CAR-T-cellsterapier har inneburit ett genombrott för behandling av vissa hematologiska cancerformer, som B-cellslymfom, leukemi och myelom. Behandlingen innebär att patientens egna T-celler samlas in och förses med en ny receptor, så att de blir målsökande. När de återförs till patienten söker de upp celler de är matchade för och angriper dem – kraftfullt, som vid virusinfektioner.
Men trots att läkemedlen är potenta får en del patienter återfall eller otillräckligt behandlingssvar. Det har också varit svårt att föra över principen till solida tumörer.
Svårt att använda mot solida tumörer
Hittills har CAR-T-celler använts framför allt när specifikt B-celler är sjuka. Det gäller vid olika slags hematologisk cancer – men också vid vissa autoimmuna sjukdomar. Vid de här behandlingarna har CAR-T-cellerna fått en receptor som är B-cellsspecifik, vanligen CD19. Cellbehandlingen har därmed slagit brett mot alla B-celler, friska som sjuka. Efter genomgången behandling har patienterna börjat producera nya, friska B-celler. I vissa fall har återhämtningen varit mycket sparsam – men det går också bra. Man kan leva med mycket få B-celler.
Vid andra typer av cancer är inte det breda angreppssättet möjligt. Vid cancer i till exempel njure eller lunga behöver de friska cellerna skonas. För att CAR-T-cellsbehandling ska vara möjligt vid solida tumörer kan endast sjuka celler vara måltavla. Men om en enda cancerspecifik måltavla angrips kan tumörceller med annan genetisk profil komma undan och fortsätta växa.
Vill testa behandling på patienter med glioblastom
De här svårigheterna försöker Uppsalaforskaren Magnus Essand komma förbi. Han undersöker hur behandlingen kan göras mer kraftfull – och dessutom prövas på patienter med glioblastom, hjärntumörer som i dag har mycket dålig prognos. Den studien väntas starta under hösten 2027.
– Vi vill försöka aktivera hela immunsystemet att angripa cancern – och inte mot en enda måltavla, säger Magnus Essand.
CAR-T-celler och dendritiska celler
Forskarna har utvecklat en funktion där CAR-T-cellerna lockar till sig så kallade dendritiska celler. Dessa immunceller har dubbla roller – de patrullerar vävnader i jakt på inkräktare och vid upptäckt tar de med sig proteiner till närmaste lymfkörtel, där nya T-celler tränas i vad de ska angripa. Forskarna beskriver strategin som en tvåstegsraket: först dödar CAR-T-cellerna tumörceller, som då frisätter tumörmaterial i sin omgivning. Därefter tar de dendritiska cellerna upp de muterade proteinerna, som presenteras för naiva T-celler, som i sin tur angriper tumören. Friska celler lämnas ifred, eftersom de endast innehåller proteiner som uppfattas som kroppsegna.
– Utan att sekvensera tumören kommer vi att få immunförsvaret att känna igen flera olika mutationer och därigenom angripa tumören bredare än vad en målsökande behandling kan, säger Magnus Essand.
Följer tolv patienter i ett år
De här förstärkta CAR-T-cellerna prövas redan i en pågående studie som ska omfatta tolv patienter med olika former av B-cellslymfom. De flesta har redan inkluderats och behandlats. En av patienterna har haft lymfom i över 25 år och har berättat om sin sjukdom i flera medier, bland annat i en artikel hos Cancerfonden.
Hittills har inga allvarliga biverkningar rapporterats.
– Det här är en säkerhetsstudie. Vi tror visserligen att den här behandlingen kan vara mer effektiv än befintliga CAR-T-cellsterapier, men i den här studien görs ingen jämförelse med annan behandling. Nu prövar vi principen och säkerheten genom att behandla en patient i taget. När vi har följt alla tolv i ett år efter avslutad behandling går vi vidare med studien om glioblastom, säger Magnus Essand.
Målet: att kunna behandla glioblastom
Glioblastom är allvarliga hjärntumörer där tumörcellerna har stor genetisk variation, med många olika mutationer inom samma tumör. Det är en av flera orsaker till att sjukdomen är så svårbehandlad. Vid målriktade behandlingar kan tillräckligt många tumörceller överleva för att sjukdomen ska kunna växa tillbaka, ofta med relativt snabba återfall.
I den planerade studien riktas CAR-T-cellernas receptor mot ett protein som överuttrycks i ungefär hälften av alla glioblastom, IL13Ra2. Den immunaktiverande signaleringen uppnås genom att förstärka CAR-T-cellerna med ett protein lånat från bakterien Helicobacter pylori.
Ljusa framtidsutsikter
Magnus Essand var en av forskarna i det team av pionjärer som redan 2014 prövade att ge CAR-T-celler till cirka femton patienter inom ramen för en studie. Det var första gången behandlingen prövades i Europa.
Sedan dess har behandlingen blivit en del av rutinsjukvården för vissa cancerformer. Utvecklingen går snabbt – och framtidsutsikterna ser goda ut när Magnus Essand ger en utblick.
– Det kommer definitivt att komma godkända behandlingar för vissa autoimmuna sjukdomar. Behandlingen kan bli lika viktig inom det området som den är nu inom cancerområdet, säger han.
Det pågår också forskning med målet att tillverka CAR-T-cellerna in vivo, alltså direkt i kroppen. Annan forskning inom området går ut på att rikta cellterapin mot andra oönskade celler, som till exempel fibrosbildning efter en hjärtinfarkt – eller direkt mot åldrade celler, vilket 2025 års Scheelepristagare har berättat om för Läkemedelsvärlden.
Tidigare i år utsågs Magnus Essand till Årets Cancerforskare av Cancerfonden.
Läs mer:
CAR-T-terapi kan bli ny behandling av SEL
Patienter som fått CAR-T måste följas hela livet
