Månads arkivering november 2006

Kvinnors astma kan vara svårare än mäns

0

Är kvinnors astmasjukdom svårare än mäns? Det antyder i alla fall resultatet från en enkät som besvarades av 1200 slumpvis utvalda astmapatienter mellan 18-75 år.


När man analyserade skillnader mellan könen visade det sig att kvinnor hade 30 procents större risk att vakna på natten på grund av astmabesvär och 40 procent större risk att söka akut och få kortisontabletter på grund av att sjukdomen försämrats.


Kvinnorna uppgav också signifikant sämre livskvalitet än män på de frågor som rörde till exempel hur sjukdomen påverkade dem känslomässigt och hur miljön påverkade deras astma.


I studien var 60 procent kvinnor och rökning var dubbelt så vanligt bland dem, 13 procent, medan 7 procent av männen uppgav att de rökte. Forskarna upptäckte inga könsskillnader när det gällde medicinering med astmaläkemedel.


Även om studien antyder att kvinnors astma skulle vara svårare än mäns, är det inte någon slutsats Karin Lisspers, allmänläkare och doktorand vid Uppsala Universitet, idag menar att man kan dra.


– Det finns till exempel andra studier som visar att kvinnor oftare söker för sin astma, men att deras lungfunktion ofta är bättre.


 


 

Beslagtagna kodeintabletter återlämnades

0

Enligt läkemedelslagen måste syftet att sälja vidare vara uppenbart för att ett innehav av importerade läkemedel skall vara olagligt enligt Läkemedelslagen. Ärendet omfattades inte av Narkotikastrafflagen eller Dopinglagen.


Det eventuella brottet förväntades heller inte leda till någon längre påföljd, varför åklagaren lade ned ärendet.


– Därför var vi tvungna att återlämna alla tabletter till den misstänkte. Fallet är dessvärre inte unikt, sa Gunnar Hermansson, utredare vid Rikspolisstyrelsen, vid ett symposium vid Riksstämman.

MRSA-bärarskap inte livslångt

0

För att få svar på hur länge MRSA-bärarskap kvarstår och i vilken omfattning smittspridning sker inom familjen, undersökte forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 44 personer som smittats.


Individerna som undersöktes hade smittats med MRSA på sjukhus eller i samhället mellan 1993 och 2004. De lämnade tilllsammans med sina familjer tre odlingsprov för MRSA under ett halvår. 93 procent var nu odlingsnegativa. Endast en nysmittad familjemedlem påträffades.


– Vi trodde att det skulle vara flera. Resultatet innebär att den som smittats inte behöver vara smittad resten av livet. Detta var ett positivare resultat än vad vi vågat hoppas, säger Christina Åhrén, docent vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset.

Framsteg i utvecklingen av svenskt malariavaccin

0

Den nya studien, som publiceras i januarinumret av Infection & Immunity men redan finns tillgänglig online, visar att vaccinet förhindrar uppkomst av svår malaria hos råttor och primater. 


Huruvida resultaten är överförbara till människor är dock ännu oklart.


Vid malariasjukdom infekterar parasiten röda blodkroppar, och via utsöndring av proteiner klibbar dessa ihop sig och hindrar blodflödet i fina blodkärl. Den aktuella vaccinkandidaten efterliknar ett av de proteiner, pfEMP1, som ger denna effekt. När vaccinet tillförs bildas antikroppar mot proteinet.


Därigenom hindras ansamlingen av infekterade blodkroppar, som istället kan tas om hand av kroppen och oskadliggöras.

LV förstärker varning för falskt grapeextrakt

0

Beredningar som påstås innehålla grapefruktkärneextrakt och hjälpa mot infektioner marknadsförs sedan en tid bland annat på så kallade internetapotek.


Två patienter som behandlas med warfarin hade druckit sådana extrakt i tre dagar, vilket ledde till att de fick kraftigt förhöjda så kallade INR-värden. En av patienterna fick allvarliga hudblödningar.


Läkemedelsverkets efteranalys visade att preparaten som patienterna tagit inte innehöll grapefruktextrakt utan bland annat konserveringsmedlet bensetoniumklorid, som hämmar metabolismen av warfarin via kroppens så kallade P450-enzymsystem.


