Månads arkivering juni 2004

"Strutstaktik ger risk för laglöst High Chaparall"

Interpellationen ställdes för några veckor sedan av riksdagsledamoten Tobias Billström (m) och besvarades igår av socialministern i Riksdagens kammare.

? I avvaktan på EG-domstolens förhandsavgörande, som väntas någon gång under hösten 2004, bevakar regeringen frågorna på lämpligt sätt, sa Lars Engqvist, utan att närmare precisera sig.

– Regeringen anser att det är ett vitalt svenskt intresse att bibehålla vårt system och har framfört den bestämda uppfattningen att detaljhandelsmonopolet för läkemedel är förenligt med EG-rätten, sa Lars Engqvist.

Socialministern sade sig också vara övertygad om att EG-domstolen kommer att välja en annan linje än generaladvokaten, och drog paralleller till det så kallade Franzén-målet, där Systembolagets monopol godkändes av EG-domstolen.

– Hade vi följt generaladvokatens yttranden över Systembolaget förra gången hade vi inte heller haft något Systembolag. Det visade sig nämligen att generaladvokaten hade fel. Domstolen gick på en annan linje. Jag är övertygad om att domstolen kommer att gå på en annan linje också i det här fallet, sa Lars Engqvist.

Tobias Billström är inte oväntat kritisk mot Regeringens strategi.

– Lars Engqvist redovisar öppet att regeringens enda strategi är att behålla apoteksmonopolet till varje pris. Strutstaktiken gör att medborgarna utsätts för risken av ett laglöst High Chaparall om EG-domstolen fäller monopolet i höst. Engqvist vill inte ens låta Läkemedelsverket börja fundera på nya regler. Obstruktionen når hela tiden nya höjder, säger Tobias Billström.

– Istället för att agera så befäster regeringen sina positioner. Lars Engqvist är helt enkelt ett handelshinder.

Interpellationsdebatten kan läsas i sin helhet på Riksdagens hemsida, se länk i högermarginalen.

Felaktig profylaktisk antibiotikaanvändning

0

I november förra året genomförde Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) den första så kallade punktprevelensstudien för att få en ögonblicksbild av antibiotikaanvändningen på svenska sjukhus.

I studien som omfattade cirka 60 procent av alla inneliggande patienter (13 536 stycken) behandlades 31 procent med antibiotika den undersökta dagen. 17 procent behandlades för en infektion de fått utanför sjukhuset, nio procent för en de fått på sjukhuset och sex procent fick antibiotika som profylax inför en operation. Av de som fick antibiotika bedömdes 90 procent ha fått det på en riktig indikation.

? Men samtidigt såg vi att ungefär hälften av de antibiotikabehandlingar som används profylaktiskt vid operationer är för långa, det vill säga mer än en dag, säger Gunilla Skoog, apotekare som arbetar på Strama.
? På grund av resistensutvecklingen vill man spara kinolonerna till infektioner som går högre upp, säger Gunilla Skoog.

Stockholmarna
använder mest aknemedel

0

I Stockholm köptes det förra året ut 35 procent större mängd receptbelagda läkemedel mot akne jämfört med riket. Det visar statistik från Läksak, Läkemedelssakkunniga och Läkemedelsepidemiologiskt Centrum.

Halverad förskrivning

Statistiken har tagits fram för att se hur förskrivningen i länet påverkats sedan Läkemedelsverket skärpt rekommendationerna vid behandling med isotretinoin (Roaccutan). Studien visar att förskrivningen av just det medlet minskat med hälften sedan 2000 i Stockholm.
Förskrivningen av aknemedel skiljer sig inte bara åt mellan landsändar. Skillnaderna är också stora inom Stockholms län.

Innerstadsbefolkningen med god tillgång till privata hudläkare hämtar ut aknemedel för betydligt högre belopp än befolkningen i ytterområdena, visar den standardiserade statistiken.

Medan en person på Norrmalm i Stockholm lägger ut drygt sex kronor om året på receptbelagda aknemedel är motsvarande belopp i Nykvarn 1,50 kronor.

Försenad registerproposition

0

Först efter sommaren kommer regeringen att lägga fram propositionen Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet.

? Lagrådsremissen är försenad och följaktligen blir propositionen det också, säger Hans Hagelin på Socialdepartementet.

På Landstingsförbundet väntar man otåligt på hur regeringen ska klara balansgången mel-
lan patientsäkerhet och inte-
gritetsfrågorna som är den stora stötestenen.

? På Landstingförbundet har vi varit tydliga med att vi inte kan ta något fullt kostnadsansvar för läkemedlen om vi inte har verktyg att följa användningen. Och för att kunna göra det behöver vi ett individbaserat men avidentifierat register, säger Håkan Westergren.

Tidigare har socialminister Lars Engqvist uttalat att regeringen ska lägga en proposition som följer Ekbergs utredning. Utredningen föreslår att Apoteket bygger upp ett register där förskrivarna under vissa förutsättningar kan ta del av vilka läkemedel en patient hämtat ut och att Socialstyrelsen bygger upp ett hälsodataregister.

Lars Engqvist har varit tveksam till Landstingförbundets krav, men inte velat avfärda det helt.

Reumatikerförbundet vill analysera tuberkulosfall

0

Nyligen gick Läkemedelsverket ut med information om att 13 patienter som behandlats med TNF-hämmare mellan 2000 och 2003 insjuknat i tuberkulos på grund av behandlingen.

? Riskerna är kända sedan tidigare, säger Nils Feltelius på Läkemedelsverket.

? Men vi ville påpeka att det verkligen inte är något som bara står i Fass, även om vi inte tycker att det här ska ses som en larmsignal.

Till skillnad från svenska tuberkulospatienter i allmänhet, som oftast kommer från länder med hög tuberkulosincidens, var de flesta, elva stycken, av tuberkulospatienterna som behandlats med TNF-hämmare födda i Sverige (nio stycken) och Norden.

? Spontant blev jag förvånad över att det var så många fall, 13 patienter av cirka 3 000 som får behandling innebär att nästan 0,5 procent drabbats. Det tycker jag är en väckarklocka, kommenterar Jan Bagge på Reumatikerförbundet.

Han menar att det nu är viktigt att man analyserar materialet vidare, för att se om eller vad som eventuellt kunde ha gjorts för att undvika utbrotten av tbc.

En biverkan klassas som vanlig om fler än en procent drabbas, som ovanlig om det är färre än en på tusen.

Valsartan gav ingen extra skyddseffekt enligt VALUE

Resultaten presenterades idag vid European Society of Hypertensions möte i Paris, och publicerades på Lancets hemsida.

I VALUE-studien ingick 15 313 patienter som hade högt blodtryck och var diagnostiserade som högriskpatienter. De randomiserades till antingen valsartan eller amlodipin i upptrappande dos tills målblodtrycket 140/90 nåddes.

Studien avslutades när 1 450 patienter nått det primära effektmåttet, insjuknande eller död i hjärtsjukdom.

Båda läkemedlen sänkte effektivt blodtrycket, men i studien observerades ingen signifikant skillnad för det primära effektmåttet.

Valsartan minskade dock risken för dessa riskpatienter att drabbas av diabetes med 23 procent jämfört med amlodipin.

Från de nordiska länderna deltog 1 397 patienter från 84 olika centra i studien.

Brittiska kvinnor återvänder till östrogen

0

Efter att resultaten av den brittiska Million Women Study och flera stora amerikanska studier visat en ökad risk för bröstcancer och hjärtsjukdom slutade många kvinnor med hormonersättning.
Nu visar en undersökning bland 400 brittiska kvinnor i åldern 45 till 64 år som avslutat hormonbehandling under de senaste 18 månaderna att nio av tio fick besvär med värmevallningar, nattliga svettningar och brist på sömn.
Drygt 20 procent av dessa har börjat med hormonpreparat igen.
Enligt undersökningen, som gjordes på uppdrag av läkemedelsföretaget Wyeth, var det hälften av de som slutade med hormonersättning som gjorde det beroende på rädsla för cancer och det var nio av tio som hade läst om de negativa studierna i massmedia.
Också i Sverige har användningen av hormonersättningsmedel minskat drastiskt, förra året var försäljningen tillbaka på 1997 års nivå. Hittills har det inte märkts någon uppgång i försäljningen motsvarande den i Storbritannien.

Akut p-piller allt mer accepterad preventivmetod

0

I april 2001 blev ett östrogenfritt akut-p-piller (APP), levonorgestrel, receptfritt i Sverige och sedan dess har försäljningen stadigt ökat. År 2003 såldes mer än 160 000 doser.
Läkaren Margareta Larsson har i sin nyligen presenterade avhandling undersökt vilken roll APP spelar i abortförebyggande arbete; hur väl känd och använd metoden har blivit och om olika informationsinsatser kan påverka användningen.

Minskar inte
Avhandlingen visar att APP gradvis blivit en allt mer känd och accepterad preventivmetod. Nästan alla kvinnor känner till att APP existerar, tre av fyra kan tänka sig att använda metoden, två tredjedelar skulle föredra att skaffa preparatet på apotek vid behov och 30 procent har använt den någon gång.
Men trots ökad försäljning och användning har aborttalen inte minskat.

Få etiska hinder för farmakogenetiska test

0

Mycket av kritiken som riktats mot genetiska undersökningar handlar om att individen kan få vetskap om anlag för sjukdomar där det inte finns någon behandling.
När det gäller farmakogenetiska test är situationen annorlunda genom att det i allmänhet finns behandling att tillgå oavsett utfall. Via analysen kan man förutsäga vilka läkemedel som gör störst nytta för individen eller vilken dos av läkemedlet som ger bäst effekt.
De etiska risker som har diskuterats är hur långt man ska driva jakten på skillnader i arvsanlag. Det kan till sist resultera i att befolkningen delas upp i mindre och mindre grupper och att det blir olönsamt att satsa på läkemedel för vissa minoriteter. Dessutom finns en risk med att stirra sig blind på genetiska variationer, hur en person svarar på ett läkemedel beror också på ålder, hälsotillstånd, diet och andra läkemedel.

Ny lagstiftning
Kommittén om genetisk integritet överlämnade i mars i år sitt betänkande Genetik, integritet och etik (SOU 2004:20) till socialminister Lars Engqvist. Utgångspunkten till förslaget var att nuvarande sekretessregler för hälso- och sjukvårdsinformation inte är tillräckliga när det gäller genetiska undersökningar. Den genetiska informationen är speciell på flera sätt genom att den är relativt lättillgänglig och i vissa fall kan säga mycket om vem man är och vem man kommer att bli.
Enligt betänkandet finns det stora fördelar med genetiska test som syftar till att individualisera läkemedelsförskrivningen.

? Rätt använda kommer de att få stor klinisk betydelse och kunna leda till väsentliga besparingar för samhället, säger Johan Munck, ordförande i kommittén.
I betänkandet föreslås inga särskilda regler för farmakogenetiska test utöver de som gäller för alla genetiska undersökningar. Det ska även i fortsättningen vara Socialstyrelsen som fastställer riktlinjerna för genetiska undersökningar.
Enligt nuvarande regler ska informerat samtycke alltid inhämtas och informationen vara så objektiv och fullständig som möjlig.
Men patienten behöver inte informeras om allt som kommer fram vid en genetisk undersökning, utan bara om han eller hon frågar.

? Det betyder att den som tar provet i förväg ska ta reda på patientens inställning till olika uppgifter som testet visar, säger Johan Munck.

Av vidare intresse
Enligt kommittén är de etiska riskerna med analyser av läkemedelsmetaboliserande gener bland annat knutna till i vilken utsträckning läkemedlet används i förebyggande syfte. Uppgifter om resultatet av en farmakogenetisk analys kan då i en medicinsk journal indirekt ge information om en sjukdom som kan bryta ut senare i livet. Det är information som kan vara intressant till exempel för försäkringsbolag.
Enligt lagförslaget ska ett försäkringsbolag, med vissa begränsningar, få efterforska och använda genetisk information vid riskbedömning för personförsäkringar, när det gäller personförsäkringar på särskilt höga belopp. Däremot kan försäkringsbolagen inte kräva att en person genom-
går en genetisk undersökning.

Mer specifika test
? Det finns alltid en risk att någon annan tar reda på vad som kommer fram vid genetiska undersökningar. På sikt kan det kanske bli möjligt att konstruera testen så att de blir mer specifika, att de enbart ger svar på hur stor produktionen av ett visst enzym kan förväntas bli, säger Johan Munck.
På en del områden kommer testen att kunna peka ut individer som inte har någon nytta av existerande läkemedel. Även om det kan vara positivt att man inte behöver använda läkemedel som inte är verksamma kan det vara en kunskap som personen inte har begärt och som kan vara svår för den enskilde att bära.

Det finns också en risk att industrin inte är intresserade av att ta fram läkemedel för denna ofta begränsade grupp patienter. Johan Munck menar dock att den nya genetiska kunskap som testet genererat samtidigt kan skapa möjligheter till ny behandling samt att det kan bli lättare att styra allmänna resurser till sådana insatser.

Försäljning av självtest
Via internet förekommer försäljning av gentest som är avsedda för självtestning. Enligt utredningen är det inte acceptabelt att sådan försäljning sker i större omfattning utan någon kontroll, bland annat för att det är svårt att tolka testresultatet. Kommittén föreslår därför att sådana gentest ska höra under lagen om medicintekniska produkter.
I flera avseenden befinner sig farmakogenetiken fortfarande på forskningsstadiet och då blir lagen om etikprövning av forskning på människor tillämplig. De prov som tas vid analyserna ska behandlas enligt den kritiserade biobankslagen.
Remisstiden för betänkandet går ut den tionde september.

Ytterligare stöd för att ASA skyddar mot bröstcancer

0

En amerikansk studie bekräftar tidigare forskning som visat att ASA och andra icke steroida antiinflammatoriska läkemedel kan ha en cancerskyddande effekt.
Forskare vid Mailman School of Public Health, New York, USA studerade hur ofta och hur länge kvinnor med bröstcancer använt ASA. Totalt 1 442 kvinnor med bröstcancer och 1 420 kontrollpersoner i åldern 20 till 98 år ingick i studien. Forskarna fann att nuvarande eller tidigare användning av ASA eller NSAID minst en gång i veckan under sex månader eller längre förekom hos 20,9 procent av kvinnor med bröstcancer och hos 24,3 procent i kontrollgruppen. Det motsvarar en risk för bröstcancer som är 20 procent lägre hos de som använt ASA jämfört med kvinnor i kontrollgruppen.
Risken minskade mest bland kvinnor som använde ASA ofta, sju eller fler tabletter per vecka gav en riskminskning på 29 procent. Enligt studien var sambandet för ibuprofen, som användes av färre kvinnor, genomgående svagare och för paracetamol fanns inget samband alls. Den minskade risken för ASA fanns bara hos kvinnor med hormonreceptorpositiva tumörer.
Resultaten av studien stöder tidigare epidemiologiska och laborativa studier. Det är dock första gången som man har undersökt om den skyddande effekten av ASA varierar mellan hormonreceptorpositiva och hormonreceptornegativa tumörer.
I en kommentar i samma nummer av JAMA hävdas att studien kastar nytt ljus över sambandet mellan ASA och östrogen. Flera experimentella studier har under senare år visat att prostaglandin och enzymet cyklooxygenas (COX) har betydelse för utvecklingen av bröstcancer. När aktiviteten av COX hämmas med ASA ger det lägre östrogennivåer. Observationen att receptorpositiva tumörer svarar mer på ASA stämmer därför med dessa kliniska data.
Men det är enligt kommentaren för tidigt att utifrån studierna ge några kliniska rekommendationer till patienter. Däremot kan kvinnor som tar ASA regelbundet för att förebygga hjärtkärlsjukdom räkna med positiva tilläggseffekter i form av skydd för olika cancerformer. Användning av ASA har även kopplats till en minskad dödlighet i tarmcancer.

Rosiglitazon förbättrar hivbehandling

0

Enligt studien, som publicerades i Annals of Internal Medicine (2004;140:786-794), kan rosiglitazon bidra till att minska omfördelningen av kroppsfett som uppträder när patienter tar vissa kombinationer av hivläkemedel. Forskarna vid Harvard Medical School i Boston, USA fann också att dagliga doser av rosiglitazon hjälpte patienterna att utnyttja naturligt insulin bättre.
Kombinationer av hivläkemedel, kallade HAART (highly active antiretroviral therapy), kan hålla många hivpatienter friska och öka överlevnaden. Men läkemedlen har svåra biverkningar, bland annat ger de förändringar i hur fettet fördelas i kroppen. Vissa patienter förlorar nästan allt kroppsfett medan andra får onormala fettansamlingar på axlar eller ? vilket är mer allvarligt ? runt inre organ.
Det är sedan tidigare känt att 14 procent av männen som behandlas med HAART utvecklar typ 2-diabetes, vilket är fyra gånger mer än normalt. Dessutom får de till följd av detta en ökad risk för hjärtkärlsjukdom.
Forskarna studerade 27 patienter som antingen fick rosiglitazon eller placebo i tre månader. I studien kunde man visa att patienter som behandlades med rosiglitazon förbättrade insulinkänsligheten med 20 procent.
Trots att studien var kort och inkluderade få patienter hävdar forskarna att rosiglitazon och andra läkemedel i klassen kan påverka fördelningen av kroppsfett i positiv riktning hos hivpatienter. Men det finns fortfarande många frågetecken innan dessa resultat kan tillämpas i större skala, påpekar forskarna.

Kemometri ger bättre tabletter

0

Hjälpsubstanser i läkemedel i tablettform väljs ofta baserat på tillverkarnas erfarenhet, vilket gör urvalet begränsat. I en avhandling vid Umeå universitet presenterar Jon Gabrielsson nya metoder som gör att många fler ämnen lätt kan testas.
Efter att tabletterna testats kan samband mellan olika blandningar av ämnen och tabletternas egenskaper fastställas med en typ av matematiska modeller som kallas multivariat dataanalys. Med dessa kan tabletterna anpassas för olika ändamål.
De nya metoderna kan även användas av mindre företag eftersom de inte kräver så stora resurser.

Två gener förklarar tamoxifens effekt

0

Aktiviteten hos två gener
kan tala om vilka kvinnor som har nytta av behandling med tamoxifen vid bröstcancer och ? vilket är ännu viktigare ? vilka som inte har det.
Enligt en amerikansk studie är behandling med tamoxifen inte framgångsrik om patienten har höga nivåer av en gen kallad HOXB13
eller låga nivåer av genen IL17BR.

Ny terapi minskar återfall i leukemi

0

Behandling med histamin och interleukin-2 efter cellgiftsbehandling kan förbättra sjukdomsfri överlevnad hos patienter med akut myeloisk leukemi (AML). Det visar en internationell fas 3-studie, som leds av Mats Brune vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
I studien ingick 320 patienter med AML från Sverige, övriga Europa, Nordamerika, Israel och Australien. Patienterna delades in i två grupper där den ena fick histamindihydroklorid och interleukin-2 och den andra standardbehandling.
Återfallsfrekvensen hos de som fick immunstimulerande terapi var 32 till 33 procent jämfört med 80 procent för standardbehandling.

Ryggmärgsskadade förbättrades

0

Genom en ny behandlingsmodell som kombinerar celltransplantation, injektioner av cykliskt AMP och det antidepressiva läkemedlet rolipram kunde gångförmågan hos försöksdjur med ryggmärgsskada förbättras med 70 procent.
De amerikanska forskarna transplanterade celler från perifera nerver och gav sedan injektioner av cykliskt AMP, en budbärarmolekyl som styr nervcellernas tillväxt samt rolipram som förhindrar nedbrytningen av cykliskt AMP.

Novo Nordisk fälldes för prelansering

Mikael Hoffman (MH) ifrågasätter i sin anmälan huruvida inbjudan strider mot gällande avtal mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen. Novo Nordisk (NN) inbjuder till läkemedelsinformation och studiebesök på företagets anläggningar i Malmö, samt i Hilleröd/Bagsvaerd i Danmark.
I programmet ingår enligt anmälan produktinformation kring NN:s diabetesprodukter, samt möjligen även ett moment av prelansering av två nya produkter. MH ifrågasätter också att arrangemanget går av stapeln i Danmark och inte i Östergötland där deltagarna arbetar.

I sitt svar medger NN att mötet i första hand har karaktär av produktinformation, vilket också tydligt framgår i inbjudan, och att det ligger i linje med nu gällande avtal. NN motiverar att mötet arrangeras i Malmö och Danmark med att deltagarna kommer från flera olika arbetsplatser i Östergötland. NN har gjort så i 15 års tid.

Avslutningsvis medger NN kort att man kommer ta bort programpunkten som kan tolkas som prelansering, ?New produkts for diabetes care??.

I sin bedömning har IGM inga invändningar mot inbjudans utformning, och menar att den följer det gällande avtalet. Däremot anser IGM att programpunkten ?New produkts for diabetes care?? är prelansering av läkemedel som ännu ej är godkända för marknadsföring i Sverige, vilket bryter mot artikel 2 i regelverket.

Slutligen har IGM heller ingenting att invända mot att aktiviteten arrangeras i Malmö och Danmark. Arrangemanget hade inte kunnat genomföras på deltagarnas arbetsplats eftersom de kommer från flera olika håll i Östergötland.
IGM menar att Novo Nordisk har handlat i strid med artkel 2 i regelverket och åläggs att betala en IGM-avgift om 90 000 kr.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng