Annons

Månads arkivering augusti 2011

Vill ha varningstext på PPI

0

Den amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen vill att FDA ska uppmana läkemedelsföretag att sätta en varningstext på sina protonpumpshämmare som Nexium, Losec Lanzo. Organisationen menar att dessa läkemedel kan vara vanebildande och orsaka allvarliga biverkningar.

Public Citizen menar att patienter som använder PPI i mer än en månad kan få ännu mer magsyra när de slutar ta medicinen, vilket gör att patienterna åter börjar med PPI och därmed skapar ett långvarigt beroende.

Organisationen anser att PPI ordineras allt för ofta till personer som kanske inte bör använda dem.
– Som ett resultat av detta riskerar miljontals människor att i onödan bli beroende av protonpumpshämmare samtidigt som de utsätter sig för de allvarliga riskerna med långtidsbehandling, sade Sidney Wolfe vid Public Citizen i ett uttalande.  

Läkemedlen har redan varningstexter på förpackningarna, men Public Citizen vill att de blir mer framträdande.

Läs mer om PPIs okända biverkningar i nästa nummer av Läkemedelsvärlden som kommer ut den 9 september.

Diabetesmedicin får EU-ja

0

Boehringer Ingelheim och Eli Lilly får nu marknadsföra diabetesläkemedlet Trajenta (linagliptin) i Europa. Det är ett piller som tas en gång om dagen med metformin eller med metformin och sulfneuroider. Trajenta får även användas av patienter som inte kan ta metformin.

Godkännandet kom efter en klinisk studie på 6 000 vuxna med typ 2-diabetes. Studien visade att läkemedlet gav förbättrad blodsockerkontroll som varade i upp till 52 veckor.

– Trajenta finns i en enda dosstyrka vilket är praktiskt för behandlande läkare då en dos är rätt dos för alla vuxna patienter, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid diabetescentrum, Södersjukhuset, i ett pressmeddelande.

Läkemedlet fick godkännande av FDA i maj, där det marknadsförs som Tradjenta.

Diagnostiskt test identifierar patienter för Pfizers nya cancerläkemedel

0

I fredags godkände amerikanska FDA Pfizers nya lungcancerläkemedel crizotinib (Xalkori) för behandling av vissa patienter med metastaserad, icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som uttrycker den onormala ALK-genen (anaplastisk lymfom kinas).

Som ett komplement till läkemedlet erbjuds även ett diagnostiskt test, för att avgöra om patienten har den onormala ALK-genen eller inte. Och för att avgöra om patienten är kandidat för behandling eller inte. Men testet finns bara med i det amerikanska godkännandet. I ansökan till det europeiska läkemedelsverket EMA, som lämnades in den 15 augusti, finns det diagnostiska testet inte med.  I USA är godkännandet direkt kopplat till ett visst specifikt test, medan det i EU inte är specificerat vilket test från vilken tillverkare som måste användas, och därför är det diagnostiska testet inte med i ansökan.
– Nej, det gör det inte. I USA är det krav på att testet följer med, det är det inte i Europa, säger Christina Astrén Eriksson, kommunikationsdirektör på Pfizer i Sverige.

Det amerikanska kravet på diagnostiskt test kan vara kopplat till den höga prislappen på preparatet; USD 9 600 per månad, eller USD 115 200 per år.

Blockerar kinaser
Någonstans mellan en och sju procent av NSCLC-patienterna har den onormala ALK-genen, som orsakar uppkomst och tillväxt av cancer. De som drabbas av denna cancerform är normalt sett inte rökare. Xalkori kommer i tablettform som tas två gånger om dagen. Läkemedlet verkar genom att blockera vissa proteiner, kinaser, som produceras av den onormala ALK-genen.

Crizotinib har i två säkerhets- och effektstudier på 255 patienter utvärderats på objektiv svarsfrekvens, andelen patienter där tumören helt eller delvis krympte. De flesta patienter i studierna hade tidigare fått cellgiftsbehandling. I ena studien var den objektiva responsen 50 procent med ett mediansvar på 42 veckor. I den andra var svarsfrekvensen 61 procent med ett mediansvar på 48 veckor.

I USA godkändes crizotinib genom en snabbutredning som tar max sex månader. Den 15 augusti skickade Pfizer in ansökan om europeiskt godkännande till europeiska EMA. Enligt Pfizer brukar det ta cirka 15 månader till att ett europeiskt godkännande kan vara klart.

Artikeln ändrades 2012-10-25

TLV ska bli bättre på att följa upp nyttan med läkemedel

Tjänsten har gått till Love Linnér. Han har tidigare arbetat på TLV som medicinsk utredare i fem år. Love Linnér är naturvetare och har disputerat inom farmakologi på Karolinska Institutet.

? TLV har hela tiden arbetat med villkor till företagen som ska följas upp. Kvaliteten på dessa villkor och uppföljningar har varierat ganska mycket, bland annat eftersom vi själva har varit otydliga och ibland lämnat över till företagen att själva tolka vad vi menar, säger Love Linnér.

Därför ska TLV nu ge läkemedelsföretagen tydligare uppföljningsvillkor och bli snabbare på att granska uppgifterna. TLV vill också att formerna ska styras upp för hur dessa villkor tas fram.

? Det är bra om uppföljningsvillkoren tas fram och beslutas redan när subventionsärendena handläggs. Vi kommer också att ge mer stöd till läkemedelsföretagen kring uppföljningar och villkor och försöka ha en bättre dialog med landstingen, säger Love Linnér.

Det behövs ett tydligare ansvar för patientens hela behandling

Strategin anger fem övergripande mål, varav äldre personer är mest berörda av det första: ?Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass?. Det är oklart vad denna formulering får för praktisk betydelse, eftersom de länder man i så fall jämför sig med sannolikt inte har bättre vård än Sverige.

Det är viktigt att man i strategin konstaterar att de mest sjuka äldre är minst nöjda med vården, att riktlinjer saknas för läkemedelsbehandling av äldre multisjuka och att detta är en situation som behöver förbättras. Koll på läkemedel har i flera utspel visat exempel på detta från såväl multimedicinering som från användning av för äldre olämpliga läkemedel. Socialstyrelsen har fått uppdraget att genomföra nödvändig förbättring. Det är också positivt att ökad patientmedverkan och effektiva läkemedelsgenomgångar tas upp i handlingsplanen. Båda dessa ämnen är prioriterade inom Koll på läkemedel.

Det finns också viktiga aspekter på äldres läkemedelsbehandling som inte berörs i strategin. De flesta läkemedel som multisjuka äldre använder är inte dokumenterade för den patientgruppen. Det gör att doseringen av dessa medel är osäker och att onödiga biverkningar och interaktioner kan förekomma. Läkemedelsstrategin tar inte upp denna fråga.

Äldre multisjuka behöver också en namngiven läkare med övergripande ansvar för patientens hela läkemedelsbehandling. Något sådant krav finns inte i strategin. Här är skrivningarna istället vaga, man talar om ?behov av anpassad läkemedelsbehandling? och tycks lita till olika former av framtida it-stöd. Tydlighet på den här punkten skulle vara av stort värde för multisjuka äldre.

Detta vill Koll på Läkemedel uppnå

– Varje äldre patient ska få en läkare med totalansvar för all medicinering

– Bättre dokumentation av de läkemedel som ordineras till äldre

– Årliga läkemedelsgenomgångar för äldre som behandlas för flera sjukdomar

Ökad risk för stroke om du har psoriasis

Den danska studien har jämfört registerdata från 36 765 patienter med mild psoriasis samt 2 793 patienter med svår psoriasis, med 4 478 926 människor utan psoriasis.

För patienter med mild psoriasis var den justerade risken att drabbas av förmaksflimmer 1,50 för dem yngre än 50 år och 1,16 för patienter 50 år och äldre. Patienter med svår psoriasis hade en högre risk för förmaksflimmer om 2,98 (yngre än 50 år) och 1,29 (50 år och uppåt).

Patienter med svårare former av psoriasis uppvisade också högre risk att drabbas av ischemisk stroke, med en relativ risk om 1,97 och 2,80 hos patienter yngre än 50 år med mild och svår psoriasis. För patienter 50 år och äldre var den relativa risken 1,13 och 1,34 för patienter med mild och svår psoriasis.