Enligt Barbro Gerdén kommer Läkemedelsverket snart att varna allmänhet och förskrivare om de falska grapeextrakten. Redan för ett drygt år sedan informerade man en första gång på sin webbplats.
– Nu kommer vi att förstärka denna varning utifrån analysresultat som vi sänt in för vetenskaplig publicering, säger Barbro Gerdén till Läkemedelsvärlden.

Kvinnorna är mest nöjda med Apoteket

0

Apoteket får överlag höga betyg av sina kunder. Nivån har legat kring eller över 70 procent (av 100) under de senaste åren, efter en period med mycket låga värden i slutet på 90-talet. I år noteras dock en minskning på närmare en enhet. Kunderna är överlag nöjda med hur apoteket fungerar, även om tillgängligheten får högst varierande betyg av kunderna.

Servicen har i år fått blandade betyg. Andelen klagande på apoteket är ganska lågt, knappt sju procent. Behandlingen av klagomål sköts mindre bra av apoteket än vad fallet är inom dagligvaruhandeln och Systembolaget.

En klar majoritet av apoteksbesökarna uppger att de skulle önska att vissa apoteksvaror också kunde köpas på andra ställen, till exempel i dagligvaruhandeln. Denna andel, runt 70 procent, har ökat sedan förra mätningen. Över huvud taget förordar svenska folket en liberalisering av apoteksrörelsen.

40 procent av alla svarande uppger att de under det senaste halvåret utnyttjat apoteket för också råd avseende läkemedel och behandling av åkommor. Detta är en ökning sedan tidigare. Däremot har beställning via internet inte slagit igenom. Mindre än 1 av 100 säger sig ha använt detta än så länge. Samtidigt säger 1 av 4 att de avser att utnyttja apoteket också för andra/nya tjänster under det kommande halvåret.

Kvinnor är mer nöjda än män vad gäller apoteket. Förra året var männen en aning mera nöjda. Det finns ingen större regional skillnad i nöjdhet för Apoteket.

LFN har utsett experter till diabetesgenomgång

0

De experter som anlitas är specialister i allmänmedicin eller på de aktuella sjukdomsområdena och utses efter att LFN inhämtat förslag från andra myndigheter, patient- och pensionärsorganisationer, läkemedelsindustrin samt läkarorganisationer. Inom området för diabetes har LFN utsett:

? Christian Berne, professor i medicin, specialist i internmedicin och endokrinologi, överläkare vid endokrin- och diabetessektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

? Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin och distriktsläkare, Laxå vårdcentral.

? Gun Forsander, sektorsöverläkare för diabetes, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg. Styrelsemedlem i Svensk Förening för Diabetologi.

? Lars Berg, diabetessjuksköterska, Barn- och ungdomsmottagningen och medicinkliniken, Borås lasarett.

För närvarande pågår det granskning av läkemedel mot högt blodtryck, depression, diabetes, höga blodfetter, astma, kol och hosta samt smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel.

Läkemedelskemiska priset till Losecforskare

0

Apotekarsocietetens sektion för Läkemedelskemi delar vartannat år ut Läkemedelskemiska priset till en person som gjort betydelsefulla insatser inom området.

Årets pris, som delades ut vid Läkemedelskongressen, gick till Per Lindberg, AstraZeneca, Mölndal.

Han har varit en av de drivande krafterna bakom kartläggningen av omeprazols (Losec) och esomeprazols (Nexium) verkningsmekanism.

Phabian Award till lundaforskare

0

Apotekarsocietetens förening för läkemedelsanalys instiftade 2004 Phabian Award, ett årligt stipendium för bästa svenska doktorsavhandling inom området farmacevtisk och biomedicinsk analys.

Årets vinnare, som presenterades vid Läkemedelskongressen, är Simon Ekström, institutionen för elektrisk mätteknik, Lunds universitet. Hans avhandling bär titeln On chip integrated sample preparation for proteomics.

Svensk läkemedelskandidat utnyttjar kroppens försvarsarmé

0

Det svenska företaget DermaGen, baserat i Lund, har en AMP-liknande läkemedelskandidat, DPCD-1, i tidig utveckling. Tilltänkt indikation är topikal behandling av atopisk dermatit. Företagets forskare har utgått från en antibakteriell peptid och bytt ut vissa aminosyror med syfte att öka molekylens stabilitet och effekt.

Porer i bakterieväggen

Över 900 AMP finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. De är hydrofobiska katjoner, och interagerar oftast med bakterier på elektrostatisk väg. Porer bildas därmed i bakteriernas cellmembran, vilket dödar de senare.
Forskarsamhället har länge betraktat AMP som en attraktiv angreppspunkt för läkemedelsutveckling. Flera hinder har dock varit svårforcerade; molekylerna är exempelvis stora och inaktiveras ofta eller degraderas av enzymer.

Den längst framskridna läkemedelskandidaten baserad på AMP är i dagsläget omiganon (Omigard), en peptid som utvecklats av biotechföretaget Cadence Pharmaceuticals och befinner sig i fas III-prövningar. Medlet utvärderas mot infektioner i samband med kateterisering.

Svenskt vaccin mot magsår och cancer kan bli verklighet

1

Idag råder inga tvivel om att det finns en klar koppling mellan Helicobacter pylori-infektion och utveckling av magcancer. En lösning vore att behandla alla smittade med antibiotika. Men en sådan lösning föder nya problem.
Ett är att det är många som är smittade, runt 50 procent av befolkningen i västvärlden, och nästa alla invånare i utvecklingsländerna. Av de smittade är det bara omkring en procent som slutligen utvecklar magcancer.
Ett annat problem är att det knappast skulle vara meningsfullt att behandla alla Helicobacter pylori-infekterade personer med antibiotika på grund av den resistens som då skulle utvecklas.

Svälter ut bakterierna
En terapeutisk svårighet är att magcancer inte behöver utvecklas via magsårssjukdom utan kan komma utan föregående symtom. Därmed hjälper det inte heller att behandla magsårspatienter med antibiotika.
– Då är ett vaccin mot Helicobacter-infektion ett bättre alternativ, säger professor Thomas Borén från Helicure AB och Umeå Universitet, som på Läkemedelskongressen presenterade prekliniska resultat från utvecklingen av en sådan vaccinkandidat.
Vaccinet kan användas för två ändamål; att behandla magsårssjukdom och att skydda mot magcancer. Primärt görs det som ett terapeutiskt vaccin med uppgift att slå ut infektionen, och som en konsekvens av det, sekundärt, som ett skydd mot magsår och cancer.
Vaccinet aktiverar immunförsvaret till att bilda antikroppar och aktiverade T-celler mot Helicobacterbakteriens dominerande vidhäftningsproteiner. Tanken är att slå på den mekanism som Helicobacterbakterien utnyttjar för att klara sitt näringsbehov; att försvåra för bakterien att vidhäfta till värdcellerna i magen och därigenom begränsa tillgång till de näringsämnen bakterierna måste tillskansa sig från värden. För att kunna vidhäfta till cellerna i magen använder bakterierna framför allt ett speciellt protein, BabA, blodgruppsantigenbindande adhesin. Detta är mekanismen som Thomas Borén och medarbetare använder för utvecklingen av sin vaccinkandidat.
Det aktiva proteinet BabA, som utgör själva vaccinet, behöver i likhet med andra aktiva vaccinkomponenter ett adjuvans – ett inflammationsstimulerande hjälpämne – för att uppnå bättre effekt. I det här fallet ett ?redesignat? adjuvans baserat på koleratoxin.
Funktionen hos vaccinet är att man svälter ut bakterierna genom att vaccinet och antikropparna mot BabA slår in en kil mellan bakterierna och motsvarande kolhydratstrukturer på epitelcellerna, så att bakterierna inte kommer åt ?skafferiet?.

Pinfärska resultat
Ur storskaligt odlade Helicobacter pylori-kulturer renas BabA fram. Sedan har man gjort immuniseringsstudier på möss genom intranasal immunisering, en gång per vecka i fyra veckor, avvaktat att djuren utvecklat ett immunsvar och sedan infekterat djuren med en bakteriestam som kommer från en patient med magsårssjukdom. Några veckor senare utvärderas om vaccinet skyddar mot infektion.
– Resultaten ser mycket hoppfulla ut, vaccinet skyddar djuren mot infektionen, säger Thomas Borén.
Nästa steg är en terapeutisk immunisering, en behandling som är lämplig om patienten redan är infekterad.
– Även här har det blivit positiva resultat. Det finns med andra ord förutsättningar för att vaccinet ska kunna fungera på människa, säger Thomas Borén.
Steget till människa är långt, men studier i apa är en möjlig mellanstation. Apan är enligt Borén den enda djurmodell som korrekt avspeglar hur just denna infektion utvecklas i människa, och den som alltså bäst visar på effekten av ett vaccin.
Helicure samarbetar med California National Primate Research Center, en avdelning av University of California. Aporna får först vaccin och efter att immunförsvaret har stimulerats infekteras de med Helicobacter pylori.
Här rapporterade Thomas Borén pinfärska resultat på Läkemedelskongressen. Efter två veckor syntes ingenting, men efter fyra veckor hade infektionen slagits ut i två av fem apor medan kontrollgruppens infektioner var opåverkade.
– Det är faktiskt de första positiva resultaten på primater någonsin, sa Thomas Borén under presentationen.
Thomas Borén tror att det dröjer cirka tre år innan man kan inleda en fas I-prövning på människa. Och att 2015 är en realistisk tidpunkt för ett nytt fungerande vaccin – som nässprej eller i drickbar form.

