Introduktionen av immunterapin CAR-T beskrivs som ett genombrott inom cancerbehandling och har inneburit en möjlighet till förbättring för patienter som det tidigare inte fanns någon bra hjälp för. Alla svarar inte på CAR-T-behandling, men hos de patienter som gör det är behandlingssvaret som Läkemedelsvärlden rapporterat ofta långvarigt.
Det finns dock en baksida. Det är inte ovanligt att CAR-T-behandling orsakar en okontrollerad frisättning av inflammatoriska substanser, cytokiner, vilket kan ge en i sämsta fall livshotande systemisk inflammation eller hjärninflammation.
Forskare vid the Keck school of medicine, University of California, arbetar med att ta fram modifierade CAR-T-behandlingar där risken för denna allvarliga biverkning minimeras utan att behandlingseffekten försvinner. I en nyligen publicerad fas I-studie i Nature medicine presenterar de lovande data om en av de modifierade CAR-T-molekylerna.
Den prövades hos 25 patienter med blodcancern B-cellslymfom vid ett kinesiskt universitetssjukhus i Beijing. Ingen av patienterna drabbades av de fruktade inflammatoriska biverkningarna eller några neurotoxiska biverkningar. Elva av patienterna fick en standarddos av CAR-T-behandling och hos sex av dessa gick sjukdomen i remission.
– Detta är en betydande förbättring, sade professor Si-Yi Chen, studiens seniorförfattare, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.
– Vi har skapat en ny CAR-molekyl som är lika effektiv när det gäller att döda cancerceller, men har en långsammare verkan, med mindre toxicitet.
CAR-T-behandling går ut på att ta ut vita blodkroppar (T-celler) från patienten och förändra dem i laboratoriet så att de på cellytan uttrycker speciella strukturer, chimeric antigen receptors (CAR). Dessa gör T-cellen redo att känna igen och döda den specifika typ av cancerceller som behandlingen riktas mot.
De modifierade cellerna förs tillbaka till patienten genom en infusion och bekämpar cancern.
Det finns hittills två godkända CAR-T-behandlingar i EU och USA. Den ena är Kymriah (tisagenlecleucel) som är godkänd dels för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom och dels för behandling av akut lymfoblastisk leukemi hos barn och unga vuxna. Den andra är Yescarta (axicabtagene ciloleucel) som är godkänd för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom och primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom.
I den aktuella studien använde forskarna vid University of California tisagenlecleucel-molekyler som modifierades på olika sätt genom förändringar av aminosyresekvenser. Tester på möss visade att en av varianterna utmärkte sig. Den verkade kunna döda cancerceller utan att sätta i gång immunbiverkningar.
I nästa steg testade forskarna därför denna molekyl hos de 25 patienterna.
Forskarna vet ännu inte varför den nya molekylen fungerade så bra, eller om dess effekt är lika långvarig som effekten av de godkända läkemedlen. De vill undersöka detta vidare och efter de lovande resultaten av fas I-studien planeras nu en större fas II-studie.