Författarna menar att eftersom psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom kan den inflammationen bidra till uppkomsten av förmaksflimmer och ischemisk stroke. De avslutar med att konstatera att resultaten bekräftar tidigare forskning att patienter med psoriasis kan anses löpa ökad kardiovaskulär risk.

Hopp om nya blodfettssänkare

2

Forskare och branschanalytiker hoppas nu på att en ny kolesterolsänkare kan vara på väg. Den fungerar genom att blockera ett protein, PCSK9, vars funktion är att bevara nivåerna av LDL-kolesterolet i blodet.

Bioteknikföretaget Regeneron håller nu på att tillsammans med Sanofi utveckla ett läkemedel som ska sänka LDL-nivåerna radikalt, rapporterar nyhetsbyrån Reuter.
Andra företag till exempel Amgen, Merck och Bristol-Myers Squibb ska vara samma idé på spåren. Även om Regenerons försök hittills inte visat på några allvarliga biverkningar med sin nya läkemedelskandidat behövs flera och större studier för att utesluta till exempel toxicitet eller förhöjt blodtryck som gjort att tidigare lovande hjärtläkemedel, som Pfizers torcetrapib fått skrotas.

Den nya kandidaten
är tänkt att injiceras en gång i månaden. Senare i år väntas resultatet från större studier.
Oberoende analytiker som inte är involverade i forskningen säger till Reuters att det kan vara en ny behandling som håller på att ta form, men varnar samtidigt för oväntade säkerhetsproblem.

Även läkemedelsföretaget
Roche har med anledning av den europeiska kardiologkonferensen i Paris berättat om en ny kolesterolsänkare som ska höja det goda HDL-kolesterolet utan att också blodtrycket höjs. Men också här handlar det om för små studier, för att veta om kandidaten håller hela vägen.

Billiga läkemedel används för lite

0

Billiga förbyggande läkemedel som skulle kunna förhindra många dödsfall i stroke eller hjärtinfarkt skrivs allt för sällan ut, enligt den här studien som presenteras i den medicinska tidskriften Lancet.

I studien
 ingick 17 länder. Totalt ingick 153 996 personer från såväl städer som landsbygd. Länderna som ingick var såväl höginkomst-, som medel- och låginkomstländer, bland annat Sverige, Kanada, Argentina, Polen, Pakistan och Zimbabwe.

Av de
som hade haft en hjärtinfarkt eller en stroke tog bara var fjärde blodförtunnande medel, omkring var femte en betablockerare eller acetylsalicylsyra och endast var sjunde tog kolesterolsänkande läkemedel. Lägst var, förstås, siffrorna i låginkomstländer, där färre än tio procent behandlades.
Studien visar att det är ländernas ekonomi som styr behandlingen betydligt mer än individuella faktorer som till exempel kön, BMI, diabetesstatus och blotryck.
? Från Sverige deltog cirka 4 000 patienter i studien, säger Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin.
Hon har ännu inte fått data specifikt för den gruppen.
? Men vi vet att långt ifrån alla av dem fått den behandling de borde ha, säger hon.

Huvudförfattaren
till studien professor Salim Yusuf vid McMaster University i Kanada säger i en kommentar att det är en global tragedi att billiga läkemedel som skulle hjälpa miljontals människor med hjärtkärlsjukdom underutnyttjas världen över.

Patienter följer ordination på motion

0

Sedan början av 2000-talet har fysisk aktivitet på recept, FYSS, använts inom sjukvården för att behandla och förebygga ett 30-tal sjukdomstillstånd. Ordinationen kan bestå både av vardagsmotion och organiserade aktiviteter.
Och det tycks som förskrivningen fungerar.

I den senaste undersökningen som gjorts av sjukgymnasten Amanda Ek vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har 49 procent svarat att de följt ordinationen och gjort exakt de aktiviteter som ingick, 19 procent svarade att de följt ordinationen men bytt någon aktivitet mot någon annan.
? Uppföljningen gjordes efter sex månader och då följde alltså 68 procent ordinationen även om man kanske bytt vattengympa mot gympa, säger Amanda Ek.

Resultatet baseras
på enkätfrågor och Amanda Ek är förstås medveten om att man i enkäter gärna svarar ?bättre? än verkligheten.
? Jo så är det, men det finns också en samvariation mellan hur man svarat på den här frågan och att den stillasittande tiden sjönk.
I studien ingick 98 personer, 82 procent var kvinnor. En majoritet hade ordinerats fysisk aktivitet av flera orsaker, de vanligaste var muskel- och skelettsjukdomar, fetma och högt blodtryck.

Generisk förskrivning ska införas

2

Strategin spänner över hela kedjan, från forskning till uppföljning av effekterna i vardagen.
Läkemedelsstrategin ska användas och ses som en plattform för vidare diskussioner och utveckling inom läkemedelsområdet på nationell nivå.

Den innehåller
fem långsiktiga mål: Sverige ska ha medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass, jämlik vård, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, vi ska vara attraktiva inom innovation av produkter och tjänster samt arbeta för att läkemedel har minimal miljöpåverkan.

För att uppnå
dessa mål pekar strategin ut sju områden där speciella insatser är särskilt påkallade.
Det handlar till exempel om att skapa en bättre ordinationsprocess, bland annat ska generisk förskrivning införas. Men för att det ska bli möjligt måste de nationella IT-stöden komma på plats. Vidare behövs det en förbättrad samsyn när det gäller ordinerade behandlingar, ett instrument för att uppnå det är effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar.
Kunskapen om riktlinjer för läkemedelsanvändning behöver förbättras, insatser behövs för att minska antibiotikaresistens, modellerna för prissättning och finansiering behöver utvecklas, liksom uppföljningen av läkemedels effekter och användning.

Strategin har
tagits fram med de myndigheter som blir ansvariga för olika områden, till exempel är det Läkemedelsverkets uppgift att göra generisk förskrivning möjlig. Myndigheten blir också ansvarig för att följa upp och samordna den nationella strategin.
Sveriges Kommuner och Landsting, läkemedelsindustrin, läkarprofessionen och apoteksbranschen har också deltagit i arbetet.

Bluefish köper generikaportfölj

0

För 38 miljoner kronor bytte aktieportföljen ägare, Bluefish betalade 26 miljoner kronor för aktierna och 12 miljoner kronor för varulagret.
För Bluefish som uteslutande inriktar sig på tillverkning och försäljning av generiska läkemedel innebär köpet att företaget nu har 19 generiska läkemedel till, sammantaget 68 olika läkemedel.

Kvinnor tar över infarkterna

0

Riskzon I en ny norsk studie har forskarna följt upp drygt 30 000 personer mellan 1974 och fram till 2004. Under de trettio åren minskade antalet män mellan 35-79 år som drabbades av sin första infarkt, medan allt fler kvinnor drabbades. Bland de som över 80 år sågs ingen skillnad i incidens mellan de två könen.

Vuxna danskar får gratis vaccin mot mässling

1

I flera europeiska länder har man på senare tid haft utbrott av mässling. I Danmark har drygt 80 fall av sjukdomen rapporterats hittills i år, varav ungefär hälften behövde sjukhusvård.
För att få bukt med sjukdomen har nu de danska myndigheterna beslutat att också vuxna ska erbjudas gratis vaccination.

I Sverige är
vaccinationsskyddet generellt gott, över 90 procent medan man i Danmark har en täckning på cirka 85 procent. I Sverige har ett tjugotal fall konstaterats hittills i år, varav 14 gällde ovaccinerade personer.
Att också i Sverige erbjuda vuxna gratis vaccinering är dock inte aktuellt.
? I Danmark är det betydligt enklare att fatta ett sådant beslut, eftersom staten köper upp och beslutar, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.
I Sverige är det landstingen själva som fattar sådana beslut och enligt Smittskyddsinstitutet har inget landsting erbjudit vuxna gratis vaccinering mot mässling.

 

Reumatiker mailbombar Läkemedelsverket

2

Patientorganisationen för reumatiker var positiva till en omreglering av apoteksmarknaden. Men i sitt remissvar krävde man samtidigt att 24-timmarsregeln skulle gälla också på den nya marknaden.
I en undersökning från Konsumentverket uppger betydligt fler kunder idag att man inte får sitt läkemedel i tid. Och nu uppmanar Reumatikerförbundet medlemmar som får vänta mer än 24 timmar på sina mediciner att så att säga mailbomba Läkemedelsverket.
? Nej mailbomba vill jag nog inte kalla det, säger ordförande Anne Carlsson om uppmaningen.

Däremot tycker
hon det är dags att Läkemedelsverket börjar agera med mer tyngd än hittills och många anmälningar kanske kan bidra, hoppas hon.
? När jag ringde Läkemedelsverket sa de att lagen är svår att tyda, men i så fall får de väl prata med lagstiftaren.
Anne Carlsson säger att många medlemmar ringt henne och berättat att de inte får ut sina mediciner.
? Många gråter faktiskt.
Och när hon själv gav sig ut en onsdagseftermiddag för att hämta ut sina egna mediciner fanns inte tre av fyra inne.
? Ok sa jag då kommer jag igen imorgon, men det gick inte heller, på fredag skulle de ha dem inne.
På nästa apotek kunde hon få ut två av sina läkemedel, men fick samma svar för de resterande.
? När jag påpekade att regeln säger 24 timmar fick jag veta att så var det inte. När jag sa att jag skulle anmäla det till Läkemedelsverket sa farmacevten att det var bra om jag gjorde det, för de hade sådana problem med det här.
? Jag vet inte om det här är apotekens sätt att protestera mot de nya reglerna med månadens vara. Men om det är så får de göra upp det med TLV på något annat sätt.

Resistenta bakterier fördubblar dödsrisken

0

Studien genomfördes vid 1 265 intensivvårdsavdelningar i 75 länder under en dag i maj 2007. Data samlades in om sammanlagt 13 796 personer. Drygt hälften av dem hade någon form av infektion, 999 var smittade med gula stafylokocker varav 494 av resistenta stafylokocker, MRSA. Patienterna följdes upp efter 60 dagar.

Patienterna med MRSA var något äldre än de övriga och fler hade också njursvikt och cancer. Men efter att forskarna korrigerat för detta fann de att resistenta stafylokocker svarade för en nära 50-procentig ökning av dödligheten.

I Sverige är förekomsten av MRSA fortfarande låg, under fem procent. För att de resistenta bakterierna inte ska sprida sig i svensk sjukvård är det viktigt att patienter som infekterats med stafylokocker utomlands isoleras och screenas, kommenterar Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och en av författarna bakom artikeln som publicerats i International Journal of Antimicrobal Agents.

Om resistenta stafylokocker orsakar fler dödsfall än ickeresistenta är en kontroversiell fråga.

? Ja man har diskuterat om patienterna på intensivvården dör med eller av MRSA, eftersom de ju redan är svårt sjuka, säger Håkan Hanberger.

? Men den här studiens resultat är entydigt. I studien deltog cirka 25 svenska intensivvårdsavdelningar.

? Men vi har inte brutit ned data på ländernivå, det behövs så här stort material för att göra den här typen av studie, säger Håkan Hanberger.

? Däremot har vi börjat dela upp materialet för att t ex titta på eventuella skillnader i dödlighet mellan Medelhavsländer och Norden. Då har vi jämfört dödlighet på intensivvårdsavdelningar, inte MRSA specifikt. Vi är inte klara ännu men resultaten tyder på att det inte är några skillnader och det var lite förvånande så vi har gjort om analyserna, säger Håkan Hanberger.

Vanligt med klamydia i Norden

0

I studien som publicerats i Sexually Transmitted Diseases tillfrågades närmare 70 000 kvinnor mellan 18 och 24 år i de fyra länderna om de har eller hade haft klamydia, genital herpes, trikomonasinfektion eller gonorré.

17 procent uppgav att de hade haft klamydia, 4,8 procent genital herpes, 1,9 procent gonorré och 1,5 procent hade haft trikomonasinfektion.

Forskarna fann att de som kvinnor som haft klamydia och gonorré ofta debuterat tidigt sexuellt. Förekomsten av klamydia visade sig också i studien ha ett samband med regelbunden användning av p-piller och kondom. Forskarnas slutsats är att informationen om sjukdomarna behöver intensifieras i högriskgrupper

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng