Annons

Månads arkivering april 2019

Antibiotikaresistens dödar snart miljoner varje år

För närvarande dör omkring 700 000 människor världen runt varje år på grund av att antibiotika som tidigare kunde ha räddat dem inte längre hjälper mot många infektioner. Och läget förvärras allt mer. Allt fler sjukdomsframkallande bakterier utvecklar resistens mot viktiga antibiotika. Tuberkulos, men även luftvägsinfektioner, sexuellt överförbara sjukdomar och urinvägsinfektioner, blir allt svårare att behandla och ofta går det inte alls.

Detta konstaterar FN:s samordningsgrupp mot antimikrobiell resistens, Interagency Coordination Group on Antimicrobial Resistance (IACG), i något som måste kallas en larmrapport till FN. Om länderna inte snabbt gör kraftiga åtgärder kommer antibiotikaresistenta infektioner att kosta omkring tio miljoner människor livet varje år omkring 2050. De samhällsekonomiska skadorna kommer att bli lika stora som den finanskrisen 2008-2009 åsamkade världen. Redan 2030 kan antibiotikaresistens ha tvingat in 24 miljoner människor i extrem fattigdom.

– Antimikrobiell resistens är ett av de största hoten mot världssamfundet. Den här rapporten visar på djupet och omfattningen av de åtgärder som behövs för att motverka skydda ett helt århundrade av medicinska framgångar”, kommenterade Amina Mohammed, vice generalsekreterare för FN, i ett pressmeddelande vid publiceringen av rapporten.

Samordningsgruppen mot antimikrobiell resistens bildades efter FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens 2016. Bland gruppens ledamöter finns de svenska experterna Otto Cars och Stefan Swartling Peterson. Samordningsgruppens sammansättning speglar ett brett helhetsperspektiv på resistensfrågan genom att företrädare för såväl världshälsoorganisationen WHO som för FN:s jordbruksorgan och FN:s djurhälsoorgan medverkar.

Gruppens uppdrag är att föreslå konkreta åtgärder för att bromsa resistensutvecklingen och i rapporten finns en lång rad förslag. Världens länder måste, skriver rapportförfattarna, prioritera nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens, och arbeta för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom hälso- och sjukvård, djurhälsa och växtodling.

Jordbruket måste också omedelbart sluta att använda vissa kritiska antibiotika för att gynna djurs och växters tillväxt. Ytterligare ett viktigt område är att stödja forskning och utveckling för att få fram nya infektionsbehandlingar och annan ny teknologi som kan minska vårt beroende av antibiotika. Samordningsgruppen understryker även att inte bara regeringar utan även civilsamhälle, forskare och privata aktörer måste engagera sig.

Fotnot: 23 maj bjuder Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten in till en heldag om Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Information och anmälan via länken.

TLV-beslut om läkemedel mot Duchennes

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har för första gången fattat beslut om subvention av läkemedlet Translarna (ataluren) för patienter med den sällsynta och svåra sjukdomen Duchennes muskeldystrofi.

Beslutet har flera begränsningar. Det gäller enbart patienter med bibehållen gångförmåga och under perioden 1 maj 2019 till och med 30 juni 2022.

Duchennes muskeldystrofi är en ovanlig sjukdom som drabbar cirka 1 på 4 000 födda pojkar. Att nästan bara pojkar drabbas beror på att den sjukdomsframkallande mutationen sitter på X-kromosomen och att flickor, med två X-kromosomer, skyddas av den friska genen. I Sverige får varje år cirka tio pojkar diagnosen Duchennes muskeldystrofi.

Mutationen påverkar det viktiga muskelproteinet dystrofin. Symtomen börjar ofta i treårsåldern i form av bland annat förändrad gång. En gradvis försämring av muskelfunktionen gör att patienten så småningom behöver rullstol. Även andningsmusklerna påverkas. Sjukdomen förkortar livslängden som för patienter med Duchennes muskeldystrofi är i genomsnitt cirka 40 år.

I dag behandlas sjukdomen främst med kortison mot muskelinflammation samt andra symtomdämpande läkemedel.

År 2014 godkändes Translarna i EU för behandling av patienter där Duchennes muskeldystrofi orsakas av en specifik mutation, en ”nonsense”-mutation. Hos dem kan läkemedlet hjälpa cellerna att producera normalt dystrofin trots mutationen. Godkännandet gäller, liksom TLV:s subventionsbeslut, patienter som fortfarande kan gå eftersom det är i detta stadium behandlingen anses kunna göra tillräcklig nytta.

TLV räknar med att för närvarande finns 13 patienter i Sverige som är aktuella för behandling med Translarna.

TLV har haft trepartsöverläggningar med företaget och regionerna. Detta har lett fram till en sidoöverenskommelse som minskar kostnaden för Translarna. TLV offentliggör dock inte kostnaden, men skriver att den är högre än de kostnader som TLV vanligtvis accepterar vid tillstånd med liknande svårighetsgrad.

– TLV har i beslutet vägt in sjukdomens svårighetsgrad, antalet patienter och behovet av nya behandlingar vid Duchennes muskeldystrofi. Beslutet skapar förutsättning för en jämlik vård över landet, säger Ann Einerth, enhetschef på TLV i ett pressmeddelande.

Tidsbegränsningen av subventionen är till för att en ny utvärdering av effekten av Translarna ska kunna göras utifrån pågående studier. Dessutom vill TLV följa upp om begränsningen av subventionen följs.

Regionernas råd för införande av nya terapier, NT-rådet, har som Läkemedelsvärlden rapporterat tidigare uppmanat regionerna att avvakta med att inleda behandlingar med Translarna. NT-rådet har rekommenderat regionerna att vänta tills företaget ansökt om subvention och TLV utvärderat behandlingen. Något som nu alltså har skett.

Socialutskottet vill ha hpv-vaccinering av pojkar

Riksdagens socialutskott har i ett betänkande tagit ställning till ett 60-tal yrkanden i bland annat folkhälsopolitiska frågor som riksdagsledamöter lämnade in under den allmänna motionstiden. Några av yrkandena gäller den länge diskuterade frågan om att införa cancerskyddande vaccinering mot humant papillomvirus, hpv, även för pojkar i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Det är regeringen som beslutar om innehållet i de nationella vaccinationsprogrammen. I sitt betänkande tar dock socialutskottet tydligt ställning för att hpv-vaccin bör erbjudas även till pojkar.

Socialutskottet pekar på att Folkhälsomyndigheten på regeringens begäran nyligen gav en förnyad rekommendation om att införa hpv-vaccinering för pojkar. Folkhälsomyndigheten förklarade i en kompletterande analys att hpv-vaccinering av pojkar är kostnadseffektivt om den lite äldre vaccintypen används. Dock krävs att upphandlingen ger rabatt om även det nyare niovalenta (skyddar mot nio virusstammar) vacciner ska vara kostnadseffektivt.

”Utskottet utgår från att regeringen skyndsamt bereder Folkhälsomyndighetens underlag så att HPV-vaccination av pojkar införs i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn”, skriver ett enigt socialutskott i betänkandet.

När regeringens beslut kan komma är fortfarande oklart.

Kombinationspiller mot hiv fick klartecken av CHMP

Vid sitt senaste möte rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP godkännande för sammanlagt 13 läkemedel.

Ett av dessa var kombinationsläkemedlet Dovato (dolutegravir och lamivudine) som kan ges som den första behandlingen mot hiv1-infektion hos vuxna och barn över 12 år. Fördelen med denna behandling är att den består av ett enda piller som tas en gång om dagen och har lika god virushämmande effekt som den trippelbehandling som i dag är standard. Det visades i två randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier med fler än 1 400 hiv-smittade vuxna. Förenklingen anses värdefull eftersom det handlar om en ofta livslång behandling.

De vanligaste biverkningarna var huvudvärk, diarré, illamående, sömnsvårigheter och trötthet.

Dovato godkändes tidigare i april av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Ett annat läkemedel som fick klartecken av CHMP var Sixmo (buprenorfin), ett läkemedelsimplantat som är avsett för substitutionsbehandling vid opioidberoende. Fyra små stavar opereras in under huden på överarmen och frisätter mindre mängder av opioiden buprenorfin i patientens kropp under sex månader.

CHMP rekommenderade godkännande av Sixmo som behandling av kliniskt stabila vuxna patienter tillsammans med medicinsk och psykologisk behandling och socialt stöd. Implantatet är ett alternativ till resoritabletter med buprenorfin som man lägger under tungan.

”Det nya administreringssättet kan förbättra följsamheten till behandlingen och minska risken för missbruk och oavsiktliga överdoser”, skriver CHMP i sitt beslut.

Säkerheten och effektiviteten hos Sixmo har studerats i tre studier med sammanlagt 626 patienter. I en av studierna svarade drygt 96 procent av patienterna i Sixmogruppen på behandlingen, att jämföra med de knappt 88 procent som svarade på behandling med resoritabletter.

De vanligaste biverkningarna var huvudvärk, förstoppning och sömnsvårigheter. Implantatet orsakade även lokala besvär som klåda hos en del patienter. CHMP kräver att tillverkaren kompletterar det vetenskapliga bakgrundsmaterialet med en studie som utvärderar eventuella risker vid operationerna när implantatet sätts in och tas bort.

Bland de läkemedel som CHMP rekommenderade godkännande för fanns även bland annat två särläkemedel. Det ena var Esperoct (turoctocog alfa pegol) för behandling och profylax av blödningar hos patienter från 12 år med blödarsjukan hemofili A. Det andra var Ultomiris (ravulizumab) mot den mycket sällsynta stamcellssjukdomen paroxysmal nokturn hemoglobinuri.

Vid mötet tog CHMP också slutlig ställning i fråga om infusionsläkemedlet Lartruvo (olaratumab) som haft ett villkorat godkännande för behandling av vuxna med avancerat mjukdelssarkom, i kombination med den cellhämmande substansen doxorubicin. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har nya studier visat att Lartruvo inte förlänger överlevnaden. CHMP rekommenderar nu därför att godkännandet dras in.

Det är EU-kommissionen som slutligen beslutar om godkännanden och indragningar av läkemedel i EU. Kommissionen följer normalt CHMP:s rekommendationer.

Bonde ny ordförande för Apotekets styrelse

Ingrid Bonde valdes till ny styrelseordförande i Apoteket AB vid årsstämman den 24 april. Bonde, som tidigare bland annat varit generaldirektör för Finansinspektionen och vice vd samt finanschef för Vattenfall, efterträder Gert Karnberger som suttit på ordförandeposten sedan hösten 2017.

– Jag är väldigt glad för mitt nya uppdrag, särskilt som jag alltid haft ett hjärta för vård. Jag har stor erfarenhet av förändringsarbete och apoteksbranschen är en bransch i förändring vilket gör uppdraget ännu mer intressant, säger Ingrid Bonde i ett pressmeddelande.

Förutom styrelseuppdraget i Apoteket AB är Ingrid Bonde styrelseordförande i kredithanteringsföretaget Hoist Finance, i tjänstepensionsföretaget Alecta samt ordförande i Klimatpolitiska Rådet – ett expertorgan som utvärderar regeringens utsläppspolitik.

Ny mässlingsstudie kan ge effektivare smittspårning

Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och inom smittskyddet i Västra Götalandsregionen har i detalj kartlagt det mässlingsutbrott som pågick i Göteborg mellan december 2017 och februari 2018. Studien har publicerats av tidskriften Eurosurveillance.

Sammanlagt konstaterades laboratoriediagnostiserad mässling hos 28 personer under utbrottet. 16 av dem hade tidigare i livet fått minst en dos mässlingsvaccin. Sådan infektion hos vaccinerade kallas genombrottsinfektion.

– Det fenomenet finns för alla infektioner som vi vaccinerar mot. Om det har gått länge sedan man vaccinerades och man utsätts för en stor dos smittämne, så kan det hända att man får infektionssymtom trots vaccineringen, förklarar Lars-Magnus Andersson, docent och senior forskare bakom studien, samt överläkare och verksamhetschef på infektionskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra.

Dessutom diagnosticerades sex vaccinorsakade mässlingsfall, hos nyligen vaccinerade personer. De hade låga virusnivåer och spred inte viruset vidare. Symtomen var också betydligt lindrigare än hos ovaccinerade som fick mässling.

– Det är sedan tidigare väl känt att några procent – under fem procent – kan få feber och lite utslag efter mässlingsvaccinering. Under utbrottet vaccinerades många hundra personer i Göteborgsområdet mot mässling, förklarar Lars-Magnus Andersson.

I studien granskades patientjournaler och alla mässlingsfall klassificerades som antingen förstagångsfall, genombrottsfall eller vaccinorsakade infektioner. Sedan har forskarna jämfört kliniska data och virusmängder vid förstagångs- respektive genombrottsfallen.

De såg stora skillnader. Personer som fick en genombrottsinfektion hade både mindre allvarliga symtom och lägre virusnivåer i de övre luftvägarna än ovaccinerade med förstagångsmässling.

Dessutom verkar de vaccinerade som fick genombrottsinfektioner inte ha smittat någon annan under utbrottet. Detta stöder tidigare forskningsresultat som visat att det är mycket osannolikt med smittspridning från personer med en genombrottsinfektion. Något som står i stark kontrast till den mycket höga smittsamheten vid förstagångsmässling hos ovaccinerade.

– När det gäller förstagångsmässling hos ovaccinerade kan det räcka att vistas i samma rum som den sjuka för att själv bli smittad. Så är det inte alls när det gäller genombrottsinfektioner, säger Lars-Magnus Andersson.

Att genombrottsinfektioner sällan smittar beror bland annat på lägre virusnivåer. Något annat som kan bidra är, enligt forskarna, att de med genombrottsinfektion sällan får hosta.

Lars-Magnus Andersson och hans kollegor anser att det är dags att ta till vara kunskaperna om genombrottsinfektionernas låga smittsamhet. De efterlyser förändrade riktlinjer för arbetet med smittspårning.

Nuvarande svenska riktlinjer gör ingen skillnad mellan vanliga mässlingsfall och genombrottsinfektioner. Kring varje individ med konstaterad mässling görs en lika omfattande spårning av personer som denna kommit i kontakt med. De personerna intervjuas och kallas in för provtagning. Flera hundra personer kontaktades exempelvis på detta sätt under utbrottet i Göteborg.

Göteborgsforskarna vill att Sverige ska följa Storbritanniens exempel och införa en mer begränsad smittspårning kring personer med genombrottsinfektion eftersom de är så mycket mindre smittsamma. Den mer omfattande spårningen skulle reserveras för kontaktnäten kring ovaccinerade som fått mässling.

– Det är två vinster med det. Dels slipper vi att i onödan oroa en massa människor som inte utsatts för någon verklig smittrisk. Och dels kan vi fokusera på att hitta och kolla upp dem som verkligen varit utsatta, säger Lars-Magnus Andersson.

Eftersom långt ifrån alla är säkra på om vi har blivit mässlingsvaccinerade eller ej, kräver en sådan förändring provtagningsrutiner för att snabbt skilja de vaccinerade från de ovaccinerade. Studien visade att det går att använda en rutinlaboratoriemetod där man letar efter antikroppar i ett vanligt blodprov.

– Vi har inget exakt förslag på hur de förändrade riktlinjerna bör utformas, säger Lars-Magnus Andersson.

– Men för att tidigt identifiera genombrottsinfektioner föreslår vi en snabb preliminär klassifikation, som kan vara ett stöd för vilka smittspårningsåtgärder som behöver vidtas under ett mässlingsutbrott.

Bakslag för immunterapi mot jordnötsallergi

Under de senaste åren har hypotesen att jordnötsallergi kan botas med oral immunterapi vuxit sig allt starkare. Vid sådan behandling får den som är allergisk regelbundet äta kontrollerade, mycket små mängder av jordnötspulver eller någon annan typ av jordnötsextrakt.

Mängderna ska vara så små att de inte leder till allergireaktioner utan i stället skapar så kallad desensitisering. Det innebär att det felreagerande immunsystemet vänjer sig vid jordnötsallergenet och personen så småningom tål jordnötter bättre.

Forskning om sådan immunterapi har väckt stora förhoppningar eftersom allergi mot mat är ett växande problem i Europa och USA. Det finns starka samhälleliga och kommersiella motiv för att ta fram behandlingsmetoder mot födoämnesallergi. Detta gäller inte minst jordnötsallergi som till skillnad från många andra födoämnesallergier ofta inte växer bort utan blir livslång. I höginkomstländer är omkring två procent av barnen och en procent av de vuxna jordnötsallergiska. Jordnötsallergi är också en av de allvarligaste allergityperna och en av de främsta orsakerna till födoämnesrelaterade allergireaktioner och dödsfall.

Men nu presenterar forskare i Kanada, USA och Italien en forskningsöversikt som visar att den nuvarande formen av immunterapi inte är den lösning på problemet med jordnötsallergi som många hoppats. Tvärtom kan behandlingen göra att personen drabbas av mer allergiska besvär än utan behandling. Forskningsöversikten har publicerats av the Lancet.

Forskarna har vägt samman resultaten av tolv studier världen över. I dessa har barn lottats till att antingen få oral immunterapi med jordnötsbaserade produkter eller att enbart fortsätta med standardvården, som främst går ut på att undvika att utsättas för jordnötter. Sammanlagt deltog drygt 1 000 barn i de granskade studierna.

När forskarna vägde ihop studiernas resultat framträdde en bild som blev tydlig tack vare de många deltagarna och var svår att se i en enskild studie. Forskarna såg att behandling med oral immunterapi ökade barnens risk för allergiska reaktioner. Bland annat ökade risken för den allvarliga och potentiellt livshotande formen av allergisk reaktion som kallas anafylaxi.

Anafylaktiska reaktioner kommer i regel snabbt och berör främst huden, andningen, cirkulationen och mag-tarmkanalen. Sådana reaktioner förekom, enligt forskningsöversikten, under ett år tre gånger oftare bland de behandlade än bland dem som enbart undvek jordnötter.

De som behandlades använde också oftare läkemedlet epinefrin mot allergisk reaktion. De studier som undersökte patienternas livskvalitet visade heller ingen förbättring bland dem som fick immunterapi.

En osäkerhet i översiktens resultat är att de granskade studierna saknade uppgifter om barnens riskbeteende. Ingen vet om de behandlade och de icke behandlade undvek jordnötter i lika hög grad.

Forskarna bakom den aktuella översikten anser ändå att deras resultat tydligt visar att det behövs en ny strategi inom forskningen om födoämnesallergi. De framhåller att barnen som fick immunterapi i de granskade studierna efter en tids behandling ofta klarade tester där de utsattes för jordnötsallergen på mottagningen. Ändå råkade de ut för fler allergireaktioner i sitt vardagsliv.

– Vår översikt visar att dagens immunterapier mot jordnötsallergi kan skapa immunologisk desensitisering, men att detta inte är detsamma som att patienten får färre allergiska reaktioner över tid. Resultatet är i stället det motsatta, sade översiktens förstaförfattare Derek Chu, McMaster university, Kanada, i ett uttalande i samband med publiceringen.

Han framhöll att den fortsatta forskningen måste fokusera på att få fram behandlingar som hjälper patienterna i deras dagliga liv

– Forskningen behöver utveckla bättre mätmetoder som tar mer hänsyn till vilka resultat som är viktigast för patienten, och det behövs även förbättringar av säkerheten i immunterapistudier vid födoämnesallergi.

IGN fäller annons för stroke-profylax

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller läkemedelsföretaget Merck Sharp & Dome AB, MSD, för en annons för läkemedlet Lixiana (edoxaban). Annonsen hade anmälts till IGN av två andra läkemedelsföretag – Bristol-Myers Squibb och Pfizer.

Lixiana hör till den läkemedelsgrupp som brukar kallas NOAK, nya orala antikoagulantia. Läkemedlet är godkänt för att förhindra stroke och blodproppar hos personer med en viss typ av förmaksflimmer och med ytterligare en eller flera hjärt-kärlriskfaktorer. Det är även godkänt för behandling av djup ventrombos och lungembolism samt för att förebygga återfall av dessa.

I annonsen uppmanar MSD förskrivare att välja Lixiana till sina äldre patienter. Beslutet att fälla annonsen beror på att IGN anser att viktig information saknas i den.

IGN:s kritik handlar bland annat om att annonsen inte berättar att läkemedlets förebyggande effekt är tydligast när det gäller patienter med nedsatt njurfunktion. Denna uppgift finns i produktresumén, men saknas i annonsen. ”För patienter som har god njurfunktion finns en risk att förskrivare inte tittar närmare i produktresumé vad gäller begränsningar i fråga om läkemedlets användning och därigenom inte uppmärksammar risk för nedsatt effekt”, skriver IGN i sitt beslut.

På grund av detta anses annonsen strida mot portalparagrafen, artikel 1, i det etiska regelverket: ”Läkemedelsinformation ska innehålla rättvisande, objektiva, meningsfulla och balan­serade sakuppgifter som i erforderlig mån avser både läkemedlens positiva och deras negativa egenskaper.”

IGN vänder sig även mot att ett av påståendena i annonsen saknar uppgifter om hur det statistiskt räknats fram. Enligt regelverket måste det nämligen framgå av läkemedelsreklam hur statistiskt hållbara de framförda påståendena är.

IGN:s fällning innebär att MSD måste betala en straffavgift på 90 000 kronor.

Samtidigt måste dock anmälarna Bristol-Myers Squibb och Pfizer betala en administrativ avgift på 40 000 kronor. Detta eftersom de hade anmält annonsen på fler punkter än den fälldes på.

“Kunskap om sena kompli- kationer måste förbättras”

Barncancerfonden publicerar i dag Barncancerrapporten 2019. Där lyfts bland annat den förbättrade överlevnad vid barncancer som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade om. I genomsnitt är femårsöverlevnaden för barn som drabbas av cancer tack vare bättre behandlingar nu uppe i 85 procent.

Barncancerfondens forskningschef Kerstin Sollerbrant kallar detta en milstolpe i barncancerhistorien, men framhåller också i att överlevnaden ofta har ett högt pris. Ett pris i form av sena komplikationer av cancerbehandlingen och själva sjukdomen. De sena komplikationerna, hur de kan förebyggas och stödet till överlevarna står i fokus för årets barncancerrapport.

– Jag tror att vare sig allmänheten, beslutsfattare eller primärvården har vetskap om vilka svårigheter många barncanceröverlevare lever med. De som har haft barncancer ska inte bara överleva – de ska kunna leva, säger Kerstin Sollerbrant i ett pressmeddelande.

Cirka 11 000 personer i Sverige hade cancer som barn och gruppen överlevare växer i takt med att behandlingsresultaten förbättras. Studier har visat att omkring 70 procent av alla som haft cancer som barn drabbas av någon form av komplikation som påverkar hälsan senare i livet. Cirka 30 procent får allvarliga och till och med livshotande komplikationer.

Komplikationerna kan komma så sent som 20 till 30 år efter cancern. Ofta handlar det om biverkningar av den tuffa behandlingen med bland annat strålning och cytostatika, som inte bara skadar cancercellerna utan även frisk vävnad. Några exempel på sena komplikationer som kan orsakas både av cytostatika och strålbehandling är nedsatt eller förstörd fruktsamhet, försämrad längdtillväxt, kognitiva problem, hörselnedsättning, hjärtbesvär, benskörhet och nedsatt lungfunktion.

Allt mer forskning görs nu för att förfina och utveckla behandlingsmetoderna så att risken för sena biverkningar minskar. Barncancerfonden stöder för närvarande 18 forskningsprojekt om sena komplikationer vid barncancer.

I barncancerrapporten presenteras bland annat ett projekt där forskare vid Karolinska institutet undersöker om behandling med litium kan skydda barn mot strålningsskador och förbättra läkning i hjärnan efter strålning. Djurförsök har gett lovande resultat och en första klinisk studie med 100 patienter planeras att starta 2019.

Om litiumbehandlingen ger det skydd som forskarna hoppas, skulle det kunna förbygga bland annat minnesstörningar, inlärningsproblem och hormonstörningar som ofta förekommer efter strålning mot hjärnan.

Ett annat exempel är ett sameuropeiskt projekt om barn med akut lymfatisk leukemi, ALL, som även det ska starta 2019. I en studie kommer ett nytt behandlingsprotokoll att prövas. Målet är att en större andel av patienterna ska kunna få en mindre intensiv cytostatikabehandling. Detta genom en bättre indelning av patienterna efter deras risk för återfall. Den intensivaste behandlingen ska på så vis kunna ges enbart till dem som verkligen har nytta av den.

Genom att många får en mildare cytostatikabehandling, minskar riskerna för komplikationer som benvävnadsdöd och diabetes.

– Vi tror att vi har överbehandlat en del av patienterna och utsatta dem för onödiga biverkningar. Vi har en ny verklighet där fokus skiftar från att bara satsa på överlevnad till att patienten också ska må bra efter avslutad behandling, säger barnonkologen Mats Heyman, forskare vid Karolinska institutet och en av dem som utvecklats det nya ALL-protokollet, i en intervju i barncancerrapporten.

I rapporten kräver Barncancerfonden även att den växande kunskapen om sena komplikationer sprids mer i vården och omsätts i praktisk handling. Sedan 2016 finns ett nationellt vårdprogram för uppföljning efter barncancer. Barncancerfonden har granskat hur uppföljningen ser ut i dag och redovisar i rapporten allvarliga brister.

Enligt vårdprogrammet ska till exempel alla vuxna som har behandlats för cancer under barn- och ungdomsåren erbjudas uppföljning och vid behov vård, rehabilitering och stöd. I dag finns fem särskilda uppföljningsmottagningar i Sverige, men endast omkring 14 procent av de vuxna barncanceröverlevarna har enligt granskningen hittills kallats till uppföljning. I Östergötlands och Kalmar län saknas, enligt rapporten, helt uppföljningsmottagningar.

– Att din bostadsort avgör vilken vård och vilket stöd du får som barncanceröverlevare är helt oacceptabelt, säger forskningschefen Kerstin Sollerbrant.

– Hälso- och sjukvården i Sverige ska enligt lag vara jämlik, men så är inte fallet för den här gruppen. Samhället måste ta ett större ansvar för barncanceröverlevare.

Nästan alla tvååringar vaccinerade mot mässling

0

Över 97 procent av alla tvååringar i Sverige var förra året fullvaccinerade enligt barnvaccinationsprogrammet, visar Folkhälsomyndighetens årsrapport för barnvaccinationsprogrammet.

Det är i nivå med tidigare år och över den kritiska gränsen på 95 procent vaccinationstäckning som krävs för ett gott skydd i form av flockimmunitet.

– Det ser mycket bra ut i Sverige och vi har en stabil situation här, sade Adam Roth, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationsprogram, när han presenterade siffrorna vid konferensen Vaccindagen i Stockholm under onsdagen.

Vaccinen i barnvaccinationsprogrammet skyddar mot nio sjukdomar, däribland mässling, kikhosta och pneumokocker, och tack vare god vaccinationstäckning under många år insjuknar inga eller få i dessa sjukdomar.

Under förra året rapporterades exempelvis inte ett enda fall av difteri, polio, röda hund eller Haemophilus influenzae typ b (Hib) i Sverige. Även mässling är numera sällsynt även om det förekommer enstaka fall där människor oftast förvärvat sjukdomen från andra länder, där mässling fortfarande förekommer. Totalt rapporterades 43 mässlingsfall i Sverige 2018, varav 18 smittades utomlands.

– För att undvika smitta är det viktigt att se över sitt behov av vaccination inför utlandsresor, inklusive andra europeiska länder där mässling är vanligare än i Sverige. Detta skyddar både individen och minskar risken för utbrott, säger Adam Roth, i ett pressmeddelande med anledning av barnvaccinationsrapporten.

Även antalet fall av kikhosta har fortsatt minska och under förra året rapporterades 68 fall hos spädbarn, vilket är den lägsta siffran sedan 2014.

Enligt barnvaccinationsrapporten gavs över 1,3 miljoner vaccindoser inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i vaccinationsregistret förra året. Totalt rapporterades 406 misstänkta biverkningar för dessa vaccin, vilka främst gällde redan kända och övergående biverkningar som feber och lokala reaktioner vid injektionsstället.

Nyligen presenterades också siffror rörande vaccinationstäckningen för vaccin mot humant papillomvirus (hpv). Under förra året ökade vaccinationstäckningen bland tolvåriga flickor med fem procentenheter till 84 procent, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

”Vad har du gjort i dag för att öka patientnyttan?”

Läkemedelsverkets Lars Dagerholt bloggar om i fall ord som “patientfokus” och att “sätta patienten i centrum” anammas och gör någon skillnad i verkligheten, eller om de bara märks i avsiktsförklaringar och strategidokument.

Läs hela Lars Dagerholts blogg här.

Studie ger hopp om säkrare CAR-T-terapi

Introduktionen av immunterapin CAR-T beskrivs som ett genombrott inom cancerbehandling och har inneburit en möjlighet till förbättring för patienter som det tidigare inte fanns någon bra hjälp för. Alla svarar inte på CAR-T-behandling, men hos de patienter som gör det är behandlingssvaret som Läkemedelsvärlden rapporterat ofta långvarigt.

Det finns dock en baksida. Det är inte ovanligt att CAR-T-behandling orsakar en okontrollerad frisättning av inflammatoriska substanser, cytokiner, vilket kan ge en i sämsta fall livshotande systemisk inflammation eller hjärninflammation.

Forskare vid the Keck school of medicine, University of California, arbetar med att ta fram modifierade CAR-T-behandlingar där risken för denna allvarliga biverkning minimeras utan att behandlingseffekten försvinner. I en nyligen publicerad fas I-studie i Nature medicine presenterar de lovande data om en av de modifierade CAR-T-molekylerna.

Den prövades hos 25 patienter med blodcancern B-cellslymfom vid ett kinesiskt universitetssjukhus i Beijing. Ingen av patienterna drabbades av de fruktade inflammatoriska biverkningarna eller några neurotoxiska biverkningar. Elva av patienterna fick en standarddos av CAR-T-behandling och hos sex av dessa gick sjukdomen i remission.

– Detta är en betydande förbättring, sade professor Si-Yi Chen, studiens seniorförfattare, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.

– Vi har skapat en ny CAR-molekyl som är lika effektiv när det gäller att döda cancerceller, men har en långsammare verkan, med mindre toxicitet.

CAR-T-behandling går ut på att ta ut vita blodkroppar (T-celler) från patienten och förändra dem i laboratoriet så att de på cellytan uttrycker speciella strukturer, chimeric antigen receptors (CAR). Dessa gör T-cellen redo att känna igen och döda den specifika typ av cancerceller som behandlingen riktas mot.

De modifierade cellerna förs tillbaka till patienten genom en infusion och bekämpar cancern.

Det finns hittills två godkända CAR-T-behandlingar i EU och USA. Den ena är Kymriah (tisagenlecleucel) som är godkänd dels för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom och dels för behandling av akut lymfoblastisk leukemi hos barn och unga vuxna. Den andra är Yescarta (axicabtagene ciloleucel) som är godkänd för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom och primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom.

I den aktuella studien använde forskarna vid University of California tisagenlecleucel-molekyler som modifierades på olika sätt genom förändringar av aminosyresekvenser. Tester på möss visade att en av varianterna utmärkte sig. Den verkade kunna döda cancerceller utan att sätta i gång immunbiverkningar.

I nästa steg testade forskarna därför denna molekyl hos de 25 patienterna.

Forskarna vet ännu inte varför den nya molekylen fungerade så bra, eller om dess effekt är lika långvarig som effekten av de godkända läkemedlen. De vill undersöka detta vidare och efter de lovande resultaten av fas I-studien planeras nu en större fas II-studie.

Fortsatt tillväxt för apoteksbranschen

0

Öppenvårdsapoteksmarknaden omsatte förra året 45,4 miljarder kronor, visar Sveriges apoteksförenings branschrapport för 2018. Det innebar en ökning med 9,7 procent jämfört med 2017.

Omsättningsökningen var 2018 också väsentligt större än mellan 2016 och 2017, då den som Läkemedelsvärlden rapporterade landade på 3,2 procent.

Den största delen, 75 procent, av omsättningen utgjordes av försäljning av receptförskrivna läkemedel och öppenvårdsrekvisitioner till ett värde av knappt 34 miljarder kronor. Försäljningen av receptläkemedel bidrog också i större utsträckning än tidigare år till den totala omsättningsökningen – mellan 2017 och 2018 med 10,2 procent jämfört med 2,2 procent mellan 2016 och 2017. Försäljningsvolymen inom kategorin ökade dock bara marginellt med 0,5 procent, vilket tyder på att förskrivningen av dyrare läkemedel har ökat.

Vad beträffar det ekonomiska resultatet mätt som rörelsemarginal var det något mindre än tidigare år – 2,7 procent för 2018 jämfört med 2,9 och 3,3 procent för 2017 respektive 2016.

Omsättningen för hela apoteksmarknaden, inklusive slutenvårdsapotek, var 57 miljarder kronor.

Liksom tidigare år fortsätter också e-handeln att växa och står nu för 10 procent av den totala omsättningen på öppenvårdsapoteksmarknaden. I dag erbjuder alla apoteksaktörer e-handel och det finns dessutom tre helt renodlade nätapotek.

Sedan 2015 har apotekens e-handel ökat från 80 miljoner kronor per månad till 400 miljoner kronor per månad i januari 2019. Det motsvarar en ökning på 400 procent. Det är framför allt e-handel med receptläkemedel som står för omsättningen följt av övriga apoteksvaror, det vill säga andra varor än receptförskrivna och receptfria läkemedel, som utgör cirka 40 procent av omsättningen.

Även antalet apotek fortsätter att öka, men under de två senaste åren har ökningstakten mattats av något. I slutet av december fanns 1 422 öppenvårdsapotek i Sverige vilket är 11 fler än 2017.

Sedan omregleringen 2009 har antalet apotek ökat med 53 procent, vilket innebär 493 fler apotek. Störst har ökningen varit i regionerna Uppsala, Stockholm, och Blekinge där antalet apotek har ökat med 93, 92 respektive 83 procent sedan omregleringen. Minst har ökningen varit i Norrbotten där det totala antalet apotek ökat från 37 till 39 (5 procent) sedan omregleringen.

För att kompensera för bristande lönsamhet hos apotek i glesbygden delas varje år ett glesbygdsstöd ut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Förra året delades knappt 11 miljoner kronor kronor ut till 35 apotek.

I branschrapporten påtalar apoteksföreningen att apoteken i glesbygd ofta har en lokalt  starkare ställning än apotek i storstadsregionerna där lönsamhetsproblemen är större, och att det i dagsläget inte finns någon ”direkt anledning till oro” över apoteksverksamheten i glesbygd.

Allt fler flickor får cancerskyddande vaccin

Nya siffror från vaccinationsregistret för 2018 visar att i genomsnitt 84 procent av de tolvåriga flickorna i Sverige nu vaccineras mot humant papillomvirus, hpv. Tidigare har täckningen för hpv-vaccinet legat på mellan 75 och 80 procent.

– Det är väldigt positivt att allt fler flickor vaccinerar sig. Det innebär en minskad risk för att drabbas av allvarliga cellförändringar och livmoderhalscancer senare i livet, säger epidemiolog Tiia Lepp vid Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

– Men självklart strävar vi efter att ännu fler ska vaccinera sig så att skyddseffekten ökar ytterligare.

Hpv-vaccin skyddar mot de stammar av hpv-virus som orsakar merparten av all livmoderhalscancer. Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat visar det samlade forskningsläget tydligt att hpv-vaccin kraftigt minskar risken för livmoderhalscancer. I en översiktsstudie som Cochraneinstitutet publicerade i fjol ingick 26 randomiserade, placebokontrollerade studier med sammanlagt över 73 000 deltagare.

Bland flickor och kvinnor som var konstaterat icke hpv-infekterade när de vaccinerades minskade risken för förstadier till livmoderhalscancer med hela 99 procent.

Cochraneforskarna undersökte också vaccinernas säkerhet och konstaterade att det inte fanns någon skillnad i antalet allvarliga biverkningar mellan vaccinationsgruppen och de som inte fått vaccin. I kontrollgruppen rapporterades 669 fall per 10 000 personer jämfört med i vaccingruppen där motsvarande siffra var 656 fall per 10 000.

I Sverige ingår sedan 2012 hpv-vaccinering i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor. De erbjuds två vaccindoser i årskurs fem eller sex.

En klar ökning av vaccinationstäckningen kunde enligt den nya statistiken i fjol ses över hela landet. Ökningen kan, enligt Folkhälsomyndigheten, bero både på en faktisk ökning och på bättre registrering. Samtidigt förekommer det dock fortfarande en underrapportering från vissa kommuner.

Tidigare i år publicerade Folkhälsomyndigheten, som Läkemedelsvärlden skrev, statistik som visade att täckningen för hpv-vaccinet varierade kraftigt mellan olika grupper i befolkningen. Flickor med välutbildade och Sverigefödda föräldrar vaccinerades till exempel något mer än flickor med föräldrar som hade kortare utbildning och/eller var födda i andra länder.

Hpv-virus orsakar inte bara livmoderhalscancer utan även bland annat peniscancer, svalgcancer och vulvacancer. Folkhälsomyndigheten har föreslagit att kostnadsfri hpv-vaccinering ska införas även för pojkar i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det skulle öka cancerskyddet både för flickor och för pojkar. Som Läkemedelsvärlden har rapporterat dröjer fortfarande regeringens beslut om detta förslag.

Snart dags för första testkörningarna

Under några kritiska timmar natten till den 1 juni 2020 ska E-hälsomyndigheten flytta över enorma mängder data från två stora IT-register till den nya databasen för den nationella läkemedelslistan. Under samma timmar ska också en avancerad teknisk lösning, ”transformatorn”, installeras. Det är den som ska göra att vårdgivare och apotek som ännu inte anslutit sig till nationella läkemedelslistan inte ska märka någon skillnad i sina gränssnitt för recepthantering förrän de ansluter sig.

– Det är en utmaning, mig veterligen har E-hälsomyndigheten aldrig tidigare genomfört en så här stor teknisk förändring på så kort tid, säger Magnus Åsén, E-hälsomyndighetens programledare för införandet av den nationella läkemedelslistan.

I juni i fjol röstade riksdagen ja till förslaget om en nationell läkemedelslista. Regeringens förslag innebar, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att det skapas en rikstäckande informationskälla om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel. Vård, omsorg, apotek och patienter i hela landet ska ha tillgång till samma information om en persons läkemedel, oavsett var de har förskrivits. Förhoppningarna är att detta ska öka patientsäkerheten, förbättra patienternas delaktighet, ge effektivare arbetsprocesser, förbättra uppföljningen av personers läkemedelsbehandling och minska risken för missbruk och manipulation.

Rent tekniskt handlar det om ett nytt personregister som ersätter dagens receptregister samt läkemedelsförteckningen. Den nya lagen börjar gälla 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och vård och apotek ska kunna börja ansluta sig. Efter ytterligare två år måste alla vård- och apoteksaktörer vara anslutna.

Magnus Åsén är civilingenjör i elektroteknik från Kungliga tekniska högskolan, KTH, och kom i höstas till E-hälsomyndigheten och ledarrollen i jobbet med läkemedelslistan. Han kom då närmast från en tjänst som projektledare vid Telenor i Karlskrona.

Under hösten tog arbetet med den nationella läkemedelslistan allt mer fart och redan före sommaren 2019 planeras de första testkörningarna. Leverantörer av journal- och receptsystem kommer att kunna provansluta sig i särskilda digitala testmiljöer som E-hälsomyndigheten bygger upp.

– Det ingår i vårt uppdrag att underlätta anslutningarna så mycket som möjligt, förklarar Magnus Åsén.

Ett 100-tal av E-hälsomyndighetens anställda i Kalmar och Stockholm arbetar med förberedelserna för sjösättningen av den nationella läkemedelslistan. De samverkar med en rad andra organisationer och myndigheter, bland andra Sveriges kommuner och landsting, SKL, det SKL-ägda IT-företaget Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, systemleverantörer, vårdgivare, apotek och patientföreträdare.

I förberedelserna deltar förutom E-hälsomyndighetens personal sammanlagt omkring 300 företrädare för olika professioner och aktörer. Många av dessa ingår i någon av 14 olika arbetsgrupper.

– Vi har mött ett enormt engagemang från människor som vill vara med och påverka  läkemedelslistans utveckling, säger Magnus Åsén.

Förberedelsearbetet handlar förstås mycket om teknisk utveckling av det nya personregistret och dess tjänster. När det gäller den tekniska sidan av jobbet välkomnar Magnus Åsén den pågående uppdateringen av regionernas journalsystem. Även om alla upphandlingar inte är avslutade, tyder allt på att Sverige snart kommer att ha färre system än tidigare eftersom regionerna i större utsträckning valt samma system.

– Det blir så klart tekniskt enklare för oss med färre aktörer som ska kunna ansluta sig. Det förbättrar möjligheterna att kunna erbjuda vården ett enhetligt gränssnitt.

Men förberedelserna har en annan mycket viktig sida än den tekniska också, förklarar Magnus Åsén. E-hälsomyndighetens medarbetare lägger mycket tid på att kommunicera med den nationella läkemedelslistans framtida användare inom vården och på apoteken. Dels för att ta till vara användarnas kunskap och önskemål i utvecklingsarbetet. Och dels för att få ut information om hur läkemedelslistan kommer att fungera.

– Vi har förstått att många förskrivare än så länge är skeptiska till mervärdet av den nationella läkemedelslistan och därför är det väldig angeläget att nå ut till dem och tydliggöra vad förändringen kommer att innebära, säger han.

– Samtidigt är det också viktigt att vara försiktig och inte lova för mycket. Vi ska skapa realistiska förväntningar genom att berätta både om vilka möjligheter som kommer att finnas och om begränsningarna.

Det där med att listan kommer att visa personens alla läkemedel är, framhåller han, till exempel trots allt en sanning med viss modifikation. Rekvisitionsläkemedel (läkemedel som ges på sjukhus) kommer inte att ingå och inte heller förskrivningar i andra EU-länder eller receptfria läkemedel.

– En del blir besvikna när de får klart för sig detta, medan andra ser fördelar. Och på längre sikt kanske verkligen alla läkemedel kan komma att ingå. Vi tar i alla fall ett steg i den riktningen nu genom att ta höjd för det och skapa de tekniska möjligheterna.

En annan begränsning blir att varje person kommer att kunna spärra valda receptuppgifter i den egna läkemedelslistan så att de inte visas för exempelvis andra förskrivare. Exakt hur spärrarna ska fungera utreds fortfarande. Men Magnus Åsén tror ändå att listan trots spärrmöjligheten kommer att minska risken för att patienter skaffar sig beroendeskapande läkemedel hos många olika doktorer som inte vet om varandra.

– Läkaren kommer trots spärren att kunna se att det finns spärrad information om exempelvis narkotikaklassade läkemedel. Det kan fungera som en uppmärksamhetssignal som gör att man frågar patienten om saken.

Ytterligare en förhoppning som har kopplats till införandet av den nationella läkemedelslistan finns bland alla som är trötta på den förvirrade djungeln av fantasifulla läkemedelsnamn.  Läkemedelsverkets representanter lyfte till exempel vid ett seminarium nyligen fram möjligheterna att med hjälp av listan gå över till att förskriva substanser (med så korta namn som möjligt) i stället för varumärken.

– Att utreda så kallad generisk förskrivning ingår i vårt uppdrag och vi tittar på olika alternativ i samråd med Läkemedelsverket, säger Magnus Åsén.

Än så länge löper införandet av den nationella läkemedelslistan på enligt planen och E-hälsomyndighetens totalbudget på 337 miljoner kronor för genomförandet håller hittills. På morgonen 1 juni nästa år ska den genomgripande tekniska förändringen vara klar efter intensiva nattliga arbetstimmar för E-hälsomyndighetens teknikerteam.

– Då ska fortfarande alla våra kritiska tjänster inklusive hundratusentals e-recept fortfarande fungera precis som vanligt, konstaterar Magnus Åsén.

Hans ”worst-case scenario” är att något går fel den där natten så att det plötsligt inte går att skriva e-recept

– Men i så fall har vi en ”roll back”-plan som gör att vi kommer tillbaka till utgångsläget, försäkrar han.

Mer TBE-vaccin till Sverige ska förhindra brister

Antalet som insjuknar i fästingburen hjärninflammation, TBE (Tick borne encephalitis), i Sverige har de senaste åren ökat kraftigt. En mycket tydlig ökning skedde från år 2016 till 2017 då det genomsnittliga antalet TBE-fall per 100 000 invånare fick upp från 2,38 fall till 3, 86 fall.

Även i fjol låg de konstaterade TBE-fallen kvar på samma höga nivå som året före – totalt 385 fall rapporterades under 2018. Detta innebär nästan en fördubbling av antalet årliga fall jämfört med för tio år sedan.

TBE är en allvarlig hjärninflammation som akut kan ge hög feber, svår huvudvärk och till och med kramper och förlamningar. De flesta blir helt återställda, men många får långdragna besvär.

Samtidigt som antalet fall går upp, är det också att fler som väljer att vaccinera sig mot TBE.

Eftersom TBE-vaccinering ligger utanför det nationella vaccinationsprogrammet saknas en samlad statistik över hur många som vaccinerar sig och vilka som väljer att göra det. Men de två bolag som levererar TBE-vaccin till den svenska marknaden, Pfizer och GSK, har rapporterat en stadig ökning av antalet sålda vaccindoser de senaste åren.

I fjol sålde de två bolagen tillsammans drygt 1,2 miljoner doser TBE-vaccin i Sverige, enligt statistik sammanställd av företaget IQVIA. Det innebar en fördubbling på två år och en ökning med 170 procent sedan 2015.

Under förra säsongen tog också TBE-vaccinet periodvis slut på flera håll i landet.

Hur 2019 års fästingsäsong blir är svårt att förutsäga. Men vaccinbolagen räknar med ett fortsatt ökat intresse för att TBE-vaccinera sig. De kommer att därför öka leveranserna till Sverige i år för att förhoppningsvis undvika bristsituationer.

– Vi har i år ökat antal doser till Sverige med 14 procent, framhåller kommunikationschef Ulrika Goossens, Pfizer AB.

Och Daniel Bergfeldt, affärsområdeschef för vacciner på GSK, meddelar att även hans bolag ”tagit höjd” för en stigande vaccinationsvilja när det gäller TBE i Sverige genom att öka de planerade leveranserna.

Vilka rekommendationer som ges om TBE-vaccinering skiljer från region till region. Skillnaderna beror bland annat på de stora variationerna mellan olika delar av landet när det gäller förekomsten av fästingar som bär på TBE-virus och därmed när det gäller hur vanligt det är att människor smittas.

Län som länge räknats som riskområden är Stockholms, Uppsala, Sörmlands och Västmanlands län. Men de allra senaste åren har det även synts en ökning i andra delar av landet.

– Generellt kan man säga att TBE sprider sig västerut i landet, säger Marika Hjertqvist, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

– Det är sannolikt flera olika faktorer som påverkar. Sådana faktorer är bland annat antalet värddjur för fästingen – till exempel rådjur och gnagare –  antalet fästingar och andelen fästingar som bär på TBE. Klimatförändringarna kan dessutom göra att vi får längre fästingsäsonger vilket också kan bidra till en ökning av TBE.

En del regioner, till exempel Region Stockholm, har valt en bred rekommendation som säger att barn och vuxna som tänker vistas i naturen bör vaccinera sig. Andra regioner, exempelvis Västra Götalandsregionen, publicerar varje år nya riskområdeskartor som pekar ut områden där många blivit smittade och där det är viktigt att vara vaccinerad.

Hittills är det bara en region, Region Sörmland, som erbjuder invånare kostnadsfri TBE-vaccinering. Barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år får sedan 2018 TBE-vaccin avgiftsfritt i Sörmland.

Flera andra regioner diskuterar att följa efter, men ännu har inga sådana beslut fattats.

Region Stockholm lät, som Läkemedelsvärlden rapporterat, tidigare Folkhälsomyndigheten göra en hälsoekonomisk analys av att införa gratis TBE-vaccin i Stockholms län. Analysen kom fram till att ett sådant införande inte vore kostnadseffektivt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng