Annons
Home 2022

Årlig arkivering 2022

Tidig hpv-vaccinering klart effektivare visar studie

Helene Wallskär
-
0
Tidig hpv-vaccinering klart effektivare visar studie

Med tidig hpv-vaccinering minskar förekomsten av cancerframkallande humant papillomvirus, hpv, betydligt mer än om vaccinet ges först efter sexdebuten. Det visar en amerikansk studie som publicerats i Jama network open.

Studien ger stöd för rekommendationer om tidig hpv-vaccinering som finns i bland annat Sverige. Här erbjuds både flickor och pojkar i årskurs 5 hpv-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Jämförde tidig hpv-vaccinering med senare

I USA finns liknande rekommendationer. Men i den aktuella studien konstaterar forskarna att många flickor och kvinnor av olika orsaker blir vaccinerade senare än rekommenderat. Forskarna ville därför undersöka hur mycket tidpunkten för vaccineringen betyder.

Forskarna identifierade 4 722 kvinnor som år 2006 var 26 år eller yngre. Det var det året som hpv-vaccinering infördes i USA. De delade deltagarna i tre grupper; de som fått hpv-vaccin före sexdebut, de som blivit vaccinerade senare samt de som inte alls var hpv-vaccinerade.

Kvinnorna hade varit med i en nationell hälsoundersökning där de bland annat lämnat vaginalprover för hpv-screening och besvarat frågor om tidpunkten för sexuell debut. Forskarna använde dessa data för att jämföra grupperna.

Tydlig skillnad

De såg då att de två cancerrelaterade hpv-stammarna 16 och 18 förekom hos endast omkring 1 procent av de kvinnor som fått hpv-vaccin före sexdebuten. Bland dem som vaccinerats senare för förekomsten av dessa hpv-stammar cirka 3 procent och hos de ovaccinerade 6 procent.

Detta innebär att förekomsten av hpv 16 och 18 var 89 procent lägre bland dem med tidig hpv-vaccinering än bland de ovaccinerade. Bland dem som fått vaccinet senare var förekomsten endast 41 procent lägre än bland de ovaccinerade.

Svensk kampanj

Humant papillomvirus kan orsaka livmoderhalscancer och även vissa andra cancerformer.

I Sverige pågår sedan i fjol en kampanj för att utrota livmoderhalscancer genom att erbjuda gratis hpv -vaccin och självtestning för hpv till kvinnor i årskullar som har lägre vaccinationsgrad. Det handlar om kvinnor födda 1994-1999. Region Stockholm-Gotland startade med detta i fjol och nu följer allt fler regioner efter. Kampanjen utvärderas också i en forskningsstudie.

Drogberoende ska inte stoppa adhd-medicinering

Marie Ericsson
-
0
Drogberoende ska inte stoppa adhd-medicinering

De flesta av de adhd-läkemedel som används i Sverige i dag är narkotikaklassade. Läkare är därför återhållsamma med att skriva ut adhd-läkemedel till personer som även är alkohol- eller narkotikaberoende.

I de första nationella riktlinjerna för vård och stöd vid adhd och autism konstaterar dock Socialstyrelsen att det är viktigt att även denna grupp får tillgång till läkemedelsbehandling.

– Beroendeproblematik är en vanlig samsjuklighet bland personer med adhd och det är också en väldigt sårbar grupp. Därför är detta viktigt att lyfta. Vi ser att det finns ett vägledningsbehov kring läkemedelsbehandling för just denna grupp, säger Louise von Bahr, utredare på Socialstyrelsen och en av projektledarna för riktlinjerna.

Får inte rutinmässigt säkerställa drogfrihet

I riktlinjerna framgår att det är inte tillåtet att rutinmässigt säkerställa drogfrihet genom urin- eller blodprov innan en läkemedelsbehandling mot adhd påbörjas. Det har Justitieombudsmannen fastslagit i kritikbeslut mot tre regioner som utförde sådana prov.

En läkare kan däremot kräva urin- eller blodprov efter en individuell bedömning och ett informerat samtycke om man tycker att det behövs ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det kan till exempel vara om personen riskerar att använda läkemedlet på fel sätt.

– Det måste alltid ske en bedömning för varje patient, säger Louise von Bahr.

Centralstimulerande adhd-läkemedel

I Sverige finns det i dag fem läkemedelsubstanser som är godkända för behandling av adhd för personer över sex år. Tre av dessa (metylfenidat, dexamfetamin och lisdexamfetamin) är centralstimulerade och det är också de som är narkotikaklassade. De har störst effekt och är de som oftast används.

Läkemedelsverkets behandlingsriktlinjer betonar att centralstimulerande läkemedel mot adhd vid samtidigt skadligt bruk eller beroende endast bör förskrivas av förskrivare med kunskap om denna samsjuklighet.

– I riktlinjerna rekommenderar vi att en beroendeläkare ingår i teamet kring patienten när denna samsjuklighet finns, säger Louise von Bahr.

De övriga två adhd-läkemedlen (atomoxetin och guanfacin) är icke-centralstimulerande och ger en något lägre effekt. Behandling med icke-centralstimulerande läkemedel är dock ett viktigt alternativ, till exempel för personer som inte kan behandlas med centralstimulerande läkemedel, skriver Socialstyrelsen. Läkemedel mot adhd ska alltid ges tillsammans med ett behandlingsprogram med psykologiska och psykosociala insatser.

För att behandla allvarliga sömnproblem hos barn med adhd kan också läkemedlet melatonin användas.

Viktigt med tidiga insatser

I riktlinjerna framhåller Socialstyrelsen också att det finns geografiska skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel till barn. Flera regioner bör enligt myndigheten satsa mer resurser på läkemedelsbehandling till både barn och vuxna.

Förutom att fler bör få tillgång till adhd-läkemedel poängterar Socialstyrelsen också att det är viktigt med tidiga insatser för att minska svårigheterna för personer med ADHD eller autism. I vissa fall kan det räcka med anpassningar i vardagsmiljön, men ofta kan det även behövas insatser från hälso-sjukvård, socialtjänst och skola. Att neuropsykiatriska utredningar inte fördröjs och att de är individanpassade är också något som myndigheten lyfter.

Socialstyrelsen konstaterar också att det finns stora skillnader i vården av personer med adhd och autism i landet. Till exempel är det i en del regioner mycket lång kötid för att komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, och resurserna behöver därför fördelas mer jämlikt. Enligt myndigheten finns det också en del grupper i befolkningen som helt missas eller felbedöms.

Ännu en ny omikronvariant på väg att ta över

Helene Wallskär
-
0
Ännu en ny omikronvariant på väg att ta över

BQ.1, en ny undervariant av covid-19-virusets omikronvariant, är på väg att bli dominerande i EU. Det skriver EU:s smittskyddsmyndighet ECDC i en ny prognosrapport. Antalet fall av den nya omikronvarianten ökar nu i både Europa och USA.

Enligt ännu opublicerad forskning är BQ.1 ännu bättre än tidigare omikronvarianter på att ta sig förbi immunitet efter vaccinering eller tidigare infektion. Inget tyder dock på att de ger svårare sjukdom.

BQ.1 har uppstått genom fortsatta mutationer hos omikronvarianten BA.5, som fortfarande dominerar smittspridningen i Sverige och övriga EU. BQ.1 har tillsammans med några nära släktingar nu blivit vanligt förekommande i de covid-19-prover som analyseras. Vecka 40 rapporterade fem EU-länder att BQ.1 cirkulerar där och enstaka fall har även konstaterats i andra länder, däribland Sverige. Den ökade förekomsten gör att ECDC nu klassar BQ.1 med undervarianter som en ”variant av intresse”, den näst högsta riskklassningen.

BQ.1 konkurrerar ut BA. 5

I sin nya prognos räknar myndigheten med att varianten kommer att konkurrera ut de nu dominerande omikronvarianterna och någon gång mellan mitten av november och början av december. BQ.1 kommer då att bli den dominerande covid-19-varianten . ECDC skriver att detta sannolikt kommer att bidra till en ökning av antalet covid-19-fall under de närmaste veckorna och månaderna.

Även om BQ.1 inte verkar ge allvarligare symtom än sina företrädare så tyder ännu opublicerade laboratoriestudier på att nya mutationer gör den ännu bättre på att ta sig förbi immunitet. Det gäller både immunitet efter covid-19-vaccination och immunitet hos personer som tidigare haft covid-19.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat är också flertalet av de monoklonala antikroppsläkemedlen ineffektiva mot BQ.1.

– Länder måste vara vaksamma på tecken på att BQ.1 börjar spridas och upprätthålla känslig och representativ testning. Länder bör också fortsätta att övervaka frekvensen av covid-19-fall, särskilt bland personer som är 65 år eller äldre, säger ECDC-chefen Andrea Ammon i ett pressmeddelande.

Läkemedel mot brist på tillväxthormon i förmånen

Marie Ericsson
-
0
Läkemedel mot brist på tillväxthormon i förmånen

Sedan 21 oktober ingår läkemedelsföretaget Pfizers läkemedel Ngenla (somatrogon) i högkostnadsskyddet. Det har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat. Läkemedlet är avsett för behandling av barn från tre års ålder samt ungdomar med tillväxtstörningar på grund av otillräcklig insöndring av tillväxthormon.

Tillväxthormon som injiceras

Tillväxthormon, som frisätts från hypofysen, behövs för fysisk tillväxt. Brist på hormonet kan leda till fysiska, psykologiska och känslomässiga konsekvenser som kan påverka den drabbade personen under hela livet. Under 2021 behandlades cirka 2 000 barn i Sverige mellan ett och 17 år för tillväxthormonbrist.

Ngenla godkändes i EU i februari 2022. Den aktiva substansen i läkemedlet är somatrogon som är ett långtidsverkande rekombinant tillväxthormon. Rekombinant innebär att det är en modifierad variant av mänskligt tillväxthormon som har framställts på konstgjord väg.

Läkemedlet ska injiceras under huden en gång per vecka.

Jämfört med liknande läkemedel

I sin utredning har TLV jämfört Ngenia med Omnitrope (somatropin) som är ett annat rekombinant tillväxthormon som har funnits sedan mitten av 1980-talet. Det används som behandling för barn med olika former av tillväxtstörningar samt vuxna som har brist på hormonet. Omnitrope ges som en injektion under huden varje dag.

Enligt TLV är den kliniska effekten när det gäller längdtillväxt jämförbar för dessa båda läkemedel. Den hälsoekonomiska bedömningen baseras därför på en kostnadsjämförelse som enligt TLV visar på att kostnaderna för Ngenla är rimliga.

Företagets ansökta pris för en förfylld injektionspenna med 24 mg lösning är drygt 1 650 kronor AUP, det vill säga apotekens försäljningspris. För 60 mg är priset drygt 4 165 kronor AUP.  Den rekommenderade dosen är 0,66 mg per kilo kroppsvikt en gång i veckan.

En influensavariant kan vara utrotad

Helene Wallskär
-
0
En influensavariant kan vara utrotad

Influensaexperter över hela världen diskuterar för närvarande att en influensavariant kan vara utrotad. Det handlar om en av de tidigare vanligaste varianterna av influensa B. Den har beteckningen B/Yamagata och orsakade senast en svår influensasäsong 2017-2018. Sedan mars 2020 har den dock i stort sett lyst med sin frånvaro i de globala övervakningssystemen.

– Ett litet fåtal fall av B/Yamagata har rapporterats. Men det handlar troligtvis om personer som fått viruset genom vaccinering med levande försvagat vaccin, säger AnnaSara Carnahan, influensaexpert på Folkhälsomyndigheten.

Hypotesen är att denna variant blivit utrotad under covid-19-pandemin. Sådant har hänt tidigare i samband just med pandemier. Under svininfluensapandemin 2009 försvann en variant av influensa A och har inte återkommit, berättar AnnaSara Carnahan.

Men ännu är experterna inte säkra, förklarar hon:

– Vi får vänta och se. Det skulle kunna vara så att B/Yamagata fortfarande cirkulerar någonstans i världen där det inte finns så mycket testning. Men alla letar nu så om den finns kvar så kommer vi att få veta det.

”Vi vet inte ännu hur det nya normala ser ut”

Helene Wallskär
-
0
”Vi vet inte ännu hur det nya normala ser ut”

Det drar ihop sig till ännu en influensasäsong när influensan troligen kommer att spridas samtidigt som covid-19. Och den 8 november går också startskottet för den kostnadsfria vaccineringen mot säsongsinfluensa för äldre och andra riskgrupper.

Regionerna räknar även i år med ett stort intresse för att vaccinera sig. De har köpt in sammanlagt drygt två miljoner doser ”vanligt” influensavaccin samt 150 000 doser av ett förstärkt vaccin för äldre på särskilda boenden.

Hur blir kommande influensasäsong?

Men vad har vi egentligen att vänta oss av den kommande influensaepidemin? Många bedömare pekar på att Australien hade en intensiv spridning under sin gångna säsong och spår att vi kommer att få en liknande utveckling. Läkemedelsvärlden bad AnnaSara Carnahan, influensaexpert på Folkhälsomyndigheten, att kommentera.

Tror du att vi har en tuff eller lugnare influensasäsong framför oss?

– Det skulle kunna bli en intensiv säsong, men det är svårt att veta. Det beror mycket på vilka influensastammar som börjar spridas i Sverige. Det har också gått ett tag sedan vi senast hade en intensiv influensasäsong och eftersom virus ändrar sig hela tiden kan det betyda att fler är mottagliga.

– Andra faktorer som påverkar är hur mycket vi träffas och om vi är duktiga på att stanna hemma när vi är sjuka med symtom som kan vara covid-19 eller influensa.

Hur kommer smittorna att påverka varandra?

– Det vet vi inte heller och det blir spännande att se. Förra säsongen började influensan öka som vanligt i december. Men i stället för att som vanligt ta ännu mer fart efter jullovet dök influensan ned på nästan noll när spridningen av omikronvarianten av covid-19 tog fart. Sedan fick vi en våg av influensa även i april-juni vilket är ovanligt.

– Men det går inte att förutse om vi kommer att se något liknande den här säsongen. Så småningom kommer vi säkert att landa i ett nytt vintermönster som blir det normala och vid behov även anpassa våra vaccinrekommendationer efter det. Men där är vi inte ännu.

Samtidig vaccinering även i år

I fjol tog i genomsnitt 70 procent av alla som var 65 år och äldre influensasprutan vilket inte är så långt från Världshälsoorganisationens 75-procentsmål.

Kommer intresset att vara lika stort i år?

– Det hoppas och tror vi. En framgångsfaktor i fjol var att det gick att ta influensavaccin och höstdos mot covid-19 samtidigt och detta kommer regionerna fortfarande att erbjuda.

Finns det några nyheter i årets rekommendationer om influensavaccinering?

– En nyhet är att de flesta regioner kommer att erbjuda alla de fyra prioriterade grupperna vaccin samtidigt från och med 8 november, i fjol skedde det stegvis. Vi har också ändrat vår rekommendation om influensavaccin till gravida. Numer gäller den från graviditetsvecka 13. Ändringen beror på att det finns bra evidens för att det är säkert och effektivt att ge vaccinet då och att vi vill öka möjligheterna att skydda gravida mot influensa.

Många intressanta spår i vaccinforskningen

Forskningen och utvecklingen av nya typer av influensavacciner har på senare år väckt ökat intresse.

Vad hoppas du av framtidens vacciner?

– Ett mål som många arbetar med är att få fram ett universellt vaccin som skyddar mot flera olika stammar och varianter av influensavirus. Det vore en fördel eftersom vaccinet då inte alltid skulle behöva anpassas inför varje säsong.

– Ett annat intressant spår är influensavacciner som är lättare än dagens att ändra och inte tar lika lång tid att tillverka. Det handlar bland annat om vacciner som bygger på mRNA-teknik.

– Det pågår även arbete med att utveckla ett kombinerat vaccin mot både covid-19 och influensa. Ett sådant vaccin vore mycket praktiskt att ha, men det är i så fall viktigt att det verkligen är lika effektivt mot båda virusen.

Fokus på symtomhjälp och smittskydd

Marie Ericsson
-
0
Fokus på symtomhjälp och smittskydd

Det pågående ebolautbrottet i Uganda, som deklarerades den 20 september, orsakas av en virusstam som kallas Sudanstammen. De vacciner och läkemedel som har fungerat mot andra ebolastammar har visat sig vara verkningslösa mot denna.

Nyligen meddelade dock Världshälsoorganisationen, WHO, att kliniska prövningar av två nya vaccin, kan komma att starta inom kort, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

– Om man får fram fungerande vacciner kommer det givetvis ha stor betydelse och kunna rädda många liv. Men under tiden får man jobba på med andra beprövade metoder för att stoppa smittspridningen, säger sjuksköterskan och forskaren Anneli Eriksson.

Hon har nyligen kommit tillbaka från Mubende i västra Uganda där hon, som en del av Läkare utan gränsers team, har hjälpt till med att stötta sjukvårdspersonalen. Hon har också arbetat med att etablera nya vårdplatser och med att utvärdera vad man kan göra för att arbetet ska bli mer smittsäkert.

Ebolautbrottet i Uganda hade pågått sedan juli

Anneli Eriksson har disputerat inom katastrofmedicin och arbetar till vardags som forskningsspecialist på Institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet. Sedan 1995, då hon började att arbeta med Läkare utan gränser, har hon hunnit göra fältarbetesinsatser i flera olika länder. Bland annat har hon arbetat vid ebolautbrotten i Liberia 2014 och Demokratiska republiken Kongo 2018. Hon har även varit i Uganda flera gånger tidigare.

Hennes erfarenhet gjorde att Läkare utan gränser kontaktade henne och bad henne att resa till Uganda och hjälpa till.

– Utbrottet blev känt i september men hade troligtvis pågått ända sedan i slutet av juli. Det är ett svårtolkat utbrott. Det är ganska många bekräftade fall, men samtidigt har det inte varit den exponentiella ökning som man kanske kunde ha förväntat sig.

Byggde tält med 40 vårdplatser

Anneli Eriksson berättar att strategin från hälsomyndigheterna i Uganda var att isolera och vårda alla som hade ebola på ett stort sjukhus i Mubende. Men enligt henne fanns det ganska många problem med detta.

– När vi kom dit hade man isolerat ebolasjuka i en fristående byggnad vilket ju var bra. Men det saknades toaletter där så patienterna gick ändå till en annan byggnad där andra personer med andra sjukdomar vårdades, berättar hon.

Läkare utan gränsers medarbetare hjälpte därför till med att bygga upp semipermanenta tält där ebolapatienter kunde vårdas. I dessa tält fanns sammanlagt drygt 40 vårdplatser, med separata områden för patienter med misstänkt och med konstaterad ebola.

– Jag hjälpte till med organisationen av vården och hur man ska ta hand om patienterna på ett smittsäkert sätt både för patienter och för personal. Det är viktigt att man inte sprider ebola från någon som säkert har sjukdomen till någon som kanske i slutändan visar sig ha en annan sjukdom, säger Anneli Eriksson.

De ordnade också med säkra omklädningsstationer för vårdpersonalen för att hindra smittspridning.

Organisationen byggde även upp en mindre enhet som låg närmare epicentret av utbrottet så att patienter kunde vårdas närmare sina anhöriga.

– Det kan vara svårt att övertyga anhöriga om vikten av vård och isolering för en patient med ebola, långt hemifrån utan möjlighet att besöka. Särskilt när man inte har en väl fungerande behandling och när det rör sig om en sjukdom som är så pass dödlig.

– Att skicka iväg en familjemedlem till sjukhuset utan att själv kunna följa med blir skrämmande. Särskilt om du redan har familjemedlemmar som avlidit och du inte har kunnat säga farväl och inte begrava som du är van att göra, säger Anneli Eriksson.

Saknas läkemedel för ebolautbrottet i Uganda

Precis som för vaccinen är även de läkemedel som har fungerat mot tidigare stammar inte utvecklade för att verka mot Sudanstammen. Men även inom detta område pågår forskning. Nyligen blev det till exempel känt att USA har skickat läkemedlet remdesivir, som används mot covid-19, samt det experimentella ebolaantikroppsläkemedel MBP134 till Uganda. Dessa är avsedda för att behandla sjukvårdspersonal, men ska först testas i kliniska prövningar.

Den behandling som ebolapatienter får i nuläget fokuserar i stället på att lindra symtom och upprätthålla vitalfunktioner.

– Vi gav smärtstillande läkemedel i olika styrkor beroende på hur mycket patienten led. Det kunde till exempel handla om läkemedel mot illamående, magsmärtor och diarréer som är vanliga symtom symtom vid ebola. Mat och multivitaminer är också en del av behandlingen.

Patienterna kan också behandlas med malarialäkemedel eller antibiotika för att få bort andra möjliga infektioner, berättar Anneli Eriksson. De allra svårast sjuka patienterna med sviktande syresättning, vätskebalans och låga blodsockernivåer behandlades med syrgas, vätskeersättning och dropp med glukos.

Nedstängning i två distrikt

När Anneli Eriksson var i Uganda var samhället öppet som vanligt utan regler eller restriktioner.

– Det förvånade mig, men jag tror att man var trött efter en lång nedstängning på grund av covid-19. Det fanns en känsla av att ingen riktigt ville bry sig om det här lilla ebolautbrottet. Uganda har också lyckat få bukt med flera ebolautbrott innan de blev stora, och det spelade säkert också in.

Sedan hon kom tillbaka till Sverige har dock Ugandas president Yoweri Museveni, som tidigare ansåg att det inte behövdes några åtgärder, gjort en helomvändning.

Han har beslutat att de två hårt drabbade distrikten Mubende och Kassanda ska stängas ned under tre veckor. Restriktionerna handlar bland annat om att stänga barer, nattklubbar och nöjesställen samt att invånarna får utegångsförbud. Presidenten har också stoppat all trafik till och från distrikten, med undantag från lastbilar.

Ugandas hälsodepartement har hittills bekräftat 84 fall varav 25 dödsfall i det pågående utbrottet.

Ännu ett variantanpassat vaccin snart godkänt

Marie Ericsson
-
0
Ännu ett variantanpassat vaccin snart godkänt

EU:s läkemedelsmyndighet EMA:s expertkommitté CHMP rekommenderar ett godkännande av ytterligare ett variantanpassat covid-19-vaccin. Det är en uppdaterad version av Modernas vaccin som riktar sig mot ursprungsvarianten av sars-cov-2 samt mot omikrons undervarianter BA 4 och BA 5. Rekommendationen gäller för vuxna och barn från 12 år som har genomgått en grundvaccinering mot covid-19.

CHMP:s rekommendation kommer nu att skickas till EU-kommissionen som fattar det slutgiltiga beslutet om godkännande. Normalt följer kommissionen CHMP:s rekommendationer.

Variantanpassat vaccin ska ge bättre skydd

Variantanpassade vacciner har uppdaterats på så sätt att de ska skydda bättre mot nya varianter av sars-cov-2. Sedan september har tre sådana vacciner godkänts i EU.

Först ut var Pfizer/Biontechs vaccin Comirnaty och Modernas vaccin Spikevax som riktar sig mot virusets ursprungsvariant samt mot omikrons undertyp BA.1. När dessa vacciner blev godkända hade redan andra omikronvarianter hunnit ta över smittspridningen; BA 4 och BA 5.

Några veckor senare kom även ett godkännande av ett vaccin som riktar sig mot just dessa varianter. Det var ytterligare en version av Comirnaty, som nu följs av en BA 4/BA 5-riktad version av Spikevax.

Vacciner med samma sammansättning

Till grund för sin nu aktuella rekommendation har CHMP tagit hänsyn till alla tillgängliga data om Spikevax, inklusive det nyligen godkända variantanpassade vaccinet.

CHMP konstaterar att de anpassade varianterna av Spikevax har samma sammansättning och riktar sig mot närbesläktade omikronvarianter.

Expertkommittén framhåller bland annat en studie av det första variantanpassade vaccinet. Den visade att boosterdos av en sådant vaccin gav ett bättre immunsvar mot ursprungsvarianten och BA 1 än det ursprungliga Spikevax-vaccinet. Icke-kliniska laboratoriedata har också visat att vaccinet som riktar sig mot ursprungsvarianten samt BA 4 och BA 5 kan utlösa ett adekvat immunsvar.

Baserat på detta drar CHMP slutsatsen att det nu aktuella variantanpassade vaccinet förväntas vara mer effektivt mot BA 4 och BA 5 än det ursprungliga vaccinet.

Säkerhetsprofilen förväntas också vara jämförbar med vaccinet mot BA 1 samt det ursprungliga vaccinet.

Klartecken i EU för covid-19-vaccin till små barn

Marie Ericsson
-
0
Klartecken i EU för covid-19-vaccin till små barn

Snart kan covid-19-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna godkännas i EU för barn från sex månaders ålder. Detta då EU:s läkemedelsmyndighet EMA:s expertkommitté CHMP gett klartecken och rekommenderat godkännanden.

Det är EU-kommissionen som fattar det slutgiltiga beslutet om ett godkännande, men kommissionen följer normalt CHMP:s rekommendationer.

Lägre doser av covid-19-vaccin till små barn

I dag är covid-19-vaccinerna Comirnaty från Pfizer/Biontech och Spikevax från Moderna godkända i EU för vuxna och barn från fem år respektive sex år. De nu aktuella rekommendationerna inkluderar barn i åldrarna från sex månader till fyra år för Comirnaty och barn mellan sex månader och fem år för Spikevax.

Doserna för de båda vaccinerna kommer att vara lägre för dessa åldersgrupper jämfört med de redan godkända. Båda vaccinerna ges som injektioner i musklerna i överarmen eller låret.

Fördelarna överväger riskerna

Till grund för rekommendationen för Comirnaty finns en studie på barn mellan sex månader och fyra år. Den visade att immunsvaret av den aktuella lägre dosen på tre mikrogram var jämförbart med det man hade sett med en högre dos på 30 mikrogram hos 16 till 25-åringar.

När det gällde Spikevax visade en studie att immunsvaret av en lägre dos på 25 mikrogram för barn mellan sex månader och fem år var jämförbart med en högre dos på 100 mikrogram hos 18 till 25-åringar.

De vanligaste biverkningarna var i princip samma som hos de äldre åldersgrupperna.

Irritabilitet, sömnighet och aptitlöshet var också några vanliga biverkningar bland de allra yngsta barnen. Dessa biverkningar var vanligtvis milda eller måttliga och försvann inom några dagar efter vaccinationen.

Utifrån dessa resultat drog CHMP slutsatsen att fördelarna för båda vaccinerna uppväger riskerna bland små barn.

Covid-19-vaccin till små barn i USA

Comirnaty och Spikevax för barn från sex månaders ålder är godkända i USA sedan juni 2022.

Frågan om att vaccinera barn mot covid-19 har varit en het diskussion i Sverige. Folkhälsomyndigheten har rekommenderat en allmän vaccination för barn från 12 års ålder. Denna rekommendation tas dock bort från och med 1 november bland annat på grund av att få barn har blivit sjuka och att nya virusvarianter ger mindre allvarliga symtom för barn som inte har någon underliggande sjukdom.

För barn i vissa riskgrupper finns dock en rekommendation om vaccinering mot covid-19. Denna rekommendation gäller i nuläget från fem års ålder, eftersom vaccinerna hittills endast varit godkända i denna åldersgrupp. Vilka riskgrupper det handlar om definieras av Svenska barnläkarföreningen.

Tillverkare får höja priser på grund av dyrare energi

Helene Wallskär
-
0
Tillverkare får höja priser på grund av dyrare energi

De stigande energipriserna påverkar nu bland mycket annat hälso- och sjukvårdens kostnader för vissa förbrukningsartiklar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, säger ja till prishöjningar på sju olika förbrukningsartiklar för tillförsel av läkemedel. Det handlar om produkter som används för injektioner och infusion, bland annat kanyler och filter.

Företaget hade ansökt om att få höja priserna på 27 sådana produkter. Som skäl angav företaget de stigande priserna på råolja, elektricitet och andra energikällor samt mycket höga råvarukostnader. Enligt ansökan har produktions- och leveranskostnader stigit kraftigt sedan 2020 och att lönsamheten därför sjunkit. Företaget skriver även att det kommer att begära utträde ur läkemedelsförmånen för de aktuella förbrukningsartiklarna om TLV inte beviljar prishöjningarna.

TLV bedömer att den sjunkande lönsamheten innebär en stor risk att produkterna försvinner från Sverige eller att tillgången minskar. Men för 20 av produkterna finns det andra likvärdiga alternativ på marknaden, anser myndigheten som i dessa fall säger nej till prishöjningen.

Men sju av produkterna är enligt TLV:s bedömning ensamma i sitt slag på marknaden. Om de försvinner så riskerar patienter att ”stå utan alternativ behandling”. TLV anser därför att det är rimligt att låta företaget höja priserna på dessa produkter för att motverka den sjunkande lönsamheten och behålla dem på marknaden.

Utredning: Viktigt att fler kan ge naloxon

Marie Ericsson
-
0
Utredning: Viktigt att fler kan ge naloxon

Det är angeläget att så många som möjligt i samhället får administrera motgiftet naloxon för att förhindra dödsfall på grund av opioidöverdoser. Det anser Narkotikautredningen i ett delbetänkande. Att endast rikta sig mot personer med en specifik yrkesutbildning är dock inte lämpligt utan man bör även inkludera verksamheter där personer som använder narkotika ofta vistas, enligt utredningen.

Naloxon kan rädda liv

Läkemedlet naloxon kan häva opioidförgiftningar och har därmed potential att rädda liv. Sedan 2018 finns två naloxonläkemedel i form av nässpray i Sverige för akut livräddande behandling vid överdoser. Dessa är Nyxoid och Respinal.

Med internationella mått mätt har Sverige en hög narkotikadödlighet och regeringen har de senaste åren därför tagit flera olika initiativ för att öka tillgängligheten till dessa läkemedel. Bland annat har regionerna naloxonprogram där personer i riskzonen för överdoser får läkemedlet för att kunna ha det med sig. Personer som lever nära eller arbetar med missbrukare har också utbildats så att de ska kunna känna igen en överdos och hantera naloxonsprayen.

I mars 2022 tillsattes även en utredning som bland annat ska föreslå insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Utredningen, som kallas Narkotikautredningen och ska slutredovisas i september 2023, har i ett deluppdrag analyserat om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal ska få ge naloxon mot opioidöverdoser.

Det är denna del som presenteras i det nu aktuella delbetänkandet.

Många olika yrkesgrupper aktuella

Enligt delbetänkandet är det många olika yrkesgrupper som kan tänkas finnas på platser där opioidförgiftningar uppkommer. Till exempel kan det handla om lågtröskelboenden för personer med beroende. Där kan socionomer arbeta, men också personal utan socionomutbildning såsom väktare, städare eller arbetsterapeuter.

”I sådana fall vore det mer ändamålsenligt att utvidga möjligheten att administrera naloxon till hela verksamhetens personal och inte bara till yrkesgruppen socionom, för att ge ett exempel”, skriver utredningen.

Även den geografiska platsen har betydelse. Det är till exempel mer sannolikt att en polis som arbetar i utemiljöer där narkotikaanvändning är vanligt hamnar i en situation där det kan finnas behov av att administrera naloxon, än en polis som arbetar med utredningar på ett kontor, framhåller utredningen.

”Sammanfattningsvis är vår bedömning att det är komplicerat att enbart utgå ifrån yrkeskategorier utan att beakta plats, verksamhet, kontext eller regionala/lokala förutsättningar när det handlar om vilka som på ett systematiskt sätt ska kunna administrera naloxon.”

Fyra prioriteringsgrupper

Utredningen har dock identifierat de mest angelägna yrkesgrupperna och verksamheterna där det bör vara möjligt att administrera naloxon. Dessa har delats in i fyra prioriteringsgrupper som bör utredas vidare. Indelningen ger ingen vägledning i om det ska handla om en skyldighet eller möjlighet att ge naloxon.

Den första gruppen handlar om personal i verksamheter där personer som använder narkotika bor under längre tid. Detta kan till exempel vara anstalter, LVM-hem, HVB eller skyddande boenden.

Den andra gruppen handlar om personal i behandlande verksamheter som till exempel polisarrest i samband med tillnyktring eller häkte. Det kan även gälla härbärgen och akutboenden.

I grupp tre finns personal som kan tillkallas av 112 som till exempel polis, väktare eller ordningsvakter. Personal inom räddningstjänst och icke-legitimerad ambulanspersonal har sedan 2018 en möjlighet att administrera naloxon. Även dessa ingår i grupp tre.

I den sista prioriteringsgruppen finns yrkesgrupper som inte har personer som använder narkotika som målgrupp, men arbetar på platser där opiodförgiftningar kan ske. Det kan vara till exempel tågvärdar, städpersonal eller parkarbetare. Denna grupp är den som kan vara svårast att hitta former för en lämplig reglering om de ska få administrera naloxon, konstaterar utredningen.

Behövs fler insatser än naloxon

Enligt utredningen är naloxon viktigt för att förebygga opioidförgiftningar. Men det behöver kombineras med fler insatser och ingå i ett nationellt program. Ett sådant program kommer utredningen att föreslå i slutbetänkandet.

Utredningen bedömer också att det behövs ändringar i gällande reglering för att andra yrkesgrupper ska kunna administrera naloxon.

”Rättsläget är inte klart och det väcker frågor som behöver utredas vidare avseende motsvarande möjlighet för yrkesgrupper utanför hälso- och sjukvården.”

Bara hälften har hittills fått femte dosen

Helene Wallskär
-
0
Bara hälften har hittills fått femte dosen

Folkhälsomyndighetens rekommendation av den femte dosen covid-19-vaccin till alla som är 65 år eller äldre började gälla 1 september. Efter sex veckor har nu omkring hälften i denna åldersgrupp tagit den rekommenderade höstdosen.

– Vi trodde att det skulle gå lite fortare att få upp täckningen för dos 5 bland de äldre än det har gjort hittills. Men just nu är vi ändå inte oroliga, situationen är för närvarande under kontroll, säger Johanna Rubin, vaccinexpert på Folkhälsomyndigheten.

Femte dosen viktig för riskgrupper

När myndigheten presenterade höstrekommendationen underströk flera experter att den femte dosen är viktig för de äldre och för yngre i vissa medicinska riskgrupper. De har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19 och för de flesta har det gått fyra månader eller mer sedan den fjärde dosen. Ytterligare en faktor är att skyddet avtar snabbare för äldre än för yngre.

Nyligen gick EU:s smittskyddsmyndighet ECDC ut med ett liknande budskap. ECDC-chefen Andrea Ammon uppmanade länderna att förstärka särskilt de mest sårbara gruppernas vaccinskydd mot covid-19 inför hösten och vintern. Inte minst med tanke på att smittspridningen fortfarande är hög och dessutom ökar i flera EU-länder. Experter varnar för att vi kan få en hög spridning av både covid-19 och säsongsinfluensa i vinter.

Vill få upp täckningen

Folkhälsomyndighetens statistik till och med 9 oktober visar att 60 procent av de äldre på särskilt boende i hela riket då hade fått den femte dosen. Bland dem som har hemtjänst var täckningen bara 42 procent. Av personer i åldrarna 65-79 år som varken bor på särskilt boende eller har hemtjänst hade 41 procent tagit en femte covid-19-vaccindos. Och bland dem som är 80 år eller äldre och bor kvar hemma utan hemtjänst låg täckningen på 59 procent.

Den genomsnittliga vaccintäckningen för 65+ blir därmed strax över 50 procent. För föregående påfyllnadsdos ligger täckningen bland de äldre en bit över 80 procent och för de tidigare doserna på över 90 procent.

– Vi vill ha upp täckningen till de nivåerna även för dos 5. Vi räknar också med att det kommer att bli så, även om det för närvarande går lite långsammare än vi hade trott, säger Johanna Rubin.

Följer utvecklingen

Hon vet inte om tempot beror på ett lägre intresse än förväntat för att ta vaccinet, på förändringar i regionernas och kommunernas arbetssätt eller på några andra faktorer.

– Vi har fortlöpande diskussioner med regionerna varje vecka och kommer att undersöka vilka förklaringar som kan finnas. Skulle vaccintäckningen för femte dosen fortfarande vara för låg i slutet av november, kanske vi behöver göra någon extra informationsinsats.

Johanna Rubin påpekar också att säsongens kampanj för influensavaccinering i riskgrupperna startar om några veckor.

– I fjol gav det bra respons att erbjuda samtidig vaccinering mot covid-19 och influensa. Den chansen kan vi använda även i år.

Fast vaccinschema dröjer

En fråga som många nu funderar över är hur länge det dröjer innan vi får ett mer fast schema för rekommenderade covid-19-vaccinationer, ungefär som för säsongsinfluensa. När kommer Folkhälsomyndigheten att kunna slå fast exempelvis att äldre och andra riskgrupper bör ta X antal doser per år, så att vården kan bygga in det i sin organisation?

– I framtiden kommer vi förhoppningsvis att kunna få ett mer hållbart schema för vaccinationerna. Men som utvecklingen av nya virusvarianter ser ut så är vi inte där ännu, säger Johanna Rubin.

– Behovet av påfyllnadsdoser beror fortfarande på hur variantträdet utvecklar sig och vi behöver fortsätta att vara flexibla ett tag till. Hur länge är omöjligt att säga.

EU-åklagare utreder inköp av covid-19-vacciner

Helene Wallskär
-
0
EU-åklagare utreder inköp av covid-19-vacciner

Den europeiska åklagarmyndigheten Eppo bekräftar i ett pressmeddelande att myndigheten utreder inköpen av covid-19-vacciner i EU. Eppo skriver att den här typen av bekräftelse av en pågående utredning är ovanlig. Bekräftelsen sker enligt det kortfattade pressmeddelandet på grund av ett mycket stort allmänintresse.

Europeiska åklagarmyndigheten är ett oberoende EU-organ. Det startade sin verksamhet 1 juni 2021. Dess uppgifter är att ”utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen”. Det kan till exempel handla om korruption, bedrägerier och penningtvätt.

I sitt pressmeddelande om vaccinutredningen går myndigheten inte in på några detaljer. Myndigheten avslöjar till exempel inte vilket eller vilka vacciner det handlar om eller vilka personer som granskas.

Flera medier, som citeras av bland andra Life Science Sweden, gissar dock att utredningen kan gälla de tidigare ifrågasatta kontakterna mellan läkemedelsföretaget Pfizers ledning och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Det rör sig i så fall om misstänkt olämplig sms-kommunikation. Denna kommunikation ska ha förekommit mellan de två parterna inför unionens upphandling av 1,8 miljarder doser av vaccinet från Pfizer/Biontech.

Hon blir minister för läkemedelsfrågor

Redaktionen
-
0
Hon blir minister för läkemedelsfrågor

Acko Ankarberg Johansson (KD) blir sjukvårdsminister och Jakob Forssmed (KD) socialminister i den nya regeringen. Det meddelade den tillträdande statsministern Ulf Kristersson (M) under sin regeringsförklaring i riksdagen på förmiddagen.

De kommer att dela vård- och behandlingsfrågor mellan sig. Acko Ankarberg Johansson kommer att ansvara för läkemedelspolitiken och Jakob Forssmed för apoteksfrågor, enligt Kristdemokraternas presstjänst. Förutom ny socialminister blir Jakob Forssmed också chef för socialdepartementet och får ett särskilt ansvar för folkhälsa, idrott och civilsamhälle.

Acko Ankarberg Johansson har varit ordinarie riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet sedan 2018. Mellan 2010 och 2018 var hon partisekreterare för Kristdemokraterna.

Jakob Forssmed har varit riksdagsledamot sedan 2014 och också förste vice partiordförande i Kristdemokraterna sedan 2015. Han är också ekonomisk-politisk talesperson för partiet.

Den nya regeringen kommer också att ha en äldre- och socialförsäkringsminister. Denna nya post går till Anna Tenje (M).

Ny utbildningsminister, som också har ansvar för forskningsfrågor, blir Mats Persson (L).

Näringsminister och vice statsminister blir Ebba Bush (KD).

Om vård och behandling i regeringsförklaringen

I tisdagens regeringsförklaring deklarerade statsminister Ulf Kristersson, M, att den nya regeringen tänker öka det nationella ansvaret för vården. Bland annat kommer regeringen att tillsätta en statlig utredning som ska analysera ”för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap.”

Dessutom lovade han att genomföra en gemensam nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Det kan innebära en omfattande förändring jämfört med i dag när varje region har sitt eget IT-system.

Cancervården och kvinnors sjukdomar och hälsa är två områden där regeringsförklaringen utlovar nya särskilda satsningar.

Den tillträdande regeringen vill också ändra lagstiftningen så att det blir möjligt att genomföra en medicinsk abort helt och hållet i hemmet.

Regeringsförklaringen lyfter vidare fram den fysiska och psykiska hälsan hos unga som ett prioriterat område. Regeringen planerar en lagstadgad vårdgaranti med innebörden att barn som behöver hjälp och stöd ska få det inom maximalt 30 dagar.

Ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa ska inrättas och en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska redovisas senast 1 september 2023.

Utvärdering visar behov av inhalationsvägledning

Marie Ericsson
-
0
Utvärdering visar behov av inhalationsvägledning

Inhalationsvägledning är en bra farmaceutisk tjänst att utföra på svenska apotek eftersom behovet är stort. Det finns även en bra modell för denna tjänst. Det konstaterar Sveriges apoteksförening i en rapport som utvärderar det första stora försöket med en farmaceutisk tjänst i Sverige.

Tjänsten är en del i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, regeringsuppdrag om försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Nu förbereder apoteksföreningen och TLV försök nummer två. Det handlar om läkemedelssamtal för patienter som precis har börjat medicinera med statiner.

150 apotek deltog

Samhällsfinansierade farmaceutiska tjänster finns redan på apotek i bland annat Norge och Danmark, men ännu inte i Sverige.

Det nu aktuella försöket innebar att 150 apotek från olika apotekskedjor, e-handelsapotek och fristående apotek under tre månader erbjöd personer med astma eller KOL vägledning för korrekt inhalation av läkemedel. En felaktig hantering kan ge en dålig kontroll av astma och vid KOL kan sjukdomen förvärras. Studier har visat att demonstration och repetition av hur inhalatorn ska användas ger effekt på patienternas inhalationsteknik och minskar antalet fel.

Utveckling, införande och utvärdering av försöket genomfördes inom det så kallade policylabb som TLV driver tillsammans med apoteksbranschen.

Såg behov av inhalationsvägledning

Den farmaceutiska tjänsten inhalationsvägledning innebär att patienten visar hur hen använder sin inhalator för en farmaceut som sedan korrigerar eventuella fel. Vägledningen utförs av särskilt utbildade farmaceuter som följer ett strukturerat protokoll. När det gällde e-apoteken utfördes tjänsten på distans via videosamtal.

Syftet med försöket var att undersöka om denna tjänst passade att utföra på svenska apotek samt om det fanns ett behov av den. Man ville också ta reda på om patienterna uppskattade vägledningen.

Försöket pågick under våren 2022 och nådde över 7 900 patienter. Resultatet visade att nästan varannan person, 49 procent, gjorde något fel som farmaceuten behövde korrigera. Enligt rapporten ligger andelen i nivå med vad man har sett i till exempel Norge. Det vanligaste felet var vid momentet inhalationsteknik.

– Vi kan konstatera att det finns ett stort behov av tjänsten eftersom så många av kunderna gjorde minst ett fel, säger Fredrik Boström chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening och författare av rapporten, i ett pressmeddelande.

Utvärderingen visade på en hög efterlevnad av rutinen hos de patienter som fick hjälp och att farmaceuterna som utförde tjänsten var nöjda med utbildning, rutin och stödmaterial. Farmaceuterna tyckte också att tjänsten innebar en nytta för patienterna.

Planerar för ännu en tjänst

Apoteksföreningen och TLV planerar nu för det andra försöket av farmaceutiska tjänster. Denna tjänst innebär att farmaceuter på apotek ska erbjuda två samtal till patienter som nyligen har börjat att använda statiner mot höga blodfetter. Syftet är att förbättra läkemedelsanvändningen.

Apoteksbranschen har tagit fram den utbildning som farmaceuterna får. Utbildningen fokuserar mest på hur farmaceuterna kan hjälpa patienterna att öka motivationen att ta läkemedlet. Samtalen kommer att bestå av att farmaceuten ställer öppna frågor så att patienten kan berätta om sina tankar om behandlingen och själv komma på lösningar som fungerar. Farmaceuterna ska också ge information om behandlingen utifrån patientens behov.

Detta försök kommer att utvärderas av forskare vid Uppsala universitet.

Potentiellt livräddande ATMP kan godkännas i EU

Marie Ericsson
-
0
Potentiellt livräddande ATMP kan godkännas i EU

EU:s läkemedelsmyndighet EMA:s expertkommitté CHMP rekommenderar ett godkännande av Ebvallo (tabelecleucel).

Det är en avancerad cellterapi för behandling av vuxna och barn som har genomgått en transplantation och drabbats av så kallad lymfoproliferativ störning. Det är en fruktad komplikation som kan uppkomma efter transplantation av organ eller celler. Störningen beror på de immundämpande läkemedel man måste använda för att förhindra avstötning. Immundämpningen kan aktivera tidigare vilande Epstein Barr-virus i patientens B-celler och sätta i gång en cancerutveckling i lymfsystemet.

Behov av nya läkemedel

Ebvallo är avsett för patienter som har fått minst en tidigare behandling mot tillståndet och som inte svarar på behandlingen eller vars sjukdom kommer tillbaka.

CHMP konstaterar att det finns ett stort behov av läkemedel för denna patientgrupp. De patienter som inte svarar på den första behandlingen överlever bara några månader efter behandlingsmisslyckandet, skriver EMA. Behandlingsalternativen är dessutom begränsade.

Ebvallo har ingått i EMA:s program Prime som syftar till att snabbare få fram läkemedel som fyller tidigare ouppfyllda medicinska behov.

ATMP som består av T-celler

Den aktiva substansen i Ebvallo inriktar sig på och dödar infekterade celler. Läkemedlet är ett ATMP, Advanced therapy medicinal products, och består av T-celler som har tagits från en donator. T-cellerna blandas med B-celler från samma givare. B-cellerna har infekterats med Epstein Barr-viruset så att T-cellerna lär sig känna igen när de är infekterade. När patienten får läkemedlet förväntas T-cellerna attackera och döda patientens infekterade B-celler. På så sätt ska de hjälpa till att kontrollera cancer som är associerad med viruset.

CHMP:s rekommendation baseras på en pågående fas III-studie. Studien undersöker effekten och säkerheten av läkemedlet hos 43 personer som tillhör den aktuella patientgruppen.

Ungefär hälften av patienterna i studien uppnådde delvis eller fullständig återgång av sjukdomen. Ett betydande antal patienter hade ett varaktigt svar på sex månader eller mer utan sjukdomstecken eller symtom efter behandling.

De vanligaste biverkningarna var feber, diarré, trötthet, illamående, låga nivåer av röda blodkroppar, minskad aptit och låga natriumnivåer i blodet.

Fortsatt undersökning av Ebvallo

Till grund för CHMP:s beslut ligger en bedömning från EMA:s expertkommitté för cell- och genbaserade läkemedel, CAT. Den ansåg att fördelarna med Ebvallo övervägde riskerna för patienter med tillståndet.

CHMP har bett det ansvariga läkemedelsföretaget att fortsätta att lämna in data från den pågående studien för att ytterligare undersöka den långsiktiga effekten och säkerheten för läkemedlet. Efter godkännandet ska företaget också göra en observationsstudie på patienter som behandlas med Ebvallo i Europa. Dessa resultat ska lämnas in inom tre månader efter försäljningstillståndet.

CHMP:s rekommendation skickas nu till EU-kommissionen som fattar de slutgiltiga beslutet. Normalt följer kommissionen CHMP:s rekommendationer.

1...678...33Sida 7 av 33