Med Läkemedelsvärlden mot nya horisonter

0

På senhösten 1996, för tio år sedan, tog denna tidning under ledning av dåvarande chefredaktören Fredrik Hedlund ett avgörande kliv upp ur den farmacevtiska ankdammen.
Svensk Farmacevtisk Tidskrift, med hundraåriga anor, förvandlades till en tydligt oberoende tidning med bredare anslag, riktad till alla yrkesverksamma inom läkemedelsområdet.
Läkemedelsvärlden såg dagens ljus.

Under min egen tid på redaktionen, som inleddes hösten 2000, har vi bland annat moderniserat layouten och renodlat innehållet i tidningen. Särskilt minns jag de tillfällen då journalistiken fått saker att hända i samhället, som när professor Curt Furbergs kontroversiella kritik mot läkemedelsföretaget Lilly häromåret begrundades av överåklagaren, numera guvernören i New York Eliot Spitzer, eller när våra skriverier bidrog till att Apoteket Brunkullan slog upp portarna på norra Öland.

Jag glömmer heller aldrig det makalösa oflyt i tajmingen vi hade när vi försedde omslagsbilden på en leende näringslivsprofil med rubriken ?Forskningschef med känsla för vad som fungerar? på en utgåva 2005.

Samma dag som prenumeranterna fick tidningen i brevlådan drogs denne forskningschefs skötebarn, ett nytt läkemedel mot multipel skleros, hastigt från marknaden efter katastrofala biverkningar.

Chefen med känslan fick dock sista ordet eftersom läkemedlet i år kunde återintroduceras i begränsad omfattning.

Emellanåt har vi förstås helt avsiktligt plaskat litet grann bland simfötterna i det ovan nämnda vattendraget; kärnfarmacin är alltjämt ett självklart och centralt bevakningsområde för Läkemedelsvärlden.

Lika självklart är oberoendet. Vi har med jämna mellanrum synat makthavare, läkemedelsindustri, apoteksväsende och myndighetsföreträdare i sömmarna.

En tung milstolpe i tioåringens levnadsteckning är satsningen på en ambitiös webbplats med daglig uppdatering och tillhörande nyhetsbrev. Idag har sajten omkring 50 000 besökare i månaden.

En annan viktig hållpunkt är förstås tillkomsten av Läkemedelsvärldens systertidning Allt om läkemedel, en unik läkemedelstidning med allmänheten som målgrupp.

Tidningens andra decennium kommer att inledas med personalförändringar – se artikel länkad i högermarginalen här intill – och de tidigare aviserade modifieringarna av tidningen och webbplatsen kommer därför att senareläggas.

Men kursen ligger fast. Läkemedelsvärldens ambition är att även fortsättningsvis utgöra en viktig, oberoende kanal genom det inte alltid helt pastorala läkemedelslandskapet.

Strömfåran kommer ibland att vindla litet grann kring ankdammen – som sig bör – men framför allt bär den i riktning mot nya horisonter.

Stay tuned.

Program för e-recept gav ett år gammal information

0

Användningen av IT-stöd ökar stadigt inom vården och elektronisk förskrivning av läkemedel är på frammarsch över hela landet. Fördelarna är många – som patient kan du till exempel hämta din medicin på vilket apotek du vill, och som förskrivare behöver du inte ha receptblocket till hands. Men säkerheten i programmen brister, och vissa av dem ger emellanåt felaktig och direkt farlig information om läkemedel.

Farlig miss

En apotekare som Läkemedelsvärlden varit i kontakt med har vid flera tillfällen hittat missvisande information om läkemedel som förts vidare via ett program för e-recept. Det hände för första gången i somras när han tog emot ett e-recept på histaminblockeraren Lergigan till en ettåring.

Eftersom det rörde sig om ett litet barn gjorde han en rutinkontroll av dosen och förvånades när Lergigan enligt Fass inte bör ges till barn under två år. Anledningen är att det kan ge andningsdepression.

– Jag ringde Recip som tillverkar läkemedlet och fick upplysningen att riktlinjerna för preparatet hade ändrats under sommaren 2005. Jag kontaktade då Alfa, företaget som gjort e-receptprogrammet i det här fallet. Det visade sig att deras egen helpdesk inte heller fick upp den aktuella informationen.

Alfa Kommun och Landsting, som tillhandahöll den ett år gamla informationen, är en avknoppning av företaget Sigma och en av de marknadsledande leverantörerna av IT-stöd till landstingen. Apotekaren gjorde några slumpmässiga kontroller av andra läkemedel i deras program, för vilka riktlinjerna nyligen ändrats. Snart märkte han att informationen om Ery-Max, ett antibiotikum från AstraZeneca, inte heller hade aktuell information i programmet. Preparatet har visat sig kunna leda till missbildningar av hjärtklaffar hos foster och flyttades i juli 2005 från säkerhetsklass A till D.

– Det här är ju ett väldigt allvarligt fel och jag vågar inte tänka på vilka konsekvenser det kan ha fått, säger han.

– Läkarna litar ju på att den information de får av sina program är korrekt.

Det tredje felet upptäckte han för ett par veckor sedan. Denna gång var det blodtrycksmedicinen Centyl K mite från LEO Pharma som inte gick att beställa med e-recept. Preparatet fanns helt enkelt inte i programmet än, trots att det varit registrerat i mer än sex månader.

Skyller på Apoteket

I Sveriges finns ett 30-tal olika program som hanterar e-recept på förskrivarnivån. Vissa av dessa kräver att användaren själv hämtar information om läkemedel via fass.se eller hämtar aktivt uppdateringar från en server. Andra har en informationsservice inbyggd som uppdateras automatiskt.

Birgitta Andreasson, kundansvarig på Alfa, säger att deras program för e-recept uppdateras automatiskt och kontinuerligt med information från Apoteket. Om informationen är fel är det Apoteket som missat sina rutiner, menar hon.

– Alfa tillhandahåller en tjänst för e-recept men all produktinformation kommer från Apoteket, säger hon.

Men faktum är att Apoteket bara tillhandahåller så kallad basfakta om sina produkter, men inte några Fass-texter, dessa är programleverantören skyldig att skaffa på annat håll.

Per Manell, IT-chef på Läkemedelsindustriföreningen med ansvar för Fass-verksamheten, berättar att uppdateringarna är ett problem för flera av företagen som gör e-receptprogram.

– Det har varit för många kockar inblandade och ansvarsfrågan har varit alltför oklar. Från och med årsskiftet kommer reglerna för hur information om läkemedel får användas att skärpas. Det kommer att skrivas nya avtal med samtliga användare och då skärps också kravet på uppdateringar.

Han berättar att Sveriges landsting genom SIL, Svensk informationsdatabas om läkemedel, kommer att jobba för att stärka patientsäkerheten. Resultatet blir att mellanhanden tas bort och all information hos förskrivaren hämtas direkt från Fass, för att minska felfrekvensen.

Men Per Manell säger också att redan enligt dagens avtal ska informationen kopplade till e-recept uppdateras ofta, minst en gång i veckan. Att ett år gammal information går att komma åt är orimligt, liksom att skylla på Apoteket, menar han.

?Känner inte till problemet?

Håkan Mattson, vd på Alfa Kommuner och Landsting, säger att de problem som uppstår ofta ligger hos användaren.

– Det kan handla om att Apotekets servrar inte fungerar som de ska och att informationen inte når ut därför, eller att användarna inte gör sina uppdateringar.

Men om gammal information ligger kvar är det väl väldigt allvarligt?

– Ja, absolut, men jag känner inte till att det ska ha funnits några liknande problem.

Var ansvaret ligger i det aktuella fallet är inte helt glasklart, men att detta inte borde kunna hända håller Per Manell med om.

– Vill man vara säker på att få färsk information ska man gå in på Fass.se, som uppdateras kontinuerligt, säger han.

Petra Hedbom

Sanofi Aventis polisanmäler internetsajt

0

Det nya viktminskningsläkemedlet rimonabant (Acomplia) är tänkt att bli Sanofi Aventis nya storsäljare (se exempelvis LMV 10/04). Företaget hoppas att försäljningen ska inbringa två till tre miljarder dollar om året.

Acomplia godkändes i somras av det europeiska läkemedelsverket EMEA och började för några veckor sedan säljas i Sverige efter klartecken från Läkemedelsförmånsnämnden. Men redan innan EU:s klarsignal fanns preparatet tillgängligt via internet i form av piratkopior under namnet rimonabant.

På den svenska internetsajten Lepigen.se beskrivs Rimonabant som en mirakelmedicin:

?Den…minskar din vikt, gör att du slutar röka och reducerar ditt behov av alkohol och bäst av allt, helt biverkningsfritt.?

Priset för 30 tabletter à 20 mg är 795 kronor. Den som vill ha dubbelt så starka tabletter får betala 1 195 kronor.

Lepigen.se påstår sig vara först i världen med att erbjuda Rimonabant. Men det är knappast sant. Sanofi Aventis har spårat upp ett trettiotal sajter som säljer Rimonabant. Samtliga dessa har nu blivit polisanmälda.

– Detta är ett led i våra ansträngningar att komma åt tillverkarna, säger Sanofi Aventis presschef Jean-Marc Podvin.

Pirattillverkning i Shanghai

Redan har företaget lagt ned avsevärda resurser i det syftet ? bland annat genom att låta privatdetektiver göra efterforskningar i Kina.

En av dessa detektiver lyckades, under förespegling av att vara uppköpare, ta sig in på en läkemedelsfabrik i Shanghai. Där tillverkades rimonabant parallellt med annan, laglig, verksamhet. Enligt professor Björn Beermann på Läkemedelsverket är detta inte alls förvånande. Han säger:

– På Internet finns Rimonabant att köpa säckvis.

Han välkomnar att Sanofi Aventis nu agerar:

– Det är ett utmärkt initiativ. Sanofi Aventis är ett stort företag, som har tillräckligt med muskler för att kunna nå resultat. Läkemedelsverket har för sin del lämnat in 23 polisanmälningar avseende olaglig marknadsföring av receptbelagda läkemedel. I de flesta fallen handlar det om försäljning på internet, men också via flygblad, utdelade i brevlådor.

– Dessvärre är polisen totalt ointresserad av dessa anmälningar, säger Björn Beermann. Det är mycket egendomligt, inte minst mot bakgrund av att den illegala försäljningen av läkemedel är ett världsomfattande problem, lika allvarligt som den internationella narkotikahandeln.

Läkemedelsvärlden har försökt få kontakt med någon ansvarig för Lepigen.se ? utan resultat. Enligt information på hemsidan är företaget registrerat på Cypern under namnet Udine Umbrella Trading Limited. Kundkontakten sker däremot via ett telefonnummer i Stockholm. På detta nummer svarar en person att den ansvarige heter Krister Andersson. Men personen har inte rätt att lämna ut telefonnummer till honom ? enbart e-postadress. Andersson har inte svarat på frågor som sänts till denna adress.

Stefan Andersson

VI TYCKER: Etikavtalen ? hur fungerar de i verkligheten?

0

Mikael Hoffmann, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland:

Minskat antal utbildningar skylls ofta på etiköverenskommelsen men det var ett förändrat synsätt i samhället på relationerna mellan förskrivare och företag som tvingade fram överenskommelsen. Den gjorde det möjligt att fortsätta ha samverkan. Förhoppningsvis balanseras minskningen till en del av bättre kvalitet på utbildningen genom bland annat IPULS-certifiering.
Den tydliga uppdelningen mellan produktinformation respektive utbildning har fungerat bra och gjort det lättare att ta ställning till samt motivera deltagande. Att inbjudningar var tvungna gå via verksamhetschef var dåligt och försvinner förhoppningsvis.

Steinar Höeg, vd, Astrazenecas marknadsbolag:

För patienter som har behov är utveckling och en bra användning av läkemedel helt beroende av det samarbete som sker mellan vården och läkemedelsindustrin. Avtalet kom till för att säkra att detta skulle kunna fortsätta och där behov av insyn och klarare regler var uppenbart. Vi konstaterar att avtalet gick lite för långt, skapar onödig byråkrati och har begränsat möjligheterna för vidareutbildning och för att hämta in ny kunskap.
Förbättringar av avtalet diskuteras och kommer att införas.

Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen:

Följsamheten har varit mycket bra, liksom kännedomen om reglerna.
Däremot har det blivit för mycket byråkrati: inbjudningar fastnar på vägen och många uppfattar pappersexercisen som onödig. Detta kommer parterna att åtgärda. Däremot är det inte aktuellt att ändra 50/50-regeln eller reglerna kring resor och sociala aktiviteter. Dessa regleras av lagar respektive branschens internationella regler.

Anders Hernborg, informationsläkare, Läkemedelkommittén Halland:

I media framställs ?överenskommelsen?, inte ?avtalet?, som om det vore något helt nytt. Den har funnits i många år och reviderats fortlöpande. Jag tycker skärpningarna i stort haft avsedd effekt. Möjligen har verksamhetscheferna inte klarat att själv eller via delegation ta ställning till och distribuera inbjudningar från industrin. I Halland har för både 2006 och 2007 tio miljoner kronor per år fördelats till läkarkåren, öronmärkt för utbildning. Det skulle motsvara 300 miljoner per år för hela landet. Läkemedelskommittéerna har ökat och förbättrat sitt utbud av producentoberoende utbildning.

Kennert Lenhoff, ordförande i Läkemedelskommittén, Blekinge:

I stort har avtalet inneburit en tydlig förbättring i samvaron mellan förskrivarna och industrin. Oro har uttryckts för att utbildningsmöjligheterna minskar, vilket möjligen har relevans. De flesta läkare verkar nöjda med att bli av med ?springet i korridoren?. Att inbjudan till utbildningar måste gå via verksamhetschef, var något som många av oss tyckte var onödigt från början, men här är nog en revision på gång. Separeringen mellan information och utbildning är svår att uppnå och efterlevnaden kan variera mellan olika företag och verksamheter.

Bodil Ericsson, Sveriges Kommuner och Landsting:

Vi har nyligen genomfört enkäter inom sjukvården för att få en uppfattning om hur detta fungerar. Resultaten färgar givetvis min uppfattning. Övergripande tycks samverkansavtalet fungera tämligen väl, även om hanteringen av exempelvis inbjudningar upplevs som alltför byråkratisk. Delar av läkarkåren har upplevt ett mindre utbud av utbildningar, men många anser glädjande att kvaliteten på dessa har ökat. Det tar tid att ändra i invanda rutiner och jag tycker att vi lyckats över förväntan så här långt.

Apotekare hjälper hjärtopererade på sjukhus

0

Många personer i Stockholms län som nyligen blivit hjärtopererade erbjuds att inleda sin återhämtning på patienthotellet vid Danderyds sjukhus. I vårdlaget för rehabilitering ingår läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist och kurator. Sedan ett år tillbaka medverkar även farmacevter.
Varje dag har patienterna möjlighet att ställa frågor om läkemedel till Thomas Cars eller någon av de två andra apotekare som ingår i vårdlaget.

– Alla läkare förespråkar Alvedon. Är det verkligen bäst? frågar en av patienterna.

Thomas Cars bedyrar att vare sig han eller läkarkåren är köpt och resonerar med patienten om preparatets för- och nackdelar.
Smärtstillande medel diskuteras ofta under de dagliga frågestunderna. Andra ämnen som ofta kommer upp är naturläkemedel och hur nitroglycerin används.

– En del sväljer läkemedlet i stället för att lägga det under tungan, berättar Thomas Cars.

Danderyds patienthotell är en av flera vårdinrättningar som investerat i klinisk farmaci under de senaste åren.

Annema Paus, chef för affärsområde Avtal på Apoteket, pekar på Storbritannien som föregångsland.

– Vi har målet att år 2010 vara lika bra på klinisk farmaci som de är där. Där bedrivs det på alla stora sjukhus.

God respons

Apotekarnas medverkan på hjärtrehab i Danderyd ska snart utvärderas. Thomas Cars tror att projektet kommer att permanentas eftersom responsen har varit god.

Han anser att farmacevternas insatser på avdelningen bidrar till att öka patienternas motivation att följa ordinationer.

– Om en patient vet varför han har ordinerats ett läkemedel ökar följsamheten.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng