Svenskt vaccin mot magsår och cancer kan bli verklighet

Mycket tyder på att de magsårsbakterier som har flest vidhäftningsproteiner, och därmed fäster bäst till cellerna i magen, i störst utsträckning orsakar magsår och magcancer.

Kunskapen kan öppna för ett nytt förebyggande och behandlande vaccin motmagsår och i förlängningen ett skydd mot magcancer.

28 nov 2006, kl 11:29
1

Idag råder inga tvivel om att det finns en klar koppling mellan Helicobacter pylori-infektion och utveckling av magcancer. En lösning vore att behandla alla smittade med antibiotika. Men en sådan lösning föder nya problem.
Ett är att det är många som är smittade, runt 50 procent av befolkningen i västvärlden, och nästa alla invånare i utvecklingsländerna. Av de smittade är det bara omkring en procent som slutligen utvecklar magcancer.
Ett annat problem är att det knappast skulle vara meningsfullt att behandla alla Helicobacter pylori-infekterade personer med antibiotika på grund av den resistens som då skulle utvecklas.

Svälter ut bakterierna
En terapeutisk svårighet är att magcancer inte behöver utvecklas via magsårssjukdom utan kan komma utan föregående symtom. Därmed hjälper det inte heller att behandla magsårspatienter med antibiotika.
– Då är ett vaccin mot Helicobacter-infektion ett bättre alternativ, säger professor Thomas Borén från Helicure AB och Umeå Universitet, som på Läkemedelskongressen presenterade prekliniska resultat från utvecklingen av en sådan vaccinkandidat.
Vaccinet kan användas för två ändamål; att behandla magsårssjukdom och att skydda mot magcancer. Primärt görs det som ett terapeutiskt vaccin med uppgift att slå ut infektionen, och som en konsekvens av det, sekundärt, som ett skydd mot magsår och cancer.
Vaccinet aktiverar immunförsvaret till att bilda antikroppar och aktiverade T-celler mot Helicobacterbakteriens dominerande vidhäftningsproteiner. Tanken är att slå på den mekanism som Helicobacterbakterien utnyttjar för att klara sitt näringsbehov; att försvåra för bakterien att vidhäfta till värdcellerna i magen och därigenom begränsa tillgång till de näringsämnen bakterierna måste tillskansa sig från värden. För att kunna vidhäfta till cellerna i magen använder bakterierna framför allt ett speciellt protein, BabA, blodgruppsantigenbindande adhesin. Detta är mekanismen som Thomas Borén och medarbetare använder för utvecklingen av sin vaccinkandidat.
Det aktiva proteinet BabA, som utgör själva vaccinet, behöver i likhet med andra aktiva vaccinkomponenter ett adjuvans – ett inflammationsstimulerande hjälpämne – för att uppnå bättre effekt. I det här fallet ett ?redesignat? adjuvans baserat på koleratoxin.
Funktionen hos vaccinet är att man svälter ut bakterierna genom att vaccinet och antikropparna mot BabA slår in en kil mellan bakterierna och motsvarande kolhydratstrukturer på epitelcellerna, så att bakterierna inte kommer åt ?skafferiet?.

Pinfärska resultat
Ur storskaligt odlade Helicobacter pylori-kulturer renas BabA fram. Sedan har man gjort immuniseringsstudier på möss genom intranasal immunisering, en gång per vecka i fyra veckor, avvaktat att djuren utvecklat ett immunsvar och sedan infekterat djuren med en bakteriestam som kommer från en patient med magsårssjukdom. Några veckor senare utvärderas om vaccinet skyddar mot infektion.
– Resultaten ser mycket hoppfulla ut, vaccinet skyddar djuren mot infektionen, säger Thomas Borén.
Nästa steg är en terapeutisk immunisering, en behandling som är lämplig om patienten redan är infekterad.
– Även här har det blivit positiva resultat. Det finns med andra ord förutsättningar för att vaccinet ska kunna fungera på människa, säger Thomas Borén.
Steget till människa är långt, men studier i apa är en möjlig mellanstation. Apan är enligt Borén den enda djurmodell som korrekt avspeglar hur just denna infektion utvecklas i människa, och den som alltså bäst visar på effekten av ett vaccin.
Helicure samarbetar med California National Primate Research Center, en avdelning av University of California. Aporna får först vaccin och efter att immunförsvaret har stimulerats infekteras de med Helicobacter pylori.
Här rapporterade Thomas Borén pinfärska resultat på Läkemedelskongressen. Efter två veckor syntes ingenting, men efter fyra veckor hade infektionen slagits ut i två av fem apor medan kontrollgruppens infektioner var opåverkade.
– Det är faktiskt de första positiva resultaten på primater någonsin, sa Thomas Borén under presentationen.
Thomas Borén tror att det dröjer cirka tre år innan man kan inleda en fas I-prövning på människa. Och att 2015 är en realistisk tidpunkt för ett nytt fungerande vaccin – som nässprej eller i drickbar form.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Claes Lundberg var en av centralfigurerna 2004-2008 i den stora Resistentia-skandalen som UNT avslöjade 30 aug 2009.
    ?- Han var fullständigt inkompetent på området, hävdar Lars Hellman, och beskriver ett möte där den nye forskningschefen fått syn på en illustration av en proteinkedja och frågat vad bokstäverna N och C stod för.
    – Det är svårt att förklara för en lekman, men det är baskunskap att känna till N- och C-terminaler. Att anlita honom som forskningschef på Resistentia, det var som att Volvo skulle anställa en utvecklingschef som inte vet skillnaden mellan ratt och hjul. ?
    Lars Hellman är professor och var grundare och den som hade den vetenskapliga idén till ett vaccin mot allergi.
    Allvarliga biverkningar mörkades från försök på människor i Nya Zeeland.
    http://blogg.expressen.se/resistentiaskandalen/

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng