I två nya delrapporter om beredskapsapotek redovisar Läkemedelsverket respektive Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, hur de arbetar med denna omdiskuterade beredskapsfråga.
Men den som vill se handfasta förslag om till exempel beredskapsapotekens roll och antal får vänta tills regeringsuppdragen ska slutredovisas. TLV:s och Läkemedelsverkets delrapporter om beredskapsapotek visar att mycket analyser och diskussioner återstår innan de vill sätta ned foten om konkreta förslag.
Roller och syften ännu oklara
TLV beskriver i sin rapport ett flertal olika tänkbara utformningar av ett system med beredskapsapotek. Och TLV:s delrapport handlar också till stor del om att beskriva den långa rad av frågor som utredningen måste besvara, utan att myndigheten ännu tar ställning i någon av dem.
Exempel på sådana frågor är: Vilken roll ska beredskapsapoteken spela och vilka syften ska de ha? Hur många ska de vara? Hur ska de utses? Hur blir systemet kostnadseffektivt? På vilket sätt ska det finansieras?
Två delrapporter om beredskapsapotek
Om TLV:s delrapport framför allt är inriktad på frågorna kring systemet för beredskapsapotek, så handlar Läkemedelsverkets rapport mer om kraven på det enskilda beredskapsapoteket.
Läkemedelsverket konstaterar att ett beredskapsapotek ska kunna tillgodose allmänhetens behov av läkemedel under en kris i fredstid, vid höjd beredskap och i krig.
– Beredskapsapotek kommer att kunna utgöra en viktig pusselbit i Sveriges förmåga till motståndskraft vid en kris. Därför kommer det att behöva ställas högre krav på apotek som ska fungera under ansträngda förhållanden, exempelvis att de har lokaler som är tillräckligt stora för en mer omfattande lagerhållning samt att personal finns tillgänglig och är välövad, säger Anna Jonsson, projektledare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Förslag till krav på beredskapsapotek
Här är några av de krav Läkemedelsverket anser att samhället bör ställa på beredskapsapotek:
- Kunna hålla öppet så mycket som situationen kräver och inte vara beroende av till exempel öppettiderna i ett köpcentrum
- Klara omfattande lagerhållning.
- Bra inbrottsskydd.
- Bra reservsystem för el.
- Stabil personalförsörjning.
- Robust IT-system och reservlösning vid störningar.
- Kunna jobba även utan IT-stöd kortare period.
- Ha beredskap att bedriva distanshandel.
Åsa Kullgren lade ursprungsförslaget
Det var utredaren Åsa Kullgren som lade fram förslaget om att inrätta beredskapsapotek i sin utredning om bättre beredskap i hälso- och sjukvården. Hon föreslog att det ska finnas 600-700 beredskapsapotek som är skyldiga att hålla öppet även i kris och krig.
Åsa Kullgren föreslog att beredskapsapoteken skulle vara vara geografiskt väl spridda över landet, ha robusta lokaler och möjlighet till viss lagring av läkemedel. I första hand borde de enligt utredningen inrättas inom statligt ägda Apoteket AB.
Idén om beredskapsapotek blev i stort väl mottagen, men när det gällde utformningen av systemet hade många remissinstanser invändningar. De var bland annat rädda för en snedvridning av konkurrensen på apoteksmarknaden.
Nu har Läkemedelsverket, TLV och E-hälsomyndigheten regeringens uppdrag att föreslå hur ett system med beredskapsapotek ska se ut. De ska slutredovisa uppdraget till socialdepartementet senast 31 december i år.
