Annons

Månads arkivering april 2023

”Inte rimligt att Sverige kan bli självförsörjande”

0

KRÖNIKA. För några veckor sedan kom siffror från Statiska Centralbyrån som visade att svensk läkemedelsexport ökade med 39 procent under 2022. Hela 139,4 miljarder kronor exporterar vi läkemedel för. Det är väldigt mycket pengar.

Jag är fortfarande chockad över att man kan ta 50 kronor för en semla, så 139 miljarder ligger nog bortom min fattningsförmåga. För att få någon slags uppfattning om hur mycket pengar det är så kollade jag exporten av personbilar. Den var på ”bara” 124 miljarder.

Läkemedelsexporten är dessutom mer än dubbelt så hög som importen av läkemedel som låg på 66,1 miljarder kronor. Det är tydligt att även om läkemedel är en stor kostnad för oss som nation så har de ändå en positiv effekt på Sveriges handelsbalans.

Global läkemedelshandel glädjande

Den stora exporten och importen visar också på en annan intressant sak. Den globala handeln med läkemedel är mycket omfattande. Det ska vi vara glada för. Genom att företag i olika länder specialiserar sig på utveckling och tillverkning av olika läkemedel kan fler människor få tillgång till en stor mängd läkemedel till ett någorlunda rimligt pris.

Visst, en del läkemedel är dyra men om varje land tillverkade alla läkemedel som den egna befolkningen behövde skulle batchstorlekarna (tillverkningssatsernas storlekar, redaktörens förklaring) bli mycket små och tillverkningskostnaderna gå upp drastiskt.

I den hotfulla omvärld som vi numera lever i har det vuxit fram ett stort intresse för inhemsk tillverkning av livsviktiga varor, däribland läkemedel. Om Sverige exporterar för dubbelt så mycket pengar som vi lägger på import så borde det väl vara enkelt att i en krissituation ställa om till att bli självförsörjande?

Inte som ris och avokado

Tyvärr, tror jag inte att det är så enkelt. Om vi jämför med livsmedel som är en annan livsviktig vara så har läkemedelsförsörjning helt andra utmaningar. Ett problem är det stora antalet olika läkemedelsprodukter som vi behöver. När det gäller livsmedel kan man tänka sig att styra om konsumtionen till andra produkter i en krissituation. Om det kniper kan vi äta mer havregryn och morötter och mindre ris och avokado. För läkemedel är det mycket svårare att hitta fungerande ersättningsprodukter.

Ett annat problem är att ett och samma läkemedel ofta tillverkas i flera olika anläggningar. En fabrik tillverkar den aktiva molekylen, en annan den färdiga produkten, till exempel tabletten eller injektionsvätskan. Oftast krävs ytterligare anläggningar som tillverkar produktspecifika insatsvaror. Slutligen gör höga kvalitetskrav att omställning till nya produkter blir resurskrävande.

Svensk läkemedelsexport bidrar till bättre värld

Det är naturligtvis bra att vi förbereder oss för bristsituationer i händelse av krig eller kriser. När det gäller läkemedel är det dock knappast rimligt att försöka bli självförsörjande. För ett begränsat antal särskilt viktiga läkemedel kan man planera för inhemsk produktion. Beredskapsförråd är en annan möjlighet att minska vår känslighet.

Det allra viktigaste är dock att vi gör vad vi kan för att den globala handeln med läkemedel ska kunna fortsätta. Den är en förutsättning för modern och kostnadseffektiv vård. I Sverige kan vi glädja oss åt att vår läkemedelsexport bidrar till en positiv handelsbalans men långt viktigare är att den bidrar till en bättre värld.

Torkel Gren
Styrelseordförande, Apotekarsocieteten

Smittskyddsläkare vill ha billigare TBE-vaccin

0

Fästingsmittan TBE, Tick borne encephalitis, breder ut sig över landet. Både geografiskt och i antalet fall. Mellan 2004 och 2022 nästan tredubblades antalet fall i Sverige som rapporterades till Folkhälsomyndigheten. Antalet anmälda fall ökade från 171 till 466.

Eva Lindgren är biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen som är hårt drabbad av TBE.

– Väderförhållandena med ett varmare klimat är en stor orsak, förekomsten av värddjur som sprider fästingar är en annan och hur vi vistas ute i naturen. Men vi har inte alla svaren om varför TBE-smittan ökar idag, säger hon.

Antalet smittade fyrfaldigades i regionen

Vissa regioner – samt vissa områden inom regioner – är extra utsatta för TBE-bärande fästingar.

Västra Götalandsregionen hör dit. 2021 var ett dystert rekordår med 108 fall.

– Vi vill förstås att så många som möjligt ska vaccinera sig, förrförra året hade vi det högsta antalet fall någonsin och förra året näst högst antal fall.

På 13 år har antalet som rapporterats smittade i regionen fyrfaldigats, från 20 fall år 2010 till 80 fall 2022.

– Idag rekommenderar vi TBE-vaccination till alla som vistas i naturen. Självklart är det väldigt många människor som det gäller, konstaterar Eva Lindgren.

Om du får vaccinera dig gratis, billigare eller betala fullpris på flera hundralappar beror på var du bor. Det visar en kartläggning över hela landet som Läkemedelsvärlden gjort.

Priserna skiljer sig åt i samma region

Priserna varierar även mellan vaccinatörerna. Hos Vaccin direkt i Göteborg får exempelvis en vuxen betala 430 kronor per dos och barn 390. På Närhälsans mottagningar i Göteborg kostar én dos 330 kronor för vuxna och 320 för barn.

Då ska man minnas att grundvaccinationen består av tre doser som ska ges i god tid före fästingsäsongen. Det innebär att grundvaccination för ett par med tre barn skulle kunna landa på över 6000 kronor.

– Har man flera barn blir grundvaccinering mot TBE såklart en väldig kostnad. Det är klart att man skulle vilja att det var subventionerat eller gratis, säger Eva Lindgren.

Gratisvaccin kan vara på gång

Fyra regioner diskuterar just nu att införa subventionerat eller gratis vaccin, enligt Läkemedelsvärldens enkät.

I Västra Götaland diskuteras gratis TBE-vaccin till barn och unga, och gratis eller billigare vaccin till vuxna. Sjukdomen är en svår belastning för både individ och sjukvård.

– Det är klart att man måste göra en samhällsekonomisk bedömning. Vi vet att barn svarar ännu bättre på vaccinet än vuxna, säger Eva Lindgren.

Även Stockholms smittskydd positivt

Även i Region Stockholm är frågan uppe på bordet, då om kostnadsfritt vaccin till barn och unga. Det saknas dock tidsplan och förberedda beslut. Men smittskyddet i regionen positivt.

”Införande av kostnadsfri TBE-vaccination för barn skulle innebära att vi på ett jämlikt sätt kan erbjuda TBE-vaccin till  alla barn i vår region.” svarar regionens smittskydd via presstjänsten. ”Vi ser positivt på att barn blir skyddade mot TBE.”

Kan ge bestående men

Eva Lindgren poängterar att TBE kan innebära ett stort lidande. Smittan kan ge allvarlig hjärnhinneinflammation och är i sällsynta fall dödlig.

Hälften blir friska men ungefär varannan får kvarstående men som minnesproblem och stresskänslighet.

– Även om det är ovanligt förekommer det att vi får in riktigt svåra barnfall, berättar hon.

Nu utreder Folkhälsomyndigheten möjligheten till nationella riktlinjer kring TBE-vaccination, något Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om. Detta har många regioners smittskydd efterfrågat.

– Det är väl bra om det blir samordnat och inte så stora variationer mellan regionerna. För patienten blir det enklare att se vad som gäller om man exempelvis ska resa någonstans, tycker Eva Lindgren.

Företag fälls för missvisande påståenden

Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, fäller företaget UCB pharma AB för en annons om läkemedlet Cimzia (certolizumabpegol). Annonsen var införd i Dagens medicin. Det var Läkemedelsverket som hade anmält den till NBL.

Läkemedelsverket: Otydligt och missvisande

Cimzia är en injektionsvätska som används för behandling av reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit och plackpsoriasis hos vuxna patienter. Den fällda annonsen vänder sig till förskrivande läkare som ”överväger ett biologiskt läkemedel till en kvinna” med någon av dessa sjukdomar (citatet översatt från engelska).

På annonsbilden syns en yngre kvinna som drar en resväska. Annonsen innehåller några huvudpåståenden om läkemedlet med korta tillhörande förklaringar. Läkemedelsverket anser att flertalet av dessa påståenden och förklaringar är otydliga och/eller missvisande.

Tillräckliga data om Cimzia vid graviditet saknas

Detta gäller bland annat utsagan att Cimzia ”erbjuder behandlingskontinuitet för kvinnor i barnafödande ålder”. Tillsammans med bilden blir denna information vilseledande, menar Läkemedelsverket. Myndigheten anser närmare bestämt att annonsen ger sken av att behandlingen är särskilt lämplig för kvinnor i fertil ålder.

I själva verket saknas det dock ännu tillräckliga data om huruvida det finns några risker med att ge Cimzia under graviditet. Detta enligt produktresumén, den dokumentation som ligger till grund för ett läkemedels godkännande.

Ett annat av de annonspåståenden som Läkemedelsverket vänder sig mot är att behandlingen sägs minska förekomsten av uveit (inflammation i ögats druvhinna). Det finns inte stöd för detta varken i de studier företaget hänvisar till eller i produktresumén, menar myndigheten.

NBL håller med Läkemedelsverket

UCB invänder mot de flesta av Läkemedelsverkets anmärkningar och menar att informationen i annonsen inte kan missförstås eller feltolkas.

Men NBL går på Läkemedelsverkets linje och fäller företaget. NBL skriver att UCB har handlat i strid mot god sed på läkemedelsinformationens område genom påståenden som saknar stöd i produktresumén, påståenden som är fel eller kan missförstås samt genom att redovisa en studie på missvisande sätt. Företaget ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.