Annons

Månads arkivering september 2023

Mitt experiment med alternativmedicin farligt

Anna Bäsén
-
0
Mitt experiment med alternativmedicin farligt

KRÖNIKA. ”Det funkar för mig”. Ett välkänt säljknep för alternativmedicin.

Det är också direktcitat från reklamen för ett kosttillskott flera svenska kändisar frontat. Om tillskottet är bra för hälsan är okänt. Det saknas gedigna, oberoende, vetenskapliga studier.

Klart är att pillret ger företaget och trallande kändisar klirr i kassan.

Anekdoter är en bra story

Anekdotisk bevisföring kallar vetenskaparna det.

På redaktionsgolvet heter det ofta ”en bra story”.

”Starka case blir bra journalistik. Det blir mänskligt.” Det konstaterar DN:s rutinerade vetenskapsredaktör Maria Gunther vid ett seminarium om vetenskapsjournalistik och alternativmedicin på bokmässan i Göteborg.

Tankefällor som är mänskliga

Seminariet, med rubriken ”Vart tog vetenskapen vägen?”, arrangerades av Föreningen vetenskap och folkbildning.

Jag var där som paneldeltagare tillsammans med Maria Gunther och den granskande journalisten Madelene Pollnow från magasinet Filter.

Vi pratade mycket om tankefällor. Djupt mänskliga sådana. Men som alternativa hälsoentreprenörer utnyttjar mer eller mindre cyniskt.

Att en person själv upplever att en alternativ metod fungerar betyder inte att den gör det.

Exemplets makt förrädiskt

Det är därför vi har vetenskap. För att ta reda på om något har en verklig effekt eller inte.

Pillret eller behandlingen måste testas på en större grupp människor. Som inte har något eget vinstsyfte. Bland mycket annat.

Men det enskilda exemplets makt är oerhört kraftfullt. Det är både engagerande och förrädiskt.

Riskerna med alternativmedicin

Bluffmedel är i bästa fall bara slöseri med tid och pengar. Det är illa nog, förstås.

Men om alternativmedicin skjuter upp eller ersätter effektiv sjukvård är det ibland farligt, till och med livsfarligt.

Den som är sjuk vill inget annat än att bli frisk. Att desperata patienter söker alternativa metoder är inte konstigt.

Orsakar konflikt med läkare

Man måste ha ett hjärta av sten för att inte förstå att patienter med svåra sjukdomar, som allvarlig cancer, vänder sig till alternativa metoder.

Men det här kan leda till konflikter mellan patient och läkare. Det visar en svensk studie från i somras som Läkemedelsvärlden skrivit om.

Patienten kanske inte ens berättar om det för läkaren. I sig ett hot mot patientsäkerheten, anser forskarna. De vill att läkarna lär sig mer om alternativmedicin.

Sjukvårdens oförmåga

Det är ingen slump att alternativmedicinen gärna inriktar sig på svåra, komplexa och kroniska sjukdomar. Ofta sådana där den vanliga sjukvården inte har några enkla lösningar, som långvarig smärta eller utmattningssyndrom.

Att det många gånger är kvinnor som känner behov av alternativa ovetenskapliga metoder säger något djupt sorgligt om sjukvårdens oförmåga och ointresse. Kanske också om status och samhällsvärderingar.

Överdrivna hälsoeffekter av kost

Det finns ett stort etiskt problem, som Filters reporter Madelene Pollnow klokt påpekade.

Hon gräver fram sanningen bakom ovetenskapliga kurer som detox eller braskande hälsopåståenden om enskilda livsmedel som olivolja.

De kan visa sig överdrivna eller osanna.

Sjuka får själva skulden

När det handlar om mat hamnar skulden lätt på den sjuke. Som att du drabbas av sjukdomar för att du inte är tillräckligt duktig. Inte äter nog med olivolja eller gör avsteg från den tuffa detoxkuren.

Detta trots att just kostforskning är erkänt svårt. Särskilt eftersom vi själva är en stor felkälla. Många gånger tror vi, eller vill tro, att vi äter på ett nyttigare sätt än vad vi gör.

Även det är djupt mänskligt. Vem vill vara en hälsoslarver?

Tyvärr är människan komplex

Visst finns det en tjusning i enkla lösningar. Som att du håller dig frisk bara du äter tillräckligt med olivolja.

Tyvärr är människan komplex och knepig. Det är biologi, genetik, kultur och miljö, ren slump, livsomständigheter, ja allt i en enda röra.

Kan vara skadliga i sig

Något som ofta undanhålls eller glöms bort är att alternativmedicin ibland är skadligt i sig självt. Under mina 23 år som medicinreporter har jag i journalistiskt syfte testat flera olika alternativa metoder.

Eftersom det är oetiskt att utsätta andra för okända risker har jag själv varit försökskanin.

Jag testar aloekur

Ett exempel är det globala pyramidföretaget med konceptet att man, eller snarare kvinnor, säljer aloedrycker till varandra i hemmiljö.

Under företagets jättelika rekryteringsmöten utlovas inte bara pengar.

Produkterna är bra mot det mesta och man blir både smalare och friskare, säger det. Svårslaget säljkoncept.

Supertrött av extremdiet

Som granskande medicinreporter på Expressen testade jag en av storföretagets superkurer.

Det var dyr aloedryck, bantningsshakes och tillskott som bland annat påstods kunna förbränna fett.

Eftersom jag är normalviktig och gillar att träna blev jag supertrött av att gå på extremdiet.

Visst tappade jag något kilo. Till priset av att varken kropp eller huvud fungerade. Jag tvingas började äta lite igen för att fungera.

Tvingades avbryta experimentet

Mina hälsovärden följdes noga. Jag gick på regelbundna kontroller hos läkaren Claude Marcus som också är fetmaforskare.

Så långt är allt väl.

Efter bara två veckor ringde Claude Marcus och sa att experimentet måste avbrytas. Genast.

Hälsokuren blev farlig

Mina levervärden, utmärkta före kuren, hade blivit så pass dåliga att det blev farligt.

”Det är inte alls bra. Hur mår du?” undrade han.

Sannolikt var det aloen som ställt till det. Växten som påstods vara så hälsosam att dricka kan ge leverpåverkan. Både enligt forskaren och Världshälsoorganisationen WHO:s biverkningsdatabas.

När jag slutade med kuren blev levervärdena normala.

Globala företaget fortsätter

Det globala företaget medgav till sist att aloe ”initialt” kan påverka levervärdena. Men det är inget problem, enligt dem.

Företaget säljer fortfarande aloe, detox- och bantningskurer.

Exakt hur superkuren påverkar går inte att veta. Det saknas ordentliga studier.

Jag var ju bara min egen kontrollgrupp. Ett anekdotiskt exempel, om än under strikt läkarkontroll.

Jag vet bara att det inte funkade för mig.

Testar läkemedel+livsstil mot demens

Helene Wallskär
-
0
Testar läkemedel+livsstil mot demens

Miia Kivipelto är en av alla de forskare i världen envist letar efter metoder för att kunna förebygga Alzheimers sjukdom och annan demens. Eller åtminstone skjuta upp insjuknandet.

Hon leder ett internationellt forskarteam som nu testar en ny förebyggande strategi. Det handlar om en kombinationsterapi som består av både strukturerade livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.

– Ingen har tidigare studerat en sådan kombinerad strategi. Det ska bli jättespännande, säger Miia Kivipelto till Läkemedelsvärlden.

Demensläkemedel heta nyheter

Alzheimers sjukdom och annan demens är ett växande folkhälsoproblem som på senare tid även blivit nyhetsmässigt hett. Anledningen är de nya dyra bromsläkemedel som är i antågande.

Ett högaktuellt exempel är lekanemab, den ursprungligen svenskutvecklad monoklonal antikroppen som har blivit godkänd mot Alzheimers sjukdom i USA och är under granskning för eventuellt godkännande i EU.

Nyligen blev den, som Läkemedelsvärlden rapporterade, godkänd i Japan.

“Kombinationer vägen framåt”

Liksom flera andra liknande nya läkemedel eller läkemedelskandidater minskar lekanemab onormala ansamlingar av proteinet amyloid i hjärnan. Därmed kan man fördröja den kognitiva försämringen hos patienter som får behandling tidigt i sjukdomsförloppet.

Men alla patienter svarar inte på behandlingen. En omdiskuterad fråga är också hur värdefullt det är för patienten med den i genomsnitt 27 procent lägre försämringstakten efter 18 månader.

– Läkemedel riktade mot en enda specifik mekanism i sjukdomsprocessen kommer antagligen inte att ensamma signifikant kunna påverka demenssjukdomen, menar Miia Kivipelto.

– Det handlar om en sjukdom som involverar många olika orsaksfaktorer och biologiska mekanismer. Därför behöver vi få fram kombinationsbehandlingar som riktas mot flera olika faktorer samtidigt. Det brådskar att utveckla effektiva sådana kombinationsterapier.

Fokus på livsstilen

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet. Hon och hennes medarbetare har hittills fokuserat på forskning om något helt annat än läkemedel i kampen mot demens. De studerar i stället hur man kan förebygga demens med livsstilsförändringar.

Strategin bygger på kunskapen om våra levnadsvanors stora betydelse för demensrisken.

– Uppskattningsvis beror minst 40 procent av all demenssjuklighet på påverkbara faktorer i livsstilen eller miljön, framhåller Miia Kivipelto.

Ledde första stora livsstilsstudien

Hon ledde det som var världens första större randomiserade kontrollerade studie av livsstilsförändringar för att förebygga demens.

I denna kunde forskarna 2015 visa att det med livsstilsförändringar går att signifikant minska den kognitiva försämringen hos äldre med ökad risk för demens. Studien publicerades i Lancet.

Studien genomfördes i Finland och hade 1 260 deltagare i åldrarna 60-77 år. Deltagarna var personer med ökad risk för demens so randomiserades till antingen behandlingsgrupp eller kontrollgrupp.

Kontrollgruppen fick sedvanliga livsstilsråd medan behandlingsgruppen erbjöds ett strukturerat program med bland annat kostrådgivning, fysisk träning, kognitiv träning och stöd att kontrollera blodtryck och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Ändrad livsstil hjälpte minnet

Resultaten visade en rad signifikanta skillnader i hjärnhälsan till behandlingsgruppens fördel.

Under den två år långa uppföljningstiden var exempelvis risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion 31 procent högre i kontrollgruppen än i behandlingsgruppen.

Särskilt god nytta av livsstilsåtgärderna hade personer med en ärftligt ökad demensrisk på grund av att de var bärare av genvarianten ApoE4.

Modell för demensprevention

Studien hette The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability. Det långa namnet förkortades till Fingers och studien gav många ringar på vattnet.

Den gav dels namn till den så kallade Finger-modellen för att förebygga kognitiv försämring.

Modellen bygger på strukturerade livsstilsförändringar på fem olika områden. Dessa områden är kost, fysisk aktivitet, mental stimulans, sociala aktiviteter samt kontroll över högt blodtryck, höga blodfetter och andra riskfaktorer för hjärta och kärl.

Mat som motar demens

Den kost som har visat sig minska demensrisken är den sorts mat som brukar kallas Medelhavsdieten. Basen är grönsaker, rotsaker, bär, frukt, fullkorn, nötter och fröer.

Fettet ska främst vara oljor. Man bör äta fisk och skaldjur flera gånger i veckan och även en del kyckling, ägg och mejeriprodukter.

Men vara sparsam med charkuteriprodukter, rött kött och sötsaker. Den hälsosammaste måltidsdrycken är, enligt Fingermodellen, vatten.

Tar nästa steg

Det finska Fingerprojektet blev också starten för det internationella forskningsnätverk som Miia Kivipelto i dag leder.

Det heter World-wide Fingers och samlar forskargrupper i för närvarande 61 länder. Forskarna i nätverket arbetar med kliniska prövningar av strukturerade livsstilsförändringar för att förhindra demens.

Men nu vill Miia Kivipelto och hennes medarbetare också pröva en ny strategi. De vill undersöka vad som händer om man lägger till behandling med ett läkemedel till Finger-modellen.

– På så vis skulle man kunna påverka ännu fler av alla de faktorer som kan bidra till demens och därigenom kanske få en ännu större förebyggande effekt, säger Miia Kivipelto.

Forskarna håller därför på att starta världens första studie av en kombinationsterapi med både livsstilsförändringar och läkemedel för att förebygga demens. De har börjat inkludera deltagare i studien som kommer att genomföras i Sverige, Finland och Storbritannien.

Ny användning för metformin

Det blir en tvåårig randomiserad, kontrollerad fas IIb-studie med sammanlagt 600 deltagare.

Det läkemedel forskarna valt att testa är det billiga och väl beprövade blodsockerreglerande diabetesläkemedlet metformin. Det av andra forskare identifierats som en möjlig läkemedelskandidat mot Alzheimers sjukdom.

Och det faktum att diabetes typ II är en riskfaktor för demens ger också ytterligare skäl att använda just detta läkemedel.

Deltagarna kommer att randomiseras till olika grupper. Kontrollgruppen får generell livsstilsrådgivning medan övriga erbjuds rådgivning och aktivitet enligt Fingermodellen.

Deltagarna i Fingergruppen kommer också att randomiseras till att antingen få metformin i olika doser eller placebo.

Vill göra samma sak med andra läkemedel

Miia Kivipelto hoppas att studien ska bli ett steg på vägen till ännu effektivare förebyggande behandling särskilt för personer med förhöjd demensrisk.

Dels genom att visa på eventuell nytta av kombinationen av livsstilsåtgärder och just metformin. Och dels genom att lägga grunden för motsvarande studier med andra läkemedel.

– Det finns en rad tänkbara fördelar med att kombinera läkemedel med livsstilsbehandling. En viktig fördel skulle kunna vara att man kan ge lägre doser av läkemedlet än man annars gör, säger hon.

Till de läkemedel hon gärna vill pröva att kombinera med Fingermodellen hör lekanemab och de andra nya antikropparna.

– Det vore mycket intressant. Vi har påbörjat diskussioner med läkemedelsföretagen.

Förskrivning utanför vården ska utredas

Helene Wallskär
-
0
Förskrivning utanför vården ska utredas

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förskrivning utanför vården. I praktiken handlar det framför allt om läkare som fortsätter att skriva ut läkemedel när de har slutat arbeta kliniskt.

– Den här kartläggningen är viktig att utföra för att stärka patientsäkerheten, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.

En följd av Tidöavtalet

I Tidöavtalet kom  Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna överens om att göra insatser för att motverka felaktig läkemedelsförskrivning. Till exempel “genom att avskaffa rätten att skriva ut recept för läkare som under en längre tid inte arbetat kliniskt i yrket”.

Som en följd av detta får nu Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förskrivning utanför vården. Detta definierar regeringen som “förskrivningar som inte görs inom ramen för vård som ges av en vårdgivare”.

Mäter frekvens av förskrivning utanför vården

Socialstyrelsen ska undersöka hur vanligt det är med sådan förskrivning och vilka läkemedel det handlar om.

Enligt Läkartidningen välkomnar Sveriges läkarförbund utredningen, men ifrågasätter behovet av skärpta regler på området.

Socialstyrelsen ska redovisa sitt nya uppdrag till regeringen senast 29 februari 2024.

”Aktiemarknadens prognos om fetma skrämmer”

Helene Wallskär
-
0
”Aktiemarknadens prognos om fetma skrämmer”

KRÖNIKA. Det är inte bara vi medicinjournalister som just nu intresserar sig för de nya fetmaläkemedlen. Också för våra kollegor på ekonomiredaktionerna verkar detta just nu vara ett särskilt spännande område att rapportera om.

Det är ofta kul och lärorikt att ta del av ekonomijournalisternas fetmabevakning eftersom de belyser ämnet ur delvis helt andra vinklar än jag själv är van vid.

Ibland kan det dock vara lite skrämmande också.

Fetmabehandling en god affärsidé

En ekonomisk kommentator som nyligen skrivit om fetmaläkemedel är Dagens nyheters Carl Johan von Seth. ”Danmark håller på att spricka av bantningspiller” lyder rubriken på artikeln (bakom betalvägg).

Han skriver om det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk. Efterfrågan på företagets diabetesläkemedel Ozempic och dess viktminskningsmedel Wegovy (båda med semaglutid) har exploderat. Det har, som även Läkemedelsvärlden rapporterat, lett till kritisk brist på framför allt Ozempic i hela världen.

För patienter och vård är detta ett allvarligt problem, men för aktörerna på aktiemarknaden är det också ett bevis för att Novo nordisk har en riktigt lönsam och lovande affärsidé.

”Aktieanalytiker har knappat in siffrorna och kastat sig över Novo Nordisk-aktien”, sammanfattar Carl Johan von Seth.

Novo nordisk och Unicef

Han berättar att Novo nordisk nu är Europas högst värderade bolag med ett börsvärde som överstiger Danmarks samlade bruttonationalprodukt. Och att bolagets försäljningsframgångar ensamma förklarar att Danmarks ekonomi går som tåget när övriga Norden kämpar med vikande tillväxt.

Ändå ganska häpnadsväckande tycker jag yrvaket, eftersom jag hittills mest fokuserat på medicinska och folkhälsomässiga aspekter av fetmaläkemedlen.

Folkhälsa intresserar sig för övrigt även det framgångsrika bolaget självt för. Detta framgår av ett aktuellt pressmeddelande där Novo nordisk kungör förlängning av ett samarbete med FN:s barnrättsorganisation Unicef.

Projektet går ut på att förebygga fetma bland barn och ungdomar i länder i Sydamerika och Sydostasien. En företagsrepresentant förklarar hur viktigt detta är eftersom utvecklingen av fetma i världen för närvarande är ohållbar och ”skapar hårt tryck på världens länder”.

Obegripligt stor marknad

Unicefsamarbetet kan ses som en del av Novo nordisks mångåriga imagebyggande som ett socialt ansvarstagande läkemedelsbolag. Företagets arbete med det som kallas CSR, Social corporate responsibility, har ofta beskrivits som en förebild för andra i branschen.

Som obotlig cyniker kan jag ändå inte låta bli att undra hur långt det kan vara lönsamt för bolaget att gå för att förhindra fetma utan läkemedel. Förmodligen har man räknat på det.

För att återvända till ekonomijournalisterna läste jag också en annan smått hisnande rapport om aktieanalytikernas starka tilltro till fetmamarknadens storlek och tillväxtpotential. Den danska ekonomijournalisten Kristian Sjøgren skriver i Dagens pharma (också den bakom betalvägg) att denna marknad är så stor ”att det kan vara svårt att förstå”.

Analytikerna tror på fortsatt fetmaökning

Enligt artikeln säljs fetmabehandling redan nu för ungefär 6,5 miljarder dollar (drygt 70 miljarder kronor) om året. Och de bedömare som citeras räknar med att den globala försäljningen kan vara uppe i 100 miljarder dollar (drygt 1 100 miljarder kronor) om året redan 2030 eller 2035.

Analytikerna räknar nämligen med att fetman i världen kommer att fortsätta öka i minst nuvarande takt. Och dessutom att en allt större andel av personer med fetma kommer att behandlas med läkemedel.

Till detta kommer att behandlingstiderna kan komma att bli betydligt längre än vad som brukar sägas, framhåller en av de citerade analytikerna. Han påpekar att behandlingstider på kanske två, tre eller fyra år skulle öka marknadens värde betydligt.

Skrämmande perspektiv

Det är här jag börjar tycka att de affärsmässiga perspektiven ändå känns lite skrämmande. Om dessa bedömare har rätt så kommer den nuvarande ökningen av fetma ju bara att få fortsätta, sannolikt bekämpad huvudsakligen med aptitdämpande läkemedel.

Förstå mig rätt; att vi börjar få tillgång till nya effektiva läkemedel som kan hjälpa människor med fetma att gå ned i vikt är ett fantastiskt framsteg. Läkemedlen kan bli en vändning i deras liv och ge stora förbättringar av hälsa och livskvalitet.

Men det finns också en massa mer att göra för att färre människor ska behöva få de här problemen. För det handlar ju ändå till stor del om vår livsstil. Främst om vad och hur vi äter och om hur mycket vi rör på oss.

Lönsamt satsa mot barnfetma

Sånt går även att påverka med olika samhällsåtgärder. Man kan ändra livsmedelslagar, använda skattepolitik, skapa tätortsmiljöer som gynnar fysisk aktivitet, göra insatser i skolor och förskolor och en massa annat.

Jag skrev nyligen om ett livsstilsprogram för att behandla barnfetma. Det gick ut på att ge föräldrarna kunskap och stöd genom en serie träffar så att de skulle kunna förändra familjens och barnets livsstil.

En studie visade att programmet hade kliniskt meningsfull effekt på barnens vikt i minst fyra år. Programmet beräknades kosta regionen 1 700 kronor per barn och år i personalkostnader.

Den här typen av vård är dåligt utbyggd i vårt land. Ändå måste den vara en mycket lönsam investering om en del av barnen slipper fetma – och inte behöver några fetmaläkemedel i framtiden.

Hon ska utreda förbättrad nationell läkemedelslista

Helene Wallskär
-
0
Hon ska utreda förbättrad nationell läkemedelslista

En förbättrad nationell läkemedelslista är målet för ett nytt regeringsuppdrag som går till Sofia Wallström, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Här är kommittédirektiven.

Försenad lista

Det är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, över två år kvar tills alla regioner måste vara anslutna till den nationella läkemedelslistan.

Införandet av denna samlade informationskälla om patienters förskrivna läkemedel har drabbats av många förseningar. Och det är inte alla som tror att införandet verkligen kommer att bli helt klart till 1 december 2025.

Men tongångarna från socialdepartementet är optimistiska:

– Nu finns registret nationella läkemedelslistan på plats och aktörerna kommer snart att vara anslutna. Därför vill vi ta nästa steg som innebär fler uppgifter i registret vilket kommer att underlätta för personal och öka patientsäkerheten, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande om det nya regeringsuppdraget.

Vill se bättre nationell läkemedelslista

Regeringen tillsätter enligt pressmeddelandet Sofia Wallström som särskild utredare för att “se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista. Syftet är att skapa ett mer ändamålsenligt register och att höja patientsäkerheten.”

Registret nationell läkemedelslista innehåller uppgifter om patienters förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor, som till exempel livsmedel för särskilda näringsändamål.

Uppgifter som kan läggas till

Sofia Wallström ska nu se över möjligheterna att utveckla registret ytterligare genom att fler uppgifter läggs till. Hon ska även undersöka hur att regleringen kan bli tydligare samt hur hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken kan få anpassade arbetsprocesser.

Något som regeringen vill ha svar på är om även slutenvårdsläkemedel och vacciner kan läggas till i registret. Samma sak gäller medicintekniska produkter.

Uppdraget ska redovisas senast den 14 februari 2025.

De hoppas på cellgifter som ny antibiotika

Anna Bäsén
-
0
De hoppas på cellgifter som ny antibiotika

Kanske kan målinriktade cellgifter vara en ny klass av antibiotika i framtiden. Det hoppas i alla fall forskare vid Linköpings universitet.

Många läkemedel och läkemedelskandidater dödar bakterier, virus eller tumörceller effektivt. Problemet är att de även skadar patienten och kan ge svåra biverkningar. Därför används de sparsamt eller inte alls.

Går direkt på tumören

Linköpingsforskarna försöker därför utveckla nya sätt att leverera starka läkemedelssubstanser i kroppen till just det ställe där de behövs.

– Jag vill paketera sådana molekyler med vår metod så att de levereras specifikt till den plats i kroppen där bakterierna eller cancercellerna finns. Vi kan sänka dosen och ändå få god effekt just där den behövs, säger Frank Hernandez, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM i ett pressmeddelande.

Äldre cancerläkemedel

En grupp läkemedel som Frank Hernandez är särskilt intresserad av kallas nukleosidanaloger.

Dessa har använts sedan 1960-talet mot flera typer av cancer och mot virusinfektioner.

Forskning visar att den här typen av molekyler också är effektiva mot bakterier.

Vill ta fram ny slags antibiotika

Idag används inte nukleosidanaloger för att behandla bakterieinfektioner. Orsaker till det är antagligen risken för svåra biverkningar och att det finns annan antibiotika.

Men den snabba utvecklingen och spridningen av dödliga multiresistenta bakterier gör att det brådskar att hitta alternativ till dagens antibiotika.

De senaste tio åren har Frank Hernandez och hans kollegor arbetat med att utveckla en metod som paketerar och levererar nukleosidanaloger på ett säkrare sätt.

Skillnad på bakterier och människor

Forskarna undersöker om en slags protein, nukleaser, kan göra jobbet. Nukleaser fungerar som biologiska saxar, som klipper av dna i cellers arvsmassa.

Nukleaser finns både hos människor och djur, som bakterier. Men evolutionen har lett till skillnader mellan bakteriers och människors nukleaser. De har olika ”fingeravtryck”.

De här skillnaderna hoppas forskarna på ska kunna användas för att läkemedlet ska hitta rätt direkt, till den bakterieinfektion man vill behandla.

Hittar till bakterieinfektionen

Läkemedlet paketeras så att det är inaktivt fram till dess att det kommer i kontakt med rätt bakterienukleas. Vid kontakt aktiveras läkemedlet och dödar bakterier på platsen.

– Med vår metod kombinerar vi två saker: förmågan att på ett mycket specifikt sätt hitta en bakterieinfektion, och effektiviteten hos läkemedel som har funnits under mycket lång tid och ofta är väl beprövade, men som hittills levererats på ett sätt som skadar patienten, säger Frank Hernandez i pressmeddelandet.

Studerats på möss

Forskarna publicerade nyligen en artikel om sin metod, som de kallar för Tucan (Therapeutic OligonUCleotides Activated by Nucleases), i den vetenskapliga tidskriften Journal of controlled release.

I en mustudie har de använt metoden för att döda bakterien staphylococcus aureus med nukleosidanalogen floxuridin. Det är ett läkemedel som idag bland annat används för att behandla tjocktarmscancer.

Inte testad på människor

Några av forskarna har tagit patent på metoden och startat ett företag för att utveckla den för klinisk användning.

De hoppas att metoden kan bli ett genombrott i behandlingen av infektionssjukdomar. Kanske kan den också användas för att minska läkemedelsbiverkningarna vid behandling av cancer och virusinfektioner.

Men metoden är ännu inte testad på människor. Det är fem-tio år kvar innan den kan användas mot bakterieinfektioner hos människor, enligt forskarna.

EMA lyfter risker med aptitdämpare vid narkos

Helene Wallskär
-
0
EMA lyfter risker med aptitdämpare vid narkos

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har fått signaler om risker med aptitdämpande läkemedel vid narkos. Myndighetens säkerhetskommitté PRAC diskuterar dessa signaler vid sitt möte denna vecka.

Sett risker med aptitdämpande läkemedel

Det handlar om aptitdämpande läkemedel av typen GLP-1-analoger som finns både som diabetesläkemedel diabetes och som behandling av fetma. Några exempel är Ozempic (semaglutid), Wegovy (semaglutid) och Mounjaro (tirzepatid).

Signalerna till myndigheten säger att sådana läkemedel misstänks ha bidragit till att patienter under narkos fått ned maginnehåll i lungorna. Detta kallas aspiration och kan även leda till lunginflammation.

Fasta inför operation hjälpte inte

Inför en operation där man blir sövd brukar patienten få instruktion om en viss tids fasta. Skälet är att magsäcken bör vara tom under narkosen så att maginnehåll inte kan komma upp och andas ned i lungorna.

Enligt nyhetsbyrån Reuters har medicinska tidskrifter dock på senare tid rapporterat om enstaka fall där patienter som tar GLP-1-analoger haft kvar mat i magen trots sådan fasta.

Förklaringen skulle kunna vara att en av de aptitdämpande effekterna av behandlingen är att magsäcken tömmer sig långsammare än normalt.

Amerikansk rekommendation

I USA har narkosläkarnas professionsförbund American societey of anesthesiologists uppmärksammat samma problem.

I somras kom organisationen därför med en särskild  rekommendation. Den säger att patienter med GLP-1-läkemedel bör pausa behandlingen inför planerade operationer som kräver sövning.

PRAC kommer under det möte som nu pågår att besluta om eventuella åtgärder till följd av signalerna om risker med aptitdämpande läkemedel vid narkos.

Uppgifter om medicinering är integritetskänsliga

Helene Wallskär
-
0
Uppgifter om medicinering är integritetskänsliga

Mediernas etiknämnd har i ett aktuellt ärende klandrat en nyhetsredaktion som i en artikel om ett trafikbrott berättade om den åtalades ordinerade medicinering. Detta trots att läkemedlet inte hade med brottet att göra.

Uppgiften är integritetskänslig och publiceringen skadade den person det gällde, anser nämnden.

Frontalkrock på Ölandsbron

Mediernas etiknämnd var därmed enig med Medieombudsmannen (tidigare Pressombudsmannen), MO. Nämnden och MO anser att medier inte i onödan bör berätta vilka läkemedel som personer de rapporterar om använder.

Ärendet handlar om lokaltidningen Kalmarposten. I februari i år publicerade tidningen en nyhetsartikel om en man som blivit åtalad för grov vårdslöshet i trafik.

Åtalet gällde en frontalkrock på Ölandsbron. En natt i augusti i fjol körde en bil plötsligt över i mötande körfält, rätt in i fronten på en annan bil. Tre personer fick föras till sjukhus.

Anmälde till Medieombudsmannen

Mannen som orsakade olyckan stod åtalad för detta och artikeln om åtalet redogjorde för brottsmisstankarna. I slutet av artikeln berättade tidningen att mannen haft ett namngivet läkemedel i blodet. (Läkemedlets namn är numer borttaget från de offentliga handlingarna.)

Tidningen skrev också att läkemedlet i blodet enligt Rättsmedicinalverket kunde förklaras av den dos som mannen var ordinerad och att det inte hade orsakat olyckan.

Den åtalade mannen anmälde artikeln i Kalmarposten till Medieombudsmannen. Mannen skrev att publiceringen om läkemedelshalten i blodet inneburit stor social skada för honom.

Publicering skadade andras förtroende

Mannen arbetar inom vården och efter olyckan behövde han en längre tids sjukhusvård. Även om artikeln inte innehöll uppgifter som tydligt identifierade honom, var det därför ändå uppenbart för personer på hans arbetsplats att nyheten handlade om honom.

Genom detta fick denna krets av personer veta att han medicinerade med det aktuella, ordinerade läkemedlet. I sin anmälan till Medieombudsmannen förklarade mannen att det hade lett till bristande förtroende för honom på arbetsplatsen.

Mannen framhöll även att uppgiften om läkemedlet var helt ovidkommande i sammanhanget.

“Integritetskänsligt och privat”

Medieombudsmannen, Caspar Opitz, gick på mannens linje. Caspar Opitz konstaterar i sitt utlåtande att nyhetsartikeln avslöjade att anmälaren får läkemedlet som del i en behandling.

“Uppgifter om sjukvård och medicinering är integritetskänsliga och privata”, framhåller han.

Tidningen försvarade sig med att det efter olyckan inledningsvis fanns misstankar om drograttfylleri. Detta hade tidningen då rapporterat. I artikeln om åtalet flera månader senare tyckte tidningen därför att uppgiften om läkemedelshalten var nödvändig.

Mediernas etiknämnd klandrar

Men det höll Medieombudsmannen, MO, inte med om utan skrev: “Att brottsmisstankar faller bort under en pågående förundersökning är enligt MO inte en omständighet som per automatik motiverar publiceringen av den detaljerade informationen.”

MO:s slutsats var att anmälaren hade orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet gick därför vidare till Mediernas etiknämnd, som håller med om detta och klandrar Kalmarposten.

”Viktigt ge kvinnor och vård något att luta sig mot”

Helene Wallskär
-
0
”Viktigt ge kvinnor och vård något att luta sig mot”

Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendation om antibiotika till gravida och ammande kvinnor ska fylla informationsluckor på ett känsligt område. Ett område där det, som Läkemedelsvärlden även tidigare berättat om, finns en hel del oro och tveksamhet.

– Jag vet själv hur orolig man kan vara när man är gravid för att råka utsätta barnet för något som kan skada det. Och även läkare kan nog känna en del osäkerhet ibland när de förskriver antibiotika till gravida, säger Maria Furberg, projektledare för behandlingsrekommendationen, till Läkemedelsvärlden.

Expertgrupp har skrivit

Maria Furberg är specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar och tidigare distriktsläkare. Hon har lett arbetet i den expertgrupp som utarbetat rekommendationen.

Expertgruppen består av kliniskt verksamma läkare inom infektionssjukdomar, obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, neonatologi, klinisk farmakologi och allmänmedicin, samt experter från Läkemedelsverket.

Folkhälsomyndigheten och det nationella antibiotikanätverket Strama har också deltagit.

Antibiotika till gravida och ammande viktigt

Maria Furberg hoppas att behandlingsrekommendationen ska göra gravida och ammande som behöver antibiotika tryggare. Och att även förskrivande läkare ska få ett bättre stöd i sina beslut.

Allt för att kvinnorna ska få korrekt behandling så tidigt som möjligt när det behövs för att undvika komplikationer av infektionen.

– Det är viktigt och vid graviditet är dessutom risken för vissa infektioner och för allvarlig infektion särskilt stor på grund av olika förändringar under graviditeten. Allvarliga infektioner utgör en klar risk för både den gravida kvinnan och fostret, framhåller Maria Furberg.

Några nyheter i uppdaterad rekommendation

Den tidigare behandlingsrekommendationen var från 2006. En nyhet i den nya är att även antibiotikabehandling vid amning finns med. En annan nyhet är att rekommendationerna går igenom kunskapsläget för samtliga antibiotika i stället för bara ett urval.

Studier där man utvärderar säkerheten för ett läkemedel genom att aktivt ge behandlingen till gravida är det av etiska skäl ingen som gör. Därför kommer kunskapen om eventuella risker för fostret med antibiotikabehandling huvudsakligen från djurstudier och från bakåtblickande studier.

I det sistnämnda fallet jämför man i efterhand exempelvis missbildningsfrekvensen bland barn till mammor som fått ett visst läkemedel med den bland barn till kvinnor som inte fått det.

– Ett problem med detta är att vissa infektioner under graviditet i sig kan öka missbildningsrisken. Så det är svårt att veta vad som beror på infektionen och vad som beror på behandlingen, förklarar Maria Furberg.

Kunskapen ökar sakta

Trots sådana forskningsmässiga frågetecken har Läkemedelsverkets experter gjort sitt bästa för att ge tydliga råd. De har vägt samman produktinformation, forskningsstudier och klinisk erfarenhet.

– När det gäller några få antibiotika finns ännu så lite kunskap att man inte kan säga mer än att man måste väga behandlingsnyttan mot riskerna. Men vi har så mycket som möjligt försökt att ge mer handfast vägledning än så.

Beträffande användningen av olika preparat, skiljer sig de nya rekommendationerna och de tidigare inte särskilt mycket åt. Men det finns några exempel på att kunskapsutvecklingen och växande klinisk erfarenhet ändå förflyttat positionerna.

– Det gäller till exempel urinvägsinfektion med feber hos gravida. Där sade rekommendationerna förr att man helst inte ska ge antibiotikumet ciprofloxacin. Men idag säger vi att om det är nödvändigt så kan man ge en kort kur, säger Maria Furberg.

Hellre beprövade än nya

Det finns inget läkemedel som rekommendationen absolut avråder från vid graviditet och amning. Det generella rådet är dock att i första hand använda väl beprövade läkemedel.

För nyare antibiotika kan osäkerheten vara större eftersom det saknas tillräcklig dokumenterad klinisk erfarenhet. Det finns också exempel på antibiotika som, enligt Läkemedelsverket, helst bör undvikas under vissa delar av graviditeten.

– Många antibiotika anses säkra att använda under graviditet, som till exempel penicilliner och flertalet cefalosporiner. Tetracykliner är ett exempel på antibiotika som bör undvikas efter första trimestern, säger Maria Furberg.

Ta alltid prov och odla

Knappt var femte gravid kvinna i Sverige får antibiotika någon gång under graviditeten. Rekommendationen understryker att vården alltid ska ta prov från gravida för att kunna odla och se om bakterierna är resistenta mot några antibiotika.

Detta ska göras före behandlingsstart och är särskilt viktigt när det gäller gravida eftersom det då kan finnas färre behandlingsalternativ att välja mellan om man måste byta behandling.

– Vi måste veta vad vi behandlar, säger Maria Furberg.

Ordnar webbinarier

Vid amning menar Läkemedelsverket att de flesta antibiotika är säkra att använda så länge det handlar om kortare kurer. De biverkningar barnet då kan få av antibiotika via modersmjölken är främst påverkan på bakteriefloran i tarmen eller svampinfektion.

Det finns dock ändå några antibiotika där det krävs att man noggrant funderar över om man bör avbryta amningen under behandlingen.

– Men då ska man verkligen väga in alla faktorer och inte glömma bort risken att det blir svårt att återuppta amningen efter avbrottet.

Läkemedelsverket kommer att arrangera två webbinarier för hälso- och sjukvården om den nya behandlingsrekommendationen. Det första anordnas 18 oktober och det andra längre fram.

Voxzogo mot kortväxthet får inte subvention

Helene Wallskär
-
0
Voxzogo mot kortväxthet får inte subvention

Läkemedlet Voxzogo mot akondroplasi, en medfödd form av kraftig kortväxthet, kommer inte att ingå i högkostnadsskyddet.

“Företaget som står bakom produkten har inte visat att kostnaden vid användning av Voxzogo motsvarar nyttan”, skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i ett pressmeddelande.

Allvarlig ärftlig sjukdom

Läkemedlet Voxzogo (vosoritid) blev som Läkemedelsvärlden rapporterade godkänt i EU 2021. Det är avsett för behandling av akondroplasi hos patienter som är två år eller äldre och vars skelett fortfarande växer.

Akondroplasi är en ärftlig sjukdom som ger kraftig kortväxthet och påverkar tillväxten i nästan alla ben i kroppen. Den är förknippad med medicinska komplikationer och symtom som gångsvårigheter, känselbortfall, förlamningar, inkontinens och andningsproblem.

Den slutliga genomsnittliga vuxenlängden för personer med diagnosen är cirka 132 cm hos män och 124 cm hos kvinnor. Mellan 300 och 400 personer i Sverige har akondroplasi.

Voxzogo är det första läkemedlet som kan förbättra längdtillväxten vid detta tillstånd.

Voxzogo mot akondroplasi förbättrar tillväxt

Akondroplasi orsakas av en mutation i en gen som kallas fibroblasttillväxtfaktorreceptor 3 (FGFR3). Mutationen gör att genen blir överaktiv.

Voxzogo, som ges som injektioner, kan dämpa överaktiviteten vilket stimulerar normal bentillväxt.

I en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie i Australien deltog 121 barn med akondroplasi. Vid utvärdering efter ett års behandling hade de barn som fått läkemedlet vuxit i genomsnitt 1,57 centimeter mer än kontrollgruppen som fått placebo.

Ser osäkerheter i data

TLV ifrågasätter inte resultatet av denna studie. Kliniska experter som myndigheten rådfrågat anser också att en sådan årlig ökning av tillväxten kan innebära en viktig medicinsk förbättring för patienterna.

Men myndigheten bedömer att det ännu finns stora osäkerheter i det vetenskapliga underlaget. Bland annat finns ännu inga data om hur behandlingen påverkar medicinska komplikationer, dagliga aktiviteter och livskvalitet.

Anser inte kostnaden som rimlig

Det som framför allt gör att TLV säger nej till subvention är att myndigheten inte anser att behandlingskostnaden står i rimlig proportion till nyttan av läkemedlet.

Den årliga behandlingskostnaden för en patient i Sverige skulle enligt underlaget hamnat på knappt två miljoner.

I sin analys har TLV jämfört Voxzogo med den symtomlindrande behandling som i dag är standard. Jämfört med sådan behandling blir extrakostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår för Voxzogo cirka 5,7 miljoner kronor.

Det är mer än TLV vanligtvis accepterar, oavsett sjukdomens svårighetsgrad.

FOTNOT: Artikeln har uppdaterats med uppgiften om den tänkta årliga behandlingskostnaden i Sverige.

Svenskutvecklade lekanemab godkänt i Japan

Helene Wallskär
-
0
Svenskutvecklade lekanemab godkänt i Japan

Nu är det ursprungligen svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet lekanemab godkänt i Japan. Läkemedlet marknadsförs under namnet Leqembi.

Japan är det andra landet som godkänner Leqembi sedan läkemedlet, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat, i somras fick fullt godkännande i USA. I EU är ansökan om godkännande under granskning hos läkemedelsmyndigheten EMA.

Under tiden pågår, som Läkemedelsvärlden berättat, en diskussion i bland annat Sverige om de kommande höga behandlingskostnaderna om Leqembi blir godkänt även i EU.

Lekanemab godkänt i Japan mot mild demens

I ett pressmeddelande informerar det svenska läkemedelsbolaget Bioarctic om det japanska godkännandet av Leqembi. Godkännandet gäller behandling för att bromsa fortsatt försämring vid mild kognitiv störning och mild demens till följd av Alzheimers sjukdom.

Bioarctics vd Gunilla Osswald kallar godkännandet “ytterligare ett viktigt steg i kampen mot Alzheimers sjukdom”.

Det var Bioarctic och dess medgrundare Lars Lannfelt som från början utvecklade den monoklonala antikroppen lekanemab.

Tre bolag samarbetar

Sedan 2007 har Bioarctic ett samarbetsavtal med det japanska läkemedelsföretaget Eisai om lekanemab. Eisai ansvarar för klinisk utveckling, ansökningar om marknadsgodkännanden och global kommersialisering.

Eisai har ett samarbetsavtal om Alzheimerläkemedlet även med det amerikanska läkemedelsföretaget Biogen, som kommer att medverka vid introduktionen i Japan.

Skulle Leqembi bli godkänt i EU, har svenska Bioarctic rätten att kommersialisera läkemedlet i Norden. Just nu förbereder det svenska företaget nordisk kommersialisering i samarbete med Eisai.

EU-besked närmar sig

Med lekanemab godkänt i Japan har företagen nått en viktig milstolpe.

– Jag är imponerad av vår partner Eisais ihärdiga arbete för att säkerställa att denna viktiga innovation kan nå patienter över hela världen, säger Gunilla Osswald.

Ett ja eller nej till Eisais ansökan om godkännande av lekanemab i EU är enligt bedömare att vänta i slutet av 2023 eller början av nästa år.

Kostnader oroar experter

Läkemedelsvärlden har tidigare speglat den pågående debatten om hur ett EU-godkännande kan påverka läkemedelsutgifterna i Sverige.

Det finns omkring 100 000 personer med tidig Alzheimers sjukdom i vårt land.

Om de alla skulle få behandling till det officiella amerikanska listpriset för Leqembi skulle den årliga kostnaden bli 26,5 miljarder kronor, enligt en expertanalys. Det motsvarar cirka 80 procent av de totala årliga läkemedelsutgifterna i Sverige.

Tillgång styr vilka barn som får läkemedel mot RSV

Helene Wallskär
-
0
Tillgång styr vilka barn som får läkemedel mot RSV

Tillgången till RSV-läkemedel för barn i Sverige i vinter kommer att avgöra vilka barn som får behandling.

Det konstaterar Läkemedelsverket som i dag presenterar sin nya rekommendation till vården om förebyggande läkemedels behandling mot RSV-infektion hos barn.

Kan kräva sjukhusvård

RS-virus, respiratoriskt syncytialvirus, är ett mycket vanligt luftvägsvirus. Hos främst spädbarn, äldre personer och personer i vissa medicinska riskgrupper kan RSV-infektioner bli allvarliga och kräva sjukhusvård.

Varje år behöver en till två procent av alla spädbarn i Sverige med RSV-infektion vårdas på sjukhus.

Två RSV-läkemedel för barn

Sedan tidigare finns ett förebyggande antikroppsläkemedel som är godkänt att ge till de små barn som löper allra störst risk för svår RSV-infektion, bland annat för tidigt födda.

Denna antikropp heter Synagis (palivizumab) och har en viss användning i Sverige. Synagis ges som injektion en gång i månaden under RSV-säsongen.

Nyligen blev den nya antikroppen Beyfortus (nirsevimab) också EU-godkänd. Den är godkänd för alla spädbarn och ges som injektion inför barnets första säsong med RSV-spridning.

Beyfortus är långverkande och behöver därför bara ges en gång.

Ger nya möjligheter

Möjligheterna att skydda spädbarn mot RSV har ökat tack vare det nya läkemedlet Beyfortus och ett nytt vaccin som ges till gravida för att skydda barnet under de första sex levnadsmånaderna.

När det gäller vaccinet ligger en eventuell rekommendation om svensk användning på Folkhälsomyndighetens bord. Myndigheten kommer att utreda frågan.

Rekommendationer om förebyggande RSV-läkemedel för barn är däremot en fråga för Läkemedelsverket. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat reviderar Läkemedelsverket nu sina behandlingsrekommendationer om RSV. Detta arbete blir inte klart förrän nästa år.

Men myndigheten vill också ge vården vägledning inför den RSV-säsong som nu är i antågande och publicerar därför en rekommendation i dag.

RSV-läkemedel för barn effektiva

Läkemedelsverkets rekommendation om förebyggande RSV-läkemedel för barn gäller specifikt säsongen 2023-24.

Myndigheten konstaterar att både den äldre antikroppen Synagis och nya Beyfortus ger en värdefull skyddseffekt.

– Vi ser att dessa läkemedel kan göra skillnad genom att infektionen blir som en lindrigare förkylning som inte kräver sjukhusvård, säger Bernice Aronsson, barnläkare och utredare vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Ny riskgruppsbedömning från FHM

Läkemedelsverkets rekommendation innehåller en prioriteringsordning. Den bygger på en riskgruppsbedömning som Folkhälsomyndigheten också publicerar idag.

Den beskriver vilka barn som har störst behov av förebyggande läkemedel mot RSV.

Riskgrupperna redovisas i fyra nivåer. De som har störst risk för att bli svårt sjuka i en RSV-infektion är barn med vissa underliggande tillstånd, som till exempel för tidig födsel och kronisk hjärt- eller lungsjukdom.

Även de yngsta barnen under tolv månader löper en högre risk för att bli svårare sjuka i en RSV-infektion än andra. Bland dessa är risken för allvarlig sjukdom högst hos de allra yngsta, skriver Folkhälsomyndigheten.

Tillgången på läkemedel avgör

Tillgången på de förebyggande antikropparna kommer att ha begränsningar i vinter. Det gäller inte minst Beyfortus som många länder nu köper in.

Läkemedelsverket tar i sin rekommendation hänsyn till att det ännu är osäkert hur tillgången till de förebyggande läkemedlen kommer att se ut i Sverige. Därför anser myndigheten att vården bör utgå från prioriteringsordningen och se till att de barn som behöver det bäst får behandling först.

– Alla barn med mycket hög risk för allvarlig RS-virusinfektion ska få läkemedelsprofylax med palivizumab eller nirsevimab. Om det nya läkemedlet nirsevimab blir tillgängligt att använda i vården kan en större grupp barn med hög risk för allvarlig sjukdom rekommenderas behandling under kommande säsong, säger Elin Kimland, utredare vid Läkemedelsverket och projektledare för rekommendationen.

Fler rekommendationer om RSV

Inom kort väntas även NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, komma med en rekommendation om Beyfortus.

Igår publicerade Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer som gäller RSV-vaccinering av äldre och medicinska riskgrupper.

Forskare: Ge antivirala läkemedel mot omikron

Anna Bäsén
-
0
Forskare: Ge antivirala läkemedel mot omikron

Läkemedel mot omikron är ett hett ämne.

Både forskare och myndigheter världen över oroas av de nya kraftigt muterade och smittsamma varianterna av covidviruset.

Spridningen av nya virusstammar förväntas ta fart i Sverige i höst.

Läkemedel mot omikron

Nu visar en ny amerikansk studie att läkemedelssubstanserna nirmatrelvir och molnupiravir minskar risken att bli svårt sjuk eller dö i covid-19 efter att ha smittats med omikronvirus.

Studieresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Jama Network under torsdagseftermiddagen.

Patienter med hög risk

Studien baseras på anonymiserade journaldata från Cleveland clinic i Ohio, USA.

Över 60 000 patienter som smittats ingår i studien.

Patienterna i studien har tillstånd eller sjukdomar som gör att de har högre risk att bli svårt sjuka eller dö i covid-19. Drygt 40 procent är 65 år eller äldre.

Fungerar mot nya varianter

Studien omfattar tidsperioden från april förra året fram till februari i år.

Under denna tid muterade covidviruset flera gånger, från omikron BA.2 till undervarianten XBB.1.5, inofficiellt kallad Kraken.

Enligt forskarna själva är det här den första studien som visar att substanserna är effektiva även mot vissa nyare omikronvarianter.

Covidpiller tas hemma

Tablettbehandlingen kan ske hemma. Nirmatrelvir eller molnupiravir skrevs ut över telefon eller online.

Klinikens patienter kan även få läkemedel hemskickade.

Behandlingen startar inom fem dagar efter diagnos och pågår under fem dagar.

Följdes i minst tre månader

Forskarna jämförde de patienter som fick läkemedelsbehandling med de som inte fick det. De följdes i minst tre månader efter diagnos.

Under studieperioden dog 30 av 22 594 patients som fick nirmatrelvir och 27 av 5311 patienter som fick molnupiravir av omikroninfektion. 588 av 40 962 patienter som inte fick någon behandling dog.

Rekommenderar hembehandling

Forskarna såg effekt även när de räknade med andra faktorer som exempelvis ålder, kön, vaccinationsstatus, tidigare covidinfektioner och andra sjukdomar.

De drar slutsatsen att båda substanserna kan användas för hembehandling av patienter med hög risk att bli svårt sjuka i covid-19.

Varnar för interaktioner

Forskarna poängterar vikten av att båda substanserna minskade risken. De lyfter fram att molnupiravir är ett bra alternativ till nirmatrelvir.

De anser det särskilt viktigt på grund av risken för oönskade läkemedelsinteraktioner.

Nirmatrelvir har ”betydande läkemedelsinteraktioner med samtidig medicinering”, skriver forskarna.

Finns redan i Sverige

I Sverige finns nirmatrelvir redan i ett godkänt receptbelagt läkemedel mot svår covid-19, Paxlovid.

Det är en tablett som kombinerar nirmatrelvir med en annan antiviral substans, ritonavir.

Europeiska läkemedelsverket EMA:s expertkommitté rekommenderade ett villkorat godkännande av Paxlovid i början av förra året, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Skakigt för första covidpillret

Den andra substansen, molnupiravir, är det första godkända pillret mot svår covid-19 i hela världen.

Hösten 2021 godkändes läkemedlet i Storbritannien under namnet Lagevrio, som Läkemedelsvärlden berättat.

Många har haft stora förhoppningar om molnupiravir. Men effekten har ifrågasatts.

Fått nobben i Europa

Idag är molnupiravir ett godkänt läkemedel i USA. Men det har restriktionen ”emergency use”, det får alltså endast användas i tillfälliga nödlägen.

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har gett molnupiravir nobben.

EMA:s expertkommitté CHMP granskade forskningsdata i över ett år.

I våras sa EMA-experterna nej. Läkemedelsbolaget drog tillbaka sin ansökan i somras.

Rekommenderar RSV-vaccin till 75-plus

Helene Wallskär
-
0
Rekommenderar RSV-vaccin till 75-plus

Folkhälsomyndigheten rekommenderar RSV-vaccin till alla som har fyllt 75 år. Rekommendationen omfattar även personer som är 60 år och äldre i vissa riskgrupper.

Till dessa riskgrupper hör personer med exempelvis kronisk lungsjukdom, kronisk hjärt-kärlsjukdom, diabetes, nedsatt immunförsvar, leversvikt eller njursvikt.

Rekommenderar RSV-vaccin för äldre

Rekommendationen är en följd av att de första två vaccinerna mot RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) nu finns på marknaden. I våras kom, som Läkemedelsvärlden rapporterade, EU-godkännandet av Glaxosmithklines vaccin Arexvy för vuxna från 60 år.

Och i somras blev sedan Pfizers RSV-vaccin Abrysvo godkänt både för denna åldersgrupp och för att ge till gravida som skydd för barnet efter födelsen.

– Vi vet att vaccinerna som nu godkänts för äldre har en god skyddseffekt. Mot bakgrund av den påtagligt ökade risken för sjukhusvård och död till följd av RS-infektion rekommenderar Folkhälsomyndigheten nu att personer som är 75 år eller äldre erbjuds vaccination, säger Johanna Rubin, biträdande enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Finns hos privata vaccinatörer

Att myndigheten rekommenderar RSV-vaccin betyder inte automatiskt att den offentliga vården kommer att börja erbjuda vaccinerna.

Folkhälsomyndigheten framhåller att rekommendationen bara är ett första steg: “Det är sedan regionerna som fattar beslut om ifall vaccination ska erbjudas, och hur detta ska göras.”

I nästa steg kan alltså regionerna börja överväga om de ska införa RSV-vaccination och om den i så fall ska vara subventionerad.

För den som vill och kan betala, och har fyllt 60 år, går det dock redan nu att vaccinera sig vid flera privata vaccincentraler. Ett prisexempel på vad en dos kan kosta är 2100 kronor.

Oklart om påfyllnad behövs

Båda de nya vaccinerna ges som en dos. Det är ännu oklart om det kommer att krävas påfyllnadsdoser för att hålla skyddet uppe.

I studierna som godkännandena grundas på höll skyddseffekten i sig under den tvååriga uppföljningstiden.

I studierna var de vanligaste biverkningarna att det kunde bli rött, ömt och svullet vid injektionsstället. Lätt feber, kräkning och diarré förekom också. Andra reaktioner var sällsynta.

RSV-skydd för barn

RS-virus orsakar luftvägsinfektioner. De som är i riskzonen för allvarlig, vårdkrävande RSV-infektion är dels äldre och personer med vissa kroniska tillstånd, och dels nyfödda och småbarn.

När det gäller RSV-skydd för de yngsta finns förutom vaccinet Abrysvo även ett nytt antikroppsläkemedel – Beyfortus (nirsevimab). Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat kommer Läkemedelsverket inom kort med en vägledning till vården om Beyfortus inför den kommande RSV-säsongen.

En eventuell rekommendation av RSV-vaccin för barn är en fråga för Folkhälsomyndigheten.

Andreas Rosenlund ny vd för Läkemedelshandlarna

Anna Bäsén
-
0
Andreas Rosenlund ny vd för Läkemedelshandlarna

Andreas Rosenlund är ny vd för branschorganisationen Läkemedelshandlarna.

Läkemedelshandlarna samlar bolagen som handlar med läkemedel inom EU/EES och har försäljning i Sverige.

– Jag ser fram emot att leda Läkemedelshandlarnas fortsatta arbete, säger han i ett pressmeddelande från Läkemedelshandlarna.

Andreas Rosenlund är tidigare journalist

Andreas Rosenlund har över två decenniers efterenhet inom apoteksbranschen. Han är idag ledamot i styrelsen för Apotekarsocieteten.

Han är även tidigare presschef på Apoteket AB. Senaste rollen är den som kommunikationsdirektör på Kronans Apotek.

Läkemedelshandlarnas nya vd är tidigare journalist. Han är medgrundare till den antirasistiska tidskriften Expo där han även varit redaktör.

Svag krona utmanar handlarna

Den försvagade svenska kronan är utmaning för parallellhandlarna, kommenterar Emil Backlund, styrelseordförande i Läkemedelshandlarna.

Andelen parallellt handlade läkemedel i Sverige har gått ned jämfört med föregående år från elva till åtta procent perioden januari till juli.

– Det har också lett till att vi behöver se över hur vi som branschförening arbetar och organiserar oss, säger Emil Backlund i pressmeddelandet.

Varnar för handelshinder

Andreas Rosenlund tycker att handeln med läkemedel inom EU/EES behöver underlättas utifrån ett samhällsperspektiv.

– Idag ser vi en rad initiativ som snarare reser högre hinder för handeln och det kommer att innebära dyrare läkemedel, lägre marginaler för apoteken och att tillgängligheten på läkemedel påverkas, säger han i pressmeddelandet.

– En stor fördel med parallellhandeln, utöver att skapa prispress, är att överskott på läkemedel i ett EES/EU-land kan överföras till ett annat land som har brist på just det läkemedlet.

Efterträder vd Fredrik Skepp

Andreas Rosenlund är redan på plats på sitt nya jobb. Han började som vd för Läkemedelshandlarna den 1 september.

Han tar vid efter Fredrik Skepp som lett organisationen de senaste fem åren. Fredrik Skepp slutar på Läkemedelshandlarna den sista september.

Läkemedelshandlarnas styrelseordförande Emil Backlund tackar frånträdande vd för hans arbete med organisationen.

– Han har gjort utmärkta insatser för oss, säger Emil Backlund.

”Läkemedel behövs – men livsstilshjälp ska vara bas”

Helene Wallskär
-
0
”Läkemedel behövs – men livsstilshjälp ska vara bas”

Tidiga stödinsatser till föräldrar för att motverka barnfetma har effekt även på längre sikt. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som publicerats i International journal of obesity.

Långtidsstudie av barnfetma

Forskarna följde 171 familjer som hade ett barn i 4-6-årsåldern med fetma, obesitas. Familjerna slumpades till ett av tre behandlingsprogram. Alla syftade till att hjälpa barnet till ett mer hälsosamt ätande och tillräckligt med fysisk aktivitet.

Vid en utvärdering fyra år senare verkade alla tre programmen ha en kvarvarande positiv effekt. Barnen hade fortfarande ett lägre BMI-SDS (en barnanpassad version av body mass index) än före behandlingsprogrammet.

– Det är fantastiskt roligt. Det här visar att tidigt insatt behandling mot barnfetma verkligen fungerar. Vår studie är den första som följt ett större antal barn så här länge, säger forskaren Paulina Norwicka till Läkemedelsvärlden.

– Det har gjorts studier om små barn som behandlats för obesitas förr. Men de flesta av dem har bara haft en uppföljning på ett halvår eller ett år, så man har inte vetat hur det har gått för barnen under längre tid.

Kritiserade riktlinjer mot obesitas

Paula Norwicka, som har lett studien, är docent i pediatrisk vetenskap vid Karolinska institutet och professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Hon har forskat om livsstilsinsatser mot barnfetma sedan slutet av 2000-talet.

Hon ingår också i den expertgrupp som var med och tog fram Socialstyrelsens nyligen publicerade nationella riktlinjer för vård vid obesitas, fetma.

Riktlinjerna blev, som Läkemedelsvärlden rapporterat, omdiskuterade eftersom de inte tog med de nya aptitreglerande läkemedlen mot fetma, Saxenda (liraglutid) och Wegowy (semaglutid).

Endast fettblockerande orlistat kom med i riktlinjerna. Skälet var att det hittills är det enda godkända läkemedlet mot fetma som ingår i läkemedelsförmånen.

Behövs fetmaläkemedel för barn?

Socialstyrelsen sade samtidigt att riktlinjerna kommer att revideras på denna punkt om fler fetmaläkemedel blir subventionerade inom förmånen.

När det gäller barnfetma finns ännu inget godkänt läkemedel för barn under tolv år. Och man frågar sig kanske om vi verkligen behöver nya dyra läkemedel om betydligt billigare livsstilsinsatser till föräldrar hjälper så bra som den aktuella studien visar.

Den årliga personalkostnaden för det mest omfattande av de jämförda programmen var högst 1900 kronor per barn och år.

Livsstil ska vara bas

Men Paula Norwicka ser ingen motsättning mellan att utveckla effektiva livsstilsprogram och forska fram nya läkemedel mot barnfetma.

– Vi kommer att behöva läkemedel mot fetma även till yngre barn. Det finns förändringar i aptiten hos en del av barnen som är svåra att påverka och där läkemedel kan hjälpa till, säger hon.

– Men det är viktigt att det finns en bra livsstilsbehandling även om man behandlar med läkemedel. Livsstilsbehandling ska vara basen i behandling av barnfetma.

Jämförde tre livsstilsprogram

I den aktuella studien jämförde forskarna tre olika program mot barnfetma. Två varianter av ett program som Paula Norwicka varit med och utvecklat jämfördes med standardbehandlingen mot barnfetma i Region Stockholm.

De två första programmen är helt inriktade på att stödja och utbilda föräldrarna. Under tio veckor får de komma till 90 minuter långa gruppträffar.

Där träffar de andra föräldrar i samma situation, samt experter. I träffarna ingår både utbildning om kost, fysisk aktivitet och barnfetma. En annan viktig del är samtal om hur man som förälder i vardagen kan hjälpa barnet att äta mindre, äta mer hälsosamt och röra sig mer.

– Många tycker det är skönt att få prata med andra föräldrar och känna att de inte är ensamma.

Barnet deltar inte

På träffarna får föräldrarna också i rollspel öva sig på att hantera vardagssituationer som att handskas med ett hungrigt barn.

Vad gör man med ett barn som älskar mat eller som ständigt är hungrigt? Hur ser man till att mat inte blir något förbjudet? Och hur skapar man måltidsrutiner som håller över tid och fungerar?

Barnen deltar inte i behandlingen, vilket är ett medvetet val.

– Modellen bygger på att föräldrarna tar ansvaret och att föräldrarna får stöd i detta, förklarar Paula Norwicka.

Jämförde med standardbehandling

Skillnaden mellan de två varianterna av detta program i studien var att den ena även innehöll fortsatt stöd till föräldrarna efter tioveckorsperioden. Stödet bestod av uppföljande telefonsamtal var fjärde till var sjätte vecka under nio månader.

Dessa två varianter jämfördes även med dagens standardbehandling där barn och föräldrar tillsammans kommer på en serie besök vid någon av de barnkliniker som arbetar med barnfetma.

Vid det första besöket träffar de en barnläkare. Sedan kan de även få träffa dietister, barnsjuksköterskor och sjukgymnaster vid behov. Målet ar även här att förändra barnets och familjens livsstil.

De familjer i studien som fick standardbehandling gick i genomsnitt på 5,5 sådana här besök under ett år.

Kliniskt relevanta viktminskningar

Vid uppföljningen efter fyra år visade det sig att alla tre programmen haft effekt på barnens viktutveckling. Den bästa effekten visade det mest intensiva stödprogrammet, med både gruppträffar och efterföljande stödsamtal.

– I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av viktstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker, säger Paula Norwicka.

Hon understryker att det är avgörande att börja behandling mot barnfetma tidigt, helst redan i tvåårsåldern.

– I förskoleåldern är det lättare att förändra vanor och kompisar har ännu inte så stor påverkan. Att behandla då ger betydligt bättre effekt än om man börjar i tonåren.

– Det finns i dag tonåringar som på grund av fetma blir aktuella för magsäckskirurgi. Med tidigare behandling hoppas vi att man ska kunna undvika det.

Inga anslag för tioårsuppföljning

De positiva resultaten av fyraårsuppföljningen väcker förstås frågan om vad som händer på ännu längre sikt. Hur länge håller effekten i sig? Kan livsstilsbehandlingen hjälpa barn att slippa övervikt och fetma som tonåringar och vuxna?

– Vi skulle verkligen vilja följa upp barnen i studien igen nu när det har gått tio år. Men vi har inte kunnat få forskningsstöd för detta, säger Paulina Norwicka.

– I flera års tid har vi sökt anslag för fortsatt uppföljning hos många olika forskningsfinansiärer, bland andra Vetenskapsrådet. Men vi har tyvärr inte fått några medel. Mitt intryck är att det är lättare att få anslag till helt nya projekt om nya metoder än till den här typen av långsiktig utvärdering.

123Sida 1 av 3