Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Farliga luftvägsrensare har köpts in till förskolor

”Livsviktig information om luftvägsrensare” är rubriken på ett informationsbrev som Läkemedelsverket skickat ut till landets kommuner. Myndigheten gjorde utskicket med hjälp av intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att nå rätt personer i kommunerna.

Bakgrunden är att Svenska HLR-rådet fått kännedom om att kommuner har upphandlat den aktuella typen av produkter. Detta för att ha som säkerhetsutrustning på förskolor och skolor.

Men produkterna är vanligen inte CE-märkta och det finns då inte något stöd för att de fungerar i en livshotande situation när någon satt i halsen. Och även om det finns enstaka produkter som är CE-märkta så ingår inte heller dessa i HLR-rådets rekommendation för hur man så effektivt som möjligt häver ett luftvägsstopp.

Brev om farliga luftvägsrensare

Sedan i augusti i fjol har Läkemedelsverket och HLR-rådet, som Läkemedelsvärlden berättat, vid flera tillfällen gått ut med varningar till allmänheten om de så kallade luftvägsrensarna.

Och efter uppgifterna om upphandling till barnomsorg och skolor skickade Läkemedelsverket nyligen ut brevet till kommunerna.

”Hej! Har ni luftvägsrensare hos er? I så fall bör du läsa den livsviktiga informationen nedan. Hjälp oss gärna att sprida informationen vidare till den det berör”, skriver myndigheten.

Vill sprida kunskap om effektiva åtgärder

I brevet avråder Läkemedelsverket från att använda produkterna och framhåller att de inte ingår ”i de livräddande åtgärder som ska vidtas vid luftvägsstopp”.

– Det vi vill uppnå med informationsbrevet är framför allt att sprida kunskap om handlingsplanerna vid luftvägsstopp och hjärt-lungräddning, säger Camilla Bysell.

– Det är den kunskapen som det är mycket viktigt att bland andra personal på förskolor och skolor har.

Med handlingsplaner avser hon HLR-rådets riktlinjer för hur man ska agera för att rädda liv. När någon satt i halsen och är vid medvetande men inte kan andas, ska man försöka hjälpa personen med omväxlande fem buktryck (tidigare sa man Heimlichmanöver) och fem ryggslag.

Viktigt att personal får utbildning

Läkemedelsverket vill nu att de ansvariga i kommunerna ska se till att personal har kunskap och får regelbunden utbildning om luftvägsstopp och hjärt-lungräddning.

Dessutom uppmanar myndigheten kommunerna att hålla koll på CE-märkningen:

”Luftvägsrensare och liknande hjälpmedel ska räknas som medicintekniska produkter. Det innebär att produkterna ska följa kraven på CE-märkning och ha tydlig information på svenska.”

”Varje minuts fördröjning kan vara ödesdiger”

De kallas ofta kvävningsräddare eller luftvägsrensare – produkter som finns att köpa för en inte alltför dyr penning fån olika webbshoppar. Enligt marknadsföringen på en av dessa webbsidor kan de ”rädda dina älskade från att kvävas”. De har även, som Läkemedelsvärlden berättar här intill, köpts in av kommuner till förskolor och skolor.

I webbshopparnas reklam finns siffror på hur många liv som produkten ska ha räddat. Reklamen utlovar också att den är lätt att använda och att den fungerar på både barn och vuxna.

Men sedan i augusti i fjol har Läkemedelsverket och HLR-rådet, som Läkemedelsvärlden rapporterat, vid flera tillfällen gått ut och avrått från att köpa dessa ”luftvägsrensare”. De är med något undantag inte CE-märkta. Läkemedelsverket har i flera fall stoppat försäljningen. Men produkterna finns fortfarande på marknaden.

”Kvävningsräddare” ger falsk trygghet

Läkemedelsvärlden talade med Anette Nord, sjuksköterska och medicine doktor på Svenska HLR-rådet, en stiftelse som arbetar med att sprida kunskap som kan hjälpa oss att rädda andras liv. Rådet ger ut nationella riktlinjer för åtgärder vid luftvägsstopp och hjärtstopp.

Får ni många frågor om de så kallade luftvägsrensarna?

– Vi märker ett stort intresse när vi publicerar riktlinjer för luftvägsstopp eller avråder från produkterna. Intresset beror säkert bland annat på att det är varje förälders fasa att barnet ska sätta något i halsen och inte kunna andas.

Varför är de här produkterna så farliga? 

– Därför att det inte finns någon vetenskaplig evidens som sammantaget bevisar att de fungerar. Därmed kan de invagga människor i falsk trygghet så att man litar till en produkt i stället för att lära sig de åtgärder som vi faktiskt vet fungerar.

– Det finns också en risk för extra tidsfördröjning när man ska ta fram produkten och försöka använda den. Vid ett hjärtstopp ökar varje minuts fördröjning till hjärt-lungräddning risken för hjärnskada och i förlängningen död med tio procent.

Vill sprida handlingsplan

Vad ska man göra i stället om personen inte kan andas, hosta eller prata?

– Både på barn och vuxna är det effektivaste att försöka få loss det som fastnat med en kombination av ryggslag och buktryck. Om personen trots detta blir medvetslös och inte andas larmar man 112 och går över till hjärt-lungräddning med bröstkompressioner och inblåsningar i väntan på ambulansen.

– Vi har sammanfattat åtgärderna i en handlingsplan för luftvägsstopp som vi vill att så många som möjligt ska känna till. Inte minst för personal på förskolor och skolor är det viktigt att ha denna kunskap. Alla HLR-utbildningar innehåller även praktiska övningar av åtgärder vid luftvägsstopp.

Ser ökat medvetande

Vad säger du till föräldrar och andra som läser reklamen om hur många liv produkterna räddat?

– Var källkritisk! De som säljer dessa produkter hänvisar ofta till artiklar med fallbeskrivningar där personer berättar att de använt produkterna. Men sådana artiklar fyller inte kriterierna för att användas som vetenskapligt underlag. Det går ju inte att spåra datakällorna eller se att man faktiskt använt produkten på rätt sätt vid rätt tillfälle.

Hjälper era informationsinsatser?

– Ja, min uppfattning är att medvetenheten har ökat. Men fortfarande återstår mycket att göra för att ytterligare öka kunskaperna i samhället om hur man ska agera effektivt vid luftvägsstopp och hjärtstopp.

Jan Holmgren utvecklar koleravaccin i kapselform

Seniorprofessor Jan Holmgren har forskat fram världens första effektiva drickbara vaccin mot kolera, Dukoral. Han har fått en rad priser för sina banbrytande upptäckter som räddat oräkneliga liv.

Senast var Göteborgsforskaren i Seoul för att ta emot det stora och prestigefyllda priset IVI SK Bioscience Park MahnHoon award, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Priset delas ut av det Internationella vaccininstitutet (International vaccine institute, IVI) och vaccinföretaget SK bioscience.

Jan Holmgren huvudtalare på invigningen

Jan Holmgren var också huvudtalare när det Internationella vaccininstitutet officiellt invigde sitt Europakontor i fredags.

Institutets nya kontor ligger i Karolinska institutet science park i Solna.

Läkemedelsvärlden var på plats och passade på att intervjua hedersgästen.

Jag måste gratulera först förstås! Hur känns det att få ta emot det här priset?

– Jo, tack så mycket! Det kom alldeles oväntat, det här hade jag ingen aning om. Det är väldigt hedersamt och stort. Det har blivit kanske det finaste vaccinpriset i världen.

Jan Holmgren uppfann Dukoral

Jan Holmgrens första koleravaccin, Dukoral, registrerades redan 1993. Men det var först efter det stora kolerautbrottet på Haiti 2010 som Världshälsoorganisationen, WHO, fullt ut anammade användningen av koleravaccin i kampen mot kolera.

– Man var orolig för att om man hade något som var så effektivt och inriktat på en sjukdom, koleravaccin, så skulle det kanske göra att länderna inte investerade tillräckligt i att förbättra behandlingen av alla diarrésjukdomar. Och att de kanske inte skulle bygga ut vatten och sanitet, och så vidare, berättar Jan Holmgren.

Vid det stora kolerautbrottet på Haiti dog 10 000 personer, snabbt.

Smittan spreds med FN-trupper. Det gjorde det hela till en storpolitisk fadäs.

– Man hade så dålig effekt av de normala metoderna och det fanns dessutom risk att kolera skulle kunna sprida sig till USA. Då bestämde sig WHO snabbt för att börja använda koleravaccin maximalt, både för att förebygga kolera och för att kontrollera kolerautbrott.

”Situationen är värre än någonsin”

WHO inrättade ett globalt nödlager av oralt koleravaccin år 2013. Hittills har mer än 150 miljoner vaccindoser distribuerats i 25 länder.

– Det har varit det viktigaste instrumentet för att bekämpa kolera, säger Jan Holmgren.

Men världen behöver långt mer koleravaccin än vad som tillverkas.

– Problemet är att det bara finns produktionskapacitet för 40-50 miljoner doser per år. Men behovet är snarare omkring 150 miljoner doser, berättar han.

– Situationen är värre än någonsin. Kolera har haft ett stort uppsving i världen och ökat sedan 2021. Det har uppstått en desperat brist på koleravaccin i världen.

Klimatförändringar och krig påverkar

Ökningen av smittan har flera olika orsaker, berättar Jan Holmgren. Covid-19 störde mycket och ökade fattigdomen i många utsatta områden.

Klimatförändringar förvärrar situationen ytterligare. Dessa leder till extremväder, som kraftiga regn och översvämningar.

– Då kollapsar de usla sanitetssystem som finns och helt plötsligt får man koleraförorenat vatten.

Även konflikter och krig, som förstör vatten- och sanitetsstrukturer, ökar risken för kolera.

– Jemen har varit ett jätteproblem i snart tio års tid. Det finns stor risk för kolera i Gaza, men även i Ukraina, säger Jan Holmgren.

Fast det går att kontrollera kolera, framhåller Jan Holmgren. Om viljan finns. För vaccin i sig räddar inte liv. Men vaccinationer räddar liv.

– Verktygen finns. Det är politik och pengar som avgör, konstaterar han.

Det finns ljus i tunneln

WHO har förhandsgodkänt tre orala koleravaccin, Dukoral, Shanchol och Euvichol-Plus.

Det Internationella vaccininstitutet arbetar med att sprida teknologin så att låg- och medelinkomstländer själva ska kunna tillverka koleravaccin.

Det är viktigt att öka produktionen och göra koleravaccin billigare. Här hjälper forskarna till.

– Det finns ljus i tunneln, säger Jan Holmgren.

Han pratar om andra generationens drickbara koleravaccin som är enklare och billigare att tillverka. Ett sådant är Euvichol-S som är godkänt i Korea och som förhandsgodkändes av WHO tidigare i april. Det innehåller två komponenter istället för de ursprungliga fem som Dukoral innehåller.

– Man kan öka produktionen och göra vaccinet billigare.

Nytt innovativt koleravaccin

Jan Holmgren är själv med och tar fram ett annat nytt och billigare drickbart koleravaccin som heter Hillchol.

– I Göteborg har vi, framför allt mina medarbetare, gjort ett enkomponentsvaccin på ett lite mer innovativt sätt.

Det nya vaccinet består av en enda genetiskt manipulerad och inaktiverad kolerabakteriestam.

– Vi räknar med att det ska skydda minst lika bra som mångkomponentvacciner. De stora prövningarna av vaccinet har visat att det ger samma typ av immunsvar.

Kan tillverka koleravaccin för halva priset

Enkomponentsvaccinet går att tillverka i ännu större skala och ännu billigare, tror Jan Holmgren. Det bör gå att göra vaccinet för under en dollar per dos, berättar han. Idag kostar en vaccindos ungefär två dollar.

Jan Holmgren förväntar sig att Hillchol blir godkänt i Indien och av WHO under det här året.

– Det kanske kan hjälpa till att förbättra situationen under 2025.

Gör koleravaccin i kapselform

Nu är nästa steg den tredje generationens koleravaccin.

Jan Holmgren kallar det nya vaccinet, DuoChol, för ”ett förbättrat Dukoral i en kapsel”. Vaccinet ska skydda mot både kolera och den vanliga diarrésjukdomen ETEC.

– Vaccinet är utvecklat i Göteborg. Hittills har det visat sig fungera väldigt bra på laboratoriet och i försöksdjur, berättar Jan Holmgren.

De utvecklar läkemedlet i samarbete med Internationella vaccininstitutet, IVI.

Vaccin som klarar värme

Göteborgsforskarna arbetar nu tillsammans med svenska läkemedelsföretaget NorthX för att läkemedlet ska kunna användas i kliniska prövningar.

– Vi gör en torrformulering och stoppar in det i en kapsel. Det gör att vaccinet blir helt värmestabilt. Då kan vi helt undvika kylkedjan.

Forskarna har hittills kunnat visa att vaccinet är stabilt i 40 grader i 21 månader.

– Det går att transportera utan kylkedja, tar mindre plats än flytande koleravaccin och kan användas direkt ute i fält. Men det kan kan komma ut på marknaden tidigast 2028.

Slutligen, vad är det som driver dig?

– Engagemanget i världens sjukvårdsproblem har funnits där hela tiden. Forskningen i sig har varit spännande. Det har varit en belönande och tillfredsställande karriär.

– Jag tänkte att jag skulle se den tredje generationens koleravaccin komma nära marknaden. Sen kan jag stryka med.

Kostnaderna för receptläkemedel ökar

De statliga kostnaderna för receptläkemedel ökar i år mer än vad Socialstyrelsen trodde i höstas. Det framgår av myndighetens nya analys och prognos för läkemedelsförsäljningen 2024-2027.

Enligt denna kommer statens kostnader för förskrivning inom läkemedelsförmånen under 2024 att öka till 38,9 miljarder kronor. Då ingår moms, men de rabatter som regionerna får genom hemliga så kallade sidoöverenskommelser är inte medräknade. Det betyder att den slutliga kostnaden sannolikt blir lägre än i Socialstyrelsens prognos.

Socialstyrelsens bedömning bygger på data till och med det första kvartalet i år.

Kostnaderna för receptläkemedel upp 11 %

I en prognos i höstas räknade Socialstyrelsen med att kostnaderna för receptläkemedel skulle öka med åtta procent 2024 jämfört med 2023. I den senaste prognosen väntar sig myndigheten i stället en elvaprocentig ökning, vilket innebär nästan en miljard högre kostnad än i den förra prognosen.

Enligt rapporten bidrar många faktorer till att läkemedelsnotan går upp snabbare. Dels är inflation och svag krona kostnadsdrivande. Och dels bidrar förändringar på flera olika behandlingsområden.

Ett sådant område är särläkemedel mot sällsynta sjukdomar som cystisk fibros, hemofili A och B samt Skelleftesjukan. Här har nya läkemedel tillkommit i läkemedelsförmånen. Det gäller bland annat läkemedlet Amvuttra (vutrisiran) mot Skelleftesjukan.

Särläkemedel har också fått vidgade indikationer så att fler patienter kan få behandlingen.

Många faktorer bidrar

Även för onkologiläkemedel, biologiska läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar, hjärt-kärlläkemedel och läkemedel mot nervsystemets sjukdomar väntas kraftiga kostnadsökningar i år och de närmaste åren.

Ett annat kostnadsdrivande område är diabetesläkemedel. Det gäller inte minst icke-insuliner som Ozempic och Rybelsus (båda med den aktiva substansen semaglutid).

Socialstyrelsens projektledare Moa Ivergård kommenterar utvecklingen kring diabetesläkemedlen i en intervju för nyhetstjänsten Läkemedelsmarknaden (bakom betalvägg):

– Bristen på semaglutid innebär en viss kostnadsdämpning, men vi räknar med att produktionen tar fart så småningom och att efterfrågan kommer att mötas, säger hon.

Osäkra prognoser framåt

För åren 2025-2027 räknar Socialstyrelsen med en fortsatt ökning av statens kostnader för receptläkemedel med sex till sju procent per år. Men prognosen är osäker.

– Det är många osäkerheter, fler än vanligt skulle jag säga, säger Moa Ivergård till Läkemedelsmarknaden.

– Inflationen är på väg ner men samtidigt är den svenska kronan ganska svag. Nu håller TLV också på att se över hela takprissystemet.

Tidiga resultat av vaccin mot hjärntumör ger hopp

Forskare i Florida utvecklar ett mRNA-baserat cancervaccin som immunterapi mot den svårbehandlade och aggressiva hjärntumören glioblastom. De rapporterar lovande tidiga resultat av en första liten studie av terapin hos människor.

Forskarna gav det mRNA-baserade, individuellt framställda vaccinet till fyra vuxna patienter med glioblastom. Effekten blev ett kraftfullt immunsvar riktat mot tumören. Resultaten har publicerats i tidskriften Cell.

Svårbehandlad hjärntumör

Framgångarna med mRNA-vaccinerna mot covid-19 gav ny energi till forskningen om även andra medicinska användningsområden för mRNA-tekniken. Läkemedelsvärlden har även tidigare rapporterat om lovande sådana forskningsspår.

Det aktuella projektet vid University of Florida, USA, är ännu ett exempel. Där har forskarna riktat in sig på hjärncancern glioblastom. Detta är den vanligaste hjärntumören hos vuxna och drabbar omkring 400 personer om året i Sverige.

Prognosen är ofta dålig eftersom tumören förgrenar sig in i omkringliggande hjärnvävnad på ett sätt som gör den svår att komma åt med kirurgi och strålning. Medianöverlevnaden efter diagnos ligger på 15 månader.

Immunterapi med mRNA-baserat cancervaccin

Många forskare arbetar nu med att ta fram olika typer av immunterapi mot glioblastom. Immunterapi innebär att man ger en behandling som förstärker kroppens egen immunförsvarsreaktion mot cancertumören. Man hjälper immunförsvaret att växla upp och bekämpa cancern mer effektivt.

Det kan ske på olika sätt. Forskarna vid University of Florida använder en speciell teknologi som de också har tagit patent på.

Man tar tumörvävnad från patienten. Från tumörvävnaden utvinner man genetiskt material i form av mRNA (messenger RNA). Det mångfaldigas och packas in i lipidpartiklar av nanostorlek på ett sätt som får tumörceller att se ut som farliga virus.

När man injicerar dessa nanopartiklar med specialinpackat mRNA från tumören startar ett immunsvar mot cancercellerna.

Prövade terapin på sjuka sällskapshundar

Efter laboratoriestudier och djurstudier på möss testade forskarna behandlingen med mRNA-baserat cancervaccin på tio sällskapshundar med glioblastom. Hundarna hade drabbats av den svåra tumörsjukdomen och alla behandlingsmöjligheter var uttömda. Ägarna tackade då ja till att medverka med sin hund i studien.

Resultatet visade att behandlingen ökade hundarnas överlevnad från förväntade 30-60 dagar till i median 139 dagar.

Snabbt immunsvar ger hopp

Efter den studien är forskarna redo att – först i liten skala – börja pröva den nya immunterapin med mRNA-baserat cancervaccin hos människor. Och de anser att resultaten hos de första fyra patienterna med glioblastom så här långt är mycket uppmuntrande.

Framför allt är det den snabba och kraftfulla reaktionen hos immunförsvaret som forskarna menar är lovande.

– Efter mindre än 48 timmar kunde vi se dessa tumörer skifta från vad vi benämner ”kalla” – immunologiskt kalla, mycket få immunceller, väldigt svagt immunsvar – till ”heta”, med ett mycket aktivt immunsvar.

Det säger forskaren Elias Sayor som tog fram det nya cancervaccinet i ett pressmeddelande från University of Florida.

Fler ska få mRNA-baserat cancervaccin

Överlevnaden hos de fyra patienterna var enligt forskarna bättre än vad som hade varit att vänta utan behandlingen med mRNA-baserat cancervaccin. Men forskarna menar samtidigt att det ännu är för tidigt att dra några säkra slutsatser om behandlingseffekten.

Nu kommer de att utvidga fas I-studien till att omfatta upp till 24 patienter, både barn och vuxna. Det främsta syftet är att ta fram en optimal och säker dosering.

Därefter planerar forskarna en fas II-studie hos 25 barn.

EMA vill se ny uppdatering av covid-19-vaccinerna

EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar nu en ny uppdatering av covid-19-vaccinerna inför säsongen 2024-2025. Detta eftersom en ny virusvariant har tagit över den dominerande rollen i smittspridningen från den variant som de nuvarande vaccinerna är anpassade till.

EMA framhåller visserligen att nuvarande covid-19-vacciner ”förblir effektiva för att förebygga allvarlig sjukdom och död orsakad av varianter som har blivit dominerande i samhället med tiden”. Men påpekar samtidigt att skyddet minskar i takt med att coronaviruset förändras.

Studier har också visat att man får bättre skydd mot sjukdomen om man matchar innehållet i vaccinet mot de för närvarande cirkulerande varianterna.

Fjärde uppdatering av covid-19-vaccinerna

Covid-19-vaccinerna har hittills blivit uppdaterade tre gånger för att hänga med i virusets utveckling. För närvarande är vaccinerna riktade mot omikronvariantens undergrupp XBB 1.5. Den var, som Läkemedelsvärlden rapporterat, tidigare dominerande.

Men omkring årsskiftet 2023-2024 tog en annan undervariant av omikron över. Den har beteckningen JN.1 och är en undergrupp till omikron BA 2.86.

Enligt den senaste veckorapporten om covid-19 från Folkhälsomyndigheten är det nu JN.1 som dominerar även i Sverige.

WHO på samma linje

EMA rekommenderar därför att vaccintillverkarna förändrar vaccinerna så att de är anpassade till JN.1 inför den kommande vintersäsongen. Alla tillverkare förväntas följa rekommendationen, skriver EMA.

Företagen uppmanas att kontakta myndigheten för att diskutera hur det ska gå till att förnya godkännandena av vaccinerna efter att de har gjorts om.

Världshälsoorganisationen gick för några dagar sedan ut med samma rekommendation om uppdatering av covid-19-vaccinerna.

Sjuksköterskekritik mot inhalationsråd på apotek

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, vill se ett införande av inhalationsråd, eller så kallad inhalationsvägledning, på alla apotek som Läkemedelsvärlden tidigare berättat.

Det innebär att farmaceuter visar patienter med astma och kol hur de ska använda sina inhalatorer korrekt.

Men TLV:s förslag får svidande kritik – inifrån den egna projektgruppen som samlat olika vårdprofessioner och arbetat med TLV:s förslag till regeringen.

En av kritikerna är Therese Sterner, ordförande i astma-, allergi och KOL-sjuksköterskeföreningen ASTA.

– Det finns ingen vetenskaplig utvärdering gjord över huvud taget som visar att det innebär en hälsovinst för patienterna, säger Therese Sterner.

Inhalationsråd når inte alla

Specialistsjuksköterskan Therese Sterner påpekar att bristen på upparbetade informationsvägar mellan apotek och vård, som en gemensam journal, gör att sjukvården inte kan veta om patienten fått information och om vad. Risken är istället att det innebär en försämring för patienterna.

– Läkaren som skriver ut inhalatorn kanske tror att patienten får information på apoteket och sen har personen inte fått någon information alls.

Dessutom är risken att de patienter som är i störst behov av råd och stöd inte får det – för de kan inte komma till apoteket själva.

– Vilka är det som kommer till apoteken själva? Jo, de som är ganska friska. Men inte barn och inte multisjuka och äldre, man missar dem som behöver informationen mest, säger Therese Sterner.

Saknar gedigen evidens

Hon och andra som kritiserar förslaget i en debattartikel i Dagens Medicin framhåller att TLV som normalt är noga med att det ska finnas vetenskapligt stöd nu tummar på sin egen princip om gedigen evidens. En insats ska vara hälsoekonomisk försvarbar.

– Det har gjorts en utvärdering av hur farmaceuter på apotek som utfört tjänsten upplevt den. Den utvärderingen hade dessutom lågt svarsdeltagande. Och den säger inget om nyttan för patienterna.

TLV föreslår att apoteken får 18 miljoner kronor per år i statligt stöd för tjänsten. Till det kommer TLV:s och E-hälsomyndighetens kostnader på 4,8 miljoner.

– Det är mycket pengar, konstaterar Therese Sterner.

Kan inte jämföra äpplen med päron

En annan kritik mot modellen är att den inte är anpassad efter det svenska systemet. Den är hämtad från andra länder som exempelvis Norge.

Där har man inte det svenska arbetssättet med specialutbildade sjuksköterskor vid astma-, allergi- och kol-mottagningar i primärvården som bland mycket annat håller i patientutbildning enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

– Man kan inte jämföra äpplen med päron på det viset. Vi har systerorganisationer till ASTA i andra länder som inte är nöjda med systemet, när det bara är läkarna som får information, säger Therese Sterner.

Vill se ett omtag

Men ni har ju suttit med i projektgruppen, har TLV inte lyssnat på er?

– Visst har de lyssnat, vi har haft många långa möten. Men visst hade TLV kunnat lämna ett annat förslag.

TLV vill börja införa inhalationsvägledning på apotek ”relativt omgående”. Detta ”för att inte förlora de satsningar och det engagemang som byggts upp inom apoteksbranschen”, skriver TLV.

Therese Sterner tycker inte att TLV behöver ha sådan brådska.

– Vi tycker att det behövs omtag. I första steget behöver man analysera hälsovinsterna för patienten. Det andra steget är att invänta ett system där vården och apoteken kan kommunicera med varandra.

Läkemedelsvärlden har sökt TLV som inte vill inte kommentera kritiken eller svara på Läkemedelsvärldens frågor.

Kommunikationschef Maria Bjurö meddelar att TLV avser att komma med en debattreplik i Dagens Medicin.

Ännu en varning för vanlig astmamedicin

Ny kommer nya varningar angående en vanlig astmamedicin, läkemedlet Singulair/Montelukast (montelukast).

Det är det brittiska läkemedelsverket Medicines and Healthcare products Regulatory Agency (MHRA) som uppmärksammar biverkningsriskerna.

Läkemedlet används för behandling av lindrig till måttlig kronisk astma. Det har visat sig kunna ge psykiatriska biverkningar som självmordstankar och självmordsbenägenhet, sömnstörningar, hallucinationer, ångest och depression. Förändringar i beteende och humör, som oro och upprördhet har också rapporterats.

Enligt svenska Fass är vissa av dessa, som hallucinationer och självmordshandlingar, mycket sällsynta. Det betyder att de förekommer hos upp till 1 av 10 000 användare. Andra, som oro och depression, klassas som mindre vanliga. Desssa kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare.

I Sverige har antalet patienter som får montelukast ökat de senaste åren, både hos barn och vuxna. Det visar Socialstyrelsens statistik.

Informeras om riskerna med sin astmamedicin

Psykiska reaktioner har rapporterats i alla åldersgrupper. I måndags kom den brittiska tillsynsmyndigheten med beskedet att varningen i patientinformationsbroschyren och produktresumén för alla montelukastprodukter i Storbritannien förstärks. Biverkningsinformationen markeras också med en svart ruta ökad uppmärksamhet.

Den brittiska tillsynsmyndigheten råder också förskrivare och annan hälso- och sjukvårdspersonal att vara uppmärksamma på neuropsykiatriska reaktioner hos sina patienter. Om nya eller förvärrade neuropsykiatriska reaktioner uppstår ska behandlingen avbrytas genast.

Myndigheten uppmanar hälso- och sjukvårdspersonal att informera patienterna och deras vårdgivare att vara vaksamma på sådana reaktioner.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska också uppmana patienterna att läsa listan över neuropsykiatriska reaktioner noggrant. De ska också informera patienter om att söka vård genast om sådana reaktioner uppstår, skriver MHRA.

Förstärkt varning även i EU

Även det Europeiska läkemedelsverket EMA:s säkerhetskommitté PRAC har haft biverkningar av montelukast uppe. Varningen för neuropsykiatriska reaktioner har förstärkts.

Montelukast uppmärksammas även i USA just nu. I USA har Montelukast haft en förstärkt varning för neuropsykiatriska reaktioner sedan 2020.

Delstaten New Yorks justitieminister Letitia James har nu nya farhågor om läkemedlets neuropsykiatriska biverkningar – särskilt hos barn. Nyhetssajten Fierce Pharma rappporterar att hon skriver i brev till amerikanska hälsomyndigheten FDA att det fortsätter att rapporteras in många fall av aggression, depression och självmord. I synnerhet hos barn.

Astmamedicin som ökar i Sverige

Socialstyrelsens statistik visar att användningen av läkemedlen ökar i Sverige. Förra året gjordes mer än en kvarts miljon uttag av förpackningar med montelukast, 276 639 stycken. 97 711 patienter tog ut läkemedlet åtminstone en gång under året.

Förskrivningen av medicinen ökar även till barn och ungdomar, visar Socialstyrelsens statistik.

De senaste tio året har antalet patienter i åldrarna 0 till 19 år som får ut läkemedlet på apotek åtminstone en gång ökat från 21 218 år 2014 till 28 494 patienter år 2023.

Tre av fyra får antibiotika bara för säkerhets skull

Världshälsoorganisationen, WHO, varnar nu för att många sjukhus i världen ger covid-19-patienter antibiotika bara för säkerhets skull. Det leder till en ökad överanvändning av antibiotika som kan förstärka spridningen av antibiotikaresistens.

Data från 65 länder

WHO rapporterade nya data om antibiotikabehandling av sjukhuspatienter med covid-19 vid den nyligen avslutade världskonferensen om antimikrobiell resistens ESCMID global. Konferensen arrangerades i Barcelona 27-30 april.

Forskare har på WHO:s uppdrag analyserat data från WHO:s globala kliniska plattform för covid-19. Den innehåller anonymiserade kliniska individdata om sjukhuspatienter med covid-19. I den aktuella analysen ingår uppgifter om cirka 450 000 patienter i 65 länder under perioden januari 2020-mars 2023.

Fick antibiotika bara för säkerhets skull

Resultaten visar att det finns en utbredd användning av antibiotika till patienter med covid-19, trots att detta är en virusinfektion som ju antibiotika inte har effekt mot.

Det var bara åtta procent av patienterna i studien som samtidigt hade en konstaterad bakterieinfektion, där antibiotika kan göra nytta.

Omkring 75 procent av patienterna fick, enligt analysen, antibiotika bara för säkerhets skull, utan någon diagnostiserad bakterieinfektion.

Geografiska olikheter

Forskarna såg också stora geografiska variationer. Lägst antibiotikaanvändning i covidvården hade länderna i västra Stillahavsområdet där bland andra Japan, Kina, Australien och Nya Zeeland hör hemma. I denna region fick i genomsnitt en tredjedel av sjukhuspatienterna med covid-19 antibiotika.

De högsta siffrorna fanns i östra Medelhavsområdet och Afrika som båda låg på en genomsnittlig antibiotikaanvändning på 83 procent i denna patientgrupp.

Under åren 2020-2022 minskade antibiotikaanvändningen år för år i covidvården i Europa, USA, Kanada och Sydamerika medan den ökade i Afrika.

Uppdaterar kliniska riktlinjer

WHO anser att resultaten av analysen är oroande.

– Dessa resultat understryker det viktiga behovet av att satsa resurser på att förbättra den globala antibiotikaförskrivningen, säger Yukiko Nakatani, biträdande chef för WHO:s avdelning för AMR, antimikrobiell resistens, i ett pressmeddelande.

– Detta är särskilt relevant att diskutera inför det kommande högnivåmötet om AMR i FN:s generalförsamling i september.

WHO använder undersökningen som underlag i ett pågående arbete med att uppdatera sina kliniska riktlinjer för covid-19.

Apotekstjänst förbjuds att köpa Svensk dos

0

Apotekstjänst får inte köpa Svensk dos av Oriola. Konkurrensverket ger Apotekstjänst nobben.

Köpet skulle innebära att det bara blir två aktörer kvar för dosdispenseringstjänster i landet.

– En effektiv konkurrens gynnar kunder och konsumenter på olika sätt, bland annat genom låga priser. Den anmälda företagskoncentration skulle innebära att kunder som köper dosdispenseringstjänster, bland annat regionerna, får ännu färre anbudsgivare, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett pressmeddelande.

Hämmar konkurrensen påtagligt

Enligt Konkurrensverkets utredning och beslut skulle Apotekstjänsts förvärv av Svensk dos påtagligt hämma en effektiv konkurrens.

Konkurrensverkets förbud av köpet är förenat med ett vite om etthundra miljoner kronor.

– När det konkurrenstryck som Svensk dos har utövat på marknaden undanröjs genom koncentrationen finns det risk för att det leder till sämre anbud och villkor för köparna. Effekterna kan bli mycket betydande för marknaden som helhet, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Regionerna är största kunderna

Dosdispensering innebär att tabletter och kapslar tas ut ur läkemedlens originalförpackningar för att sedan packas om till särskilda dospåsar avsedda för enskilda patienter.

Varje dospåse innehåller de läkemedel som en patient ska ta vid ett visst tillfälle. De flesta kunder är regioner som köper in tjänsterna från dosapoteken.

Apotekstjänst Sverige AB och Svensk dos AB har båda öppenvårdsapotek med tillstånd att bedriva maskinell dosdispensering från Läkemedelsverket.

Svensk dos skulle lämna marknaden

Förvärvsparterna argumenterar för att köpet inte kommer att hämma konkurrensen. Deras argument är att Svensk dos sannolikt skulle lämna marknaden om den den planerade företagskoncentrationen inte blir av.

Konkurrensverket, däremot, finner inte stöd för det utan grundar sin bedömning på att Svensk dos fortsätter som en konkurrent till Apotekstjänst.

Under tiden som Konkurrensverket utrett köpet har Apotekstjänst, Svensk dos och säljaren av Svensk dos, Oriola, ingått ett underleverantörsavtal om leveranser till vissa köpare. De har också ändrat i aktieöverlåtelseavtalet när det gäller den planerade koncentrationen.

Konkurrensverket bedömde att underleverantörsavtalet var i strid med det så kallade fullföljdsförbudet. Ett sådant gäller för att säkerställa effektiviteten i förvärvsprövningen under utredningen.

Företagen fick unikt undantag

Men efter ansökan från företagen meddelade Konkurrensverket att de på vissa villkor fick undantag för att tillämpa underleverantörsavtalet medan utredningen av affärskoncentrationen pågick.

Det är första gången Konkurrensverket fattar ett sådant beslut.

– Det var av patientsäkerhetsskäl som Konkurrensverket valde att för första gången bevilja undantag från fullföljdsbeslutet. Detta för att säkra patienternas tillgång till dosförpackade läkemedel, säger Rikard Jermsten.

Nu gäller inte undantagsbeslutet längre eftersom Konkurrensverkets prövning är avslutad.

Av patientsäkerhetsskäl har Konkurrensverket bestämt att förbudet mot köpet inte gäller omedelbart utan från och med den 1 juni 2024.

EMA-ja till ny tilläggsterapi mot högt blodtryck

EU-kommissionen bör godkänna läkemedlet Jeraygo (aprocitentan) mot svårbehandlat högt blodtryck. Det rekommenderar läkemedelsmyndigheten EMA efter ett utlåtande från myndighetens expertkommitté CHMP.

Rekommendationen gäller Jeraygo som tillägg till minst tre andra blodtrycksmediciner.

När inga mediciner verkar hjälpa

Högt blodtryck ökar risken för några allvarliga sjukdomar, som hjärt-kärlproblem och njursjukdomar. Ibland kan man sänka ett förhöjt blodtryck genom att ändra sina levnadsvanor – gå ned i vikt, minska på alkoholen och röra sig mer.

Och när det inte räcker finns flera typer av blodtrycksläkemedel att välja mellan, och att kombinera. Men hos en del personer fortsätter blodtrycket ändå att ligga riskfyllt högt trots intensiv behandling med en kombination av läkemedel.

I en svensk registerbaserad studie som 2016 publicerades i Journal of the American Society of Hypertension undersökte forskarna hur vanligt det är att blodtrycksmedlen inte hjälper tillräckligt. Bland 53 090 primärvårdspatienter med högt blodtryck hade 9 000 fortfarande för högt tryck när de kommit upp i en medicinering med läkemedel i tre olika klasser.

Det innebär att så hög andel som 17 procent av de svenska patienterna med förhöjt blodtryck har svårbehandlat högt blodtryck.

Ska sänka svårbehandlat högt blodtryck

För denna grupp är det EMA-rekommenderade Jeraygo nu tänkt att bli ett nytt alternativ. Läkemedlet är en tablettbehandling och marknadsförs av det tyska läkemedelsbolaget Idorsia pharmaceuticals.

Den aktiva substansen aprocitentan är en så kallad dubbel endotelinreceptorantagonist. Det innebär att den blockerar två typer av receptorer i celler blodkärlen. Båda typerna är receptorer för ämnet endotelin som är viktigt för kärlsammandragning och kärlvidgning.

Effekten av receptorblockeringen är bland annat att motverka sammandragning av blodkärlen, ärrbildning och inflammation.

Utvärderad i fas III-studie

Expertkommittén CHMP baserar sin rekommendation av Jeraygo mot svårbehandlat högt blodtryck på en fas III-studie. Det var en randomiserad, dubbelblind studie som publicerades i the Lancet.

Deltagarna var personer som hade ett systoliskt (övre) blodtryck på 140 mm Hg eller mer trots behandling med tre blodstryckssänkande terapier, däribland ett urindrivande läkemedel.

730 deltagare lottades till en tilläggsbehandling med antingen aprocitentan eller placebo. Blodtrycket sjönk intressant nog i båda grupperna, men det sjönk nära 4 mm Hg mer i aprocitentangruppen.

De vanligaste biverkningarna var svullnader och sänkt hemoglobinvärde.

 

 

Det finns inga regelbundna undersökningar av blodtryck i Stockholm eller Sverige. Men genom att väga samman resultat från flera studier uppskattas förekomsten av högt blodtryck i Sverige år 2019 vara 36 procent hos män och 25 procent hos kvinnor i åldrarna 30–79 år (7). Mellan 1990 och 2015 minskade förekomsten av högt blodtryck hos både män och kvinnor (8).

Högt blodtryck är vanligt bland män och äldre

Sambandet mellan högt blodtryck och ålder samt kön framgår tydligt i forsknings­studierna SDPP och SCAPIS. Andelen som har högt blodtryck är mer än dubbelt så stor bland 70–78-åringar som bland 50–59-åringar i Stockholms län (se figur 1). När blodtryck mätts på samma deltagare vart tionde år (i SDPP-studien) ökade det systoliska trycket med i genomsnitt 13 mmHg under 20 års åldrande. Män har i genomsnitt högre blodtryck än kvinnor i alla åldersgrupper.

 

Rätt antibiotikaval viktigt vid harpest

Tidig behandling med rätt antibiotika är viktigt för effektiv behandling av infektionssjukdomen harpest, tularemi. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är gjord i samarbete med Sunderby sjukhus i Norrbotten.

Harpest är en infektionssjukdom som främst finns i norra Sverige. Men sjukdomen ökar och sprider sig även till södra delar av landet.

Tomas Gustafsson, infektionsläkare på Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, är huvudansvarig för studien.

– Det viktigaste är att vår studie befäst att antibiotikumet ciprofloxacin är ett bra val. Den visar också att tidig behandling är viktigt, säger han till Läkemedelsvärlden.

Är en av de största studierna

Det har inte gjorts särskilt mycket forskning om harpest.

Den nya svenska studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical infectious diseases, är en av de största i sitt slag.

– Det är svårt att göra bra studier. Harpest är en ganska ovanlig sjukdom och den är dessutom oförutsägbar. Men vet inte när och var det ska dyka upp. Variationerna är stora mellan olika år och olika delar av landet. Den är lite som gubben i lådan, säger Tomas Gustafsson.

I genomsnitt rapporteras cirka 300–500 fall årligen i hela landet. Norra Sverige har fler fall jämfört med övriga landet.

Harpest är en anmälningspliktig sjukdom. 27 fall har rapporterats till Folkhälsomyndigheten hittills i år.

Förra året hade Sverige betydligt fler fall av harpest än de tre föregående åren, konstaterar Folkhälsomyndigheten, med totalt 713 fall under året.

Harpest imiterar andra sjukdomar

Det är bakterien Francisella tularensis som orsakar harpest.

Infektionen ger olika symtom som svårläkta sår, svullna lymfkörtlar, feber, ögoninflammation, lunginflammation och blodförgiftning.

Man behandlar harpest med antibiotika. Men eftersom sjukdomen är så sällsynt har man inte kunnat göra större studier som jämför olika antibiotikabehandlingar.

– Antibiotika man använder för att behandla hudinfektioner och lunginflammation hjälper inte mot harpest, berättar Tomas Gustafsson.

Det tillsammans med sjukdomens många olika sätt att visa sig kan göra att det dröjer innan patienten får rätt diagnos och behandling.

Var femte får fel antibiotika

Under perioden 2011 till 2021 rapporterades 830 fall av harpest i Norrbotten. Åren 2012, 2015 och 2019 var epidemiår, Sverige drabbades av ett par av de största utbrotten någonsin.

I studien ingår 327 av de 830 personerna som insjuknade åren 2011 till 2021. Personerna som ingår i studien, hade laboratorieverifierad harpest och gick med på att delta. Studieresultaten visar att de vanligaste symtomen är svårläkta sår och svullna lymfkörtlar. Även lunginflammation är vanligt.

Studien visar att ungefär var femte smittad fick fel antibiotika initialt. Detta eftersom läkaren misstänkt någon annan sjukdom. Andelen studiedeltagare som fick ineffektiv behandling är ännu högre under de år Sverige inte hade någon harpestepidemi.

– En av svåraste sakerna är att tänka på diagnosen. Harpest kan imitera många andra sjukdomar. Vi såg exempelvis att lunginflammation orsakad av harpest misstogs för lunginflammation orsakad av andra bakterier eller för lungcancer, säger Tomas Gustafsson.

Behöver upprepad behandling

Harpest är vanligt i alla åldrar bland både män och kvinnor, visar studien. Flest fall fann man hos personer i åldrarna 40 till 60 år.

Studien visar att 15 procent av studiedeltagarna behövde få antibiotikabehandling mer än en gång, även om de fått det effektiva antibiotikumet ciprofloxacin. Det är i synnerhet personer med längre tid från insjuknande i harpest till påbörjad behandling med ciprofloxacin som behövde en extra antibiotikakur.

Läkare behövde i vissa sällsynta fall till och med operera en del av de drabbade för att tömma deras svullna lymfkörtlar. Ofta är läkningsprocessen efteråt då lång.

– Det visar att tidig och rätt behandling är viktig, säger Tomas Gustafsson.

Behöver öka kunskapen

Studien stödjer dagens rekommendation om att använda ciprofloxacin som förstalinje-behandling mot harpest. Forskarna poängterar att den också visar att kunskapen om harpest behöver öka, både bland vårdpersonal och allmänhet.

Internationellt sett ligger Sverige bra till när det gäller att snabbt diagnosticera och behandla harpest med rätt antibiotika. Men det kunna bli ännu bättre, tycker Tomas Gustafsson.

– Jag tror nog att vi som arbetar med sjukdomen stadigt, i regioner som Norrbotten, har den i tanke. Men det kan nog vara svårare i regioner där sjukdomen är ovanligare. Vi funderar på att arbeta vidare på ett scoringsystem för att underlätta diagnostiken, berättar han.

Mpox ökar åter i Sverige efter lugn period

0

Mpox ökar nu plötsligt igen i Sverige, rapporterar Folkhälsomyndigheten. Under april har hittills tolv nya fall rapporterats i Region Stockholm. Det är en tydlig ökning efter att Sverige bara har haft några enstaka nya fall under 2023 och fram till nu.

Folkhälsomyndigheten framhåller att vaccinering är en viktig del av smittskyddsåtgärderna. Vaccinet Imvanex (i USA benämnt Jynneos) skyddar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, mot att bli smittad. Om man insjuknar trots vaccinering (så kallad genombrottsinfektion) så blir sjukdomen lindrigare.

Riskgrupper får vaccinet kostnadsfritt. Viruset kan överföras vid sexuella kontakter. De som enligt Folkhälsomyndigheten har en ökad risk för mpox (tidigare apkoppor) är män som har sex med män, personer som har sex mot ersättning och viss laboratoriepersonal och andra liknande yrkesgrupper.

Pandemi under 2022

Det var under 2022 som mpox spred sig över världen efter att tidigare ha förekommit huvudsakligen i Afrika. Världshälsoorganisationen, WHO, deklarerade infektionen som ett internationellt hot mot människors hälsa och i Sverige klassade Folkhälsomyndigheten den som allmänfarlig och anmälningspliktig.

Över 85 000 fall rapporterades det året globalt och i Sverige 255 fall. Under 2022 vaccinerades drygt 2 800 personer i vårt land mot mpox.

Vaccinering och andra smittskyddsåtgärder hade god effekt och smittspridningen gick ned. Den 11 maj 2023 meddelade WHO att mpox-spridningen inte längre var ett internationellt nödläge.

Oklart varför mpox ökar nu i Sverige

Samtliga de tolv nya fall av mpox som nu upptäckts i Stockholm har inträffat hos vuxna män. Genetisk analys av virus i prover från ett urval av fallen visar att det handlar om samma mpox-stam som under det internationella utbrottet 2022 (klad IIb).

Samtidigt pågår nu ett allvarligt utbrott av mpox av en annan virusstam (klad I) i Demokratiska republiken Kongo. Det finns dock inga rapporter om spridning av den virusvarianten i andra delar av världen.

Ingen vet ännu varför mpox ökar i Sverige igen.

– Många har nog tänkt att det inte är så viktigt att vaccinera sig, nu när ingen längre pratar om mpox. Viruset kan tyvärr sprida sig blixtsnabbt bland personer som har mycket sex. Varför det plötsligt dyker upp i Stockholm efter att ha varit ovanligt i mer än ett år går inte att förklara med det vi vet just nu, säger överläkare Finn Filén vid Venhälsan i Stockholm till nyhetssajten qx.

Två doser för de flesta

Vaccinet skyddar mot samtliga kända stammar av mpox.

Det går att ta vaccinet även efter inom fyra dygn att man varit utsatt för viruset. Men skyddet är bäst om man vaccinerar sig före exponering.

För den som fick vaccin mot smittkoppor som barn (vaccinet slutade ges i Sverige 1976) räcker det med en dos mpox-vaccin, annars får man två doser med en månads intervall.

Helena Dzojic: ”Vi berörs alla av medicinteknik”

Det går inte att missta sig på att Helena Dzojic är djupt passionerad när det gäller allt som rör medicinteknik.

– Det är väldigt spännande och väldigt ärorikt på ett sätt att ha ett ansvar som är så stort och viktigt för hela befolkningen och för hela EU, säger hon i det nya avsnittet av Läkemedelspodden.

Helena Dzojic arbetar på enheten för medicinteknik på Läkemedelsverket där hon chefar över en stab på 60 personer.

Helena Dzojic har forskat om immunterapi

I grunden är Helena Dzojic biomedicinare och disputerad i klinisk immunolog. 

Intresset för naturvetenskap, hälsa och forskning väcktes av personliga erfarenheter.

– När jag möttes av att nära och kära drabbades av sjukdomar så föddes ju intresset för forskning, så jag gick via forskningsvägen och forskade om immunterapi mot cancer.

– Sen sökte jag mig till Läkemedelsverket och såg att även där kan jag bidra till att patienter, och att vi som konsumenter, får tillgång till produkter som underlättar vår vardag eller förebygger att vi blir sjuka.

Idag har hon drygt 15 års erfarenhet av att arbeta med medicinteknik. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter, vilket bland annat innebär att de kontrollerar att produkterna är säkra och uppfyller alla krav. Myndigheten för register över företag och produkter och ansvarar för att granska produktstudier.

Medicinteknik är en doldis

Vi har omkring 800 000 medicintekniska produkter i Sverige.

Men trots att medicinteknik är något vi alla möter i vardagen – faktiskt är allt från plåster till hälsoappar och glasögon medicintekniska produkter – är det lite av en doldiskategori. Vi använder det utan att veta att det är just medicinteknik.

– Alla har kommit i kontakt med produkterna helt ovetande om hur de regleras. Men jag tror att medicintekniska produkter blir lite mer känt under pandemin när alla gick runt med munskydd. Och covidtester är ju så kallade in vitro-diagnostiska produkter som också faller under begreppet medicinteknik, säger Helena Dzojic.

Det här visste du inte om medicinteknik

I Läkemedelspodden berättar Helena Dzojic om varför medicinteknik gör henne glad och varm i hjärtat.

Hon brinner verkligen för att sprida kunskap om sitt ämne. Och informationen behövs. För det är en djungel därute. Både när det gäller den enorma bredden av produkter och de olika föränderliga regelverken.

Läkemedelsverket arbetar mycket med att hjälpa företag och tillverkare. För det kan vara riktigt knepigt även för branschfolk att navigera rätt.

Helena Dzojic hoppas även på att kunna öka kunskapen även ute på apoteken, som ju säljer många medicintekniska produkter, och förstås också hos oss konsumenter som använder dem.

Kan vara direkt livsfarliga

I Läkemedelsvärldens poddstudio laddade vi upp med en samling olika medicintekniska produkter inköpta i mataffären, på apotek och på internet.

Helena Dzojic granskar produkterna med sina expertögon och berättar sådant som du garanterat inte visste om medicinteknik.

Som att en produkt som påstås vara livräddande faktiskt kan vara direkt farlig att använda!

Det kan till och med vara viktigt för oss konsumenter att hålla koll på att något så vardagligt som plåster håller måttet!

Därför kan riskprodukter få finnas kvar

Helena Dzojic berättar också varför vissa medicintekniska produkter som bevisligen har konstaterade risker ändå måste tillåtas vara kvar på marknaden.

Medicinteknikproffset reder dessutom ut varför det är viktigt med märkning av medicintekniska produkter.

Hon ger också enkla konkreta råd om vad som är bra att tänka på när du köper medicintekniska produkter.

Du kan lyssna på Läkemedelspodden direkt i spelaren här ovan. Du hittar också Läkemedelspodden via Libsyn, Spotify, Soundcloud, i din Iphone eller Android, och på andra ställen där poddar finns.

Regeringen kritisk mot långsam vaccinationstakt

Öka vaccinationstakten!

Den uppmaningen riktar nu regeringen till landets regioner och kommuner.

– Vaccinationstäckningen är alldeles för låg i alldeles för många regioner, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

Inte nöjda med vaccinationstakten

Under våren 2024 rekommenderar Folkhälsomyndigheten en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19 till alla personer som är 80 år och äldre. Rekommendationen gäller även personer som är 65 år eller äldre och har dagliga omsorgsinsatser.

Men, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, går det trögt med vaccinationerna. För en vecka sedan påpekade Folkhälsomyndigheten att betydligt fler behöver få vaccin för att hålla immuniteten uppe. Och nu kommer ett liknande utspel om vaccinationstakten från regeringen.

Vaccintäckningen bland dem som rekommenderas vårdosen varierar för närvarande kraftigt i landet, visar Folkhälsomyndighetens statistik. Lägst täckning för dem som är 80 år eller äldre har Region Stockholm med 13,7 procent. Högst vaccintäckning i denna åldersgrupp har Region Västmanland med 65,1 procent.

Riksgenomsnittet är knappt 40 procent.

Smittspridningen just nu låg

Efter en smittspridningstopp kring jul är covid-19-spridningen just nu låg. Men det gör inte vårdosen mindre viktig, framhåller regeringen som menar att personer i riskgrupp behöver den ”för att vaccinerna ska ge ett gott skydd över tid”.

– Det är nu upp till regionerna och kommunerna att snabbt öka takten i vaccinationsarbetet så att fler personer i riskgrupp kan få ett fortsatt skydd under sommaren och i samband med en eventuell tidig smittopp i höst. Det gäller att jobba aktivt med detta så att vaccinerna når ut till fler, säger Jakob Forssmed.

Pollenallergiker tar oftast receptfria allergiläkemedel

Majoriteten av pollenallergikerna behandlar sin allergi med receptfria allergiläkemedel de köper i mataffären eller på apoteket. Det visar en ny Novus-undersökning som Läkemedelsverket låtit göra. Hela 61 procent svarar att de använder sig av receptfria allergiläkemedel.

Mer än var tionde, elva procent, av pollenallergikerna behandlar inte sin pollenallergi alls.

Undersökningen gjordes mellan 11–17 april i år. 1023 personer intervjuades varav 354 personer sa att de har pollenallergi.

Det går inte att stoppa kroppens allergiska reaktioner helt. Symtomen går dock att lindra med allergimedicin som finns både som receptfri och receptbelagd.

Kan man ta extra många tabletter?

Så här års får Läkemedelsverkets läkemedelsupplysning många frågor från allmänheten om pollenallergi.

En vanlig fråga läkemedelsupplysningen får är om man kan ta fler tabletter än vad som anges på förpackningen.

– Om du inte får tillräcklig effekt kan du prova att byta till en annan sort som förhoppningsvis fungerar bättre. Det är också vanligt att kombinera tablett med ögondroppar eller nässpray mot allergi, säger Erik Stridh, enhetschef vid Läkemedelsupplysningen i ett pressmeddelande.

Det är alltid viktigt att läsa bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen. För även receptfria preparat kan ha biverkningar och risker. Att ta fler tabletter än vad som anges ökar riskerna.

– Det är bra att man testar med receptfritt först, många får hjälp av det. För alla mediciner är det viktigt att komma ihåg att risken för oönskade biverkningar på kroppen ökar om dosen överskrids. Att en medicin är receptfri innebär inte att den är ofarlig. Var noga med att läsa bipacksedeln och följa instruktionerna, säger Erik Stridh.

Kan behöva testa olika allergiläkemedel

Vilken allergibehandling som passar bäst är olika från person till person. Därför kan man behöva pröva sig fram.

Det finns flera receptfria preparat på apotek och i butik som kan vara värda att testa.

Här är olika typer av allergiläkemedel som du kan köpa receptfritt:

* Antihistaminer ger snabb effekt och minskar de allergiska besvär som ämnet histamin orsakar. Läkemedel med antihistaminer finns som ögondroppar, nässpray, tabletter och i flytande form.

* Nässpray med kortison verkar genom att minska inflammation. Det lindrar svullnad och irritation i näsan. Det kan ta några dagar innan du får full effekt.

* Ögondroppar som innehåller ämnet natriumkromoglikat lindrar och motverkar allergiska besvär från ögonen. Även dessa kan behöva användas i några dagar innan de har full effekt.

* Det finns också andra nässprayer mot pollenallergi. Nässpray med ipratropium är snabbverkande mot rinnsnuva. Nässpray med flutikason och azelastin är en kombination av kortison och antihistamin.

Rådgör med apotekspersonalen

Om man känner sig osäker är det bra att rådgöra med apotekspersonalen, tipsar Läkemedelsverket.

– Om den receptfria behandlingen inte hjälper eller om du behöver bedömning av dina symtom bör du prata med din vårdcentral eller 1177, säger Erik Stridh.

Läkemedelsverket har också en guide på sin hemsida om receptfria läkemedel mot pollenallergi. Även 1177 har information om läkemedel mot pollenallergi.

Det finns fler sätt att lindra

Du finns också andra sätt att minska besvären. Det är bra att byta kläder när du varit utomhus och att skölja bort pollen ur håret innan du lägger dig.

Torka tvätt inomhus istället för utomhus när du har tvättat. Då samlar tvätten inte på sig pollen.

Att undvika kontakt med husdjur som har varit ute och fått pollen i pälsen är ett annat råd från Läkemedelsverket. Myndigheten råder också pollenallergiker att låta bli att vara på en nyklippt gräsmatta.

Även 1177 listar en rad goda råd för att linda pollenallergi.

Den som har pollenallergi kan också ha god hjälp av att hålla koll på pollenrapporten.se. Där kan man se hur höga nivåer av olika slags pollen som förväntas i olika delar av landet.