Annons

Månads arkivering april 2023

Ny typ av förband ska förbättra vid svårläkta sår

Helene Wallskär
-
0
Ny typ av förband ska förbättra vid svårläkta sår

Svårläkta sår är smärtsamma och kan ge livshotande infektioner. De kräver stora vårdresurser och ökar antibiotikaanvändningen.

Nu utvecklar svenska forskare en ny typ av sårförband som ska minska dessa problem. Det handlar om ett förband gjort av materialet nanocellulosa. Förbandet kan avslöja tidiga tecken på infektion utan att man behöver störa sårläkningen.

Svårläkta sår måste övervakas

Vid traditionell sårvård byter man förbandet ungefär varannan dag. Vårdpersonal måste ofta även dessemellan lyfta på förbandet för att se hur såret ser ut och eventuellt ta prover. Det gör man för att undersöka om såret är infekterat.

Men dessa procedurer kan göra ont för patienten och stör läkningen eftersom sårskorpan bryts. Dessutom ökar infektionsrisken varje gång såret exponeras för omvärlden.

– Att snabbt kunna se om ett sår är infekterat utan att lyfta på sårförbandet öppnar för en ny typ av sårbehandling som kan effektivisera vården och förbättra tillvaron för patienter med svårläkta sår. Dessutom kan det minska onödigt användande av antibiotika, säger Daniel Aili, professor vid avdelningen för Biofysik och bioteknik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Förband som visar infektion

I utvecklingen av det nya sårförbandet samarbetar forskarna i Linköping med forskare vid universiteten i Umeå och Örebro. De beskriver sina resultat i studier som har publicerats i Materials today bio samt i Nature scientific reports.

Sårförbandet är gjort av finmaskig nanocellulosa som hindrar bakterier och andra mikrober från att komma in. Samtidigt släpper materialet igenom gaser och vätska vilket är viktigt för sårläkningen. Tanken är att förbandet läggs på en enda gång för att sedan sitta kvar under hela läkeprocessen.

Förbandet kan också signalera om såret blir infekterat. Det sker genom en färgskiftning.

Så går det till

Icke infekterade sår har ett pH-värde på ungefär 5,5. Men vid en infektion blir såret ofta allt mer basiskt och kan få pH 8 eller mer. Det beror på att bakterierna i såret påverkar sin omgivning. Ett förhöjt pH-värde i såret märks långt innan det blir varigt, ömt och rött.

För att sårförbandet ska visa det förhöjda pH-värdet har forskarna använt färgämnet bromtymolblått, BTB. Det ändrar färg från gult till blått när pH-värdet överstiger 7.

För att BTB ska kunna användas i förbandet utan att förstöras har färgämnet bakats in ett kiselmaterial med porer som bara är några nanometer stora. Kiselmaterialet kunde sedan kombineras med förbandsmaterialet utan att förstöra nanocellulosans egenskaper. Resultatet är ett sårförband som blir blått när en infektion finns i såret.

Utvecklar även substans mot sårinfektion

Daniel Aili och hans kollegor utvecklar även nya antimikrobiella substanser som kan användas som lokal bakteriedödande behandling på ett sår. Tanken är att det nya sårförbandet gör att en infektion går att upptäcka så tidigt att det räcker med lokal behandling. Detta i stället för att behandla med antibiotika i form av till exempel kapslar eller dropp.

– Kan vi kombinera den antimikrobiella substansen med förbandet minimerar vi risken för en infektion samtidigt som man inte behöver använda antibiotika i onödan, säger Daniel Aili.

Forskningen ingår i ett projekt som Stiftelsen för strategisk forskning är med och  finansierar. Övrig finansiering kommer bland annat från det strategiska forskningsområdet för avancerade funktionella material – AFM – vid Linköpings universitet, Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Vetenskapsrådet.

Etikprofessor: ”Vi får aldrig glömma”

Anna Bäsén
-
0
Etikprofessor: ”Vi får aldrig glömma”

Idag fortsätter rättegången i Svea hovrätt mot den italienske läkaren och kirurgen Paolo Macchiarini. Skandalkirurgen var nyrekryterad gästprofessor på Karolinska institutet, KI, och anställd läkare på Karolinska universitetssjukhuset, KS.

Målet gäller de tre patienter som fick stamcellsdoppade plaststrupar inopererade på KS 2011 och 2012. Alla tre dog.

Den åtalade själv infann sig i hovrätten på Riddarholmen i Stockholm igår, iklädd mörkblå kostym och svarta rundbågade glasögon, enligt SVT. Han fortsätter operera, men i andra länder.

KI:s rykte rasade efter skandalen

Åren efter Macchiariniaffären rasade KI:s rykte till positionen som landets tredje sämsta ansedda universitet, rapporterade SVT.

Men vid installationen av nya rektorn Annika Östman Wernerson i slutet av mars sa den avgående rektorn i sitt tal att KI:s rykte nu var återupprättat.

Vad har då Paolo Macchiarinis tidigare arbetsgivare lärt sig? Hur mycket har förändrats där och i forskarvärlden i stort? Kan något liknande hända igen?

Kan inte svara på om det kan hända igen

I mejlsvar till Läkemedelsvärlden skriver den nya KI-rektorn att universitetet ”infört omfattande skärpningar av interna regelverk och rutiner och också olika insatser för att öka regelefterlevnaden.”

Hon kan inte garantera att något liknande inte händer igen. ”Det går inte att svara kategoriskt på den frågan”, skriver hon. Rektorn framhåller att lagar, regler, kontroll och straff är skarpare idag.

Enligt Annika Östman Wernerson har KI lärt sig mycket av det som har hänt. Inställningen och medvetenheten om forskningsetik är skarpare. KI har infört en omfattande  åtgärdsplan och följer upp sina insatser, som sitt system för att rapportera incidenter.

Forskningsetik skiljer sig mellan lärosätena

Nils-Eric Sahlin är senior professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Han är bland annat också sakkunnig i Statens medicinskt etiska råd, Smer, samt i European group on ethics in science and new technologies (EGE). Etikprofessorn var tidig med att kritisera KI -hanteringen av Paolo Macchiarinis ingrepp med plaststrupar.

Etikprofessorn välkomnar nu den nya rättegången, men betonar att han uttalar sig som privatperson.

– Jag väntar med spänning. Den tidigare domen var märklig, att påföljden blev så ringa. Det handlar ju om vållande till annans död. Det är jätteviktigt att hovrätten tar upp fallet till prövning.

Vill inte kommentera vad KI och KS lärt sig

En tydlig förändring i spåren av Macchiariniaffären är att den forskningsetiska lagstiftningen skärptes efteråt. Att etikprövningslagen ändrades tror Nils-Eric Sahlin förbättrat forskningsetiken. Men om och vad KI och KS har lärt sig av Macchiarinifallet vill han inte kommentera.

– Vissa lärosäten har satsat på ordentliga utbildningar i etik och etikprövning för doktorander. Det är bra, säger han och fortsätter:

– Men så är det tyvärr inte överallt. Det skiljer sig väldigt mycket mellan lärosätena.

Det är i klassrummet och samarbetet mellan kollegor som forskningsfusk och andra etikbrottkan motarbetas – och inte i domstol, poängterar Nils-Eric Sahlin.

Etikprofessor: ”Vi får aldrig glömma”

Men allvar i rösten säger han att det är viktigt inte lägga det hemska som hände bakom sig och gå vidare.

– Vi får aldrig glömma, man måste ständigt påminna om hur illa det kan gå. Oredlighet och brott mot forskningsetiken förekommer med jämna mellanrum.

Skandalen ledde till att många ansvariga på KI och KS byttes ut och sattes i karantän.

Nils-Eric Sahlin vill inte nämna några namn offentligt. Men han konstaterar att flera ansvariga nu har nya maktpositioner. Expressen rapporterade om det redan 2016.

Idag har ytterligare höga ansvariga fått tunga positioner. En central person är idag senior rådgivare vid ett annat universitet. En annan blev utsedd till professor på KI. En inblandad läkare har fått en hög position som chef med ansvar för patientsäkerhet, bland annat.

KS har infört mer regler och kontroller

Ylva Pernow, chefläkare samt kvalitet- och patientsäkerhetsdirektör på Karolinska universitetssjukhuset, skriver i ett mejl att sjukhuset har genomfört en mängd åtgärder för att ”förhindra liknande händelser”. Dessa har lett till ”bestående förändringar”.

”Mellan KI/Karolinska finns tydligare avgränsningar när det gäller vad som är forskning och vad är klinisk verksamhet”, skriver chefläkaren vidare.

KS åtgärdsprogram omfattar bland annat det nya Rådet för obeprövade metoder. Rådet ska ge verksamhetschefer stöd och vägledning inför och vid användning av obeprövade metoder.

Etikrådet har fått en starkare ställning och alla verksamheter har ett etikombud.

Även ett rättskansli inrättades. Det ska se till att alla känner till reglerna och vart man vänder sig för råd och stöd. Kansliet ska stötta när det gäller juridiska frågor och ställningstaganden kring myndighetsärenden och regelverk. Det leds av KS ”compliance officer”.

Visselblåsartjänst följs upp

Nyrekryterade medarbetare får inte jobba kliniskt under en period om det finns tveksamheter i språk eller kompetens.

Alla på sjukhuset ska också känna till ett dokument som kallas “Vägvisaren”. Den “samlar regler, riktlinjer och förhållningssätt som anställda och chefer på Karolinska ska följa”, enligt Ylva Pernow.

Reglerna för hur man ska införa nya cellterapier har stramats upp både på sjukhuset och nationellt.

Idag finns Karolinska cancer centers prioriteringsråd som granskar alla forskningsstudier som innefattar cellterapi och ett ATMP-råd (ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products) som hanterar all godkänd cellterapi.

Effekten av insatserna ska följas, exempelvis ska den den nya visselblåsartjänsten som infördes nu följas upp.

Fallet diskuteras inte ofta på sjukhuset

Enligt Ylva Pernow är Macchiariniskandalen inte bortglömd på sjukhuset:

“Idag är det mer tydligt vilka regler och riktlinjer som gäller för den som ansvar för patienter. Verksamhetschefen har det medicinska ansvaret för alla patienter som vårdas vid en enhet och har ansvaret för att den kliniska forskningen följer de regelverk som finns. Alla verksamhetschefer går en utbildning i good clinical practice”, skriver hon.

Yvonne Dellmark är ordförande i Karolinska universitetssjukhusets läkarförening och vice ordförande i Stockholms läkarförening.

Enligt henne diskuteras inte Macchiarinifallet ofta på sjukhuset idag. De äldre läkarna minns, för de yngre är det mer fjärran.

– Det är inget som berör vår vardag. Vi har mer akuta etiska frågeställningar som bristen på vårdplatser. Vårdplatsbristen gör att vi inte alltid kan följa vår etiska kompass och de riktlinjer som finns.

Skärpt etiklag kan stoppa forskning

Yvonne Dellmark tycker att det är bra att fallet återigen prövas rättsligt. Hon tycker också att det är principiellt viktigt att forskningsetiken skärpts. Inte minst för patientsäkerheten.

För forskningen är nya etiklagar och -regler på både gott och ont, tycker hon.

– Ibland är det bra, men ibland slår det fel.

Förändringarna är helt nya och inte anpassade för vissa typer av studier, anser hon.

Hon nämner särskilt mindre studier av sällsynta diagnoser.

– Allt ska dokumenteras. Administrationen är krävande och kan innebära stora omkostnader, säger hon och fortsätter:

– Det kan förhindra uppsättning av en forskningsstudie, men även försvåra för upptäckter i samband med kliniskt arbete att publiceras.

Vill ha verklighetsbaserade lagar och regler

Yvonne Dellmark efterfrågar olika kravnivåer på olika slags studier.

–  Jag skulle önska att det fanns mellanting som var anpassade utifrån verkligheten och förutsättningarna. Att man har mer differentierade krav på administration, beroende på studie, säger hon.

Dokumentation enbart för sakens skull är inte av godo, framhåller Yvonne Dellmark:

– Vi har exempelvis fått mål som ska fyllas i när det gäller internrevision. Det handlar mer om att dokumentationen är rätt, än om att det vi utför är rätt.

”Beklämmande att nationell strategi saknas”

Redaktionen
-
0
”Beklämmande att nationell strategi saknas”

DEBATT. Vårvärmen är äntligen här, i alla fall i södra delen av Sverige där detta också betyder att fästingarna vaknar till liv. Fästingburen hjärninflammation (Tick-borne encephalitis), TBE, orsakas av ett virus som i första hand sprids via fästingbett, men även till exempel via opastöriserad mjölk från djur som är infekterade men inte blir sjuka.

Upp till fyrtio procent av vuxna patienter har kvarstående besvär flera år efter efter akut sjukdom. Mortaliteten är 0,5-2 procent och högst hos äldre, som också har högre risk för svår sjukdom.

TBE-fallen ökar

De senaste åren har antalet anmälda fall uppvisat en stadigt ökande trend med en rekordnotering på 534 fall år 2021. Antalet fall per 100 000 invånare är mycket högt i flera svenska regioner, jämfört med andra högriskområden i Europa.

Denna utveckling har skett parallellt med rapporter från vaccinföretagen om alltfler sålda doser årligen. Det finns dock inget nationellt vaccinationsregister där dessa vacciner ingår, varför det saknas information om hur många doser som är givna och till vem.

Det gör att ingen vet hur stor andel av befolkningen som är skyddad och därmed är det svårt att följa smittans utbredning i landet. Det finns välbeprövade och säkra vacciner men det saknas nationella rekommendationer om vilka som ska vaccineras.

Smittskyddsläkarna i TBE-drabbade regioner har sedan många år förtjänstfullt kartlagt riskområden och formulerat vaccinrekommendationer utifrån var de anmälda fallen har smittas av TBE och om deras vaccinationsstatus.

Högre skydd med högre inkomst

I brist på ett vaccinationsregister så gjorde vi en uppskattning av vaccinationstäckningen i Stockholms län 2013. Våra resultat visade en vaccinationstäckning, definierat som minst en dos TBE-vaccin, på 53 procent. Multivariatanalys påvisade en klar ojämlikhet med högre chans att vara skyddad mot TBE hos de med högre inkomst.

En annan studie, baserad på slumpvis utskickade enkäter, har också visat att vaccinationstäckningen skulle påverkas positivt och framför allt gällande hushåll med låg inkomst, om TBE-vaccinet blev avgiftsfritt för den enskilde.

Mot ovanstående bakgrund undersökte vi sedan kostnadseffektiviteten av avgiftsfritt vaccin. Resultaten, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Vaccine 2018, visade att kostnaden är mycket lägre än vad som brukar anses rimligt när hälso- och sjukvårdens insatser skall prioriteras, exemplifierat som 27 762 SEK per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) om barn från 3 år erbjuds vaccin i ett högincidensområde som Stockholms län.

År 2022 publicerades också en gedigen sammanställning av sjukdomsbördan och dess kostnad för samhället i Sverige, av forskaren Daniel Slunge med flera i tidskriften Emerging infectious diseases. Detta underlag visar tydligt att kostnaderna är stora och kan med fördel användas som underlag för beslut om subventionerat vaccin.

Anmärkningsvärt att Stockholm dröjer

På regional nivå har flera positiva politiska fattats för att bidra till mer jämlika förutsättningar för prevention oavsett inkomst. Först ut var Sörmland 2018 med kostnadsfri vaccination till barn och därefter har Uppsala, Östergötland, Örebro och snart Västmanland följt efter.

Det är dock anmärkningsvärt att Region Stockholm, ett av högriskområdena för TBE, fortfarande inte fattat beslut i denna fråga trots att det har funnits tydliga underlag i flera år.  I Västra Götaland försvåras frågan av att hela regionen inte är drabbad på samma sätt men icke desto mindre har det varit en tydlig ökning av antalet fall.

På Åland och i Österrike finns det väldokumenterade och positiva erfarenheter av att införa subventionerat TBE-vaccin. I Sverige har vi regioner som ännu inte har drabbats av TBE men de ekologiska förutsättningarna finns med ett varmare och blötare klimat och invånarna reser och semestrar som tur är mellan regioner.

Fortsatt upp till regionerna

Givet en fortsatt hög incidens, hur många som drabbas varje år, med individuellt lidande och komplikationer som följd, samt en beräknad hälsoekonomisk vinst med kostnadsfri vaccination så är det beklämmande att det fortfarande saknas ett nationellt vaccinregister för epidemiologisk uppföljning och en tydlig nationell prioritering för jämlika förutsättningar till vaccination.

I skrivande stund håller Folkhälsomyndigheten på med ett sedan många år mycket efterlängtat arbete att formulera nationella rekommendationer för vilka som bör vaccineras och hur. Så länge vaccineringen inte ingår i ett nationellt vaccinationsprogram så kommer det dock inte finnas förutsättningar för att registrera vaccindoserna och även vara upp till regionerna att besluta om eventuella subventioner.

Vetenskapligt grundade beslut skapar förtroende

Sista veckan i april har WHO utlyst ”World Immunization Week” och vaccintveksamhet är deklarerat som ett av världens stora hälsohot. Globalt orsakar ojämlik vaccinering av barn, som inte ens erbjuds de mest basala vaccinerna för skydd mot mässling, stelkramp och difteri, många dödsfall och komplikationer.

Utvecklingen har förbättrats de senaste decennierna men tyvärr försämrades läget tydligt igen i samband med pandemin. Sverige är ett rikt land med hög barnvaccinationstäckning och förtroende för myndigheter.

De ökande inkomstklyftorna och vaccinationstveksamhet i vissa grupper av samhället kräver dock att många gemensamma insatser för att bibehålla detta. Vetenskapligt förankrade beslut och nationell samordning av vaccinbeslut, inom rimligt tid, bidrar till förtroende och tydlighet.

Helena Hervius Askling
Docent och överläkare i infektionssjukdomar, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm och Karolinska Institutet, Institutionen för medicin Solna.
Samt ordförande för expertgruppen för vaccinationer i läkemedelskommittén, Region Stockholm.

”Skandal att inte ersätta anhöriga till offren”

Anna Bäsén
-
0
”Skandal att inte ersätta anhöriga till offren”

Idag börjar ännu en rättsprocess, nu i hovrätten, kring de dödliga strupoperationerna som gjordes på Karolinska sjukhuset 2011 och 2012.

Processen gäller tre patienter som fick plaststrupar täckta med stamceller inopererade på Karolinska universitetssjukhuset, KS, av kirurgen Paolo Macchiarini. Alla tre dog.

I en tidigare rättegång i Solna tingsrätt 2022 dömdes Paolo Macchiarini för vållande till kroppsskada, grovt brott, i ett fall. När det gällde de andra två patienterna friades skandalkirurgen.

Åklagaren hade yrkat på fängelse, men påföljden blev villkorlig dom. I praktiken är det en prövotid på två år utan övervakning.

Macchiarini överklagade domen

Förhandlingen som startar idag sker i Svea hovrätt och sista rättegångsdagarna beräknas vara i slutet av maj. Både skandalkirurgen själv och åklagaren har överklagat tingsrättens dom. 

– Idag är det som att det är bortglömt. KI och KS har gått vidare och vill inte påminnas om det, konstaterar SVT-journalisten Bosse Lindquist.

Han avslöjade skandalen kring operationerna i sin dokumentärserie “Experimenten” i tre delar 2016. Nu ska han följa förhandlingarna i hovrätten.

Bortsåg från varningssignaler

För att ge en återblick; Paolo Macchiarini anstääldes på Karolinska sjukhuset, KS, och Karolinska institutet, KI, för att få genomföra sina banbrytande idéer med stamcellsdoppade syntetorgan.

I ett pressmeddelande från KI hösten 2011 löd rubriken ”Unik metod bakom återskapande av konstgjorda luftstrupar.”

KI hoppades stort på den nyanställde stjärnkirurgen. Operationen av den första patienten beskrevs som livräddande och lyckad. Metoden “ger nytt hopp för behandling av en rad livshotande sjukdomar” skrev KI.

Stöttades av mäktiga personer

Även de andra två operationerna med stamcellsdoppade plaststrupar presenterades som lyckade.

Paolo Macchiarini hade stöd av mycket inflytelserika personer vid både KI och KS. Med hjälp av genvägar och speciallösningar kunde han bedriva sina strupoperationer och forskning. Detta trots att hans metod inte prövats på större djur. Senare skulle det visa sig att han även lyckades med hjälp av forskningsfusk.

Ledningen uppmärksammade heller inte varningssignaler som kirurgens minst sagt skakiga referenser.

Macchiarini fortsätter operera

Skandalkirurgen själv fortsätter operera, nu i andra länder.

– Trots de oerhörda konsekvenserna för patienterna har varken Macchiarini eller någon annan ännu straffats rättsligt, konstaterar Bosse Lindquist.

Några vars liv aldrig blir som vanligt igen är de efterlevande till offren.

Den turkiska unga kvinnan som opererades dog en utdragen och plågsam död. I en intervju med Expressen sa hennes pappa:

– Jag väntar på rättvisa.

Idag är även pappan död. Någon återupprättelse har övriga efterlevande; mamman, dottern och systern, inte fått, enligt Bosse Lindquist.

“KI och KS borde göra allt de kan”

Bosse Lindquist, som även skrivit boken Macchiariniaffären – sanningar och lögner på Karolinska, är den svenska journalist som haft mest kontakt efteråt med de efterlevande till Macchiarinis offer.

– Enligt min kännedom har de varken fått en personlig ursäkt, pengar eller annat stöd. Trots att det här inte är någon vanliga “felbehandlingar”, säger Bosse Lindquist.

Ordinarie svenska ersättningssystem för vårdskador är inte tillämpliga på Macchiarinis strupoperationer, tycker Bosse Lindquist.

– Det är dödliga experiment på patienter som sannolikt skulle kunna levt flera år utan operation. Då borde KI och KS göra allt de kan för dem, säger han.

Lovade ekonomisk ersättning

År 2016 sa Karolinska sjukhusets presschef Kim Sjölund i en intervju med Expressen att sjukhuset skulle ta kontakt med drabbade patienter och anhöriga till offren. Sjukhuset skulle diskutera vilken hjälp de kunde erbjuda.

Tidigare sjukhusdirektören Melvin Samsom utlovade dessutom ekonomisk ersättning i samband med en presskonferens samma år, berättar Bosse Lindquist:

– Det kan jag intyga. Sjukhuschefen utlovade ekonomisk ersättning, även om han inte lovade hur mycket pengar det handlade om. Att de varken fått en ursäkt eller pengar är en skandal, säger Bosse Lindquist.

Att be de efterlevande om ursäkt är långt ifrån tillräckligt, men det minsta man kan begära, menar han.

Sjukhuset säger sig bett om ursäkt

Läkemedelsvärlden mejlar frågor till Karolinska sjukhusets direktör Björn Zoëga. Men de besvaras i stället av Ylva Pernow, chefläkare och kvalitet- och patientsäkerhetsdirektör.

Enligt chefläkaren har sjukhuset visst bett om ursäkt till den då levande patienten och de dödas anhöriga.

”Patient, och anhöriga till de patienter som genomgick luftstrups-operationerna, kontaktades med en officiell ursäkt av Melvin Samson då han var sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset.”

Bosse Lindquist hade för någon dag sedan kontakt med änkan till patient nummer ett. Mannen var 36 år när han opererades men dog mindre än tre år efter ingreppet, en tid av svåra plågor. Det var hans fall KI beskrev som en framgångssaga i sitt äldre pressmeddelande.

Änkan har inte ens fått psykologhjälp

Mannen var familjeförsörjare med fru och tre barn.

– Familjen har varken fått ekonomisk kompensation eller en ursäkt från sjukhuset. Allt familjen fått från svenska staten är hjälp att betala begravningen, säger Bosse Lindquist.

De efterlevande bor idag i Sverige.

– De har mist sin familjefar, familjens försörjare. Det var ett oerhört slag för hela familjen, en familjekatastrof, säger Bosse Lindquist.

Smärtan är fortfarande så stor att änkan inte orkar tala med Läkemedelsvärlden eller några andra medier.

Sin make och far får de aldrig tillbaka. Men en ekonomisk kompensation skulle kunnat hjälpa familjen enormt. Änkan, i ett nytt land utan svenska som modersmål, har levt fattigt och slitit hårt för att försörja familjen.

– Hon har kämpat på med låglönejobb. Hon har och har haft det väldigt tufft. Pengaersättning skulle verkligen, verkligen, varit till stor nytta.

Glömt av tidigare löften

Men på Karolinska universitetssjukhuset verkar man nu ha glömt den tidigare sjukhusdirektörens Melvin Samsoms löfte om ekonomisk ersättning.

Ylva Pernow, chefläkare, skriver i sitt mejl till Läkemedelsvärlden att:

”Sjukhus betalar inte ut ersättning. Däremot bistår Karolinska Universitetssjukhuset alltid till exempel om närstående har frågor om var de kan söka ersättning.

Inom tio år finns möjlighet för en patient eller patientens efterlevande att anmäla en skada och begära ersättning från Patientförsäkringen.”

KI hänvisar till sjukhuset

Man vad säger då Karolinska institutet? När det gäller ersättning och ursäkt till de anhöriga hänvisar KI:s nya rektor Annika Östman Wernerson till Karolinska sjukhuset.

Hon svarar i ett mejl att:

”Macchiarini bedrev forskning på KI och vi har varit tydliga med att forskningen var oredlig, något han också fällts för i flera beslut. När det gäller operationerna så skedde de på sjukhuset, inte på KI. Genomförda operationer har prövats mot lagstiftning som gäller sjukvård.”

På frågan om KI:s etiska ansvar att hjälpa de efterlevande skriver rektorn:

”Återigen, operationerna har genomförts på sjukhuset som har ansvaret för patienter.”

Att offrens anhöriga själva inte tagit strid för ersättning är inte så underligt, tycker Bosse Lindquist.

– Jag tror att det kan bero på att de inte orkar, kanske skuld. Det kan också vara så att de – trots att de själva inte har någon skuld – ändå känner att de på något sätt borde stoppat operationerna.

Joakim Larsson får pris för forskningskommunikation

Helene Wallskär
-
0
Joakim Larsson får pris för forskningskommunikation

Ett nyinstiftat stort pris för forskningskommunikation går till professor Joakim Larsson, Göteborgs universitet. Han får enligt juryns motivering priset för framstående forskningskommunikation på 100 000 kronor för en långsiktig kommunikation som ”lett till konkreta förändringar”.

Det är Örebro universitet och The Hamrin foundation som har instiftat priset.

Det började i Indien

Joakim Larsson är professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet. Han leder också  Centrum för antibiotikaresistens i Göteborg och ligger högt på analysföretaget Clarivates lista över världens mest citerade forskare.

År 2009 visade han och hans medarbetare i en forskningsstudie att avloppsvatten från läkemedelstillverkning i Indien innehöll mängder av olika läkemedel. Forskarna konstaterade då bland annat skyhöga halter av antibiotika, och att medicinerna också förorenade dricksvattnet i byarna runtomkring.

Det blev det en världsnyhet.

Glad över uppskattningen

Joakim Larsson har sedan fortsatt att forska om antibiotikaresistens och att sprida vetenskapligt baserad kunskap om denna ödesfråga på många olika sätt. För Läkemedelsvärldens läsare är han känd både för sin forskning och som debattskribent.

I ett pressmeddelande från Örebro Universitet kommenterar han priset:

– Jätteroligt! Jag har lagt ner många år på forskningskommunikation så en sådan uppskattning för den delen av arbetet är väldigt roligt.

Även pris till kommunikation om dans

Örebro universitet och The Hamrin foundation delar ut ytterligare ett pris för framstående forskningskommunikation. Det är på 50 000 kronor och går till en forskare eller doktorand vid Örebro universitet.

Priset går detta premiärår till medicine doktor Anna Duberg, som har kommunicerat sin forskning om dans för hälsa så att den nya kunskapen nu tillämpas över hela landet.

Priserna kommer att delas ut i samband med Örebro universitets akademiska högtid 6 maj.

Läkemedelsindustrin satsar mer på grundforskning

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsindustrin satsar mer på grundforskning

Från 2013 till 2019 ökade svenska företag sina investeringar i forskning och utveckling, FoU, från 86 till 123 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet om företagens roll i det svenska forskningssystemet.

”Förstärker bilden”

Rapporten visar också att forskningsdelen av FoU-satsningarna ökar mer än utvecklingsarbetet. Forskningens andel av industrins FoU växte från 14 till 25 procent under 2013-2019 och allra mest ökade satsningen på grundforskning.

I kronor räknat ökade företagens finansiering av grundforskning från 1,6 till 7,5 miljarder kronor under den analyserade perioden.

Som en jämförelse delade Vetenskapsrådet år 2019 ut 6,6 miljarder till forskning.

– Att företagen är en viktig del av forskningssystemet var inte oväntat. Men vår analys förstärker bilden av hur viktig roll näringslivet spelar både som finansiär och utförare, säger Magnus Lagerholm, analytiker vid Vetenskapsrådet och en av rapportens författare.

Läkemedelsbranschen satsar

När det gäller läkemedelsindustrins FoU har de minskade satsningarna på företagsfinansierade läkemedelsprövningar fått mycket uppmärksamhet. Den statliga utredaren Peter Asplund presenterade nyligen en rad utredningsförslag för att komma åt det problemet.

Men samtidigt som läkemedelsindustrin genomför färre läkemedelsprövningar i Sverige, satsar branschen allt mer på grundforskning, på egen hand och i samarbete med akademin. Detta visar den nya rapporten från Vetenskapsrådet.

Synliggör samverkan

För att synliggöra samverkan mellan akademiska forskare och företag har författarna undersökt olika branschers medverkan i vetenskapliga publiceringar av forskningsstudier.

Flest vetenskapliga publiceringar gör läkemedelssektorn, informations- och kommunikationsteknikföretag samt transportindustrin. Inom dessa sektorer finns också flera så kallade kluster, nätverk där företag och lärosäten samverkar.

Några exempel från läkemedelssektorn är klustren kring Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Rapporten är den första från Vetenskapsrådet där man kopplar data från vetenskapliga publikationsdatabaser med näringslivsbranscher. Den bygger på statistik från bland annat Statistiska centralbyrån och OECD (Organisation for economic co-operation and development).

Dags för öronmärkta pengar?

Författarna har även gjort intervjuer med nyckelrepresentanter för några stora FoU-satsande företag. Ett av dessa är läkemedelsföretaget Astrazeneca, vars forskningspolitiskt Europaansvariga Anna Sandström medverkar i rapporten.

Hon tycker att det skulle behövas mer statliga medel som är öronmärkta för forskning i samverkan.

– Sverige är ett litet, exportberoende, land. Stärkta incitament för samverkansforskning skulle bana väg för fler innovationer som möter globala samhällsutmaningar och bidrar till svensk ekonomi. Enbart läkemedel står för mer än 7 procent av svensk varuexport, varav vi på Astra Zeneca står för över 6 procent, och vi är frågande inför varför det inte finns ett långsiktigt nationellt program för forskning i samverkan inom life science, säger hon till tidningen Curie.

Data i Vetenskapsrådets rapport sträcker sig fram till 2019. Därefter har företagens investeringar fortsatt att öka. År 2021 satsade de 131 miljarder i egen forskning och utveckling, enligt siffror från Svenskt näringsliv.

Den 27 april arrangerar Svenskt näringsliv och Vetenskapsrådet ett frukostmöte om den nya rapporten och slutsatserna i den.

Viktigt steg för läkemedel med gensaxen

Helene Wallskär
-
0
Viktigt steg för läkemedel med gensaxen

För första gången har ett läkemedel med gensaxen Crispr/Cas9 nu kommit så långt i utvecklingen att ansökningar om godkännande hamnat på läkemedelsmyndigheters bord. Det är företagen Vertex och Crispr Therapeutics som gemensamt ansökt om läkemedelsgodkännanden i USA, EU och Storbritannien.

Läkemedlet bär substansnamnet exagamglogene autotemcel som förkortas exa-cel. Det är en behandling av två ärftliga rubbningar av det syretransporterande proteinet hemoglobin i blodet. Närmare bestämt de allvarliga sjukdomarna sickelcellsanemi beta-thalassemi.

Fler läkemedel med gensaxen på gång

Genterapikandidaten exa-cel är baserat på genredigeringstekniken Crispr/Cas9. En teknik som år 2020 gav forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna Nobelpriset i kemi.

Året dessförinnan tilldelade också Apotekarsocieteten Emmanuelle Charpentier Scheelepriset för den banbrytande upptäckten av gensaxen. Då menade experter att det återstod många år innan det skulle bli aktuellt att använda gensaxen för sjukdomsbehandling av patienter.

Men utvecklingen går nu i snabbt tempo. Företag och akademiska forskare utvecklar läkemedel med gensaxen mot en rad genetiska sjukdomar. Flera läkemedelskandidater har också redan nått klinisk fas där patienter får behandlingen.

”Häpnadsväckande utveckling”

I en artikel i tidningen Nature kommenterar en av gensaxens två upptäckare, Jennifer Doudna, de första läkemedelsansökningarna:

– Det är häpnadsväckande, säger hon, och jämför med vad man tänkte och trodde vid tiden för crispr-upptäckten för ett decennium sedan.

– Det var uppenbart att möjligheten att redigera arvsmassan var ett kraftfullt verktyg, men jag tror ingen av oss kunde föreställa sig hur snabbt forskningsfältet skulle röra sig.

Jennifer Doudna är själv medgrundare av två företag som utvecklar genredigerande läkemedel, Editas och Intellia. Det senare arbetar bland annat med gensaxbaserad genterapi mot den sällsynta Skelleftesjukan.

Emmanuelle Charpentier är å sin sida medgrundare av Crispr therapeutics, ett av de två företagen bakom den nu aktuella ansökan om godkännande av exa-cel.

Kan ge svåra komplikationer

Sickelcellsanemi och beta-thalassemi beror på mutationer i de gener som styr tillverkningen av hemoglobin. Vid beta-thalassemi leder bristen på normalt hemoglobin till anemi, brist på röda blodkroppar.

Anemin gör att olika delar av kroppen får för lite syre. Barn med svåra former av sjukdomen växer långsammare, utvecklingen kan bli fördröjd och skelettet skört. Sjukdomen kan även leda till hjärtsvikt.

Behandlingen består bland annat av regelbundna blodtransfusioner.

Svåra smärtor vid sickelcellanemi

Vid sickelcellsanemi får de röda blodkropparna en förändrad, halvmåneliknande form och kortare livslängd. Blodet blir mer trögflytande och skadade röda blodkroppar fastnar lätt på blodkärlens väggar.

Det försämrar blodcirkulationen och blodkärl kan bli igentäppta. Det uppstår därför syrebrist i kroppens vävnader vilket kan orsaka akut smärta.

Sickelcellsanemi kan ge allvarliga komplikationer som infektioner, bensår, njurskador och proppar och blödningar i hjärnan. Dagens läkemedelsbehandling inriktas på att lindra smärta och andra symtom. Hos vissa patienter kan sjukdomen också botas med hjälp av stamcellstransplantation.

Läkemedel med gensaxen häver blodbrist

Med det nya gensaxläkemedlet exa-cel siktar företagen på att varaktigt höja nivån av fungerande hemoglobin vid såväl beta-thalassemi som sickelcellsanemi. Därigenom ska man kunna häva blodbristen och dess svåra följdverkningar.

Behandlingsproceduren är dock komplicerad. Blodbildande stamceller från patientens benmärg tas i ett första steg ut och förändras sedan utanför kroppen med hjälp av exa-cel. Sedan får patienten tillbaka de förändrade stamcellerna genom en benmärgstransplantation.

I exa-cel används gensaxens precisa förmåga att klippa DNA (se faktaruta) till att tysta en gen. Det är en gen som håller nere produktionen av så kallat fetalt hemoglobin.

Utvärderas i öppen studie

Sådant fetalt hemoglobin produceras normalt bara hos fostret och det lilla spädbarnet. Några månader efter födelsen inaktiveras produktionen av den gen som är i fokus för behandlingen med exa-cel. Genom att tysta denna gen hos de skördade stamcellerna och sedan återföra dem till patienten får man i gång produktionen av fetalt hemoglobin igen.

Detta har visat sig kunna höja patienternas hemoglobinnivåer och ge goda behandlingseffekter. Exa-cel utvärderas löpande under 15 år i två pågående öppna fas I-III-studier.

Resultat som företagen rapporterat visar bland annat att 42 av 44 patienter med beta-thalassemi klarade sig utan blodtransfusioner under en uppföljningstid på i genomsnitt ett drygt år.

Säkerheten en nyckelfråga

Hos de 31 exa-cel-behandlade patienterna med sickelcellsanemi förekom inga episoder med igentäppta kärl under i genomsnitt närmare tio månader. Före behandlingen hade de i genomsnitt fyra sådana allvarliga episoder om året.

Under ett par månader efter behandlingen är dock patienten mycket infektionskänslig. Några fall av allvarliga biverkningar av benmärgsbehandlingen har också förekommit, bland annat för lågt antal blodplättar, trombocytepeni.

Det finns också farhågor att genredigeringen ska kunna få oönskade genetiska bieffekter, men säkerhetsövervakningen i studien har ännu inte visat på några sådana.

Vilka kommer att ha råd?

En annan omdiskuterad fråga är vad detta läkemedel med gensaxen kan komma att kosta om det i framtiden blir godkänt. Inte minst mot bakgrund av att sickelcellsanemi och beta-thalassemi är särskilt vanliga i många fattiga länder i bland annat Afrika. Hur många av dem som skulle ha nytta av genterapin kommer verkligen att kunna få tillgång till den?

Det tongivande hälsoekonomiska analysorganisationen Icer (Institute for clinical and economic review) presenterade nyligen en tidig bedömning av exa-cel. Enligt denna kan behandlingen vara kostnadseffektiv vid en prisnivå på upp till 1,7 miljoner US-dollar för en patient, omkring 17,5 miljoner svenska kronor.

Denna prognos ger möjligen en fingervisning om var ett framtida pris på exa-cel skulle kunna hamna.

”Problemen gör sig dagligen påminda”

Redaktionen
-
0
”Problemen gör sig dagligen påminda”

Sjuksköterskan på boendet låter bekymrad när hon kontaktar psykosmottagningen. Johan, som har schizofreni och som hon känt i många år, har försämrats. Han är orolig, sover sämre och har också varit aggressiv mot personalen vilket han inte varit på länge.

”Vi förstår inte vad det beror på”, säger sköterskan. ”Johan är känslig för förändringar, men boendets personalstyrka har varit stabil. Han har samma rutiner och går till sin dagliga verksamhet.”

En läkemedelsgenomgång görs. Det framkommer att försämringen sammanfallit med att ett läkemedel bytts ut. På grund av restnotering har Johans läkare på psykosmottagningen tvingats byta ut en bensodiazepin mot en annan. Eftersom läkemedlet nu åter är tillgängligt bestämmer vi oss för att prova att byta tillbaka. Till allas glädje förbättras Johan.

Situationen förvärras

Restnoteringar av läkemedel är ett växande problem. I motsats till vad många tror är det inte ett svenskt, utan ett globalt, fenomen. Enligt en årlig undersökning av Pharmaceutical group of the European union bedömer en majoritet av de tillfrågade farmaceuterna att situationen förvärrats jämfört med föregående år.

Hela 96 procent ansåg att restnoterade läkemedel orsakar stress och besvär för deras apotekskunder.  De terapiområden som ansågs värst drabbade var kardiologi, vacciner och läkemedel som används vid sjukdomar i centrala nervsystemet.

Lägger många timmar i veckan

Det sistnämnda gör sig dagligen påmint i mitt arbete som apotekare inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset. Jag lägger många timmar varje vecka på att tillsammans med läkare och sjuksköterskor försöka lösa de problem restnoteringarna medför.

Bland de läkemedel som periodvis inte varit tillgängliga det senaste året finns en rad bensodiazepiner, flera antiepileptika som används som stämningsstabiliserande vid bipolär sjukdom och det antipsykotiska läkemedlet paliperidon.

Lagom till jul blev det plötsligt brist på naltrexon, som används vid alkoholbrukssyndrom. Vi fick snabbt göra en bedömning. Vilka patienter klarar sig utan en period och vilka behöver få läkemedlet via licensansökan eller utdelning på mottagningen? Problemlösningen försvårades av att det samtidigt rådde brist på akamprosat, som kunde varit ett alternativ för vissa patienter.

Kan få svåra konsekvenser

Att vara patient med en eller flera kroniska sjukdomar innebär att vara samordnare för sin vård. Man ska hålla reda på kallelser och mottagningsbesök och se till att dessa inte krockar, begära förnyelser innan recepten går ut och hämta ut läkemedel på apoteket.

Om det då dessutom är brist på läkemedel måste man kanske åka till flera apotek, eller ringa runt och fråga om apoteket råkar ha kvar någon förpackning. Går det inte att få tag på läkemedlet krävs kontakt med läkaren för att få en annan behandling.

Bland patienter med psykiatriska diagnoser finns många som har sämre förutsättningar att klara detta ganska komplexa projekt. Konsekvenserna kan bli svåra. Att tvärt sluta med ett läkemedel som förebygger återinsjuknande i bipolär sjukdom innebär hög risk för återinsjuknande, oftast i ett maniskt skov.

En fungerande behandling mot en psykossjukdom har inte sällan föregåtts av tidigare försök med olika antipsykotiska läkemedel som haft bristande effekt eller biverkningar.

Får mindre uppmärksamhet

Jag tänker ofta på hur varierande medieutrymme olika patientgrupper får. Det har väl inte undgått någon att det varit brist på diabetesläkemedlet Ozempic, då detta letat sig ända ut på kvällstidningarnas löpsedlar.

Bristen på psykiatriska läkemedel – som varit så uppenbar i mitt dagliga arbete – har däremot inte alls fått samma uppmärksamhet i media. Vad beror det på?

Förutom skillnaden i ekonomiska intressen har det sannolikt betydelse att patienter med exempelvis psykossjukdomar eller bipolär sjukdom inte företräds av lika resursstarka patientföreningar och talespersoner som diabetespatienterna.

Anna Karin Lidehäll, klinisk apotekare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset, Uppsala

FOTNOT: Patienter och händelser som beskrivs är anonymiserade.

Skönhetskliniker gör olaglig läkemedelsreklam

Helene Wallskär
-
0
Skönhetskliniker gör olaglig läkemedelsreklam

Skönhetskliniker som erbjuder estetisk plastikkirurgi och estetiska injektionsbehandlingar bryter mot bland annat förbudet mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det konstaterar Konsumentverket efter att ha granskat marknadsföringen hos 50 sådana kliniker, en marknadsföring som till stor del sker på sociala medier.

I granskningen såg Konsumentverket flera fall där kliniker gjorde reklam för skönhetsbehandling med Botox (botulinumtoxin). Detta är ett receptbelagt läkemedel. Marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten är dock förbjuden, det enda undantaget är vaccinationskampanjer.

Skönhetskliniker fortsatt under luppen

Läkemedelsverket kommenterar i ett pressmeddelande detta resultat av Konsumentverkets granskning:

– Förbudet att rikta reklam för receptbelagda läkemedel, som Botox, till allmänheten syftar till att värna folkhälsan genom att motverka felanvändning och överkonsumtion av dessa läkemedel.  Det är problematiskt att det är så vanligt med reklam som strider mot det förbudet, säger Elsa Willebrand, utredare på Läkemedelsverket.

Konsumentverket hittade även en rad andra misstänkta lagöverträdelser i många klinikers marknadsföring. Det handlar bland annat om vilseledande för- och efterbilder, bristande information om behandlingarnas risker och erbjudanden om lån för att finansiera skönhetsingrepp. Det sistnämnda strider mot god marknadsföringssed.

Konsumentverket kommer att informera berörda skönhetsklniker och sedan följa upp granskningen. Om företagen inte rättar till bristerna är nästa steg att inleda ett tillsynsärende. Även Läkemedelsverket kan inleda enskilda tillsynsärenden av kliniker vars marknadsföring strider mot regelverket.

DEBATT: ”Klimatvård viktig när läkemedel inte hjälper”

Redaktionen
-
0
DEBATT: ”Klimatvård viktig när läkemedel inte hjälper”

DEBATT: En tredjedel av alla med reumatisk sjukdom blir inte hjälpta av biologiska läkemedel. En del av dem har så stora besvär att det påverkar arbetsförmågan och därför också möjligheten att jobba och bidra i samhället.

Trots detta är tillgången till biologiska läkemedel ett av de argument som ofta framförs när regioner ska förklara varför de säger nej till klimatvård. Att vårdinsatsen anses för kostnadskrävande är ett annat.

Regioner stänger dörren

I dag är det få regioner som beviljar klimatvård, det vill säga rehabilitering i varmt klimat. Västra Götalandsregionen är ett aktuellt exempel på regioner som snart stänger den dörren. Från och med den 1 juni i år finns inte längre möjlighet att ansöka om rehabilitering utomlands för den som bor i Västra Götaland.

Klimatvård är en vårdinsats för vissa patientgrupper som av olika orsaker inte kan nå sina rehabiliteringsmål med andra insatser på hemmaplan. Patienter som remitteras till klimatvård har alla provat olika träningsformer och läkemedel i Sverige, men utan fullgott resultat.

Att remitteras till klimatvård kan vara den pusselbit som behövs för att patienten ska få ny kunskap, struktur på träning och egenvård, minskad smärta, ökad rörlighet, hållbara, långsiktiga rutiner och därmed möjlighet att uppnå sina behandlingsmål.

”Sannerligen ingen semester”

Klimatvård ger kanske associationer till sol och bad, vila och rekreation. Men klimatvård är sannerligen ingen semester. Det är en krävande, aktiv, evidensbaserad behandling, individuellt utformad av ett team bestående av flera yrkesgrupper.

Och naturligtvis behövs inte klimatvård för alla personer med reumatisk sjukdom. De flesta klarar sin rehabilitering alldeles utmärkt i Sverige. Men det finns en liten grupp som måste ha ett mer strukturerat stöd, avsatt tid och mer djupgående utbildning för att själva kunna hantera sin sjukdom så bra som möjligt.

Utvärderat i observationsstudie

En observationsstudie från 2021, delfinansierad av Reumatikerförbundet, visar att klimatvård har gynnsamma och långvariga effekter för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. I studien deltog 149 personer, varav 74 procent kvinnor, med inflammatorisk artrit (reumatoid artrit, psoriasisartrit, spondylartrit och juvenil idiopatisk artrit).

Deltagarna genomförde fyra veckors rehabilitering i medelhavsklimat och uppföljning gjordes efter tre månader respektive ett år efteråt. Vid båda tillfällena visade resultatet att personerna hade mindre fettmassa, ökad styrka, bättre fysisk funktion (exempelvis lättare att klä på sig, ställa sig upp, tvätta sig) och bättre syreupptagningsförmåga/bättre hjärt-lungfunktion.

En annan förklaring som regioner anger som skäl när de säger nej till klimatvård är att det finns bra rehabiliteringsmöjligheter i Sverige, till exempel handledd träning i varmvattenbassäng. Men inte heller denna behandlingsmetod är tillgänglig för alla som behöver den.

Färre får varmvattenträning

Många av Reumatikerförbundets medlemmar runtom i landet signalerar att tillgången till varmvattenträning försämras från år till år. En medlemsenkät 2020 visade att varmvattenträningen försvunnit eller minskat genom färre träningstider på 18 platser i Sverige.

En ny medlemsenkät tyder på att försämringarna fortgår; av 169 respondenter svarade 61 procent att de tränade i varmvattenbassäng under handledning, medan 39 procent svarade att de inte gjorde det.

Av dessa uppgav en stor majoritet att de skulle vilja och behöva träna under handledning i varmvattenbassäng om möjlighet fanns. Enkäten är liten, men ger en fingervisning om hur våra medlemmar upplever situationen.

”Svår sits för en grupp patienter”

När både klimatvård och varmvattenträning försvinner hamnar en grupp patienter i en svår sits. Det går inte alltid att ersätta den behandling och träning som de här rehabiliteringsformerna ger.

Vårt budskap till beslutsfattare är; tänk om och gör rätt. Långsiktiga investeringar i människors hälsa lönar sig för både samhället och individen.

Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Ingiäld Hafström, överläkare vid medicinska enheten för gastroenterologi, hud och reumatologi, Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad till Karolinska institutet

Ny mångmiljonsatsning på medicinteknik

Anna Bäsén
-
0
Ny mångmiljonsatsning på medicinteknik

Region Stockholm tillsammans med Medtechlabs startar nu en mångmiljonsatsning på ett nytt utvecklings- och forskningsprogram inom medicinteknik.

Medtechlabs forskningscenter är ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan (KTH), Karolinska institutet (KI) och Region Stockholm.

Projektmedlen gäller forskning som inriktar sig på precisionshälsa och datadriven forskning inom hälsa- och sjukvård för att förebygga och behandla vanliga sjukdomar.

Ska kunna börja användas snabbt

Kraven är bland annat att det finns tydlig kliniska användning av forskningen. Forskningen ska leda till bättre diagnostik, terapi och patienthantering.

Den ska också kunna börja tillämpas snabbt. Enligt utlysningen prioriteras forskning med potential att användas i klinisk miljö inom fem år.

Ett annat mål är att de nya kunskaperna och metoderna ska spridas både i Stockholm, nationellt och internationellt.

Mångmiljonsatsning på medicinteknik

Johan Schuber, vd för Medtechlabs, som leder satsningen är entusiastisk.

– Det känns fantastiskt att Medtechlabs snart kommer att ha ännu ett forskningsprogram som leds av forskningsledare från KTH och KI som tillsammans vill arbeta med translationell forskning. Pågående program har verkligen levererat med stor potential till snabb implementering i vården, kommenterar han.

Total finns 35 miljoner kr att söka under fem år. Medtechlabs styrgrupp som leds av forskningsdirektör Clara Hellner kommer att besluta om att bevilja ett eller två forskningsprogram.

Vill förebygga folksjukdomar

Inriktningen på precisionshälsa handlar om att använda stora mängder data om personens biologi, livsstil och miljö. Detta för att kunna skräddarsy förebyggande åtgärder och få mer exakt diagnostik och behandling.

Målet är att forskningen om precisionsmedicin ska förebygga sjukdomar, enligt Johan Schuber.

– Medtechlabs tvärdisciplinära forskningsprogram har fokus på att hitta bättre diagnostik och behandlingar för våra folksjukdomar. Det allra bästa vore ju om vi kan förhindra att sjukdom ens bryter ut, något som denna utlysning öppnar upp för.

Enligt Medtechlabs kommer precisionsmedicin att ge stora och kostnadseffektiva möjligheter att ge fler människor ett längre och hälsosammare liv.

Stora mängder data ska ge ny kunskap

När det gäller den datadrivna vårdforskningen skriver Medtechlabs att moderna tekniska framsteg producerar berg av systematiska, heltäckande och ingående data.

Artificiell intelligens (AI), maskininlärning och andra teknologier har dramatiskt förbättrat möjligheten att bearbeta sådana data. Det finns stora möjlighet att framgångsrikt koppla det till klinisk forskning, enligt Medtechlabs.

Kraven på forskningsprogrammen är att de bör ha potential att leverera banbrytande utvecklingar inom programområdena.

Fokus ska vara på områden med hög sjukdomsbörda i samhället, folksjukdomar.

Patienter måste vara delaktiga

Forskningen ska ha tydlig nytta för patienter och sjukvård. Det är också ett krav att patientorganisationer är med när studierna utformas.

Forskarna ska även ta hänsyn till genus och jämställdhet, både när det gäller forskningens syfte och frågeställning samt forskarna själva.

Alla sökande måste ha en programdirektör från KI och en från KTH, med minst en docenttitel.

Forskningsmedlen kan sökas mellan den 4 april och 5 juni 2023. Tänkt projektstart är 1 januari 2024.

Studie testade gränser för hållbarhet hos insulin

Helene Wallskär
-
0
Studie testade gränser för hållbarhet hos insulin

En ny forskningsstudie om hållbarhet hos insulin kan bana väg för att förbättra tillgången på läkemedlet, särskilt i låginkomstländer med varmt klimat.

Ett internationellt forskarlag med forskare vid bland annat Göteborgs universitet genomförde studien. Undersökningen gjordes i Nagpur i Indien och resultaten är publicerade i the Lancet diabetes & endocrinology.

Hållbarhet hos insulin

Behandling med insulin är livsviktigt vid diabetes typ 1. Men i många fattiga länder är det brist på detta läkemedel och priserna är höga. Många människor dör därför i förtid på grund av ojämlik tillgång till diabetesbehandling.

En komplicerande faktor är också att insulin är temperaturkänsligt och bör långtidsförvaras kallt. Enligt anvisningar från tillverkare och läkemedelsmyndigheter får insulin aldrig frysas men ska förvaras i kylskåp vid 4-6 grader Celsius. I vanlig rumstemperatur (20-25 grader) anges hållbarheten till ungefär en månad.

Men det finns sammanlagt 770 miljoner människor i världen som inte har tillgång till kylskåp, främst i fattiga länder. Om man då ska följa rekommendationerna bör man slänga insulin som förvarats mer än cirka fyra veckor.

Förvarade insulin på olika sätt

Den aktuella studien var en pilotstudie där sex familjer medverkade. I samtliga fanns någon som var yngre än 25 år och hade insulinkrävande diabetes. Varje familj fick två olika insulintyper i vattentäta påsar.

Familjerna förvarade insulinet på två olika sätt; dels i öppna plastlådor på en garderobshylla eller liknande och dels i en typ av enkla kylsystem. Dessa är lerkrukor där temperatur sänks genom att vatten får avdunsta.

Temperaturen där insulinerna förvarades mättes automatiskt varje kvart. Kontrollförpackningar med insulin förvarades också i kylskåp enligt tillverkarnas anvisningar.

Kylande lerkrukor hjälpte

Forskarna analyserade sedan kvaliteten hos läkemedlen efter fyra respektive tolv veckor. De insuliner som familjerna förvarat jämfördes med kontrollerna i kylskåp.

Vid de analyser som gjordes i Göteborg använde man så kallad NMR-spektroskopi (läs mer om metoden här). Med den metoden kan man se om substansen behållit sin struktur tillräckligt för att läkemedlet ska ha kvar sin verkan, samt mäta läkemedlets koncentration.

Resultaten visade att insuliner i rumstemperatur kan behålla sin koncentration och struktur tillräckligt väl i ungefär två månader, i vissa fall i ända upp till fyra månader. Forskarna såg också att de enkla kylsystemen med lerkrukor höll insulinet ett par grader kallare och förbättrade hållbarheten något.

Större studie behövs

Gun Forsander, forskare inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, är en av författarna bakom studien.

– Den här studien visar att insulin sannolikt har en betydligt längre hållbarhet i rumstemperatur, uppemot fyra gånger så länge som man hittills trott, säger hon i ett pressmeddelande.

Hon och hennes kollegor framhåller att resultaten behöver bekräftas i en större studie. Om de visar sig hålla hoppas forskarna på ändrade rekommendationer om hållbarhetstiden i rumstemperatur. Det skulle, menar de, kunna öka fattiga familjers tillgång till insulin.

Kluven väntan på nya Alzheimerläkemedlet

Helene Wallskär
-
0
Kluven väntan på nya Alzheimerläkemedlet

I flera decennier har forskare sökt efter behandlingar som kan bromsa eller bota Alzheimers sjukdom. Forskningen har varit kantad av misslyckanden. Men nu verkar det första läkemedlet som kan ge Alzheimerpatienter fler självständiga år till slut vara på väg.

Det handlar om den från början svenskutvecklade antikroppen lekanemab. Det japanska läkemedelsföretaget Eisai har redan fått villkorat godkännande av lekanemab i USA under namnet Leqembi. Företaget har även ansökt om fullt USA-godkännande, och i januari accepterade EU:s läkemedelsmyndighet EMA ansökan om marknadsgodkännande av lekanemab i EU.

Man vill göra allt

Men även om läkemedlet blir EU-godkänt så återstår fortfarande komplicerade överväganden innan patienter i Sverige eventuellt kan få det. Så det är inte konstigt om personer med Alzheimers sjukdom och deras närstående följer nyhetsrapporteringen om lekanemab med blandade känslor.

– Det är väldigt hoppfullt att det äntligen kommer ett läkemedel som faktiskt kan bromsa försämringen. Men många patienter och anhöriga är samtidigt oroliga att det ändå ska komma för sent för just dem. Och många undrar också om samhället verkligen kommer att prioritera en behandling mot demenssjukdom, säger Liselotte Björk, ordförande i patient- och anhörigorganisationen Demensförbundet.

Hon berättar att förbundet fick en hel del telefonfrågor om lekanemab i vintras när Alzheimerläkemedlet var på löpsedlarna.

– Det var bland annat de som ringde och undrade om det gick att importera medicinen. Man vill göra allt för att få lite längre tid som frisk, säger Liselotte Björk.

Två till tre extra år i lindrigt stadium

Lekanemab ges som intravenöst dropp och är avsett för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Forskning visar att det nya Alzheimerläkemedlet inte bara kan minska den sjukliga ansamlingen av proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Det finns även data från en fas III-studie som visar att detta faktiskt kan göra att försämringen av intellekt och andra funktioner går långsammare än med placebo. Att läkemedlet har det som kallas klinisk effekt.

Alldeles nyligen publicerade Eisai en simuleringsstudie som bygger på patientstudierna. Enligt simuleringsstudien kan lekanemab hålla kvar patienter i tidigare stadier av sjukdomen under längre tid och förbättra deras livskvalitet. Behandling med det nya Alzheimerläkemedlet gav en förlängning på två till tre år av genomsnittstiden för utveckling till svårare stadier av Alzheimers sjukdom. Detta jämfört med enbart standardbehandling. Simuleringsstudien är publicerad i Neurology and therapy.

”Kan vara mycket värdefullt”

Om inte man själv eller någon nära anhörig är drabbad av Alzheimers kan det dock vara svårt att bedöma vad dessa forskningsresultat kan betyda i verkliga livet för någon med sjukdomen. Hur stor roll spelar det egentligen om sjukdomsutvecklingen bromsar in när den ändå fortsätter?

– Det kan vara oerhört värdefullt både för individen själv, för anhöriga och för samhället. Det betyder att personen kan fortsätta att vara självständig och klara sig utan stöd mycket längre, säger Liselotte Björk på Demensförbundet.

– Handlar det om en Alzheimersjuk som fortfarande yrkesarbetar, kan personen också vara kvar i jobbet under längre tid.

NT-rådet avgör

Blir lekanemab godkänt av EU kommer det sedan att dröja ytterligare en tid innan vi vet om svensk vård inför behandlingen – och i så fall för vilka patienter. NT-rådet, regionernas organ för införande av nya terapier, har beslutat att lekanemab ska hanteras enligt processen för gemensamt nationellt införande.

Först ska läkemedlet genomgå en hälsoekonomisk värdering där oberoende experter väger nytta mot kostnader. Och sedan kommer en rekommendation från NT-rådet till regionerna om att använda det eller ej.

Kostnaderna för nya Alzheimerläkemedlet oroar

I en aktuell debattartikel i Läkartidningen varnade fyra demensexperter för risken att det nya Alzheimerläkemedlet blir alldeles för dyrt. I sin analys använde de det officiella listpriset i USA på lekanemab. Det ligger på 26 500 dollar (cirka 265 000 kronor) per år.

Det finns omkring 100 000 personer med tidig Alzheimers sjukdom i Sverige. Om alla de skulle få behandling till ovanstående pris skulle den årliga läkemedelskostnaden för lekanemab bli 26,5 miljarder, enligt analysen i Läkartidningen. Det motsvarar cirka 80 procent av de totala årliga läkemedelsutgifterna i Sverige, skriver experterna.

De menar att scenariot är orimligt och efterlyser en diskussion som leder till ett rimligt pris.

– Jo, kostnaden är ett orosmoment, säger även Liselotte Björk:

– Därför är det också väldigt viktigt att de tjänstemän och politiker som ska ta ställning har tillräcklig kunskap om Alzheimers sjukdom. I dag får många sin diagnos betydligt tidigare i sjukdomen och kan fortfarande vara i gång i samhället under många år. Det behöver man ha klart för sig när man värderar en sådan här behandling.

Planerar att driva frågan

Hon är rädd att felaktiga och förlegade föreställningar om sjukdomen ska påverka Alzheimersjukas möjligheter att få effektiv behandling negativt:

– Det finns fortfarande ett stigma och en rädsla kring demenssjukdomar. De som drabbas säger att de upplever sig som borträknade.

– Det kommer att vara viktigt för oss i Demensförbundet att vara aktiva i diskussionerna om införande av den nya behandlingen om det blir aktuellt. Vi kommer att engagera oss tillsammans med personer med Alzheimers sjukdom som är våra referenspersoner, och deras anhöriga.

Avloppsvatten gynnar resistens mot antibiotika

Helene Wallskär
-
0
Avloppsvatten gynnar resistens mot antibiotika

Avloppsvatten är en miljö där det är extra stor risk att sjukdomsframkallande bakterier kan bli antibiotikaresistenta och fortsätta föröka sig. Det visar forskare i Göteborg i en studie som publicerats i Nature communications biology.

Resultatet är överraskande eftersom avloppsvatten verkar spela en viktigare roll för ökningen av antibiotikaresistens än forskare tidigare trott.

– För att bekämpa antibiotikaresistens kan vi inte bara fokusera på att förhindra spridningen av de resistenta bakterier som redan är i omlopp, vi måste också förhindra eller fördröja uppkomsten av nya varianter, säger Fanny Berglund vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Hon forskar om antibiotikaresistens och är en av forskarna bakom den aktuella studien.

Uråldriga resistensgener

Långt, långt innan människan upptäckte antibiotika och förädlade dem till läkemedel så tillverkade mikroorganismer antibiotika, substanser som kunde bekämpa bakterier. Därför lärde sig också bakterier att försvara sig mot antibiotika, att bli resistenta. En rad bakteriearter bär härigenom på uråldriga resistensgener i sin arvsmassa.

Så länge dessa resistensgener finns hos ”snälla” bakterier orsakar de inte några akuta medicinska problem. Men under vissa omständigheter kan gener överföras från en bakterie till en annan. Resistensgener kan därför överföras till sjukdomsframkallande bakterier. Detta är en av de mekanismer som ligger bakom den snabba ökningen av allvarliga antibiotikaresistenta infektioner i världen.

Var finns värsta grogrunden?

Sjukdomsframkallande bakterier har på det här sättet samlat på sig allt fler antibiotikaresistensgener i sin arvsmassa. Och om antibiotika då tillförs genom till exempel medicinsk behandling får de resistenta bakterierna en fördel och kan föröka sig på bekostnad av andra.

Men i vilka miljöer är det störst risk att det här kan ske? I människokroppen? I jord? Hos djur? I vanliga vattendrag? I avloppsvatten?

Det ville Göteborgsforskarna ta reda på. De fokuserade därför på en faktor som är nödvändig för att gener ska kunna överföras mellan bakterier. Denna faktor är att genen måste skaffa sig ökad rörlighet för att kunna hoppa mellan bakteriearter. Och sådan ökad rörlighet får generna bara i närvaro av vissa specifika genetiska komponenter. Forskarna kallar dem i sin studie för ”mobiliserande element”.

Använde databank med tusentals DNA-prover

Forskarna resonerade så här: För att få en stor överflyttning av resistensgener till nya bakteriearter behövs både bakterier som redan är resistenta och hög förekomst av nämnda mobiliserande element. Därför letade de efter miljöer med just dessa nyckelkomponenter.

De använde en databank med samlingar av DNA-provanalyser från olika länder och olika miljöer. Sammanlagt ingick tusentals DNA-prover i analysen.

Överraskande resultat

Till sin förvåning fann forskarna att det inte var i tarmen hos människor och djur som miljön var allra gynnsammast för utveckling av antibiotikaresistens. I stället var det i avloppsvatten från avloppsreningsanläggningar i olika länder som de sökta nyckelkomponenterna framför allt fanns.

– Det är mycket fokus på att minska antibiotikaanvändningen hos människor och djur. Detta är förstås viktigt, men vår studie visar att vi också måste vara uppmärksamma på vårt avloppsvatten, eftersom det här verkar vara en plats där nya varianter av antibiotikaresistens kan utvecklas, säger Fanny Berglund.

”Misskrediterar läkemedelsindustrin”

Anna Bäsén
-
0
”Misskrediterar läkemedelsindustrin”

”Fetma påverkar en av fyra vuxna i UK, så erbjuder ditt apotek en viktminskningstjänst? Om inte så har vi finansiering för att komma igång. Följ med oss ​​på söndag morgon för ett GRATIS #webinar för att börja din resa. Vår #sjuksköterska kommer att guida dig hela vägen så att du inte är ensam. Kommer vi att #walkthewalk med dig?”

Så kan man översätta en annons på Linkedin som marknadsförde utbildningar om att arbeta med att erbjuda viktminskningshjälp. Den marknadsförda utbildningen riktade sig till vårdpersonal, som farmaceuter. Den skulle bland annat ge kunskap om att förskriva fetmaläkemedel. I synnerhet det danska läkemedelsföretaget Novo nordisks fetmaläkemedel Saxenda (liraglutid).

På grund av sina kopplingar till dessa utbildningar utesluts nu Novo nordisk i minst två år från den brittiska branschorganisationen för läkemedelsindustrin. Den heter Association of the british pharmaceutical industry, ABPI och är motsvarigheten till svenska Läkemedelsindustriföreningen, LIF.

Läkemedelsföretaget måste bevisa att de bättrat sig innan de får gå med igen.

Upprepade och allvarliga regelbrott

Orsaken till att företaget kastas ut rubriceras som allvarliga och upprepade brott mot ABPI:s etiska uppförandekod. Nyheten om uteslutningen har bland annat rapporteras i The British medical journal, BMJ.

Det började med att annonsen på Linkedin om fetmautbildning anmäldes till ABFI av hälso- och sjukvårdspersonal.

Efter en lång utredning slår branschföreningen nu fast att Novo nordisk fullt medvetet men förtäckt betalat för en storskalig kampanj för fetmautbildningar.

Syftet var att få hälso- och sjukvårdspersonal, som farmaceuter, att skriva ut deras fetmaläkemedel Saxenda, och därigenom öka försäljningen. Dessutom utan att patienten ens behöver träffa en läkare eller sjuksköterska med förskrivningsrätt.

Betalade vårdpersonalens utbildning

Det företaget gjort visar på en omfattande brist på förståelse om vad föreningens etiska koder innebär och förvirring kring ansvaret, menar ABPI:s överklagandenämnd.

Regelbrotten är flera enligt ABPI:s överklagandenämnd:

  •  ABPI anser att Novo nordisk inte tydligt angett sin Saxendakoppling på Linkedin, vilket är ett brott mot de etiska reglerna.
  • Företaget har betalat viktminskningsutbildningar för individuell hälso- och sjukvårdspersonal, som farmaceuter, så att de ska kunna skriva ut fetmaläkemedel utan att vara läkare eller sjuksköterska med förskrivningsrätt.
  • Kursernas innehåll var obalanserade och vinklade till Saxendas fördel.
  • Syftet var att tydligt driva på försäljningen av Saxenda.

“Armlängds avstånd” enligt företaget

Novo nordisk protesterade mot samtliga anklagelser. Enligt läkemedelsföretaget var deras sponsring på ”armlängds avstånd”.

Men branschföreningen står fast.

Novo nordisk hade med sina egna representanter på webbinarer. Kursdeltagarna följdes också upp av läkemedelsföretaget efteråt för att stötta dem att starta verksamhet. Det kan inte kallas “armlängds avstånd”, enligt ABPI.

Varje kursdeltagare fick ett ettårigt finansiellt stöd från Novo nordisk för det som kallas PGD, Patient group directions. Det är ett rättsligt ramverk som finns i Storbritannien.

PGD gör att vårdpersonal som dietister, sjuksköterskor och farmaceuter kan skriva ut läkemedel till en specifik patientgrupp utan att vara läkare eller sjuksköterska med vanlig förskrivningsrätt.

Tusentals gick sponsrad fetmakurs

Den 1 juli 2021 hade 4399 vårdpersonal genomgått utbildningen. 599 av hade aktiverat sin PGD-licens, enligt BMJ.

Branschorganisationens överklagandenämnd går hårt åt Novo Nordisk. Samarbetet med kursarrangören, i synnerhet i relation till PGD, anser den “har misskrediterat och minskat förtroendet för läkemedelsindustrin“.

Att betala utbildning på det här sättet är en individuell förmån till hälso- och sjukvårdspersonal som är ett ”incitament att förskriva, tillhandahålla, administrera eller rekommendera Saxenda”, enligt ABPI:s överklagandenämnd. Det är inte tillåtet.

Särskilt betonar nämnden att information om säkerhet och biverkningar av företagets läkemedel undanhållits när det jämförts med konkurrerande fetmaläkemedel.

Framställde sin egen medicin som bäst

Under kursen fick deltagarna lära sig om tre olika viktminskningssubstanser.

I utbildningsmaterialet nämndes allvarliga biverkningar och kontraindikationer enbart för de två andra substanserna, inte för företagets preparat.

I en annan del i kursen förklarades mekanismen om hur GLP-1 analoger är aptitdämpande. Vid denna tidpunkt fanns bara liraglutid preparat tillgängligt.

Kursdeltagarna informerades även om att lämplig hälso- och sjukvårdspersonal med PGD kunde skriva ut Saxenda. Detta läkemedel framhölls även som bäst, enligt ABPI.

Obalanserade information har nått en bred publik. Det är ett potentiellt hot mot patientsäkerheten, anser överklagandenämnden. Därför ska Novo nordisk tillrättavisas offentligt.

Sällsynt att medlemsföretag utesluts

Beslutet om uteslutning är ovanligt. På 40 år har ABPI uteslutit endast åtta medlemsföretag. Motsvarande organisation i Sverige, Läkemedelsindustriföreningen, LIF, har aldrig någonsin uteslutit någon medlem, uppger presschefen Erik Kjellin.

Novo nordisk ska hållas under uppsikt i två år. De måste bevisa att de bättrat sig innan de får bli medlemmar igen.

En talesman för Novo nordisk säger enligt BMJ att de är besvikna över beslutet men accepterar det.

Vidare säger talespersonen att de ska fortsätta att stärka sitt efterlevnadsramverk och förbli angelägna om att följa ABPI:s uppförandekod samt ”upprätthålla de högsta möjliga etiska standarder som krävs av läkemedelsindustrin”.

I blåsväder för att ha betalat experter

Men det är inte enda härvan Novo nordisk är inblandad i just nu. The Observer har avslöjat en orkestrerad PR-kampanj för ett annat av bolagets fetmaläkemede, Wegovy, eller semaglutid, ibland kallat ”The skinny jab”.

Hälsoorganisationer. forskare och andra yrkesmänniskor har fått 21,7 miljoner pund, motsvarande 281 miljoner svenska kronor.

Dessa har sen, som experter, hyllat Wegovy, men däremot inte alltid angett sin koppling till bolaget, skriver The Guardian. Företaget har också gett pengar till den brittiska offentliga vården.

Det finns inga tecken på att utbetalningarna är olagliga, enligt The Guardian. Experterna säger att de inte påverkats av pengarna. Företaget självt säger att det aldrig medvetet brutit mot de etiska eller lagliga ramarna.

Många frågor kvar om beredskapsapotek

Helene Wallskär
-
0
Många frågor kvar om beredskapsapotek

I två nya delrapporter om beredskapsapotek redovisar Läkemedelsverket respektive Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, hur de arbetar med denna omdiskuterade beredskapsfråga.

Men den som vill se handfasta förslag om till exempel beredskapsapotekens roll och antal får vänta tills regeringsuppdragen ska slutredovisas. TLV:s och Läkemedelsverkets delrapporter om beredskapsapotek visar att mycket analyser och diskussioner återstår innan de vill sätta ned foten om konkreta förslag.

Roller och syften ännu oklara

TLV beskriver i sin rapport ett flertal olika tänkbara utformningar av ett system med beredskapsapotek. Och TLV:s delrapport handlar också till stor del om att beskriva den långa rad av frågor som utredningen måste besvara, utan att myndigheten ännu tar ställning i någon av dem.

Exempel på sådana frågor är: Vilken roll ska beredskapsapoteken spela och vilka syften ska de ha? Hur många ska de vara? Hur ska de utses? Hur blir systemet kostnadseffektivt? På vilket sätt ska det finansieras?

Två delrapporter om beredskapsapotek

Om TLV:s delrapport framför allt är inriktad på frågorna kring systemet för beredskapsapotek, så handlar Läkemedelsverkets rapport mer om kraven på det enskilda beredskapsapoteket.

Läkemedelsverket konstaterar att ett beredskapsapotek ska kunna tillgodose allmänhetens behov av läkemedel under en kris i fredstid, vid höjd beredskap och i krig.

– Beredskapsapotek kommer att kunna utgöra en viktig pusselbit i Sveriges förmåga till motståndskraft vid en kris. Därför kommer det att behöva ställas högre krav på apotek som ska fungera under ansträngda förhållanden, exempelvis att de har lokaler som är tillräckligt stora för en mer omfattande lagerhållning samt att personal finns tillgänglig och är välövad, säger Anna Jonsson, projektledare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Förslag till krav på beredskapsapotek

Här är några av de krav Läkemedelsverket anser att samhället bör ställa på beredskapsapotek:

  • Kunna hålla öppet så mycket som situationen kräver och inte vara beroende av till exempel öppettiderna i ett köpcentrum
  • Klara omfattande lagerhållning.
  • Bra inbrottsskydd.
  • Bra reservsystem för el.
  • Stabil personalförsörjning.
  • Robust IT-system och reservlösning vid störningar.
  • Kunna jobba även utan IT-stöd kortare period.
  • Ha beredskap att bedriva distanshandel.

Åsa Kullgren lade ursprungsförslaget

Det var utredaren Åsa Kullgren som lade fram förslaget om att inrätta beredskapsapotek i sin utredning om bättre beredskap i hälso- och sjukvården. Hon föreslog att det ska finnas 600-700 beredskapsapotek som är skyldiga att hålla öppet även i kris och krig.

Åsa Kullgren föreslog att beredskapsapoteken skulle vara vara geografiskt väl spridda över landet, ha robusta lokaler och möjlighet till viss lagring av läkemedel. I första hand borde de enligt utredningen inrättas inom statligt ägda Apoteket AB.

Idén om beredskapsapotek blev i stort väl mottagen, men när det gällde utformningen av systemet hade många remissinstanser invändningar. De var bland annat rädda för en snedvridning av konkurrensen på apoteksmarknaden.

Nu har Läkemedelsverket, TLV och E-hälsomyndigheten regeringens uppdrag att föreslå hur ett system med beredskapsapotek ska se ut. De ska slutredovisa uppdraget till socialdepartementet senast 31 december i år.

123Sida 2 av 3