Det är angeläget att så många som möjligt i samhället får administrera motgiftet naloxon för att förhindra dödsfall på grund av opioidöverdoser. Det anser Narkotikautredningen i ett delbetänkande. Att endast rikta sig mot personer med en specifik yrkesutbildning är dock inte lämpligt utan man bör även inkludera verksamheter där personer som använder narkotika ofta vistas, enligt utredningen.
Naloxon kan rädda liv
Läkemedlet naloxon kan häva opioidförgiftningar och har därmed potential att rädda liv. Sedan 2018 finns två naloxonläkemedel i form av nässpray i Sverige för akut livräddande behandling vid överdoser. Dessa är Nyxoid och Respinal.
Med internationella mått mätt har Sverige en hög narkotikadödlighet och regeringen har de senaste åren därför tagit flera olika initiativ för att öka tillgängligheten till dessa läkemedel. Bland annat har regionerna naloxonprogram där personer i riskzonen för överdoser får läkemedlet för att kunna ha det med sig. Personer som lever nära eller arbetar med missbrukare har också utbildats så att de ska kunna känna igen en överdos och hantera naloxonsprayen.
I mars 2022 tillsattes även en utredning som bland annat ska föreslå insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Utredningen, som kallas Narkotikautredningen och ska slutredovisas i september 2023, har i ett deluppdrag analyserat om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal ska få ge naloxon mot opioidöverdoser.
Det är denna del som presenteras i det nu aktuella delbetänkandet.
Många olika yrkesgrupper aktuella
Enligt delbetänkandet är det många olika yrkesgrupper som kan tänkas finnas på platser där opioidförgiftningar uppkommer. Till exempel kan det handla om lågtröskelboenden för personer med beroende. Där kan socionomer arbeta, men också personal utan socionomutbildning såsom väktare, städare eller arbetsterapeuter.
”I sådana fall vore det mer ändamålsenligt att utvidga möjligheten att administrera naloxon till hela verksamhetens personal och inte bara till yrkesgruppen socionom, för att ge ett exempel”, skriver utredningen.
Även den geografiska platsen har betydelse. Det är till exempel mer sannolikt att en polis som arbetar i utemiljöer där narkotikaanvändning är vanligt hamnar i en situation där det kan finnas behov av att administrera naloxon, än en polis som arbetar med utredningar på ett kontor, framhåller utredningen.
”Sammanfattningsvis är vår bedömning att det är komplicerat att enbart utgå ifrån yrkeskategorier utan att beakta plats, verksamhet, kontext eller regionala/lokala förutsättningar när det handlar om vilka som på ett systematiskt sätt ska kunna administrera naloxon.”
Fyra prioriteringsgrupper
Utredningen har dock identifierat de mest angelägna yrkesgrupperna och verksamheterna där det bör vara möjligt att administrera naloxon. Dessa har delats in i fyra prioriteringsgrupper som bör utredas vidare. Indelningen ger ingen vägledning i om det ska handla om en skyldighet eller möjlighet att ge naloxon.
Den första gruppen handlar om personal i verksamheter där personer som använder narkotika bor under längre tid. Detta kan till exempel vara anstalter, LVM-hem, HVB eller skyddande boenden.
Den andra gruppen handlar om personal i behandlande verksamheter som till exempel polisarrest i samband med tillnyktring eller häkte. Det kan även gälla härbärgen och akutboenden.
I grupp tre finns personal som kan tillkallas av 112 som till exempel polis, väktare eller ordningsvakter. Personal inom räddningstjänst och icke-legitimerad ambulanspersonal har sedan 2018 en möjlighet att administrera naloxon. Även dessa ingår i grupp tre.
I den sista prioriteringsgruppen finns yrkesgrupper som inte har personer som använder narkotika som målgrupp, men arbetar på platser där opiodförgiftningar kan ske. Det kan vara till exempel tågvärdar, städpersonal eller parkarbetare. Denna grupp är den som kan vara svårast att hitta former för en lämplig reglering om de ska få administrera naloxon, konstaterar utredningen.
Behövs fler insatser än naloxon
Enligt utredningen är naloxon viktigt för att förebygga opioidförgiftningar. Men det behöver kombineras med fler insatser och ingå i ett nationellt program. Ett sådant program kommer utredningen att föreslå i slutbetänkandet.
Utredningen bedömer också att det behövs ändringar i gällande reglering för att andra yrkesgrupper ska kunna administrera naloxon.
”Rättsläget är inte klart och det väcker frågor som behöver utredas vidare avseende motsvarande möjlighet för yrkesgrupper utanför hälso- och sjukvården.”
