Annons

Månads arkivering november 2007

Indonesien vägrar WHO-samarbete

0

För att läkemedelsföretag ska kunna producera ett vaccin mot
en influensapandemi samlar Världshälsoorganisationen, WHO, kontinuerligt in
isolat från de influensavirus som drabbar människor runt om i världen. Planen
är att om ett virus ger upphov till en pandemi ska laboratorier knutna
till WHO isolera viruset och levererar det till olika vaccinfabrikanter i
världen. Men under hösten har själva grundförutsättning för det här systemet
blivit hotat efter att Indonesien beslutat att inte lämna ut några av sina virusstammar
till WHO. Åtminstone inte innan de fått till ett avtal som garanterar att
Indonesien får något tillbaka.
? Det här är fattiga länder som nu ser sin chans att använda sina virus för att
kunna förhandla till sig saker som låga kostnader för vaccin eller att företag
ska bygga fabriker där, säger Mia Brytting, virolog på Smittskyddsinstitutet.

På ett möte i Geneve i förra veckan var förhoppningen att
konflikten skulle lösas, men något avtal mellan WHO och Indonesien blev inte
skrivet. Indonesien säger att de kan lämna ut virusstammarna, men att de i så
fall bara får användas för diagnostik och inte för kommersiella ändamål. Om ett
företag sedan vill använda virusstammen för att utveckla vaccin så måste de
först skriva ett avtal med det land som virusstammen kommit ifrån.

Samtidigt
har Indonesien
under året skrivit ett avtal direkt med vaccintillverkaren
Baxter, som i utbyte mot rätt virusstam lovar att leverera den teknologi som
krävs för att utveckla ett vaccin.
? Jag kan förstå att Indonesien reagerar på själva grundproblemet som ju är att
de levererar själva viruset och att industrin sen tar över och gör vaccin som
framförallt säljs till den rika delen av världen. Och på ett sätt tycker jag
att det är bra att Indonesien sätter fokus på den frågan, men samtidigt tycker
jag att de gör det på fel sätt, säger Mia Brytting.
? Om alla länder börja kräva den här typen av förhandlingar så kommer det inte
att fungera. Det är oroande om det är så att fågelinfluensavirus håller på att
bli något som enskilda länder anser att de kan sälja.
Att frågan håller på att bli storpolitik är tydligt.
? Det är otroliga motpoler i WHO. Indonesien står på den ena sidan och USA på
den andra och så är det ett antal länder som ställer sig på vardera sidan. Och
åsikterna skiljer sig kraftigt mellan de båda polerna, säger Mia Brytting.

Industrin följer konflikten, men håller sig ännu så länge
avvaktande.
? Hela det globala systemet bygger på att enskilda länder samarbetar med WHO
och delar med sig av de virusstammar som de har. Det är mycket allvarligt om man
inte kan lösa den här situationen, och WHO förhandlar i den här
frågan. Vi inom industrin kan inte göra mycket just nu annat än att stödja WHO, säger Hillar Kangro,
medicinsk rådgivare på GSK som är ett av de företag som utvecklar vaccin mot
H5N1.

Indonesiens förslag som innebär att de olika vaccinföretagen
ska förhandla med enskilda länder tror inte Hillar Kangro på.
? Det är svårt att genomföra rent praktiskt. Även om en pandemi bryter ut med
ett virus från Indonesien så är det troligt att det inom någon vecka också
finns i ett närliggande land eftersom vi reser så mycket. Rent avtalsmässigt
blir det då väldigt svårt att avgöra var isolaten kommer ifrån. Därför tror jag
att den här frågan måste lösas via WHO.  

Kritik mot silver som kosttillskott

1

Både Livsmedelsverket och Läkemedelsverket är
kritiska till silverpreparat som säljs i hälsokostbutiker, uppger svt:s Rapport
som har tagit del av en riskbedömning som Livsmedelsverket gjort. Enligt Livsmedelsverket bör konsumenter vara försiktiga eftersom man inte kan utesluta
hälsofaror med preparaten. Till exempel kan långtidsanvändning medföra att
ögonvitor och hud får en gråare färg. Missfärgningen leder i de flesta fall inte
till allvarliga följder, men den går inte tillbaka då
användning av silvertillskott upphört.

Som försäljningsargument uppger tillverkare att
silverjoner har en antibakteriell effekt och är ett verktyg för att motverka
antibiotikaresistens. Men forskare anser att det är precis tvärtom.
? Det som framförallt oroar mig är förstås att om
man använder mycket silver så kan man få bakterier som blir silverresistenta,
som i sin tur kan driva på antibiotikaresistensen. Och vi behöver antibiotika
och vi måste försöka se till att vi har kvar antibiotikan så länge som möjligt,
säger Åsa Melhus som är överläkare och mikrobiolog vid Akademiska sjukhuset i
Uppsala till Rapport.

Läkemedelsverket är kritiskt till marknadsföringen
av produkterna och ser det som ett problem att mineraltillskott ofta marknadsförs
som om de vore läkemedel.
Tillverkare av silverjoner anser däremot att
kritiken från myndigheterna är obefogad och uppger att ett antal studier visar att preparat som
innehåller silverjoner i flytande form är ofarliga.

Parkinsonplåster får subvention

0

Neupro (rotigotin) är en dopaminagonist som ges i form av ett plåster. När Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, har utrett Nepro har de jämfört dess effekter med dopaminagonisten Sifrol (paramipexol), som fick tidigare subvention tidigare i år. Sifrol anses i sin tur vara likvärdigt med Requip (ropinirol) som också ingår i högkostandsskyddet. LFN konstaterar att Neupro har en något sämre effekt än Sifrol men att de totala kostnaderna är något lägre.  När det gäller kostnadseffektiviteten skriver LFN att det finns visst stöd för att Neupro är kostnadseffektivt om det ges till patienter i tidig fas, men att det inte är visat att det är kostnadseffektivt i sjukdomens alla faser.

Men eftersom Neupro kommer i plåsterform anser LFN ändå att läkemedlet behövs för vissa patienter. Därför har de beslutat att ge subvention till de patienter som inte kan svälja tabletter.

Utebliven insulinbehandling gav erinran

0

Patienten som är född på 1920-talet hade haft täta
kontakter med sjukhus och med vårdcentralens läkare. På sjukhuset i södra
Norrland ställdes diagnosen diabetes typ 2 och det beslutades att primärvården
skulle ansvara för fortsatta kontroller.
Av den lablista som upprättats på patientens
vårdcentral framgår att plasmaglukos uppgick till 11,4 mmol/L i april i år.
Nästa mätning i maj visar på ett plasmaglukos om 15,7 och i juni hade värdet
stigit till 25,3.

Senare i juni togs kvinnan in på intensivvårdavdelning.
Då hade hennes blodsockervärde stigit till 49,8.
Kvinnan anmälde sin vårdcentralsläkare till HSAN
och påpekade att han signerat labsvaren men inte observerat eller åtgärdat det
höga blodsockret. Hon påpekade också att labsvaren även visade på hög sänka och
lågt blodvärde och att distriktsläkaren inte heller hade åtgärdat detta.
?Jag anser att det inte är korrekt att signera en
lablista med dessa avvikande värden utan att följa upp och/eller behandla?
skriver kvinnan i sin anmälan till HSAN.

Hon berättar också i anmälan att hon mått väldigt
dåligt och lidit av hallucinationer, sömnlöshet och oro fram till dess att rätt
behandling påbörjades efter sjukhusbesöket i juni.

Läkaren anser å sin sida att han gjort ett ?bra
jobb trots den komplicerade sjukhistorien?.

Men ansvarsnämnden bedömer att läkaren av
oaktsamhet inte har fullgjort sina skyldigheter. Ansvarsnämnden påpekar att
läkaren hade ordinerat och signerat glukosproverna och därför hade ansvar för
dessa. De blodsockervärden som framkommer från labproven i juni borde gjort det
uppenbart för läkaren att diabetesbehandlingen inte fungerade. Han skulle då
sett till att kvinnan behandlades med insulin, skriver ansvarsnämnden som anser
att felet varken är ringa eller ursäktligt och därför tilldelar läkaren en
erinran.

Fler kvinnor under 45 dör i hjärtsjukdom

0

Mellan åren 2000 och 2002 ökade antalet dödsfall i hjärtsjukdom för yngre kvinnor med 1,3 procent. För samma åldersgrupp hade dödligheten gått ner med drygt 5 procent under 80- och 90-talen. Forskarna menar att den negativa trenden beror på livsstilsfaktorer. Samtidigt har det skett en alarmerande ökning av fetma, diabetes, högt blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer. 

Studien gjordes av forskare från Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta, USA och University of Liverpool i Storbritannien och publicerades i novembernumret av Journal of the American College of Cardiology. 
Studien baseras på statistik från åren 1980 till 2002 för personer över 35 år. Som helhet visar analysen en positiv bild, dödligheten i hjärtsjukdom gick ner mer 52 procent för män och 49 procent för kvinnor under perioden. Trenden var dock inte lika positiv när forskarna granskade siffrorna för olika åldersgrupper.

För män i åldern 35 till 54 år gick den årliga dödligheten i hjärtsjukdom ner med 6,2 procent under 80-talet, minskade till 2,3 procent på 90-talet och nådde en platå på 0,5 procents minskning mellan 2000 och2002. Men för kvinnor i samma åldersgrupp ser det sämre ut. Den genomsnittliga årliga minskningen i hjärtdöd var 5,4 procent på 80-talet och gick ner till 1,2 procent på 90-talet. Men sedan vände trenden och ökade till 1,5 procent årligen under 2000 till 2002. Men siffrorna är inte statistiskt säkerställda vilket de däremot är för åldersgruppen 35 till 44 år där den är 1,3 procent.

När det däremot gäller äldre personer över 55 år så uppskattade forskarna att minskningen i dödlighet under åren efter 2000 fortsatte eller till och med accelererade jämfört med 80- och 90-talen.

Forskarna menar yngre personer bör ta sig en ordentlig funderare över sin livsstil. Deras råd är inte originella men viktiga. Sluta röka, motionera 30 minuter per dag och gå ner i vikt.

Bakslag för två läkemedel mot Crohns

0

Två av
läkemedel som legat i pipeline för behandling av Chrohns sjukdom har fått ett negativt omdöme från europeiska
läkemedelsverkets rådgivande kommitté CHMP.
? I båda fallen har vi gjort en risk-nytta-analys. Båda läkemedlen kan visa på
en positiv effekt, men vi bedömde inte att de var tillräckligt goda för att
motivera de biverkningar som man kan få, säger Tomas Salmonson, vice ordförande
i CHMP.

Cimzia (certolizumab
pegol) från det belgiska företaget UCB består av ett fragment av en antikropp
som blockerar TNF-alfa. Fördelen med Cimzia har ansetts vara att det skulle ge
färre biverkningar och att patienten skulle kunna ta läkemedlet själv, till skillnad
från de behandlingar som finns idag. Men CHMP är inte imponerade: ?Effekten är
enbart marginell, vilket inte är tillräckligt för att vara relevant för
patienten? skriver myndigheten.

De biverkningar som CHMP anser oroande är
den förhöjda risken för blödning hos de patienter som behandlas med Cimzia.
Företaget UCB skriver i ett utlåtande att de ska överklaga CHMP:s beslut, och
att de fortfarande är övertygade om att produkten kommer att bli godkänd.
? Det är möjligt att en ny diskussion om Cimzia kommer att resultera i att det
blir godkänt för vissa specifika patientgrupper, säger Tomas Salmonson.
 Cimzia har även stött på motstånd i USA
där det amerikanska läkemedelsverket efterfrågar mer information innan de kan
fatta ett beslut.

Även Tysabri (natalizumab), som redan används mot MS, fick ett negativt
besked från CHMP. Det här är andra gången som CHMP utvärderar Tysabri som
läkemedel mot Crohns sjukdom. Första gången ansåg CHMP att effekten var för
svag och att det fanns för stora risker med läkemedlet. Den här gången tvivlar
inte kommittén på effekten längre, men de anser fortfarande att riskerna är för
stora. Det är framförallt risken för att patienter ska drabbas av allvarliga
infektioner som till exempel progressiv multifokal leukoencefalopati, PML, som
oroar myndigheten.
? Eftersom det här är andra gången vi utvärderar Tysabri och säger nej så
kommer inte företaget längre den här gången. De måste samla ihop nya data om de
vill ansöka igen, säger Tomas Salmonson.
Till skillnad från Cimzia så har Tysabri fått ett bra mottagande i USA, där
FDA:s rådgivande kommitté röstade med tolv röster mot tre för ett godkännande i
augusti.
         

 

Trasylol får försäljningsförbud

0

Bayers läkemedel Trasylol (aprotinin) används för att
motverka stora blödningar vid operationer. Företaget stoppade självmant
försäljningen av läkemedlet efter att det utvärderats i en kanadensisk studie.
Studien avbröts eftersom dödligheten visade sig vara större hos de patienter
som behandlades med Trasylol.  

Nu har Europeiska läkemedelsverkets rådgivande kommitté,
CHMP, gått igenom data från studien och kommit fram till att riskerna överväger
nyttan och att preparatet inte ska få säljas. Försäljningsförbudet börjar gälla
efter att kommissionen röstat igenom beslutet.

Samtidigt föreslår CHMP att man ska göra en utredning av
preparatet för att se om det finns anledning att låta läkemedlet bli godkänt igen
för vissa patientgrupper.

Inget skadestånd för Celebra-patienter

0

Mer än 3000 personer i USA som har stämt Pfizer för de biverkningar de eller deras anhöriga drabbats av efter att ha behandlats med Celebra (celecoxib). Men i ett avgörnade mål i veckan beslutade en domstol att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt bevis som visar att 200 milligram av Celebra kan ge upphov till hjärtinfarkter eller stroke.

Eftersom de flesta patienter behandlas med dosen 200 milligram, kan beslutet få effekten att många av patienterna lägger ned sina åtal. Åtminstone en tredjedel av de målsägande har behandlats med 200 milligram.

Celebra hör till samma klass av läkemedel som Vioxx (rofecoxib) som drogs in från marknaden 2004.

KKV: ?Vi har laglig rätt att begära uppgifter?

0

Dispyten mellan Konkurrensverket och Apoteket började i våras
när Konkurrensverket skickade ett antal informella frågor till Apoteket om
företagets planer. Men Apoteket valde att inte svara på frågorna,
vilket ledde till att Konkurrensverket i september skickade en formell begäran för att få
ut uppgifter om Apoteket. Bland annat vill Konkurrensverket få del av alla
styrelsemötesprotokoll från och med 2004. Myndigheten hänvisade till lagen
om uppgiftsskyldighet. Apoteket valde då att överklaga Konkurrensverkets
begäran och frågan ligger nu hos regeringen.

Enligt Apoteket har inte Konkurrensverket något lagligt stöd för att
begära ut så detaljerade uppgifter om företaget. Men Konkurrensverket backar
inte, utan har nu lämnat in sitt yttrande i frågan till regeringen. I yttrandet
gör de en genomgång av den lagliga situationen, och drar slutsatsen att
Konkurrensverket visst har stöd av lagen.  

Tvisten mellan Pfizer och Peter Rost går vidare

0

I april i år tvingades Pfizer att betala 35 miljoner dollar för olaglig marknadsföring av tillväxthormonet Genotropin. Den svenskfödde läkaren Peter Rost, som tidigare tillhört lednigen för Pfizer, hade anklagat företaget för att ha marknadsfört och sålt läkemedlet för ej godkänd indikation. Vid sidan av den tillåtna användningen hade företaget enligt honom också marknadsfört preparatet som ett medel mot åldrande.

Peter Rost hoppades på att fallet skulle bli en så kallad False Claims Act, vilket innebär att ett företag som begått ett lagbrott som drabbar den amerikanska staten ekonomiskt måste betala ut höga böter. Distriktsdomstolen i Boston bestämde dock att målet skulle läggas ner.

Men nu ser det ut som att processen kan gå vidare. Högre instans har upphävt distriktsdomstolens beslut och anser att processen bör återupptas förutsatt att Peter Rosts sida presenterar ytterligare information.
? Det här är ett utmärkt beslut. Vi kommer att ge domstolen den information som behövs och jag tror att vi har väldigt goda chanser att lyckas, säger Peter Rost.

Han anser att de 35 miljoner dollar som Pfizer betalat är ett erkännande för att han haft rätt om den illegala marknadsföringen av Genotropin, men hoppas ändå att den rättsliga processen ska gå vidare.

? De 35 miljonerna hade att göra med det faktum att Pharmacia Upjohn (som senare köptes av Pfizer) hade marknadsfört läkemedlet olagligt. Den andra delen, the False Claims Act, handlar om att den amerikanska staten har förlorat pengar på grund av att läkemedel har förskrivits på felaktiga grunder. Döms Pfizer för det kan företaget tvingas att betala böter som är tre gånger så höga som de pengar staten förlorat på den olagliga förskrivningen. I det här fallet kan det röra sig om över 100 miljoner dollar, säger Peter Rost som anser att de höga böter som tillämpas i USA är nödvändiga för att läkemedelsföretag ska sköta sig.

Han berättar att the False Claims Act även ger uppgiftslämnaren en andel av det belopp som företaget döms att betala.
? Den här lagen har gjort att amerikanska staten har tagit in runt 20 miljarder dollar, framför allt från läkemedelsindustrin, men även från vapenindustrin. Sverige borde ha en sådan här lag för att böterna ska bli högre än det belopp som företag kan tjäna på regelbrott, säger Peter Rost.

Fotnot: I nästa nummer av Läkemedelsvärlden debuterar Peter Rost som kolumnist i tidningen. Då skriver han om varför Sverige behöver en lag som the False Claims Act.

Champix granskas av FDA

0

Pfizer som tillverkar och har utvecklat Champix (vareniklin) skickade nyligen in data som tillkommit efter lanseringen till FDA. Myndigheten meddelar nu på sin webbplats att dessa data undersöks tillsammans med ett antal uppgifter från populärpress och internetsajter.

En preliminär bedömning tyder på att det i många fall uppstått depression, självmordstankar och emotionella förändringar dagar eller veckor efter att behandling med Champix har påbörjats, uppger FDA.

Men myndigheten antyder också att Champix roll i dessa fall inte är uppenbar eftersom rökstopp med eller utan medicinering har associerats till ?förvärrande av underliggande psykisk sjukdom?.
?Emellertid har inte alla patienter som beskrivs i de här fallen haft tidigare psykisk sjukdom och alla har inte slutat röka?, tillägger FDA.

Myndigheten skriver att den samarbetar med Pfizer om att utreda biverkningarna och att så snart granskningen är färdigställd ska FDA kommunicera sina slutsatser och rekommendationer till allmänheten.

I nuläget rekommenderar FDA att personer som använder läkemedlet kontaktar läkare om de upplever beteendeförändringar eller humörsvängningar, att vårdpersonal ska vara uppmärksamma på humörsvängningar hos patienter som får medlet och att personer som använder Champix bör vara försiktiga med att köra bil eller använda maskiner tills de vet hur rökstopp med hjälp av läkemedlet påverkar dem.
Chamix lanserades i Sverige för snart ett år sedan.

Feta får ofta för liten läkemedelsdos

1

De flesta antibiotika för vuxna tillverkas i en dos som ska passa alla och personer med svår fetma riskerar därför att få för liten dos av läkemedlen för att de ska ge effekt. Det visar en ny studie i novembernumret av Pharmacotherapy. Det är särskilt alarmerande eftersom antalet individer med det högsta BMI har ökat med 600 procent mellan 1986 till 2000 hävdar forskarna vid College of Pharmacy vid universitetet i Oregon, USA.
Extremt feta personer med svåra infektioner kan i värsta fall få endast hälften av den nödvändiga dosen av ett antibiotikum. Förutom att läkemedlet blir verkningslöst kan det också bidra till resistensutveckling.

När det gäller andra typer av läkemedel som patienten tar under längre perioder är problemet inte lika uttalat. Effekten av exempelvis blodtrycksläkemedel eller kolesterolsänkande läkemedel övervakas mer intensivt och doserna kan därmed ökas om det behövs. Att det är särskilt allvarligt med antibiotika beror på att de ofta används för att behandla svåra eller till och med livshotande infektioner.
Företagen har blivit mer medvetna om frågan och har börjat testa och rekommendera mer anpassade doser för vuxna. Men med äldre läkemedel, som fortfarande används i stor utsträckning, finns det väldigt lite eller inga data alls för anpassade doser. I vården ignoreras frågan ofta helt eller också gör läkaren begåvade gissningar baserat på de data som finns tillgängliga, påpekar forskarna.
Om inget görs kommer problemet att bli värre och det gäller inte bara i USA. WHO konstaterade nyligen att 400 miljoner var feta 2005 och att det kommer att öka till 700 miljoner år 2015.

Men även om man är medveten om problemet är det inte så enkelt att göra något åt det, påpekar forskarna. Det ideala vore om det fanns ett enkelt sätt att justera dosen för överviktiga personer, menar forskarna. Men så enkelt är det inte. Det finns en rad faktorer som påverkar läkemedelsdistributionen i kroppen som ålder, vikt, njurfunktion, andra sjukdomar och vilken typ av antibiotika eller annat läkemedel det gäller. Dessutom påverkar kroppsfettet hur kroppen interagerar med läkemedel. Av vissa läkemedel tar fettvävnaden upp stora mängder medan andra läkemedel inte tas upp alls i fettvävnaden. Ofta kan det också vara en mycket liten skillnad mellan den dos som ger effekt och den dos som läkemedlet är ineffektivt vid. I många situationer finns helt enkelt inga data för att utvärdera problemet.

Frågan om justerade doser har varit känd hos barn för årtionden beroende på den uppenbara distinktionen mellan ett småbarn och en kraftig tonåring. Men hos vuxna är problemet mycket mindre uppmärksammat. Den farmacevtiska industrin antar ofta att alla väger mellan 75 och 85 kilo, påpekar forskarna. De uppmanar kraftigt överviktiga personer att ta upp frågan med sinaläkare eller vid behov diskutera den med andra specialister som farmacevter.

Anders Rane, professor i farmakologi vid Karolinska institutet i Solna, håller med om att problemet inte har fått så stor uppmärksamhet hittills.
? Det är väl ett forskningsområde som inte är så glamoröst. Men på samma sätt som man skiljer mellan små och stora barn borde man skilja mellan kraftigt överviktiga och normalviktiga vuxna, säger han.

För ett par år sedan publicerades en amerikansk studie i Obstetrics & Gynecology som visade att kraftigt överviktiga kvinnor som använder p-piller löper betydligt större risk att råka ut för en oönskad graviditet än normalviktiga kvinnor. Enligt studien blir två till fyra kvinnor av 100 som använder p-piller under ett år gravida beroende på fetma. Forskarna menar att det finns flera tänkbara förklaringar till den försämrade effekten. En är att metabolismen ökar vid fetma. En annan är att tyngre personer har mer leverenzym vilket kan orsaka en nedgång i cirkulerande blodnivåer av ett läkemedel. Och en tredje teori baseras på det faktum att de aktiva substanserna i p-piller, östrogen och progesteron, lagras i kroppsfett.  

 

 

 

Cancerspecialister ger second opinion

2

Varje vecka får 2ndview in mellan tjugo och trettio samtal och mail från patienter som vill få ett andra utlåtande om sin cancerdiagnos. Nätverket har funnits sedan november 2005 och idag jobbar ett trettiotal cancerläkare och en psykolog ideellt med 2ndview vid sidan av sina ordinarie arbeten. Hittills har alla intäkter stannat inom bolaget men i takt med att verksamheten växer kommer löner att betalas ut till rådgivarna. Nätverkets arbete är tänkt som ett komplement till landstingens arbete med att ge second opinion.
? Second opinion i stort handlar inte om att föreslå senaste nytt i behandlingsväg utan är en möjlighet för patienten att få ytterligare ett utlåtande om sin sjukdom. En sorts garant för bättre och rättvis behandling eftersom det är ett sätt att upptäcka eventuella felbehandlingar och verka för en nationell standard inom cancerbehandling. Idag kan överlevnaden i cancer i princip bero på vilket postnummer du har och så ska det inte vara, säger Gunnar Wagenius, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av 2ndviews grundare.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är det landstingets skyldighet att erbjuda second opinion till patienter som lider av livshotande eller allvarliga sjukdomar och när det inte entydigt går att säga vilken behandling som är bäst. 2ndview anser att landstinget inte informerar patienterna tillräckligt om sina skyldigheter. Patienterna vet inte vad de kan ställa för krav på vården och företagets verksamhet är ett försök att minska skillnaderna mellan olika landsting.
? Sjukvårdslagarna är inte uppbyggda för patienten, utan för landstingen som levererar tjänsten. Patienten är automatiskt i underläge eftersom han eller hon kommer till läkaren som en kostnad och helt utan rättigheter. Visserligen har landstinget skyldigheter mot patienten, men det finns inte alltid tid och resurser att leva upp till dem, säger Stephan Tolstoy, rådgivande jurist hos 2ndview. 

Patienterna tar oftast kontakt med 2ndview på egen hand men många remitterades också av sin behandlande läkare. För patienter som blivit remitterade betalar landstingen eller försäkringsbolag. De som söker på egen hand får stå för kostnaderna själva, men ersättning finns att söka från Cancer- och Trafikskadades Riksförbund som har en särskild fond för second opinion-ärenden. 
I nätverket finns specialister på alla tumörgrupper representerade och varje fall som kommer in matchas till den läkare som är bäst lämpad för patienten. Läkaren studerar patientens journaler och förebereder ett omdöme som sedan gås igenom bit för bit tillsammans med patienten, antingen vid ett möte i företagets lokaler i Stockholm eller över telefon.

Efter samtalet skriver 2ndview ett utlåtande som patienten får med sig tillbaka till sin behandlande läkare. I utlåtandet summeras behandlingsalternativen och om möjligt ges även en rekommendation om vad som passar patienten bäst.
? De allra flesta som vänder sig hit får samma bedömning av oss som av behandlande läkare och det är bra att de får veta det, säger Gunnar Wagenius.
? Tyvärr är många patienter rädda att det ska ses som ett misstroende om de begär second opinion inom landstinget genom sin vanliga läkare. Då fallen kan vi vara en väg att gå eftersom det inte krävs remiss för att komma hit.

Prexige dras tillbaka

0

Cox-2-hämmaren Prexige hamnade i fokus i somras efter att
Australienska läkemedelsmyndigheten drog tillbaka läkemedlet. Anledningen var att
två patienter dött efter allvarlig leverpåverkan. Sedan dess har amerikanska
FDA beslutat att inte godkänna läkemedlet alls, och svenska Läkemedelsverket
gick tidigare i höstas ut med en varning för biverkningarna.

Europeiska läkemedelsverket, EMEA, håller på att utreda
läkemedlets säkerhet. Men nu meddelar myndigheterna i Tyskland och Storbritannien
att de väljer att inte vänta in EMEA:s utredning utan drar in preparatet från
marknaden redan nu.

I Sverige finns Prexige till försäljning för behandling av
artros i höfter och knän men enligt Läkemedelsverket är det ytterst få
patienter som behandlas med läkemedlet. Läkemedelsverket kommer därför invänta
den utredning som ska vara klar i mitten av december innan de fattar några
ytterligare beslut i frågan.  

Farmacevtförbundet vill sälja ut Apoteket

0

Enligt förbundsordförande Cecilia Bernsten har frågan blivit aktuell efter att förbundet hört hur diskussionerna gått under hösten.
? Det pratas nu om att man ska sälja ut runt 300 apotek. När vi hörde det reagerade vi eftersom vi tycker det är för futtigt. Därför tog vi upp frågan med fullmäktige som beslutade att förbundets ståndpunkt är att ingen aktör ska få äga mer än 30 procent av apoteksmarknaden. 

Exakt hur man ska räkna marknadsandelar, om det ska utgå från antal apotek eller omsättning, har förbundet inte diskuterat. De har heller inte tagit ställning för att hela Apoteket ska säljas ut.

Det faktum att socialminister Göran Hägglund tidigare sagt att Apoteket  inte ska säljas ut under den här mandatperioden tror inte Cecilia Bernsten är aktuellt så länge till.
? Nej, jag har ingen känsla av att han håller fast vid det. Staten måste sälja ut en del om de ska omreglera marknaden 2009. Annars kommer det inte bli någon fungerande marknad.   

Astrazeneca behåller MUPS-patent

0

Patentet för Astrazenecas beredningsform multiple unit pellet tablets, MUPS, har varit ifrågasatt av de fyra generikaföretagen Ratiopharm, Hexal, Teva och Krka. Men nu har den europeiska patenorganisationen EPO beslutat att patentet är giltigt tills det går ut 2015. Beslutet gäller det patent som finns i tjugo europeiska länder, varav Sverige är ett.

Beredningsformen MUPS används för protonpumpshämmarna Nexium och Losec. Astrazeneca förlorade tidigare i år en annan patenstrid om Losec Mups i Stockholms tingsrätt.
– Det patentet var mycket smalare och mindre betydelsefullt. Det är viktigare för oss att vi har kvar det här bredare patenten, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

I den patentportfölj som Astrazeneca nu alltså har kvar ingår också