjudne presterar en rapport. Om inte står arbetsgivaren för kostnaden.
Vad gäller produktinformation är huvudregeln att sådan ska ske till en grupp av personer, och den eventuella mat som bjuds på ska, liksom presenter, vara av det ?måttfulla slaget?.
Det nya avtalet är en förbättring, tycker Rolf Tryselius, vice ordförande i Läksak, Läkemedelssakkunniga i Stockholms län.

? Det är bra att det tydligt markeras att initiativet ska komma från verksamheten. Tidigare avtal har industrin regelmässigt inte följt. Vi får hoppas att efterlevnaden blir bättre nu.

Även Karolinska institutet, Läkarförbundet och Vårdförbundet ingår som avtalspartners.

Ett nytt nationellt avtal mellan Läkemedelsindustriföreningen och Landstingsförbundet väntas också snart vara klart.

Samma regler ska gälla för metadon och buprenorfin

0

Behovet av nya föreskrifter har diskuterats sedan buprenorfin (Subutex) godkändes 1999. Förskrivningen av medlet har inte, i likhet med metadon, omgärdats av några speciella föreskrifter, förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid en narkomanvårdsenhet.

De nya föreskrifterna, som utarbetats av Socialstyrelsen tillsammans med Läkemedelsverket, kommer troligen att börja gälla från nästa år.

Tvingande vårdplan kritiseras

Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende får enligt de nya reglerna ske på speciella vårdinrättningar och läkemedlen ska ordineras av läkare som arbetar där.

Enligt föreskrifterna ska behandlingen samordnas med socialtjänsten i en gemensam vårdplan. Den tvingande formuler-
ingen kritiseras av bland andra Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare, RFHL, som menar att ett sådant tvingande samarbete inte bör vara en förutsätt
ning för att få sjuk- och hälsovård.

Folkhälsoinstitutet liksom några behandlingsinrättningar uttrycker farhågor över att privata vårdinrättningar, enligt de nya föreskrifterna, också får rätt att förskriva medlen.
Privata vinstintressen innebär en större risk för läckage ut på den illegala marknaden, varnar man.

? Socialstyrelsen reglerar inte huvudmännens organisation, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.

? Vårt mål har varit att revidera den tidigare detaljstyrningen som till exempel inneburit att metadon bara fått förskrivas på sex kliniker i landet.

När de nya riktlinjerna träder i kraft kan behandlingen ske var som helst i landet, förutsatt att det finns en vårdinrättning för beroendevård.

Brittiska läkemedelsverket
ger råd om simvastatin

0

På det engelska läkemedelsverkets hemsida finns nu behandlingsråd för det receptfria simvastatin (10 mg) som inom kort beräknas finnas för försäljning i Storbritannien.
Enligt hemsidan minskar risken för hjärtinfarkt med en tredjedel efter tre års användning.

Det engelska läkemedelsverket skriver att det finns goda skäl att anta att den låga dosen simvastatin är ett bra sätt att reducera kolesterolnivån. Visserligen ska farmacevtisk personal kunna erbjuda tester till kunder som vill det, men den brittiska myndigheten anser att det egentligen inte behövs någon kontinuerlig uppföljning.

Beslutet att börja sälja kolesterolsänkaren simvastatin receptfritt har lett till kritik från läkarhåll och välkomnande kommen-
tarer från farmacevthåll i Storbritannien.

Landet blir det första där en statin kommer att försäljas utan recept.

Eftersom det handlar om ett nationellt godkännande har det inte någon betydelse för Sverige.

Tjänstedirektivet kan bli
spiken i kistan för monopolet

0

Om EG-domstolen inte skulle gå på generaladvokatens linje och ålägga den svenska regeringen att bryta upp detaljhandelsmonopolet så är det ändå sannolikt bara en tidsfråga innan monopolet upphör, menar omvärldsanalytikern Göran Alsterlind.

Det förslag till tjänstedirektiv vars innebörd och praktiska betydelse började diskuteras under valrörelsen inför valet till EU-parlamentet antas innebära stora förändringar.

? De som principiellt kommer att råka ut för den största förändringen är just de svenska apoteken, menar Göran Alsterlind.
Visserligen kan nationella regeringar, med hänvisning till folkhälsan, kräva undantag och föra frågan till EG-domstolen.
Eftersom det inte finns något apoteksväsende liknande det svenska i Europa så kommer domstolen då, om inte nu, att öppna för privata apotek i Sverige, menar Göran Alsterlind.

Även om tjänstedirektivet ännu inte antagits så brukar sådana här förslag vara väl förankrade och nästan alltid antas, med smärre förändringar. Det kan vara inlemmat i den svenska lagstiftningen tidigast 2008.

Landstingsförbundet menar i sitt yttrande över förslaget att bland annat hälso- och sjukvården bör undantas från tjänstedirektivet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng