Månads arkivering november 2021

SKR uppmanar till insats mot livmoderhalscancer

0

Alla regioner bör erbjuda kvinnor som är födda mellan 1994 och 1998 samtidig screening och vaccination mot humant papillovirus, hpv. Detta enligt en rekommendation från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Uppmaningen är en insats i ett pågående projekt med syfte att utrota livmoderhalscancer.

Jämlik utrotning av livmoderhalscancer

Vaccin mot hpv skyddar mot en infektion som kan ge cellförändringar, som i sin tur kan utvecklas till cancer. Vaccination mot hpv-virus för flickor infördes i det nationella vaccinationsprogrammet 2010. Under höstterminen 2020 började även pojkar att vaccineras. Vaccineringen sker i årskurs fem. Kvinnor som är födda mellan 1994 och 1998, och ingår i SKR:s rekommendation, erbjöds alltså inte vaccinering i skolan.

Syftet med SKR:s nu aktuella rekommendation är att skapa en kunskapsbaserad och jämlik utrotning av livmoderhalscancer med en samtidig screening och vaccinering mot hpv. Strategin sker inom ramen för en studie för att kunna följa effekter samt påverkan på nuvarande screeningprogram.

SKR rekommenderar att vaccinationen ges antingen inom mödrahälsovården i samband med rutinscreening eller genom att kalla hela åldersgruppen till vaccination på samma sätt som vid covid-19-vaccineringen.

Generiskt kallelsesystem

Alla regioner rekommenderas också att ansluta sig till ett generiskt kallelsesystem för livmoderhalscancerscreening.

– Ett nationellt kallelsesystem minskar risken för en ojämlik tillgång till screening och möjlighet till tidig upptäckt. Därför rekommenderar vi regionerna att ansluta sig till ett generiskt kallelsesystem, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKR, i ett pressmeddelande.

Bakgrunden till SKR:s rekommendation är att Världshälsoorganisationen WHO och EU har uppmanat länder att öka insatserna för att utrota livmoderhalscancer. I Sverige har riksdagen bett regeringen att ta fram en handlingsplan för att eliminera livmoderhalscancer.

Lägre effekt i nya data om molnupiravir mot covid-19

Den orala covid-19-behandlingen molnupiravir är nu under luppen hos läkemedelsmyndigheterna i USA och EU. De antivirala kapslarna från läkemedelsföretagen MSD och Ridgeback biotherapeutics minskade i en tidigare dataanalys risken för sjukhusinläggning och dödsfall med 50 procent. Resultatet gällde patienter med mild till måttlig covid-19 och minst en faktor som ökar risken för att drabbas av allvarlig sjukdom.

I dag, tisdag, ska en rådgivande kommitté vid den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ta ställning till företagens ansökan om nödgodkännande av molnupiravir. Inför dagens möte har både företagen och myndigheten publicerat nya data, som delvis kan dämpa förväntningarna på läkemedlet.

Molnupiravir till gravida?

Bland dessa nya data finns en analys där MSD nu har fått med utfallet för samtliga 1 433 patienter i studien. I denna analys minskade molnupiravir risken för sjukhusinläggning och död med 30 procent, alltså 20 procentenheter mindre än i den preliminära analysen.

I placebogruppen behövde 9,7 procent sjukhusvård och i molnupiravirgruppen 6,8 procent. Nio dödsfall inträffade bland dem som fick placebo och ett bland dem som fick molnupiravir.

FDA har även offentliggjort en egen 68-sidig expertanalys av molnupiravir. Experterna tycks i huvudsak vara positiva till att ge läkemedlet nödgodkännande, men lyfter fram vissa obesvarade frågor. En viktig sådan är om molnupiravir bör ges till gravida. Denna fråga är aktuell eftersom forskare i djurstudier har kopplat läkemedlet till minskad födelsevikt och vissa fostermissbildningar.

Ingen svensk beställning

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har redan publicerat en rekommendation om hur molnupiravir, med marknadsnamnet Lagevrio, kan användas i väntan på godkännande. Och även EMA ska enligt planerna inom kort ta ställning till företagens ansökan om godkännande (här gäller det inte bara nödgodkännande utan ett vanligt marknadsgodkännande).

Sverige har ingått ett ramavtal via EU om inköp av läkemedlet, men har ännu inte gjort någon beställning. Till Sveriges radio Ekot säger Socialstyrelsens samordnare Susanne Bergman att det svenska behovet för närvarande inte är så stort men att Socialstyrelsen har en lköpande dialog i frågan med läkemedelsbolagen och regionerna.

”Sveriges mest populära” var inte populärt hos IGN

0

På två hyllkantsetiketter marknadsförde läkemedelsföretaget Bayer Nasonex nässpray som ”# 1” och ”SVERIGES MEST POPULÄRA”. Vilseledande, anser Informationsgranskningsnämnden, IGN, och kräver nu företaget på 110 000 kronor i straffavgift.

Hänvisar till försäljningsdata för Nasonex

Nasonex (mometasonfuroat) nässpray är avsett för behandling av säsongsbunden allergisk eller perenn rinit hos vuxna och barn över tre år. Nässprayen kan också användas för behandling av näspolyper hos vuxna över 18 år.

IGN anser att den aktuella marknadsföringen kan vilseleda allmänheten att tro att Nasonex är den bästa behandlingen eller det mest sålda läkemedlet för behandling av dessa symtom. Påståendet skulle också kunna uppfattas som att Nasonex är det receptfria läkemedel som föredras av flest konsumenter vid allergiska besvär.

Företaget har svarat att påståendena är kopplade till försäljningsdata som visar att Nasonex är den mest sålda produkten mellan januari 2020 och oktober 2020 inom kategorin nässpray mot allergi.

Det anser dock inte att ”Sveriges mest populära” skulle vara synonymt med att det är det bästa läkemedlet vid allergisk snuva. Inte heller tycker företaget att påståendet ska tolkas som att det skulle vara det läkemedel som föredras av flest konsumenter.

Anser att texten kan uppfattas på olika sätt

IGN anser dock att påståendena ”vid en flyktig och oengagerad läsning” kan uppfattas på flera olika sätt och därmed vilseleda allmänheten. Nämnden tycker inte heller att referensen till försäljningsdata ger någon vägledning för hur påståendena ska uppfattas.

IGN bedömer att påståendena strider mot artikel 104 i läkemedelsbranschens etiska regelverk. Därför måste företaget alltså betala en straffavgift på 110 000 kronor.

”Vi bör köpa oss tid tills vi vet mer om omikron”

0

Under veckoslutet har nyhetsrapporteringen varit intensiv om den nya varianten av covid-19-viruset sars-cov-2, omikron. Myndigheter och experter har både varnat för potentiella risker med den nya varianten och samtidigt manat till lugn. Vaccinbolag var också snabbt ute och försäkrade att de kan modifiera covid-19-vaccinerna om det visar sig behövas.

Omikron upptäcktes först i Botswana (11 november) och Sydafrika (14 november). Den har spridit sig med resenärer till andra delar av världen. Fall har de senaste dagarna konstaterats i bland annat Australien och flera länder i Europa, däribland Danmark och Italien. Ännu har den svenska virusövervakningen inte hittat några fall av omikron.

Vaccinbolagen är i startgroparna

Både Världshälsoorganisationen, WHO, och ECDC har klassat omikron som en ”variant of concern” vilket är den högsta riskklassningen. Bedömningen grundas främst på att omikron har fler mutationer i spikeproteinet än någon tidigare variant. Eftersom både de nuvarande vaccinerna och många av covid-19-behandlingarna är riktade mot spikeproteinet skulle de många mutationerna eventuellt kunna göra att vaccin- och läkemedelseffekten mot omikron blir lägre.

Läkemedelsföretagen Moderna och Pfizer/Biontech som gör de mRNA-vacciner mot covid-19 som vi för närvarande använder i Sverige har båda uttalat sig om omikron. Enligt bolagen kommer det att ta ytterligare två till tre veckor innan det står klart om de nuvarande vaccinerna är tillräckligt effektiva även mot den nya varianten. Bolagen har också förklarat att de har beredskap för att göra detta och att det skulle ta omkring hundra dagar.

ECDC vill att länderna är proaktiva

Chefen för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, Andrea Amon, har kommenterat myndighetens riskbedömning av omikron.

– På det här stadiet måste vi, baserat på vår erfarenhet av tidigare varianter, vidta åtgärder som en försiktighetsåtgärd för att köpa oss tid tills vi får mer kunskap, sa hon.

Både Världshälsoorganisationen, WHO, och ECDC har klassat omikron som en ”variant of concern” vilket är den högsta riskklassningen. Bedömningen grundas främst på att omikron har fler mutationer i spikeproteinet än någon tidigare variant. Eftersom både de nuvarande vaccinerna och många av covid-19-behandlingarna är riktade mot spikeproteinet skulle de många mutationerna eventuellt kunna göra att vaccin- och läkemedelseffekten mot omikron blir lägre.

– Det råder ännu betydande osäkerhet om variantens smittsamhet, om hur den påverkar vaccineffekten och risken för återinfektioner samt om andra egenskaper, sa Andrea Ammon.

Myndigheten rekommenderar i sin riskbedömningsrapport bland annat vaccinering av ännu ovaccinerade och påfyllnadsdoser av covid-19-vaccin till vaccinerade vuxna. Myndigheten förespråkar även förstärkta smittskyddsåtgärder, begränsningar av resandet till de länder där varianten hittills hittats samt noggrann övervakning för att snabbt kunna upptäcka omikron om den dyker upp.

Svenska rekommendationer

I det svenska övervakningsprogrammet för sars-cov-2 analyseras minst tio procent av de positiva proverna med helgenomsekvensering. Men enligt Folkhälsomyndigheten sekvenseras för närvarande mer, ungefär 40 procent. När det gäller positiva prover från personer som får covid-19 efter utlandsresor helgenomsekvenseras samtliga.

Folkhälsomyndigheten införde i fredags särskilda rekommendationer för alla inresande från Sydafrika, Lesotho, Botswana, Zimbabwe, Moçambique, Namibia och Eswatini (Swaziland).

Dessa personer uppmanas att stanna hemma i sju dagar efter ankomsten till Sverige. Det gäller oavsett om de har symtom eller inte. Uppmaningen omfattar även barn oavsett ålder. Dessutom bör dessa personer testa sig så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Sedan ska de ta ett nytt test efter fem dagar. Rekommendationen gäller både vaccinerade och ovaccinerade och även personer som tidigare har haft covid-19.

Uppdatering från WHO

Efter att börser rasat och gränser stängts gick Världshälsoorganisationen, WHO, ut och avrådde från förhastade reaktioner på nyheten om omikron. Myndigheten pekade på att vi ännu vet mycket lite om variantens egenskaper.

På söndagen offentliggjorde WHO sedan en uppdatering av vad forskarna hittills kommit fram till om omikron. Enligt denna uppdatering kommer dagens covid-19-vacciner att skydda mot allvarlig sjukdom och död även av den nya virusvarianten. När det gäller vaccinskyddet mot att bli infekterad pågår studier.

Vidare skriver WHO att nuvarande PCR-tester fungerar även för att konstatera omikron. Beträffande andra typer av tester arbetar experter med att ta reda på om de fungerar lika bra för omikron.

Ytterligare ett viktigt område där mer kunskap måste fram är läkemedelsbehandlingarna mot covid-19. WHO konstaterar att kortikosteroider och andra immunmodulerande medel som används vid svår covid-19 med all sannolikhet har lika god effekt mot omikron. Mer osäkerhet finns kring de antivirala behandlingarna eftersom dessa är riktade mot spikeproteiner. Också här pågår analyser, enligt WHO. Samma sak gäller virusvariantens smittsamhet och risken för att bli återinfekterad med omikron om man haft covid-19 tidigare.

Världshälsoorganisationen rapporterar också att inget hittills tyder på att omikron ger allvarligare symtom än deltavarianten, som nu dominerar i stora delar av världen, bland annat Sverige.

Ökad överlevnad hos barn med syndrom efter covid

I USA har dödligheten i det allvarliga tillståndet multisystemiskt inflammatoriskt syndrom, MIS-C (c=children), som kan drabba barn i samband med covid-19, gått ned. Denna glädjande trend diskuterades vid ett seminarium på Svenska läkaresällskapets symposium State of the art covid-19.

Orsaken till den ökade överlevnaden är ännu inte helt känd, konstaterade Anna Carin Horne, biträdande överläkare, institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet, under seminariet. Men sannolikt handlar det om förbättrat omhändertagande.

– Troligtvis har vi lärt oss att hantera det här syndromet på ett bättre sätt och på så sätt förhindra mortalitet, sa Anna Carin Horne.

Mycket kraftig inflammation

MIS-C är ett ovanligt tillstånd som kan drabba barn i samband med en covid-19-infektion. Oftast inträffar MIS-C två till sex veckor efter infektionen. Tillståndet innebär en mycket kraftig inflammation i kroppen med bland annat hög feber och påverkan på ett eller flera organ.

MIS-C kan vara livshotande och i augusti 2020 rapporterade USA och England en mortalitet på 2 procent. De senaste siffrorna från USA i november 2021 visar dock att dödligheten har gått ner till 0,8 procent.

Enligt världshälsoorganisationens, WHO:s, definition kan MIS-C drabba barn upp till 19 år medan den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC:s kriterier omfattar personer upp till 21 år. I en liten studie av MIS-C i åldersgruppen 18-20 år såg forskarna en betydligt högre mortalitet jämför med hos yngre barn, berättade Anna Carin Horne.

Inga dödsfall i Sverige

I Sverige har hittills 270 barn drabbats av MIS-C efter covid-19, men inget har avlidit. Anna Carin Horne berättade att forskare nu studerar 253 av dessa fall mer i detalj. De har bland annat sett att majoriteten barnen har vårdats på vanlig vårdavdelning. 20 procent har dock krävt intensivvård.

I Sverige finns behandlingsrekommendationer för MIS-C. Dessa bygger på internationella rekommendationer.

– Rekommendationerna säger att man ska börja att behandla med immunglobuliner, och sedan lägga till kortison i olika styrkor beroende på hur svårt sjuk patienten är. Svarar inte patienten på det här kan man lägga till biologisk terapi, i första hand anakinra som är en anti-IL-1-blockad, förklarade Anna Carin Horne.

En studie i England undersöker just nu vad som är den bästa behandlingen. Utifrån data om hur svårt sjuka patienterna är och vilken behandling de har fått ska forskarna ta reda på vilken behandling som är bäst för vilken sjukdomsnivå. En första analys som bygger på data om 640 patienter visade inte någon skillnad på om man gav immunglobuliner för sig och kortison för sig, eller om man kombinerade dem på en gång. Nu ska forskarna göra om den här analysen för 1 700 patienter och även titta på effekten av biologiska läkemedel.

– Vi hoppas att den här studien kan lära oss vilken behandling som faktiskt är rätt, sa Anna Carin Horne.

Färre fall av MIS-C under tredje vågen

Något som har visat sig under pandemin är att antalet MIS-C-fall följde samma kurva som antalet covid-19-fall under den första och andra vågen. Under den tredje var dock antalet MIS-C-fall betydligt lägre jämfört med antalet fall i covid-19.

– Skillnaden är att i den tredje vågen är nästan hundra procent av viruset deltavarianten, sa Anna Carin Horne.

Om antalet minskade fall av MIS-C verkligen beror på att det nu är deltavarianten som dominerar vet man dock inte. Det finns undersökningar som tyder på att covid-19 triggar hög bildning av autoantikroppar (antikroppar riktade mot egna vävnader).

– Deltavarianten ser ju annorlunda ut och en tanke är att det därför inte skulle ge samma slags autoantikroppar. Men det är bara en hypotes och det återstår att se vad den immunologiska forskningen kommer fram till.

Rekommenderar ja till covid-19-vaccin från 5 år

0

Expertkommittén CHMP vid EU:s läkemedelsmyndighet EMA har rekommenderat att marknadstillståndet för covid-19-vaccinet Comirnaty utvidgas. Denna rekommendation innebär att EU-länderna ska kunna vaccinera barn från 5 års ålder med detta vaccin.

Comirnaty är ett mRNA-vaccin som har utvecklats av företagen Pfizer och Biontech. Det är sedan tidigare EU-godkänt från och med 12 års ålder.

Lägre dos till barn från 5 år

Barn i åldrarna 5-11 år kommer att få en vaccindos som är en tredjedel av den dos som gäller från 12 års ålder. Precis som för personer i andra åldrar består dock grundvaccineringen av två injektioner med tre veckors mellanrum.

Studier har visat att den lägre dosen räcker för att ge ett antikroppssvar som är jämförbart med det som den högre dosen ger hos äldre personer.

CHMP:s rekommendation grundas bland annat på en studie bland nästa 2 000 barn på 5-11 år utan tecken på tidigare covid-19-infektion. Av 1 305 barn som fick Comirnaty var det tre som fick symtomatisk covid-19 under uppföljningstiden. Detta medan 16 av 663 barn i placebogruppen fick infektionen. Det betyder att vaccinet hade en drygt 90-procentig skyddseffekt.

Positiv nytta-risk-balans

Biverkningarna bland barnen var desamma som bland personer från 12 år och uppåt. De vanligaste var övergående smärta, rodnad och svullnad på injektionsstället, trötthet, huvudvärk, muskelvärk och frossa.

CHMP anser därför att nyttan av Comirnaty överstiger risken även i den aktuella åldersgruppen. Det gäller särskilt för barn med sjukdomar som gör dem mer känsliga för viruset.

CHMP-rekommendationen skickas till EU-kommissionen som fattar det slutgiltiga beslutet.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten än så länge covid-19-vaccinering av barn från 12 års ålder.

”Lägre risk än många andra länder för höga dödstal”

0

Pandemins framtid på kort och längre sikt är i fokus vid Svenska läkaresällskapets pågående symposium State of the art covid-19. Under två dagar, 24-25 november, följer drygt 1 500 deltagare i Sverige och övriga Norden det webbsända symposiet. En lång rad medicinska, forskningsmässiga och folkhälsopolitiska aspekter av covid-19-pandemin får belysning i föreläsningar, seminarier och postersessioner.

State of the art covid-19 blickar framåt

En röd tråd i många presentationer och diskussioner den första dagen av State of the art covid-19 var vad vi har att vänta oss av viruset under den kommande vintern och under 2022. Får vi i Sverige en någorlunda kontrollerad ökning av smittspridningen i december-januari som sedan planar ut? Eller kommer antalet fall och sjukhusinläggningar snart att explodera som den gjort i flera andra europeiska länder? Hur kommer vaccinerna och nya läkemedel att påverka utvecklingen?

Anders Johansson, ordförande i Svenska hygienläkarföreningen, var moderator för en paneldebatt om dessa frågor. Han beskrev en någorlunda kontrollerad utveckling med hjälp av vacciner och läkemedel som det mest sannolika scenariot i Europa 2022.

– Det är det scenario som de flesta experter nu tror på, sa han.

Andel immuna påverkar kvarvarande sjukdomsbörda

Anders Johansson refererade en aktuell brittisk studie som jämför befolkningens nuvarande risk för allvarlig covid-19-infektion i 19 europeiska länder. Studien är gjord av forskare vid London school of hygiene and tropical medicine och har än så länge bara publicerats på en preprintserver.

Forskarna har använt registerdata och undersökningar som bland annat visar hur många i olika åldersgrupper som är vaccinerade i varje land, och hur många som har haft covid-19. På så vis gör de en uppskattning av hur stor del av befolkningen i olika länder som fortfarande saknar immunitet mot sars-cov-2. Andelen av befolkningen som varken är vaccinerad eller har naturlig immunitet efter genomgången sjukdom varierar mellan 0 procent i Ungern och 31 procent i Slovenien.

Sverige ligger jämförelsevis bra till

I nästa steg har forskarna räknat ut hur många ytterligare sjukhusinläggningar och dödsfall på grund av covid-19 som kan komma att ske i varje land. Med hög vaccinationstäckning och många som varit sjuka hamnar Sverige nu lågt i dessa beräkningar. Vi hör enligt studien till de länder som har den lägsta potentiella återstående covid-19-bördan. Bland de länder som ligger sämst till finns Rumänien, Grekland och Tyskland.

– Studien visar att det är väldigt stora skillnader mellan de europeiska länderna och att Sverige för närvarande har betydligt lägre risk för höga dödstal än många andra länder, kommenterade Anders Johansson.

Orala behandlingar kan få betydelse

En ny faktor som kan komma att påverka utvecklingen nästa år är att minst två orala behandlingar är på väg.

Den ena, Lagevrio (molunpiravir), från företagen Merck och Ridgeback therapeutics kan komma att få EU-godkännande inom kort. Och även Paxlovid (PF-07321332/ritonavir) från Pfizer ligger långt framme i processen. De orala behandlingarna ska ges tidigt efter insjuknandet för att förhindra att sjukdomen blir allvarlig.

– När det gäller molnupiravir tror jag att vi kommer att kunna börja använda det väldigt snart till sådana patienter som av olika skäl redan har kontakt med vården och som har ökad risk för allvarlig sjukdom, sa professor Magnus Gisslén, Sahlgrenska universitetssjukhuset, under paneldiskussionen.

– En bredare användning kan eventuellt komma längre fram, men det krävs förstås en hälsoekonomisk bedömning.

Kan bli viktigt för äldre

Magnus Gisslén pekade också på att orala covid-19-läkemedel skulle kunna spela en viktig roll för att skydda sköra äldre personer eftersom vaccinskyddet avtar snabbare i högre åldrar. Han fick medhåll av Magnus Isacsson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.

– Det är viktigt att vi har ett bra system för att använda de perorala läkemedlen till äldre vid särskilda boenden, sa Magnus Isacsson.

– Det är ett  rättviseperspektiv.

Omega-3 gav ingen effekt mot covid-19

Ett receptläkemedel med omega‑3‑fettsyran eikosapentaensyra, EPA, i hög dos minskade inte antalet sjukhusinläggningar eller dödsfall bland personer med covid-19. Det visar en klinisk studie som presenterades på American heart associations vetenskapliga sessioner 2021 förra veckan. Studien har inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.

Godkänt i USA och EU

Det aktuella läkemedlet görs av ikosapentetyl som är en stabil kemisk förening med omega-3-fettsyran EPA. Det godkändes 2019 i USA som tilläggsbehandling för personer med höga halter triglycerider i blodet. I mars i år godkändes läkemedlet för samma patientgrupp även i EU under namnet Vazkepa.

Syftet med läkemedlet att minska risken för hjärt-kärlhändelser hos den aktuella patientgruppen. Verkningsmekanismerna som bidrar till att minska kardiovaskulära händelser är dock inte helt klarlagda.

Omega-3-läkemedlet har utvecklats av läkemedelsföretaget Amarin som även har finansierat den nu aktuella studien.

Diskussion om omega-3 och covid-19

Under pandemin har det funnits en diskussion om huruvida omega-3 skulle kunna ha en positiv effekt mot covid-19. Det har funnits teorier om att ikosapentetyl inte bara är triglyceridsänkande utan också har antiinflammatoriska och antitrombotiska egenskaper.

Inflammation spelar en stor roll vid allvarlig covid-19 och sjukdomen kan ibland ge störningar av blodets koaguleringsförmåga vilka kan orsaka blodproppar. Dessa var skälen till att genomföra den nu aktuella studien.

Syftet var att ta reda på omega-3-läkemedlet minskade antalet sjukhusinläggningar och dödsfall bland patienter med covid-19.

2 000 studiedeltagare

Studien inkluderade cirka 2 000 personer över 40 år som hade testat positivt för covid-19 och upplevde symptom såsom feber, hosta, ont i halsen, andnöd eller muskelvärk, i mindre än sju dagar före studiens start. Det fanns ingen indikation på att patienterna behövde sjukhusvård. Deltagarna randomiserades till att antingen få omega-3-läkemedlet eller placebo.

Inledningsvis fick behandlingsgruppen en högre så kallad laddningsdos för att undersöka säkerheten.

Behandlingsgruppen fick åtta gram av läkemedlet var tolfte timme med mat under tre dagar följt av fyra gram var tolfte timme med mat från dag fyra till dag 28. Samma schema gällde för placebogruppen. Varken patienterna eller vårdpersonalen visste om de fick behandlingen eller placebo.

Det primära utfallsmåttet var covid-19-relaterad sjukhusvistelse eller dödsfall. I behandlingsgruppen var det 11,2 procent som lades in på sjukhus eller avled. Motsvarande siffra i placebogruppen var 13,7 procent. Det fanns alltså vissa små skillnader till läkemedlets fördel, men dessa var inte statistiskt signifikanta.

– Baserat på resultatet var laddningsdoser av omega-3-läkemedlet säkra och tolererades väl. Det är oklart om en större studie kan stödja eller motbevisa de positiva trenderna som noteras, säger Rafael Díaz, chef för Estudios clínicos Latinoamérica och en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.

Det fanns ingen skillnad när det gällde biverkningar mellan de båda grupperna.

Klartecken för tredje dos covidvaccin till alla vuxna

0

Folkhälsomyndigheten ger nu regionerna klarsignal att så småningom erbjuda alla vuxna en tredje dos covid-19-vaccin. Regionerna ska enligt myndighetens uppdaterade rekommendationer följa en viss prioriteringsordning. När vaccintäckningen är tillräckligt hög bland personer med större behov av påfyllnadsdoser kan regionerna erbjuda även erbjuda dem brett till alla från 18 år och uppåt.

– Regionerna är ansvariga för att lägga upp vaccinationsarbetet och kommer att göra det utifrån sina respektive förutsättningar, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell vid en presskonferens på onsdagen.

Tredje dos enligt prioriteringsordning

Regionerna ska fortsätta att planera vaccinationsarbetet utifrån befolkningens åldersstruktur och andra specifika faktorer. Det här innebär att erbjudandet kan komma vid olika tidpunkter i olika regioner.

För närvarande pågår arbete med att ge en tredje dos covid-19-vaccin till alla från 65 år och uppåt runt om i landet. Samtidigt pågår grundvaccinering av barn från 12 år samt insatser för att nå dem som ännu inte vaccinerat sig alls.

Den prioriteringsordning som regionerna ska följa består av fyra grupper. Dessa ska få erbjudandet i tur och ordning när täckningen i föregående grupp är tillräckligt hög. Här är grupperna:

  1. Personer som bor på särskilt boende, personer men hemsjukvård eller hemtjänst och alla som är 80 år och äldre.
  2. Personer som är 65–79 år samt personal inom särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård.
  3. Personer som är 18 år och äldre med insatser enligt LSS eller beslut om assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.
    Personer som tillhör en medicinsk riskgrupp för svår covid-19-sjukdom.
    Personer i åldrarna 50–64 år.
  4. Personer i åldrarna 18–49 år.

Ska prioritera de äldsta och mest sårbara

Regionerna kan också prioritera sådan personal inom vård och omsorg som har stor risk att föra virus vidare till personer med risk att utveckla allvarlig sjukdom.

– Men det förutsätter att detta kan ske utan undanträngningseffekter för övriga grupper. Det är fortsatt mycket viktigt att den som har störst behov av det extraskydd som en tredje dos ger får det först, framhöll Karin Tegmark Wisell.

Hon påpekade också att två doser vaccin ger ett mycket gott skydd för de allra flesta, i upp till ett år.

– Men skyddseffekten avtar med tiden och snabbare hos äldre personer än hos yngre.

En påfyllnadsdos av covid-19-vaccin kan ges när sex månader har gått sedan den förra dosen. För personer från 65 år och uppåt är tidsintervallet fem månader. Påfyllnadsdos av Modernas vaccin Spikevax består av en halv ”normaldos”, medan vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech ges i hel dos.

Till personer födda 1991 och senare rekommenderas Comirnaty.

Nervöst på apoteken inför driftstopp i recepttjänsten

Natten mellan lördag och söndag ska Nationella läkemedelslistan flyttas över till en ny teknisk plattform hos E-hälsomyndigheten. Detta innebär att det inte kommer att gå att hämta ut förskrivna läkemedel under cirka 15 timmar. På Kronans apotek finns en viss oro för vad som skulle kunna hända om något går fel eller om myndighetens driftstopp drar ut på tiden.

– Det är klart att man alltid är lite nervös när det är stora it-uppdateringar. Expediering av recept är ju en komplicerad och kritisk del av hälso- och sjukvården. Men vi utgår från att allt går enligt E-hälsomyndighetens plan, säger Andreas Rosenlund, kommunikationsdirektör på Kronans apotek.

Information om driftstopp till kunder

Det planerade driftstoppet hos E-hälsomyndigheten ska pågå från och med klockan 20.00 på kvällen lördagen den 27 november till och med klockan 11.00 söndagen den 28 november. Under den tiden kommer det alltså inte att gå att hämta ut förskrivna läkemedel eller andra varor på recept vare sig på apoteken eller via e-handeln.

På Kronans apotek har man gjort särskilda förberedelser inför driftstoppet.

– Vi har haft en arbetsgrupp hos oss som har försökt väga in flera perspektiv på frågan. Det är ju E-hälsomyndigheten som har ansvaret och mycket hänger ju förstås på hur det går där. Men vi har informerat både våra medarbetare och våra kunder på både apotek och i vår e-handel om stoppet. Vi kommer också kunna fortsätta att ge information om något går fel, säger Andreas Rosenlund.

Tror du att informationen har nått fram till kunderna?

– Vi har lagt ganska mycket tid och kraft på hur vi ska kunna ha en dialog med kunderna. Vi har gått ut med information via mejl och intranät och uppmanat de som behöver läkemedel denna tid att hämta ut dem i förväg. Vi hoppas förstås att vi har nått ut till alla. Det här driftstoppet sammanfaller ju dock med Black week då vi skickar ut mycket annan information också. Så det finns förstås en risk att informationen om driftstoppet drunknar i den.

”Driftstopp nödvändigt”

Även Apoteket har informerat sina kunder.

”Vi har förberett oss för det planerade avbrottet med information till våra medarbetare och kunder. Någon speciell förberedelse för ett längre avbrott har vi inte men självklart är vi beredda om problem mot förmodan skulle inträffa”, skriver Carina Olsson, produktägare recepthantering på Apoteket, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Hon påpekar också att driftstoppet är nödvändigt.

”I en så här stor förändring som nationella läkemedelslistan innebär får man räkna med driftstopp under en begränsad tid. Att genomföra det här stoppet är ett måste för att komma vidare rent tekniskt. Vi känner oss trygga med att driftstoppet bara sker under den planerade tiden. Skulle det bli tekniska problem under natten finns det tid att gå tillbaka till ursprungligt system så risken att stoppet skulle pågå längre är mycket liten”, skriver hon.

Regioner förberedda

Flera regioner har också gått med information om driftstoppet på sina hemsidor. Till exempel uppmanar Region Skåne vården att lämna ut hemgångsdoser som täcker patientens behov fram till måndag morgon 29 november om en patient akut behöver läkemedel.

På Region Gävleborgs hemsida finns information om driftstoppet samt svar på viktiga frågor. Bland annat framgår det att regionens IT-förvaltning bevakar så att alla e-recept som skickats under driftstoppet kommer fram till E-hälsomyndigheten när driftstoppet är slut.

Även sjukvårdsupplysningen 1177 skriver om driftstoppet och patienter uppmanas där att hämta ut läkemedel före eller efter stoppet.

Nationell läkemedelslista sedan i maj

Nationella läkemedelslistan är en informationslista över hela landet med information om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel. Syftet är att vård, omsorg, apotek och patienter ska ha tillgång till samma information om en patients läkemedel oavsett var de har förskrivits. Lagen om en nationell läkemedelslista trädde i kraft 1 maj 2021.

Alzheimerläkemedel får sannolikt nobben i EU

Signaler tyder på att EU:s läkemedelsmyndighet EMA kommer att göra tummen ned för det omdiskuterade Alzheimerläkemedlet Aduhelm (adukanumab). Det meddelar det amerikanska läkemedelsföretaget Biogen som tillsammans med japanska Eisai utvecklar läkemedlet.

 ”Trend vote ” om Alzheimerläkemedlet Aduhelm

EMA:s expertkommitté CHMP ska ta det formella beslutet om ansökan om marknadsgodkännande av Aduhelm vid sitt möte i december. Vid novembermötet fick kommittén en uppdatering om data om läkemedlet och gjorde som brukligt en förhandsröstning, ”trend vote”. En sådan omröstning ger en signal i förväg till läkemedelsföretaget om ledamöternas inställning i frågan om godkännande eller ej.

Biogen rapporterar i ett meddelande till investerare att utfallet av förhandsröstningen blev negativt för Aduhelm. Det innebär att det är mindre sannolikt att CHMP kommer att rekommendera marknadsgodkännande av läkemedlet.

– Även om vi är besvikna över förhandsröstningen, tror vi starkt på styrkan i våra data och att adukanumab har potential att göra positiv och meningsfull skillnad för människor som påverkas av Alzheimers sjukdom, säger Priya Singhai, tillförordnad forskningschef vid Biogen, i meddelandet till investerarna.

Biogen skriver att företaget kommer att fortsätta att diskutera med EMA och CHMP om fortsatta steg för att göra läkemedlet tillgängligt för patienter i Europa.

Trögt införande

Aduhelm har varit omdiskuterat ända sedan läkemedlet i början av juni fick ett villkorligt snabbgodkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Myndigheten gick då emot rekommendationen från sin egen expertkommitté och många anser att godkännandet vilar på för svaga grunder.

Data från de kliniska studierna visar att adukanumab minskar förekomsten av amyloida plack, skadliga proteinansamlingar, i hjärnan. Dessa plack är enligt en av huvudhypoteserna om Alzheimers sjukdom ett av de första stegen i sjukdomsprocessen. Enligt denna hypotes är det de amyloida placken som ger upphov till nervcellsskador och -död och därigenom demenssymtomen.

FDA utgick från detta i sitt godkännande och menade att effekten på placken gör det rimligt att anta att läkemedlet även har effekt på symtomen. Men påverkan på symtom har de kliniska studierna ännu inte tydligt visat och kritiker menar därför att evidensläget är alltför oklart.

I USA har denna diskussion lett till att flera sjukförsäkringssystem valt att inte finansiera behandling med Aduhelm och införandet av läkemedlet går där trögt.

EMA snabbar på om orala covid-19-behandlingar

Många menar att orala covid-19-behandlingar kan bli ett viktigt vapen mot pandemin. Främst gäller det orala behandlingar som riskpatienter kan få i tidiga covid-19-faser för att slippa bli svårt sjuka. Två antivirala läkemedel som i studier visat sig kunna göra att färre behöver sjukhusvård tilldrar sig därför nu stort intresse.

Det ena är Lagevrio (molnupiravir) som marknadsförs av företagen Merck och Ridgeback therapeutics. Det andra är Paxlovid (PF-07321332/ritonavir) från Pfizer. EU:s läkemedelsmyndighet EMA använder nu en snabbprocedur för att EU-länderna ska kunna börja använda dessa behandlingar trots att de ännu saknar marknadsgodkännande.

Klartecken för en av två orala covid-19-behandlingar

Vid ett extrainsatt sammanträde diskuterade EMA:s expertkommitté CHMP dessa två orala läkemedel mot covid-19.

I fråga om Lagevrio (molnupiravir) utfärdade CHMP råd till medlemsländerna. Råden ger klartecken för att börja använda behandlingen redan nu. Detta i väntan på resultat av den mer omfattande granskning som pågår inför ett eventuellt marknadsgodkännande.

Enligt de preliminära råden kan läkemedlet användas för att behandla vuxna med covid-19 som inte behöver syrgasbehandling men har förhöjd risk för allvarlig covid-19. Behandlingen bör starta inom fem dagar efter symtomdebuten och består av en kapsel två gånger om dagen i fem dagar.

Minskade sjukhusinläggningar och dödsfall

I en studie av ovaccinerade covidpatienter med minst en underliggande sjukdom minskade den orala behandlingen risken för sjukhusinläggning eller dödsfall från cirka 14 procent i placebogruppen till drygt 7 procent. Biverkningarna var milda eller måttliga. De vanligaste var diarré, illamående, yrsel och huvudvärk.

En grupp patienter som dock enligt CHMP inte bör använda Lagevrio är gravida kvinnor samt kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel. Detta eftersom djurstudier har visat att höga doser av läkemedlet kan påverka tillväxten och utvecklingen hos foster. Kvinnor i fertil ålder som behandlas med Lagevrio bör därför använda effektiva preventivmedel under hela behandlingen och i minst fyra dagar efteråt, skriver EMA. Myndigheten avråder även från amning under behandling med detta läkemedel.

Råd på gång även om nästa orala läkemedel

När det gäller den andra orala covid-19-behandlingen, Paxlovid, har nu CHMP påbörjat en genomgång av tillgängliga data för att så snabbt som möjligt kunna utfärda samma typ av preliminära råd som för Lagevrio.

I Paxlovid ingår två aktiva substanser, den experimentella antivirala PF-07321332 samt en låg dos av ritonavir. Ritonavir är ett läkemedel som vanligen används mot hiv. I det här fallet är dess uppgift att bromsa nedbrytningen av PF-07321332 så att den kan verka under längre tid.

Preliminära data tyder enligt CHMP på att även Paxlovid minskar risken för sjukhusinläggning och död hos covid-19-patienter med underliggande sjukdomar.

Har patientsäkerheten på apoteken blivit sämre?

0

Har patientsäkerheten på apoteken blivit sämre sedan omregleringen av apoteksmarknaden? Det är en omdiskuterad fråga som framför allt fackförbund har väckt. De rapporterar att apotekspersonal har fått en stressigare arbetsmiljö, och att höjd arbetsbelastning ökar risken för bland annat felexpedieringar.

Snart kommer denna diskussion att få ett nytt, forskningsbaserat kunskapsunderlag att utgå från. Fyra apoteksforskare startar nu en bred kartläggning av just ”Patientsäkerhetsklimatet i en föränderlig apoteksvärld”. Hela 5 300 farmaceuter (apotekare och receptarier) får därför i dagarna ett utförligt enkätformulär med frågor om hur de upplever patientsäkerheten på sina apotek.

Läkemedelsvärlden talade med en av forskarna – apotekaren Christina Ljungberg Persson, forskare och lektor i samhällsfarmaci vid Göteborgs universitet.

Vad är patientsäkerhetsklimat, är det samma sak som patientsäkerhetskultur?

– Vi definierar patientsäkerhetsklimatet som de synliga, mer konkreta faktorer som påverkar patientsäkerheten. Exempel på faktorer som formar patientsäkerhetsklimatet är policies och procedurer. Det är inte samma sak som patientsäkerhetskultur även om de två hör ihop. Kulturen handlar om mer svårmätta faktorer som värderingar och handlingsmönster. Man brukar göra en liknelse med ett isberg där patientsäkerhetskulturen är hela den stora del som ligger under vattenytan och patientsäkerhetsklimatet är den del som syns ovanför ytan.

Varför gör ni den här studien?

– Året före omregleringen av apoteksmarknaden 2009 undersökte Annika Nordén Hägg, som ingår i forskargruppen, patientsäkerhetsklimatet på svenska apotek. Alla farmaceuter på svenska apotek fick en enkät om hur de upplevde klimatet och svaret var sammanfattningsvis att det upplevdes som tillfredsställande.

– Mindre uppföljningar som Statskontoret gjorde 2011/12 och 2012/13 tydde på ett försämrat patientsäkerhetsklimat efter avregleringen. Nu när det gått ytterligare tio år vill vi i en oberoende undersökning ge en allsidig belysning av hur det har gått. Hur upplever de som jobbar på apotek patientsäkerhetsklimatet i dag?

Kommer ni att kunna jämföra med läget före omregleringen?

– Ja, det är en av våra målsättningar. Därför använder vi samma frågebatteri som det som användes 2008, även om vi också har lagt till en del frågor om bland annat effekterna av covid-19-pandemin. Och precis som då riktar vi oss till alla farmaceuter på svenska apotek. Med hjälp av Statistiska centralbyrån, SCB, har vi identifierat de omkring 5 300 farmaceuter som jobbade på apotek för två år sedan och skickar enkäten till samtliga. De får den med papperspost eller i sin digitala brevlåda.

Ska ni jämföra olika apotekskedjor?

– Nej, SCB kommer att anonymisera svaren och vi kommer inte att veta vilket företag som den som svarat är anställd vid. Vi har valt att inte gå in på situationen i olika kedjor. En orsak är att vi är rädda att vissa i så fall kanske skulle avstå från att svara på grund av lojalitet med arbetsgivaren. Vi tror att vi får fler och bättre svar på det här sättet. Och vi tror att eventuella skillnader mellan apotekskedjorna är mycket små, att situationen i grunden är densamma på hela apoteksmarknaden. Om vi mot förmodan har fel skulle vi se en stor spridning i svaren och då kan vi i så fall göra en uppföljande studie.

– Dock kommer vi att undersöka om det är någon skillnad i synen på patientsäkerhetsklimatet mellan farmaceuter på nätapotek respektive fysiska apotek, men inte heller där frågar vi efter arbetsgivare.

Har du någon hypotes om vad ni kommer att komma fram till – har patientsäkerheten försämrats?

– Jag vet verkligen inte om det har blivit bättre eller sämre. Även om arbetsbelastningen har ökat tror jag att det samtidigt finns en större medvetenhet om kvalitetsfrågor. Och genom att enheterna blivit mindre kanske alla är mer involverade i patientsäkerhetsfrågorna. Jag brinner för de här frågorna och för att belysa och diskutera dem. Det ska bli mycket intressant att få veta hur farmaceuterna ser på saken. Jag hoppas att alla som får utskicket tar chansen att hjälpa till att skapa en bild av hur det ser ut genom att svara ärligt på våra frågor.

Pandemin har ökat risken för mässlingsutbrott

0

Risken för mässlingsutbrott har ökat kraftigt runt om i världen, varnar Världshälsoorganisationen, WHO. Den ökade utbrottsrisken beror på att vaccineringen av barn mot mässling i många länder minskade kraftigt under förra året. Detta som en följd av att pandemin störde vaccinationsprogrammen.

Flera faktorer ökar risken för mässlingsutbrott

En ny rapport från WHO och amerikanska Centers for disease control and prevention, CDC, visar att drygt 22 miljoner barn gick under fjolåret miste om sin första dos mässlingsvaccin. Detta är tre miljoner fler än året före och innebär den största försämringen av läget på två decennier.

Bara 70 procent av barnen i de undersökta länderna fick sin andra dos mässlingsvaccin. För att skydda mot samhällsspridning av mässling krävs en vaccinationstäckning på minst 95 procent.

Även systemen för testning och övervakning av mässlingen fungerade sämre än tidigare. Världens laboratorier analyserade det lägsta antalet misstänkta mässlingsprover på över tio år.

Lugnet före stormen?

Liksom för många andra smittsamma infektionssjukdomar skedde totalt sett en minskning av antalet rapporterade fall av mässling under det första året av pandemin. Minskat resande och olika smittskyddsrestriktioner har sannolikt bidragit till detta.

Men WHO och CDC framhåller att det är viktigt att inte bli lurad av det lägre antalet rapporterade fall. Dels inträffade ändå stora mässlingsutbrott i 26 länder även under fjolåret. Och dels skapar den låga vaccinationstäckningen tillsammans med andra faktorer en allt farligare situation. Myndigheterna talar om lugnet före stormen.

─ Många ovaccinerade barn, mässlingsutbrott och övervakningsresurser som i stället används för att bekämpa covid-19 är faktorer som ökar risken för att barn ska dö eller drabbas av allvarliga komplikationer på grund av mässling, säger i ett pressmeddelande Kevin Cain, chef för CDC:s internationella arbete med vaccinationer.

─ Vi måste agera nu för att stärka sjukdomsövervakningen och fylla igen de immunitetsgap som har uppstått. Det måste göras innan resande och handel kommer tillbaka till samma nivåer som före pandemin för att förebygga dödliga mässlingsutbrott och mildra risken för andra sjukdomar som kan förebyggas med vaccinationer.

I Sverige har barnvaccinationerna, som Läkemedelsvärlden rapporterat, fortsatt att fungera väl trots pandemin. Under 2020 var 97 procent av tvååringarna fullvaccinerade. Detta innebär bland annat att de fått sin första spruta med MPR-vaccin, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Den andra sprutan får barnet i årskurs 1 eller 2.

NT-rådet förespråkar remdesivir mot covid-19

NT-rådet rekommenderar remdesivir i vården av måttligt till svårt sjuka patienter med covid-19. Det framgår av ett nytt beslut där NT-rådet för första gången tagit ställning till en covid-19-behandling.

Kan ge snabbare återhämtning

Det antivirala infusionsläkemedlet Veklury (remdesivir) var det första läkemedel som fick EU-godkännande mot covid-19. Godkännandet gäller behandling av covid-19 hos vuxna och barn från 12 års ålder med lunginflammation som kräver syrgastillskott, men ej respiratorvård.

Covidvården i Sverige har i varierande omfattning använt Veklury sedan läkemedlet blev tillgängligt, men regionerna har inte haft en tydlig gemensam linje att följa. Detta eftersom behandlingen tidigare inte blivit utvärderat av nationernas gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet.

Nu har NT-rådet gjort en sådan utvärdering efter att först ha beställt en hälsoekonomisk värdering av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Som Läkemedelsvärlden rapporterat kom TLV fram till att behandling med Veklury är kostnadsbesparande. Det beror främst på att det i den utpekade patientgruppen minskar behovet av intensivvård. Att lägga till Veklury till standardbehandling sparar enligt värderingen mellan 17 000 och 34 000 kronor per patient.

Rekommenderar remdesivir

På grundval av TLV:s utlåtande anser NT-rådet att regionerna bör använda läkemedlet. Användningen ska enligt rekommendationen följa riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet för covid-19.

Veklurys aktiva substans remdesivir är en nukleotidanalog som har hög antiviral aktivitet mot rna-virus. Genom att hämma ett enzym bromsar läkemedlet virusförökningen.

I en randomiserad, dubbelblind fas III-studie med drygt 1 000 deltagare jämförde forskarna Veklury med placebo som tillägg till standardbehandling hos vuxna sjukhusinlagda patienter med covid-19. Det primära utfallsmåttet var tid till återhämtning fram till dag 29 efter randomisering. Återhämtning definierades som att bli utskriven från sjukhus eller att vara på sjukhus men inte längre behöva pågående medicinsk vård.

Mediantiden till återhämtning var 10 dagar i Veklury-gruppen jämfört med 15 dagar i placebo-gruppen.

NT-rådet bedömer behandlingseffekten som måttlig. Rådet påpekar att det är osäkert hur omhändertagandet av covid-19-patienter i Sverige kommer att se ut i framtiden. Hur många vårddagar som varje patient kommer att behöva har avgörande betydelse för hur kostnadseffektivt Veklury är. Men enligt TLV har läkemedlet marginalerna på sin sida och osäkerheten ligger framför allt i hur stor kostnadsbesparingen blir.

Analys: Kroniskt luktbortfall kan bli folkhälsoproblem

Forskare i USA varnar för att kroniskt luktbortfall i spåren av covid-19 är ett växande folkhälsoproblem. I en analys har de beräknat hur många amerikaner som är drabbade av tillståndet och uppskattar att det för närvarande (augusti 2021) rör sig om minst 170 000 och som mest 1,6 miljoner personer.

Analysen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Jama otolaryngology – head & neck surgery.

Okänt hur länge luktbortfall varar

Forskarna pekar på att luktsinnet har stor betydelse för livskvalitet och säkerhet. Den som förlorar luktsinnet kan till exempel få sämre matlust, inte känna lukten av skadlig gas eller rök, få ett minskat socialt välbefinnande eller drabbas av depressiva symtom.

Flera studier har visat att luktbortfall kan vara ett av de första och tydligaste symtomen på covid-19. För de flesta kommer luktsinnet tillbaka efter ett tag, men hos en del kvarstår problemet. Det är ännu inte känt om bortfallet kan bli livslångt eller hur länge det kan hålla i sig. Men efter sex månader definieras kvarstående luktbortfall som kroniskt. Ingen studie har ännu följt upp symtomet under längre tid än så, enligt forskarna bakom den aktuella analysen.

Tre scenarion

Rapporter om kroniskt luktbortfall efter covid-19 började dyka upp i augusti 2020, sex månader efter pandemins start. Antalet amerikaner som drabbades ökade stadigt fram till april 2020 och forskarna förutspådde då en fortsatt ökning.

Den nu aktuella analysen har baserats på tre underlag där det första är statistik över alla inrapporterade fall av covid-19 i USA under en viss tidsperiod. Det andra underlaget som forskarna utgår från är en studie som visar hur många som får luktbortfall akut i samband med infektionen. Det tredje är en studie som visade att cirka fem procent hade fortsatt nedsatt luktsinne sex månader efter infektionen. Den sistnämnda studien visade även att det var vanligare med luktbortfall efter mild covid-19 än svår.

Med utgångspunkt från dessa underlag har forskarna tagit fram olika scenarion. I den lägsta uppskattningen beräknar de att 170 238 amerikaner i dag kan vara drabbade av kroniskt luktbortfall. I den mellanliggande uppskattningen handlar det om 712 268 amerikaner och i den högsta uppskattningen är siffran över 1,6 miljoner.

Drabbar yngre i större utsträckning

För att sätta in dessa siffror i ett sammanhang har forskarna tittat på hur många amerikaner som led av kroniskt luktbortfall före covid-19-pandemin. Enligt statistik från National institute on deafness and other communication disorders var det 13,3 miljoner vuxna. Majoriteten av dessa var 80 år och äldre.

I analysen påpekar forskarna att gruppen yngre som lider av nedsatt luktsinne nu kommer att öka till följd av covid-19. Detta eftersom att yngre i större utsträckning tappar luktsinnet på grund av covid-19 än på grund av andra orsaker. Den livslånga bördan av luktbortfall kommer därför att vara mycket större för denna grupp än för de äldre åldersgrupperna, skriver forskarna.

Forskarna framhåller att deras analys har flera begränsningar. Bland annat kan det verkliga antalet covidfall vara större än vad som rapporterats in. Men analysen visar trots sina begränsningar att kroniskt luktbortfall orsakat av covid-19 är ett växande folkhälsoproblem, menar forskarna. De framhåller att det därför finns det ett stort behov av forskning för att få fram effektiva behandlingar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng